Security protocols are ubiquitously used in various applications with the intention to ensure secure and private communication. To achieve this goal, a mechanism offering reliable and systematic protocol verification is needed. Accordingly, a major interest in academic research on formal methods for protocol analysis has been apparent for the last two decades. Such methods formalize the operational semantics of a protocol, laying the base for protocol verification with automatic model checking tools. So far, little work in this field has focused on protocol standardization. Within this thesis a security analysis of a novel Authenticated Key-Exchange (AKE) protocol for secure association handover between two Long-Term Evolution (LTE) base stations (which support dual-connectivity) is carried out by applying two state-of-the-art tools for automated model checking (Scyther and Tamarin Prover). In the course of this a formal protocol model and tool input models are developed. Finally, the suitability of the used tools for LTE protocol analysis is evaluated. The major outcome is that none of the two applied tools is capable to accurately model and verify the dual-connectivity protocol in such detail that it would make them particularly useful in the considered setting. The reason for this are restrictions in the syntax of Scyther and a degraded performance of Tamarin when using complex protocol input models. However, the use of formal methods in protocol standardization can be highly beneficial, since it implies a careful consideration of a protocol’s fundamentals. Hence, formal methods are helpful to improve and structure a protocol’s design process when applied in conjunction to current practices. / Säkerhetsprotokoll används i många typer av applikationer för att säkerställa säkerhet och integritet för kommunikation. För att uppnå detta mål behövs en behövs mekanismer som tillhandahåller pålitlig och systematisk verifiering av protokollen. Därför har det visats stort akademiskt intresse för forskning inom formell verifiering av säkerhetsprotokoll de senaste två decennierna. Sådana metoder formaliserar protokollsemantiken, vilket lägger grunden till automatiserad verifiering med modellverifieringsverktyg. Än så la¨nge har det inte varit stort focus på praktiska tilla¨mpningar, som t.ex. hur väl metoderna fungerar för de problem som dyker upp under en standardiseringsprocess. I detta examensarbete konstrueras en formell modell för ett säkerhetsprotokoll som etablerar en säkerhetsassociation mellan en terminal och två Long-Term Evolution (LTE) basstationer i ett delsystem kallat Dual Connectivity. Detta delsystem standardiseras för närvarande i 3GPP. Den formella modellen verifieras sedan med bästa tillgängliga verktyg för automatiserad modellverifiering (Scyther och Tamarin Prover). För att åstadkomma detta har den formella modellen implementerats i inmatningsspråken för de två verktygen.  Slutligen ha de två verktygen evaluerats. Huvudslutsatsen är att inget av de två verktygen tillräckligt väl kan modellera de koncept där maskinstödd verifiering som mest behövs. Skälen till detta är Scythers begränsade syntax, och Tamarins begränsade prestanda och möjlighet att terminera för komplexa protokollmodeller. Trots detta är formella metoder andvändbara i standardiseringsprocessen eftersom de tvingar fram väldigt noggrann granskning av protokollens fundamentala delar. Därför kan formella metoder bidra till att förbättra strukturen på protokollkonstruktionsprocessen om det kombineras med nuvarande metoder.

The purpose of this study is to examine the interventions that Malmö multiplicity offers to individuals and families referred by the UN Refugee Agency forr esettlement, also known as quota refugees. Additionally, the study aimed to identify the establishment process, challenges and opportunities that occur duringthe integration process for both quota refugees and social workers who work with this group. A qualitative method was applied, and empirical data were collected through interviews with social workers and an socialeducator working at Malmö municipality. The data were categorized into four main themes: integration and establishment, interventions, challenges, and families with children. The empirical data from the informants were analyzed using Diaz's Integration Model (2017) and Antonovsky's Sense of Coherence (SOC) theory (2005) and were discussed in the context of previous research. The study addressed the following research questions: What specific interventions within Malmö municipality help facilitate the establishment and integration process for quota refugees? What challenges do professionals within Malmö municipality express regarding the establishment and integration of quota refugees into Swedish society? The study's results showed that interventions in Malmö multiplicity were divided into macro, meso, and micro levels. At the macro level, interventions included laws and guidelines from state agencies. At the meso level, municipal activities and organizations supporting various aspects of integration were included. At the micro level, interventions focused on direct support from social workers and socialeducator to quota refugees. Challenges for quota refugees included difficulties navigating bureaucratic systems, digitalization, previous experiences of authoritarian societies and individual factors of communication skills, work experiences, education and health. Professionals experienced challenges such as increased workload and collaboration to meet the needs of quota refugees and facilitate faster integration. However the greatest challenge lies in handling the macro and micro levels for everything to work.

