The Baltic Sea has for a long time had a problem with eutrophication. Historical phosphorus emissions from land, but nowadays the greatest source of eutrophication is the internal leakage of phosphorus from the bottom sediment. Both the European Union and Sweden has identified this problem and stated that the Baltic Sea should be saved, but only counteractive measures have been taken. Upstream work to limit the phosphorus emissions into the Baltic Sea will not solve the problem with eutrophication. The aim of this study has been to develop a business model that contributes to a reduction of the internal leakage of phosphorus in the Baltic Sea and at the same time makes it possible to make use of the resources that reside in the bottom sediment. The study has a deductive approach which consists of a literature review and semistructured interviews with stakeholders to the resources of the bottom sediment. The literature review creates a framework for the business model and the results from the interviews are used to define how the business model should meet the requirements of the stakeholders. The result indicates that there is an interest in circulated materials from the Baltic Sea, but there are challenges within price and politics that need to be faced. Circulated materials are often more expensive to produce than new materials due to the fact that the established methods have existed for a long time and have become cost-effective to stay competitive. Laws and regulations are not adjusted for a circular philosophy, which needs to be revised for the market to target circular solutions. The developed business model has a basis in the concept of the circular economy and focuses on utilising all the substances in the sediment as resources to meet the requirements of the market. / Östersjön har länge haft problem med övergödning. Historiskt sett har det släppts ut mycket näringsämnen från land men idag är den största källan till övergödning ett internläckage av fosfor från bottensedimentet. Både EU och Sverige har identifierat problemet med övergödning och fastställt att Östersjön bör räddas, men endast förebyggande åtgärder har vidtagits. Att bara arbeta uppströms kommer inte att lösa problemet. Uppsatsens syfte har varit att ta fram en affärsmodell som bidrar till minskning av internläckaget av fosfor i Östersjön och samtidigt gör det möjligt att nyttja de resurser som finns i bottensedimentet. Studien har en deduktiv ansats som består av en litteraturstudie och semistrukturerade intervjuer med intressenter till de resurser som finns i bottensedimentet. Litteraturstudien skapar ett ramverk för affärsmodellen och resultatet från intervjuerna används för att definiera hur affärsmodellen bör möta intressenternas behov. Resultatet visar att det finns intresse för cirkulerade råvaror från Östersjön, men att det finns utmaningar inom pris och politik som måste bemötas. Cirkulerade material är ofta dyrare att producera än nya material då de etablerade processerna har funnits länge och blivit kostnadseffektiva för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Lagar och regleringar är inte anpassade efter en cirkulär filosofi vilket behöver revideras för att marknaden ska inriktas på cirkulära lösningar. Den resulterande affärsmodellen har en utgångspunkt i cirkulär ekonomi och fokuserar på att nyttja samtliga ämnen i sedimentet som resurser för att möta marknadens behov.

I dagens skolmiljö är det alltmer erkänt att skolor kan variera avsevärt i sin struktur, elevsammansättning och personaluppsättning, vilket kan få betydelse för såväl elever som lärares uppfattningar om miljön i skolan. En yrkeskategori som blivit allt vanligare i skolans värld är paraprofessionella. Avsikten med införandet av denna yrkesgrupp och deras arbetsuppgifter kan variera från skola till skola, däremot kan arbetet i många fall innebära att främja sociala aspekter i skolmiljön samt ett elevsocialt arbete. Eftersom vissa skolor har infört paraprofessionella med dessa uppgifter, medan andra skolor inte har gjort det, har denna studie som syfte att med hjälp av data från TIMSS 2019 analysera och beskriva en ögonblicksbild av två olika skolkontexter. Mer specifikt är syftet att undersöka skillnader mellan skolkontexter med och utan paraprofessionella avseende elevernas och lärarnas uppfattningar om sociala aspekter i skolmiljön. För att utforska och beskriva dessa skillnader har en tvärsnitts- och explorativ design med kvantitativ ansats använts. Resultaten indikerar att det kan finnas skillnader i elevernas uppfattningar om klassrumsklimatet, samt i lärarnas arbetstillfredsställelse gällande tidsmässiga villkor. Dessa fynd betonar vikten av att förstå hur olika skolkontexter påverkar skolmiljön och kan bidra till att informera framtida skolutvecklingsinitiativ. / In today's educational environment, it is increasingly recognized that schools can vary significantly in their structure, student composition, and staffing, which can impact both students' and teachers' perceptions of the school environment. One professional category that has become more common in the school setting is paraprofessionals. The purpose and tasks assigned to this group can vary from school to school, but their work often involves promoting social aspects within the school environment and providing social support to students. Since some schools have implemented paraprofessionals with these roles while others have not, this study aims to analyze and describe a snapshot of two different school contexts using data from TIMSS 2019. Specifically, the aim is to examine differences between school contexts with and without paraprofessionals regarding students' and teachers' perceptions of social aspects in the school environment. To explore and describe these differences, a cross-sectional and exploratory design with a quantitative approach has been used. The results indicate that there may be differences in students' perceptions of classroom climate and in teachers' job satisfaction regarding time-related conditions. These findings underscore the importance of understanding how different school contexts affect the school environment and can contribute to informing future school development initiatives.

