I takt med att nya teknologier såsom Robotic Process Automation (RPA) införs och används inom organisationer ökar kompetensbehovet av digitala kompetenser. I organisationer prioriteras dock inte alltid den kompetensutveckling som behövs vilket gör att anställda inte hinner anpassa sig till digitaliseringens framfart, vilket därmed kan leda till att organisationen blir beroende av extern kompetens. Studien undersöker hur användningen av RPA kan förändra en organisations kompetensbehov. Denna studie syftar därför till att bidra med fördjupad kunskap inom de kompetenser som krävs av organisationer för att kunna använda RPA framgångsrikt. Vidare har denna studie genomförts med genom en kvalitativ metodansats och därmed har det genomförts semistrukturerade intervjuer med respondenter som har erfarenheter av att använda RPA. Studien visar på att det finns en ökad efterfrågan på två kompetensområden hos organisationer som använder RPA. Dessa är; (1) Digital kompetens och (2) Mänskliga förmågor. Studien visar även på att de nya rollerna som tillkommer har skillnader i kompetensbehovet. Slutligen visar studien på att ett ledningsstöd är viktigt för att kunna uppnå en intern kompetens och att anställda ska kunna använda RPA framgångsrikt. Studien har resulterat i rekommendationer som organisationer som använder RPA eller funderar på att använda RPA kan förhålla sig till för att uppnå en framgångsrik användning av RPA. / As new technologies such as Robotic Process Automation (RPA) are introduced and used within organizations, the need for digital skills is increasing. However, organizations do not always prioritize the necessary skills development, which means that employees do not have time to adapt to the progress of digitalization, which can thus lead to the organization becoming dependent on external expertise. The study examines how the use of RPA can change an organization's competence needs. This study therefore aims to contribute in-depth knowledge of the competencies required by organizations to be able to use RPA successfully. Furthermore, this study was conducted through a qualitative method approach and thus semistructured interviews were conducted with respondents who have experience of using RPA. The study shows that there is an increased demand for two areas of expertise in organizations using RPA. These are: (1) Digital skills and (2) Human abilities. The study also shows that the new roles that are emerging have differences in the need for skills. Finally, the study shows that management support is important to achieve internal competence and that employees should be able to use RPA successfully. The study has resulted in recommendations that organizations who are using or are considering using RPA can relate to achieve successful use of RPA.

Problematisering: En begränsad mängd forskning på tidningsbranschen har genomförts i svensk kontext. Oenighet råder bland forskare vilken del av affärsmodellen som påverkas och på vilket sätt, dessutom är det tvetydigt hurdana affärsmodellsinnovation är framgångsrikt. Syfte: Syftet med studien är att utforska digitaliseringens påverkan på företag i tidningsbranschen och tidningsföretagens strategier med hjälp av affärsmodellkanvasen och teorier inom affärsmodellsinnovation samt branschstruktur. Frågeställningar: (1) Hur har digitaliseringen upplevts av och påverkat tidningsföretag? (2) Hur har tidningsföretag agerat för att bemöta digitaliseringen med hjälp av sin strategi och affärsmodellsinnovation? (3) Hur har digitaliseringen påverkat företag i tidningsbranschen, med avseende på branschstruktur? Metod: Studien grundar sig på det epistemologiska forskningsparadigmet som grundar sig på ett interpretivistiskt synsätt. En kvalitativ forskningsmetod med semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för studien som bygger på en deduktiv ansats med induktiva inslag. Studien genomförs med en tematisk analys. Slutsats: Tidningsföretagen har upplevt och påverkats av digitaliseringen på liknande sätt och intäkterna hotas. Genomgående för samtliga företag är att digitaliseringen har varit bristfällig, det främsta utnyttjandet är dataanvändning. Tidningsföretagen använder dual strategi med fokus på digital strategi för att bemöta digitaliseringen. Strategin med multi-plattformar har inte gett önskad effekt och digitala tidningskiosker upplevs inte vara en framtidsstrategi i Sverige. Samtliga företags affärsmodeller är i stor utsträckning identiska och affärsmodellsinnovationer har inte löst problemen i branschen än. Det har uppstått både inom- och mellanbranschkonvergens till följd av digitaliseringen. Branschförändringen identifieras som en radikal förändringsväg men tidningsföretagen behandlar förändringen som progressiv. Studiens bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att tidningsbranschen har fått ett större utrymme i akademisk kontext med ett brett och djupt fokus på digitalisering, företagsaspekter och branschstruktur. Studiens praktiska bidrag är att studiens insikter kan hjälpa företag i tidningsbranschen att bemöta digitaliseringen. / Background: A limited amount of research regarding the industry has been conducted in a Swedish context. Studies differ regarding what part of the business model that is affected and in what way. Whether or not business model innovation is successful is ambiguous. Purpose: The purpose of this study is to explore the impact of digitalization on companies in the newspaper industry and the newspaper companies’ strategies applying the business model canvas and theories within business model innovation and industry structure. Research questions: (1) How has digitization been experienced by and influenced newspaper companies? (2) How have newspaper companies acted to respond to digitalization with their strategy and business model innovation? (3) How has digitalization affected companies in the newspaper industry, regarding to industry structure? Methodology: The study is based on the epistemological research paradigm that is based on an interpretivist approach. A qualitative research method with semi-structured interviews forms the foundation of the study, which is based on a deductive approach with inductive elements. The study is conducted applying a thematic analysis. Conclusion: The newspaper companies have experienced and been affected by digitalization in a similar way and revenues are threatened. The adaptation has been problematic, the main utilization of digitalization is the use of data. In this study the newspaper companies use dual strategy with a focus on digital strategy to respond to digitalization. Digital newsstands are not perceived as a future strategy in Sweden and the multi-platform strategy has not had the desired effects. The company's business models are to a great extent identical and business model innovation has not solved the industry problems yet. In this study the industry change is identified as a radical change however, newspaper companies respond to the industry situation as progressive. Contribution: The theoretical contribution is that the newspaper industry has gained a greater scope in academic context with a broader and deeper focus on digitalization, business aspects and industry structure. The practical contribution is that the study can help companies in the newspaper industry to respond to digitalization.