<p>Denna studies syfte var att följa upp examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet med fokus på vilka arbetsmöjligheter utbildningen hade gett dessa. Avgränsning gjordes till områdena etableringsgrad, lönenivå, andel med kvalificerad befattning (till utbildningsnivå och arbetsområde) samt tillfredställelse i förvärvsarbetet. I studien ingick samtliga vilka hade tagit ut sin examen från utbildningen. I dessa ingick båda examensformerna – kandidatexamen och magisterexamen. Till respondenterna skickades en enkät med frågor av kvantitativ art. Data från dessa analyserades deskriptivt och ställdes mot beteendevetare i liknande studier. Även signifikanstester användes för att analysera orsaker till tillfredställelse. Resultatet visade att respondenterna har en hög etableringsgrad. Andelen med kvalificerade yrken är dock inte jämförelsevis hög. Likaså är respondenternas lön något lägre än för övriga beteendevetares. Respondenternas tillfredställelse i arbetet var relativt låg vilket kan antas ha påverkats av användningen av utbildningen i arbetet, om arbetet motsvarade utbildningen samt lönenivån.</p>

Avhandlingen tar sin utgångspunkt i två uppslagsord i Svenska Akademiens Ordlista 2006: bautasten och bauta-. Övergripande syfte är att beskriva och förklara lexikala förändringar hos ord bildade med bauta(-) i svenskan under perioden 1664–2006, med särskild hänsyn till dessa förändringars relation till ordens etableringsgrad. Materialet består av 838 belägg för ord bildade med baut- eller böt-, och därutöver undersöks 30 ordböcker. Ordet bautasten är ett isländskt lånord i svenskan. Undersökningen av fornvästnordiska ord visar att bautasteinn kan vara ’sten som är slagen ned i jorden’ eller ’sten rest över en fallen krigare’, två betydelser som kan sammanföras i betydelsen ’minnessten’. Denna betydelse framträder också tydligt i samtliga texter. Historiens höga status under stormaktstiden har haft stor betydelse för att ordet bautasten lånades in i svenskan år 1664. Språkstrukturella faktorer har sannolikt lett till att ordet har uppmärksammats och att det har kunnat användas i svenskan. Under perioden 1664–1790 har etableringsgraden hos bautasten inte har varit hög, men vissa tecken tyder på att den höjs under perioden. Fram till ca 1900 stiger etableringsgraden hos bautasten, men den avtar sedan fram till 1973. I avhandlingen antas att ordets växlande etableringsgrad har varit beroende av synen på historien. I början av 1970-talet stiger etableringsgraden åter hos bautasten och 1985 finns första belägget för bauta- som förstärkande förled, vilket med stor sannolikhet har sin orsak att söka hos den stora populariteten hos och spridningen av seriealbumet Asterix. Förleden bauta- har visat sig vara mycket användbar som förstärkande förled. I materialet finns 3 ord bildade med bauta(-) som inte är etablerade i språksamfundet. / The starting point for the dissertation is two entry words in Svenska Akademiens Ordlista (SAOL 13, 2006): bautasten and bauta-. The overall purpose is to describe and explain lexical changes in words created with bauta(-) in the Swedish language during 1664–2006, placing particular em¬phasis on these changes in relation to the degree of establish¬ment. The material consists of 838 pieces of evidence of words created with baut- or böt- and, in addition, 30 dictionaries are exam¬ined. The word bautasten (‘menhir’, ‘standing stone’) is an Icelandic loan word in the Swedish lan¬guage. The examination of Old West Norse words shows that bautasteinn can be ’sten som är slagen ned i jorden’ (‘stone beaten into the ground’) or ’sten rest över en fallen krigare’ (‘stone erected over a fallen warrior’), two meanings which can be brought together in the meaning ’minnessten’ (‘memorial monument’). This meaning also clearly appears in all texts. The high status of history during the Swedish Age of Greatness was significant for the inclu¬sion of the word bautasten into the Swedish language in 1664. Language-structural factors have likely lead to the word being noticed as well as made it possible to use in the Swedish language. During 1664–1790, the degree of establishment of bautasten was not high, but there are indi¬cations that it increased during the period. Until about 1900, the degree of estab¬lish¬ment of bautasten increased, but then it decreased up until 1973. In the disserta¬tion it is assumed that the varying degree of establishment has been dependent on the view of history. In the beginning of the 1970s, the degree of establishment of bautasten increased once again and in 1985, the first instance of bauta- as an augmentative prefix appears, which most likely can be attributed to the great popularity and wide spread of the cartoon magazine Asterix. The prefix bauta- has proven to be very usable as an augmentative. There are 3 words created with bauta(-) in the material that are not established in the language community