Studien behandlar respons på elevtexter där målet är att bidra till en diskussion om AI som hjälpmedel på gymnasiet. Därför är syftet med studien att explorativt utforska potentialen hos AI och dess genererade respons på elevers utredande texter i svenska 3 jämfört med kvaliteten hos respons given av lärare. Materialet består av tolv elevtexter, två från varje betygsnivå (A-F), insamlade från fyra lärare med varierande antal texter per lärare. Analysmetoden kombinerar kvalitativ textanalys av lärarresponsen med en explorativ jämförande analys av AI-responsen. Det teoretiska ramverket består av en kombination av Hattie och Timperleys (2007) responsmodell samt Cerratto Pargmans och Jahnkes (2019) begrepp om aktörer. Resultatet visar att lärarresponsen på elevtexterna varierar i stadium och nivå, med Feed Up som den vanligaste responsen och Feed Back som den minst förekommande. ChatGPT tenderar att inte ge liknande bedömningar som lärare och saknar ofta den detaljerade och specifika återkoppling som lärarna ger, särskilt när det gäller att främja elevens utveckling och nyansering av resonemang. Studien kommer fram till att det finns stor potential för generativ AI i skolan, men med vissa begränsningar i nuläget. / The study addresses feedback on student texts, aiming to contribute to the discussion of AI as an aid in upper secondary school education. Consequently, the purpose of the study is to exploratively investigate the potential of AI and its generated responses to students' analytical texts in Swedish 3, compared to the quality of feedback provided by teachers. The material consists of twelve student texts, two from each grade level (A-F), collected from four teachers with varying numbers of texts per teacher. The analysis method combines qualitative text analysis of the teacher feedback with an exploratory comparative analysis of the AI feedback. The theoretical framework consists of a combination of Hattie and Timperley's (2007) feedback model and Cerratto Pargman and Jahnke's (2019) concept of agency. The results show that the teacher feedback on student texts varies in stage and level, with Feed Up being the most common response and Feed Back being the least frequent. ChatGPT tends not to provide similar assessments as teachers and often lacks the detailed and specific feedback that teachers give, especially when it comes to promoting the student's development and nuanced reasoning. The study concludes that there is great potential for generative AI in schools, but with certain limitations at present.

Time series prediction is one of the main areas of statistics and machine learning. In 2018 the two new algorithms higher order hidden Markov model and temporal convolutional network were proposed and emerged as challengers to the more traditional recurrent neural network and long-short term memory network as well as the autoregressive integrated moving average (ARIMA). In this study most major algorithms together with recent innovations for time series forecasting is trained and evaluated on two datasets from the theme park industry with the aim of predicting future number of visitors. To develop models, Python libraries Keras and Statsmodels were used. Results from this thesis show that the neural network models are slightly better than ARIMA and the hidden Markov model, and that the temporal convolutional network do not perform significantly better than the recurrent or long-short term memory networks although having the lowest prediction error on one of the datasets. Interestingly, the Markov model performed worse than all neural network models even when using no independent variables.