Denna studies syfte var att följa upp examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet med fokus på vilka arbetsmöjligheter utbildningen hade gett dessa. Avgränsning gjordes till områdena etableringsgrad, lönenivå, andel med kvalificerad befattning (till utbildningsnivå och arbetsområde) samt tillfredställelse i förvärvsarbetet. I studien ingick samtliga vilka hade tagit ut sin examen från utbildningen. I dessa ingick båda examensformerna – kandidatexamen och magisterexamen. Till respondenterna skickades en enkät med frågor av kvantitativ art. Data från dessa analyserades deskriptivt och ställdes mot beteendevetare i liknande studier. Även signifikanstester användes för att analysera orsaker till tillfredställelse. Resultatet visade att respondenterna har en hög etableringsgrad. Andelen med kvalificerade yrken är dock inte jämförelsevis hög. Likaså är respondenternas lön något lägre än för övriga beteendevetares. Respondenternas tillfredställelse i arbetet var relativt låg vilket kan antas ha påverkats av användningen av utbildningen i arbetet, om arbetet motsvarade utbildningen samt lönenivån.

Syftet med studien är att undersöka måluppfyllelsen av etableringsreformen, som trädde i kraft den 1 december 2010, samt aktören etableringslotsens funktion inom denna reform. Detta görs utifrån de uttalade målsättningarna i regeringens proposition 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd. Därutöver belyses vilka hinder som finns för målens uppfyllelse. Studien baseras på rapporter och andra dokument från offentliga myndigheter, vilka bland annat kompletteras med egeninsamlad data. Primärdatan bygger på intervjuer som genomförts med fyra handläggare på Arbetsförmedlingen och fyra etableringslotsar som är verksamma i Linköping och Norrköping, samt en mailintervju med Arbetsförmedlingen på central nivå. Resultaten tolkas utifrån institutionell ekonomisk teori med fokus på teorier av Douglass North.Studien visar bland annat att likvärdigheten av etableringsinsatserna har ökat över landet och att arbetsmarknadsperspektivet är tydligare med Arbetsförmedlingen som huvudansvarig istället för kommunerna. Dock lider etableringsreformen av icke-individanpassade etableringsinsatser och en hög samordningsproblematik. Detta drabbar i slutänden de nyanlända som redan möter höga barriärer vid etablering i det svenska samhället. Även externa faktorer påverkar etableringsarbetet och de möjligheter som ges till de nyanlända. Framförallt är det bostadssituationen som påverkar olika ledtider och begränsar de nyanländas möjligheter till deltagande i etableringsinsatserna.De ekonomiska incitamenten för etableringslotsarna att fylla sin tilltänkta funktion är för låga och fokus från lotsarna läggs på socialt stöd istället för arbetsförberedande insatser för den nyanlände. Innovationer från positiv konkurrens har till stora delar uteblivit. Systemet innehåller även vissa brister som tillåter oseriösa eller opportunistiska etableringslotsar att verka, vilka sänker kvaliteten på etableringsarbetet och försämrar de nyanländas möjligheter till etablering på arbetsmarknaden. / The aim of the study is to assess the compliance between the goals and the results of the Establishment reform, which entered into force on December 1st 2010, and the role of the participant called the Introduction guide. This assessment is done on the basis of the goals in the proposition from the Swedish government 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd. In addition the obstacles to achieving the goals are highlighted. The study is based on reports and other documents from public bodies that are supplemented by, amongst others, the primary data of the study. This primary data consists of interviews with four employees at the Public Employment Service and four Introduction guides in Linköping and Norrköping as well as of mail correspondence with the Public Employment Service at a central level. The results are interpreted using New Institutional Economic Theory, focusing on the theories by Douglass North.The study shows, among other things, that the differences between various establishment activities have diminished, and that there is a stronger labour market focus now that the Public Employment Service has taken over the responsibility from the municipalities. However, the Establishment reform does suffer from a lack of individually adapted establishment activities as well from a failure in collaboration and coordination. This ultimately afflicts the new arrivals, which are already facing high barriers