Background: Psychosomatic problems are increasing among adolescent girls and levels of life satisfaction, well-being and self-esteem are lower among adolescent girls compared to boys at the same age. Aim: The aim of this thesis was to explore adolescent girls’ perceptions of the concept of PMH and to identify influential factors for PMH from their own perspectives. Methods: A qualitative explorative study was designed. The data collection was through four semi-structured focus group interviews. Participation in the study was completely voluntary and 14 high school girls aged 16-17 participated in the study. An inductive content analysis was conducted to analyze the collected data. Results: Six categories and sixteen subcategories emerged from the data analysis, answered the two objectives of the study and met the purpose of this thesis. The six categories were: 1) when you feel well and things go well; 2) school-related factors, 3) factors at home and at leisure time, 4) key personal characteristics, 5) coping skills and balanced healthy lifestyle, 6) more attention to PMH. The findings showed that PMH was perceived as a two-dimension concept of feeling well and functioning well in life. The main influential factors for PMH was healthy social relations within and outside the family, key characteristics such as optimism, high self-esteem, sense of control, purpose and progress as well as coping skills and paying more attention to PMH.     Conclusion: A combination of positive factors promoting feeling well and functioning well in life should be taken into account in the development of mental health promotion approaches and programs to improve PMH among adolescent girls. / Bakgrund: Psykosomatiska besvär ökar bland flickor och livstillfredsställelse, välbefinnande och självkänsla bland flickor är lägre än pojkar.    Syfte: Syftet med studien var att studera uppfattningar av flickor på gymnasiet om begreppet positiv psykisk hälsa (PMH) och identifiera faktorer som påverkar PMH utifrån målgruppens egna perspektiv. Metod: En kvalitativ explorativ studie utformades. Datainsamlingen skedde genom fyra fokusgruppsintervjuer och 14 gymnasieflickor i åldern 16-17 deltog i studien. Deltagande i studien var helt frivilligt. En kvalitativ induktiv innehållsanalys utfördes för att analysera insamlade data. Resultat: Sex huvudkategorier och sexton subkategorier återfanns i dataanalysen som svarade på syftet och två frågeställningarna i studien. De sex huvudkategorierna var: 1) när man mår bra och allt går bra 2) skolrelaterade faktorer 3) faktorer hemma och på fritiden, 4) viktiga personliga egenskaper, 5) coping färdigheter och balanserad hälsosam livsstil, 6) mer uppmärksamhet till PMH. Resultatet visade att PMH uppfattades som ett tvådimensionskoncept, att må bra och att fungera bra i livet. De centrala faktorerna för PMH identifierades som hälsosamma relationer inom och utanför familjen, viktiga egenskaper som optimism och bra självkänsla, känsla av utveckling, kontroll och meningsfullhet, stresshanteringsförmåga, samt att uppmärksamma PMH. Slutsats: En kombination av positiva faktorer för att må bra och fungera bra i livet, bör beaktas inom utveckling av strategier för att förbättra PMH bland flickor på gymnasiet. Nyckelord: Positiv Psykisk Hälsa, Flickor På Gymnasiet, Kvalitativ Explorativ Studie, Fokusgrupp Intervjuer.

This study is an empirical case study of the Swedish space- and automation company Unibap AB about how to build trust in the space industry. The space industry is distinctive in the way that space missions are at high stakes because of the high costs and the fact that the technology can not be modified after launch. Reliability and trust are therefore crucial factors of doing business in the space industry. Also, AI-based satellite solutions can bring huge benefits but 60% of the resistance from companies to running AI is linked to lack of trust. The concept of trust has been discussed before in the industrial marketing literature and differentiates between social sources and offer-related sources of trust. However, there appears to be an empirical as well as a theoretical gap when it comes to building trust in the space industry. Because the topic is unexplored, an exploratory methodology is used when interviewing 12 actors in the space- and high-tech industry worldwide. Since one important aspect of offer-related trust seems to be usability, this study also includes a usability evaluation of Unibap's space computer solution SpaceCloud which enables on-board AI applications. Key antecedents of trust in the space industry were found to be transparency, competence, reliability of technology, and exact delivery times. It appears that social- and offer-related trust significantly influence partnerships between companies and that offer-related trust is the most important type of trust to win contracts of tax-funded agencies. Strengths and improvements of the usability of SpaceCloud are also identified, and it is concluded that SpaceCloud has the potential to offer a new way of building satellite applications in the future.

Pair programming is an agile software development practice that can be used in university student's education when learning programming. Previous research on students at universities has shown that there exist different perceived benefits and drawbacks on the practice’s contribution to learning. However, these research are few and no similar studies have been conducted at KTH. A research gap has therefore emerged, which this thesis intends to fill and potentially lead to the subject being more relevant to, for example, Swedish universities. This creates the problem question: “How do students at KTH perceive the benefits and drawbacks of pair programming from a learning perspective, and how do these compare to previous studies?”. The purpose of the thesis is to explore the students' perceived benefits and drawbacks of pair programming at KTH from a learning perspective. The thesis goal is to expand the study on students' perceived benefits and drawbacks of pair programming from a learning perspective, as well as contribute to the knowledge of pair programming. The research methods chosen for the thesis are previous literature studies and qualitative in-depth interviews with eight students at KTH. The results are presented as summerazitations and tables of collected data on KTH students' perceptions on the benefits and drawbacks of pair programming from a learning perspective. The main benefits and their circumstances identified were better perspective, qualitative code and faster progress. Drawbacks and their circumstances on the other hand, were identified as various levels of experience, difference in personal preference, different time schedules and difficulties in alternating roles and changing partners. These results indicate that pair programming contributes much when learning programming, but that there also exist perceived drawbacks by KTH students. / Parprogrammering är en agil praxis inom mjukvaruutveckling som kan användas i universitetsstudenters utbildning när de lär sig programmering. Tidigare forskning på universitetsstudenter har visat att det finns olika upplevda fördelar och nackdelar med praktikens bidrag till lärande. Dessa undersökningar är dock få och inga liknande studier har gjorts på KTH. Ett forskningsgap har därmed uppstått, som denna avhandling avser att fylla och potentiellt leda till att ämnet blir mer relevant vid, exempelvis, svenska universitet. Detta leder till problemfrågan: ”Hur uppfattar studenter på KTH fördelarna och nackdelarna med parprogrammering ur ett lärandeperspektiv, och hur är dem i jämförelse med tidigare studier?”. Syftet med uppsatsen är att utforska studenters upplevda fördelar och nackdelar med parprogrammering på KTH ur ett lärandeperspektiv. Forskningens mål är att utöka studien om studenters upplevda fördelar och nackdelar med parprogrammering ur ett lärandeperspektiv, samt bidra till kunskapen om parprogrammering. De forskningsmetoder som valts ut är tidigare litteraturstudier och kvalitativa djupintervjuer med åtta studenter på KTH. Resultaten presenteras som sammanfattningar och tabeller över insamlad data om KTH-studenters uppfattningar om fördelar och nackdelar med parprogrammering ur ett lärandeperspektiv. De främsta fördelarna och deras omständigheter som identifierades var bättre perspektiv, kvalitativ kod och snabbare framsteg. Nackdelar och deras omständigheter identifierades däremot som olika nivåer av erfarenhet, olika personliga preferenser, olika tidsscheman, svårigheter med alternerande roller och byte av partner. Dessa resultat tyder på att parprogrammering bidrar mycket till lärandet av parprogrammering, men att det också finns nackdelar uppfattade av KTH-studenter.