while trying to become a part of the Swedish society. External factors also affect the establishment process and the possibilities for new arrivals. It is foremost the living situation that is affecting different lead times and limiting the immigrants possibilities to participate in establishment activities.The economic incentives for the Introduction guides to fill their intended function are too low and the guides are primarily providing social support for the new arrivals instead of labour market oriented activities. Innovations as a result of competition are largely absent. The system contains various flaws that allow for flippant or opportunistic Introduction guides, which in turn lowers the quality of the Establishment work and worsens the new arrivals’ chances of getting established on the labour market.

Utifrån ett historiskt perspektiv är Sverige ett land som människor från olika delar av världen invandrat till. Framförallt under 1900-talet ökade invandringen till Sverige, inte minst under 1960-1970 talet där vi kan urskilja en kraftig ökning av arbetsinvandring. Under denna tidsperiod hade utrikes födda personer högre sysselsättningsgrad än infödda. Idag har utrikes födda en lägre sysselsättningsgrad än personer som är födda i Sverige (Björkman 2003).   Vidare är invandring och integration enligt väljarna den viktigaste frågan inför valet 2018. Stor grupp av människor som flytt från krigsdrabbade Syrien och det politiskt instabila Eritrea och Somalia har till följd gjort att frågan är mer aktuell än någonsin. Bara under 2016 sökte 160 000 personer asyl till Sverige. I samband med detta växer högerpopulistiska röster runt om Europa, däribland i Sverige (Turesson 2017).   Regeringens insatser för nyanländas etableringsprocess skall enligt etableringsreformen bestå av en personlig plan för att uppnå ett konkret mål - ett arbete. Det som är sociologiskt intressant i denna etableringsprocess enligt oss är att undersöka nyanländas egna upplevelser, både vad gäller deras möjligheter till ett arbete men också sociala dimensioner som har betydelse för deras etablering och integrering. Omgivningen är av stor betydelse för att de nyanlända skall få ett arbete och för att de skall trivas i det nya landet Sverige. Tyvärr är det många som invandrat till Sverige som blir deprimerade och får en försämrad hälsa då de känner sig utanför, ensamma och upplever att det saknar inflytande. Både vad gäller deras egen situation men också i samhället (Hadziabdic &amp; Sandström, 2006). Idag tar det upp till tre gånger så lång tid att få ett arbete och att försörja sig än vad det gjorde under slutet på 1900-talet. Hela 60 procent av de män som invandrat till Sverige under 1980-talet hade ett arbete efter två till tre år, medan det tog upp till fem år för kvinnor under samma tidsperiod. Idag tar det upp till nio år för män och upp till tolv år för kvinnor, trots allt flera av dem som fått uppehållstillstånd i Sverige både har utbildning och arbetslivserfarenhet inom bristyrken (Lucas 2018), Etablering- och integreringsproblematiken är ett erkänt problem idag och ligger som tidigare nämnts högt upp på den politiska agendan inför valet 2018. Men vad känner de personer som kommer till Sverige? Vilka svårigheter och utmaningar är det som de nyanlända möts av egentligen? Trots att det är ett högaktuellt ämne i den politiska debatten saknas de nyanländas perspektiv. / From a historical perspective, Sweden is a country that people from different parts of the world immigrated to. Especially during the 20th century immigration increased to Sweden, especially during the 1960s and 1970s, where we can distinguish a sharp increase in labor immigration. During this period, foreign-born persons had higher employment rates than native speakers. Today, foreigners have a lower employment rate than people born in Sweden (Björkman 2003). Furthermore, immigration and integration according to voters is the most important issue for the 2018 election. A large group of people moving from war-hit Syria and politically unstable Eritrea and Somalia has consequently made the issue more current than ever. Only in 2016 160,000 sought asylum for Sweden. In this context, right-wing populations around Europe, including Sweden (Turesson 2017), grow. According to the establishment reform, the Government's efforts for the neighbors' establishment process must consist of a personal plan for achieving a concrete goal - a work. What is sociologically interesting in this process of establishment, according to us, is to explore newly arrived's own experiences, both in terms of their opportunities for work, but also social dimensions that are important for their establishment and integration. The environment is of great importance