Internet-based cognitive behavior therapy (ICBT) has the potential of providing many patients with an effective form of psychological treatment. However, despite helping to improve mental health and well-being, far from everyone seem to benefit. In some cases, negative effects may also emerge. The overall aim of the present thesis was to establish the occurrence and characteristics of such incidents in ICBT using a combination of quantitative and qualitative methods. Study I determined deterioration, non-response, and adverse and unwanted events in a sample of 133 patients undergoing ICBT for social anxiety disorder. The results indicated that up to 6.8% fared worse during the treatment period, depending on the self-report measure and time point, as determined using the Reliable Change Index (RCI), while the non-response rate was between 29.3 to 86.5% at post treatment assessment, and 12.9% experienced other negative effects. Study II investigated the responses to open-ended questions on adverse and unwanted events among 556 patients in four separate clinical trials of ICBT; social anxiety disorder, panic disorder, major depressive disorder, and procrastination. In total, 9.3% reported negative effects, with a qualitative content analysis revealing two categories and four subcategories; patient-related, i.e., gaining insight and experiencing new symptoms, and treatment-related, i.e., difficulties applying the treatment interventions and problems related to the treatment format. Study III explored the number of patients achieving reliable deterioration, as determined using the RCI on the individual raw scores of 2866 patients from 29 clinical trials of ICBT. The results showed that the deterioration rate was higher among patients in a control condition, 17.4%, in comparison to treatment, 5.8%. Predictors were related to decreased odds of deterioration for patients receiving treatment; clinical severity at pre treatment assessment, being in a relationship, having a university degree, and being older. As for the control condition, only clinical severity at pre treatment assessment was associated with decreased odds of deterioration. Study IV examined a newly developed self-report measure for monitoring and reporting adverse and unwanted events, the Negative Effects Questionnaire. The results suggested a six-factor solution with 32 items; symptoms, quality, dependency, stigma, hopelessness, and failure. One-third of the patients reported experiencing unpleasant memories, stress, and anxiety, with novel symptoms and a lack of quality in the treatment and therapeutic relationship having the greatest negative impact. The general finding of the present thesis is that negative effects do occur in ICBT and that they are characterized by deterioration, non-response, and adverse and unwanted events, similar to psychological treatments delivered face-to-face. Researchers and clinicians in ICBT are recommended to monitor and report negative effects to prevent a negative treatment trend and further the understanding of what might contribute to their incidents. Future research should investigate the relationship between negative effects and treatment outcome, especially at follow-up, to examine if they are transient or enduring. Also, interviews could be conducted with those achieving reliable deterioration to explore if and how it is experienced by the patients and to see if it is attributed to the treatment interventions or other circumstances. / Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) har goda förutsättningar att kunna bli en form av psykologisk behandling som på ett effektivt sätt hjälper patienter med att hantera sin psykiska ohälsa och förbättra sitt välmående. Trots detta är det dock långtifrån alla som tycks bli bättre. För en del kan det till och med resultera i negativa effekter. Det övergripande syftet med denna avhandling har således varit att undersöka förekomsten av sådana fall och hur dessa uttrycks, såväl med kvantitativa som kvalitativa metoder. Studie I fastställde andelen försämrade, oförändrade samt andra ogynnsamma eller oönskade händelser bland 133 personer som behandlades med IKBT för social ångest. Resultatet visade att uppemot 6,8 % försämrades under sin behandlingsperiod beroende på vilket självskattningsformulär respektive tidpunkt som studerades, beräknat enligt metoden Reliable Change Index (RCI). Likaså var 29,3 % till 86,5 % oförändrade vid eftermätningen samt att 12,9 % rapporterade andra former av negativa effekter. Studie II undersökte svaren på öppna frågor som gällde ogynnsamma eller oönskade händelser bland 556 patienter i fyra olika kliniska studier med IKBT; social ångest, paniksyndrom, egentlig depressionsepisod och prokrastinering. Totalt sett rapporterade 9,3 % att de hade erfarit negativa effekter, vilka analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Två övergripande kategorier och fyra subkategorier framkom; patientrelaterade, som ökad insikt respektive nya symptom, samt behandlingsrelaterade, som svårigheter att implementera behandlingsinterventionerna respektive problem med behandlingsformatet. Studie III utrönte andelen patienter som försämrades i enlighet med RCI, baserat på insamlad rådata från 2866 personer i 29 olika kliniska studier med IKBT. Resultatet visade att försämring