for the newly arrived's to get a job and to enjoy themselves in the new country of Sweden. Unfortunately, many people who immigrated to Sweden are being depressed and have a reduced health when they feel outside, lonely and experience that it has no influence. Both regarding their own situation but also in society (Hadziabdic &amp; Sandström, 2006). Today, it takes up to three times as much time to get a job and to take care of what it did at the end of the 20th century. Around 60 percent of the men who immigrated to Sweden in the 1980s had a job after two to three years, while it took up to five years for women in the same period. Today, it takes up to nine years for men and up to twelve years for women, despite all of those who have obtained a residence permit in Sweden, both have education and work experience in the bristle industry (Lucas 2018). The establishment and integration issues are a recognized problem today and, as mentioned earlier, are high on the policy agenda for the 2018 election. But what do the people who come to Sweden feel? What difficulties and challenges is what the new arrivals face by? Although it is a high topic in the political debate, the perspectives of the newly arrived are lacking.

Bakgrund; Arbetslösheten är högre för personer med funktionsnedsättningar än i befolkningen i övrigt. Personer med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Syfte; Beskriva stödinsatser för unga vuxna med Aspergers syndrom (ASD) för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Metod; En litteraturöversikt har gjorts där 10 stycken vetenskapliga artiklar har analyserats och utgjort resultatet.  Resultat; Studien har delats upp i fyra olika teman (tidsaspekten, samordning av insatser, stöd som finns och stöd som saknas) vilket belyser vilka stödinsatser som finns, och vilket stöd som efterfrågas för personer med ASD Diskussion; Personer med ASD har komplexa behov av stöd och stödet är effektivast när det individualiseras. Samordning mellan olika aktörer tillsammans med individen och icke tidsbegränsat stöd efterfrågas i större omfattning för att öka chanserna till etablering på arbetsmarknaden. Slutsats; Etableringen på arbetsmarknaden för unga vuxna med ASD kan förbättras genom individanpassat, samordnat och icke tidsbegränsat stöd. Nyckelord; Aspergers syndrom (ASD), arbetsmarknad, etablering, stöd, unga vuxna / Background; Unemployment is higher for people with disabilities than in the rest of the population. People with neuropsychiatric disabilities (NPF) have difficulties in establishing themselves in the labor market. Purpose; Describe support measures for young adults with Asperger's syndrome (ASD) in order to establish themselves in the labor market Method; A literature rewive was conducted in which 10 scientific articles were analyzed and discussed. Result; The study has been divided into four different themes (time aspect, coordination of efforts, existing support and lack of support), highlighting what support efforts are available and what support is requested for people with ASD Discussion; Individuals with ASD have complex support needs and support is most effective when individualized. Coordination between different actors together with the individuals and non-timelimited support is increasingly demanded to increase the chances of establishing in the labor market. Conclusion; The establishment of the young adults with ASD can be improved through personalized, coordinated and non-timelimited support. Keywords; Asperger syndrome (ASD), labor market, establishment, support, young adult

The aim of this study is to gain an understanding for the factors behind the successful establishment in the Swedish labor market for foreign-born women who have a college or university degree from their home countries. This has been achieved by applying a qualitative method, whereas semi-structured interviews with five foreign-born women have been conducted. The theory used in the analysis are the theories of "social and cultural capital" and "empowerment". The findings of the study show that level of education, work experience, language skills affect foreign-born opportunities to enter the labor market. Moreover, the findings show that the interviewees perceived several obstructions to their inclusion in the Swedish labour market. These include language barriers and lack of social networks. The interviews also show that people who have an academic education from their home countries need to adapt their education to the Swedish labor market to find a qualified job. The results of the study also show that new arrivals need to apply for income support during the first period in Sweden, due to the fact that they lack their own income and assets.

Sweden has had an increase in refugees in recent years, while the situation in the housing market has been increasingly constrained. Housing has in earlier research been shown to form an important part of the integration of refugees in society. In Sweden, refugees have the option to arrange for their own housing (in Swedish ‘Eget boende’, EBO) or be accommodated by the immigration authorities (‘Anläggningsboende’, ABO). This study aims to examine how the national strategies EBO and ABO are applied in municipal practice through a case study of Botkyrka municipality. The primary source material for this study consists of interviews conducted with people who are working with the accommodation of refugees, but also related government official reports. The study indicates that there are a number of problems related to the strategies EBO and ABO. Interviewees expressed a desire for a more equitable and planned receiving system. As is argued in the study, social housing, housing subsidies and investigating the municipal housing companies' competitive opportunities, are important solutions that could provide refugees with better chances on the Swedish housing market. In sum the study contributes in part to a deeper understanding of the relationship between the Swedish housing market, policies and long-term planning, and in part of the opportunities for persons with newly granted residence permits to establish themselves on the Swedish housing market. / Sverige har haft ett ökat flyktingmottagande de senaste åren, samtidigt som situationen på bostadsmarknaden blivit allt mer ansträngd. Bostaden har i tidigare studier visat sig vara viktig för flyktingars etablering i samhället. I Sverige kan en asylsökande välja mellan att ordna ett ‘Eget boende’ (EBO) alternativt att bo i Migrationsverkets Anläggningsboenden (ABO). Om en asylsökande beviljas uppehållstillstånd, kan den som nyanländ i ABO bli anvisad en bostad i en kommun. En nyanländ som bott i EBO under asyltiden fortsätter göra det när den fått uppehållstillstånd. Denna studie syftar till att undersöka hur de nationella strategierna EBO och ABO omvandlas till kommunal praxis genom en fallstudie i Botkyrka kommun. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes intervjuer med personer som har arbetsuppgifter kopplade till asylsökande och nyanländas boende, men även rapporter och artiklar studerades.  Studien indikerar att det finns ett antal problem kopplade till boendestrategierna EBO och ABO. EBO kan innebära osäkra boendeförhållanden för individen karakteriserade av trångboddhet och otrygghet. Ur ett kommunperspektiv innebär EBO svårigheter i planering för funktioner som skola och bostadsförsörjning eftersom kommunen saknar vetskap om hur många EBO som är bosatta i kommunen. ABO kan innebära trångboddhet men också att individen får vänta länge på att etableringsinsatserna kan startas. Studien visar att det finns skillnader i vilka möjligheter boende i ABO och EBO har för att få en permanent bostad. Enligt materialet från intervjuerna finns en önskan om ett mer jämlikt och planerat mottagningssystem. Genom att testa lösningar som social housing, bostadsbidragslöfte och utreda de kommunala bostadsbolagens konkurrensmöjligheter skulle nyanlända kunna få en bättre chans på bostadsmarknaden. Sammanfattningsvis bidrar studien med en djupare förståelse av relationen mellan bostadsmarknad, politik och långsiktig planering och om vilka möjligheter nyanlända har att etablera sig på bostadsmarknaden. Studien ringar också in problem som uppkommer i arbetet mellan stat, region och kommun när det gäller bostäder för nyanlända, och ger rekommendationer på möjliga lösningar.