var mer förekommande hos de som var i en kontrollgrupp, 17,4 %, jämfört med de som fick behandling, 5,8 %. Bland de som genomgick behandling existerade det även ett par prediktorer som innebar lägre odds för försämring; större svårigheter vid förmätningen, att befinna sig i en relation, att ha en universitetsutbildning respektive att vara äldre. För de som var i en kontrollgrupp var enbart större svårigheter vid förmätningen relaterat till lägre odds för försämring. Studie IV testade ett nykonstruerat självskattningsformulär; Negative Effects Questionnaire. Resultatet visade på en faktorlösning med sex faktorer och 32 påståenden; symptom, kvalitet, beroende, stigma, hopplöshet respektive misslyckande. En tredjedel av personerna svarade att de hade upplevt obehagliga minnen, stress och ångest, samtidigt som nya symptom och bristande kvalitet i både behandlingen respektive den terapeutiska relationen hade haft störst negativ inverkan på dem. Den generella slutsatsen av denna avhandling är således att negativa effekter förekommer i IKBT och att de kännetecknas av försämring, ett oförändrat tillstånd samt andra ogynnsamma eller oönskade händelser, något som liknar tidigare forskning av psykologisk behandling som bedrivs ansikte-mot-ansikte. Forskare och behandlare i IKBT rekommenderas att övervaka och rapportera negativa effekter i syfte att förhindra en negativ utveckling i behandlingen samt för att öka kunskapen om vad som kan bidra till deras förekomst. Framtida forskning bör undersöka relationen mellan negativa effekter och behandlingsutfall utifrån längre tidsperspektiv för att se om dess påverkan är övergående eller ihållande. Vidare kan till exempel intervjuer utföras med de patienter som har försämrats för att ta reda på om och hur det uppfattas samt huruvida det har förorsakats av behandlingen eller andra omständigheter. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 4: In press.</p>

Social ångeststörning (SAD) är ett ångestsyndrom som orsakar stor funktionsnedsättning och försämrad livskvalitet. I föreliggande studie presenteras förklaringsmodeller till SAD med fokus på temperamentsforskning och reinforcement sensitivity theory (RST). Syftet var att genom explorativ faktoranalys identifiera latenta variabler i frågeformuläret ”Hur man var som barn” (HMVSB), som administrerats i en klinisk population (n= 100) och i en kontrollgrupp (n= 246). Faktoranalysen extraherade två faktorer som döptes till beteendeinhibering (BI) respektive beteendeaktivering (BA). Ett andra syfte var att jämföra den kliniska populationen med kontrollgruppen avseende de extraherade faktorerna. Resultaten visade att HMVSB uppvisade god intern konsistens och tillfredsställande instrumentell reliabilitet. Vissa signifikanta korrelationer mellan HMVSB och jämförda skattningsformulär vid SAD erhölls. Gruppjämförelserna visade att den kliniska gruppen var signifikant mer beteendeinhiberad och mer beteendeaktiverad som barn. En subgrupp med generaliserad SAD var både signifikant mer beteendeaktiverad och beteendeinhiberad som barn. Subgruppen med specifik SAD skilde sig ej signifikant från kontrollgruppen. Studien manar till att beakta temperamentala faktorer vid SAD där kombinationen hög BI och hög BA skulle kunna korrelera med allvarligare klinisk bild.

2017 became the beginning of the Childbirth Crisis of Sweden, as a result of underbudgeting and understaffing, creating an environment where patient safety and availability was questioned. Additionally, information and communication technology rapidly take a larger role in the field of healthcare, nourishing new solutions for old processes. This explorative research was conducted to answer how information and communication technologies, and communication techniques, are used and could be used to provide safe care for patients. This study was conducted with 10 participants working as medical staff at a Swedish neonatal care unit. The medical staff who participated consisted of registered nurses, certified pediatric nurses, pediatric nursing assistants, and one nursing assistant. The approach of this research was through system thinking in the tradition of soft systems thinking. The data collection was performed with a combination of semi-structured interviews and card sorting. The collected data were processed, organized, and interpreted with the three c’s of analysis and thematic analysis. The results of this study are complemented by rich pictures. The empirical findings of this study describe a neonatal care unit known at its hospital to be the one unit holding the largest number of different devices. The medical staff at the researched NCU are using information and communication technology in a combination together with specific communication techniques, to create an understanding of their patients’ conditions. The study connects a state of safe care to the training and knowledge of the information and communication technologies, and communication techniques used at the neonatal care unit. The combination of the information and communication technologies, and communication techniques used at the NCU are vital tools, conclusive to the medical staff when providing safe care for patients. This study provides an insight into one Swedish neonatal care unit, based on the interpretations of its medical staff.