Vid arbete med matematiska textuppgifter krävs det en god läsförmåga, läsförståelse och ett bra arbetsminne. Om en elev har brister såväl i läsningen som i arbetsminnet resulterar det i stora svårigheter när arbete med matematiska textuppgifter sker. Det finns ett flertal förklaringar till varför elever har svårigheter vid arbete med matematiska textuppgifter, dessa förklaringar belyses i den här studien. Den här systematiska litteraturstudien har som syfte att beskriva de underliggande faktorerna till svårigheter vid arbete i matematiken med textuppgifter samt hur lärare arbetar för att underlätta lärande i ämnet matematik för elever med svårigheter inom matematiska textuppgifter. Metoden som används för att besvara studiens frågeställningar är en innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar som har sökts fram på ett systematiskt och strukturerat sätt. Resultatet utgår från de tio vetenskapliga artiklar som analyserades genom innehållsanalys. I artiklarna identifieras följande teoretiska ramverk, (1) sociokulturellt perspektiv, (2) diskursanalys och (3) Kintschs teori om textförståelse. Flera artiklar förklarar svårigheter med matematiska textuppgifter som en konsekvens av antingen kognitiva nedsättningar eller överflödig information. Båda dessa försvårar för eleverna. Ett antal av artiklarna lyfter även metoder som lärare kan använda sig av när de ska stötta samt utmana elever när det gäller matematiska textuppgifter.

Innovation is what makes a business sustainable. For an organization to progress in their realization of innovations, a vital aspect is the process from where innovations transfer from ideas to valuable realities. Recent studies have addressed the capabilities required in order for an organization to innovate. This paper aims to investigate what key elements that are missing through the different phases of the innovation process, in terms of different capabilities and personas within an organization. Not many studies have previously done this connection to each phase of the process. We would like to address this fact and as such contribute to the scientific research by directing all missing elements to the phase in which they are of importance. This is done by quantitative measures through data supplied by the company Innovation360, combined with qualitative interviews of organizations within the manufacturing industry. The main findings suggest that organizations struggle with customer insights in the ideation phase, and a structured selection phase before conducting almost functional prototypes. Mostly, this is a result of too close relationships and collaborations with current customers and a short term focus on innovation to reassure return on investment. / Innovation är det som gör en verksamhet hållbar. För att en organisation ska kunna utvecklas i arbetet med innovation är det av hög vikt att ha en fungerande process på plats som stödjer transformationen av en idé till värdefulla realiteter. Tidigare forskning har kommit fram till ett antal viktiga förmågor som är nödvändiga för att en organisation ska lyckas med innovation. Den här studien syftar till att undersöka vilka nyckelfaktorer som saknas i de olika stegen av innovationsprocessen, både vad gäller olika förmågor och personas representerade i en organisation. Det finns inte många studier som har gjort kopplingen till varje steg i innovationsprocessen tidigare. Därför vill vi adressera det och därmed bidra till forskningen genom att härleda de saknade faktorerna till den fas där de är viktiga. Studien är utförd med kvantitativa mätningen genom data tillhandahållen av företaget Innovation360, kombinerat med kvalitativa intervjuer av företag inom tillverkningsindustrin. Vårt huvudresultat indikerat att organisationer kämpar med att erhålla kundinsikter i den första idégenereringsfasen, samt att det generellt råder en avsaknad av en strukturerad urvalsprocess innan man utvecklar nästan helt fungerande prototyper. Detta går mestadels att knyta an till för nära relationer och samarbeten med befintliga kunder och ett kortsiktigt fokus på innovation för att säkra upp för avkastningen.

The digital transformation, providing disruptive digital technologies, changed customer needs, and new digital entrants, is starting to affect the insurance industry. Although, the insurers are struggling to become digital and excel on technologies such as Artificial Intelligence. Therefore, the purpose of this thesis was to identify and investigate the factors necessary for incumbent insurers to achieve digital transformation and excel on related technologies, to stay competitive in the fast-changing environment. The overall theoretical foundation was built on the ability to create dynamic capabilities to achieve digital transformation. The study further linked the dynamic capabilities theory to the context of the change currently happening in the insurance industry, achieved by performing a single case study on a Swedish incumbent insurer. The case study included two units of analysis which investigated (1) how, and under which circumstances, the identified key factors were met, and (2) how the attempts of implementing Artificial Intelligence have been perceived, received and achieved. Both qualitative and quantitative data collections were performed, but where the qualitative was predominate. The findings proved that the incumbent insurer is at the start of its digital transformation and does realise the need to transform. However, it was found that many of the essential dynamic capabilities’ activities are limited at the case company and that hierarchical structures, riskaversion and legacy systems are hindering the insurer’s attempts to transform. Some good initiatives though proved that the insurer is starting to build more dynamic capabilities, but there are also many areas where the company must improve. A central contribution to the study was further the realisation that the implementation of Artificial Intelligence was well related to the parts of the dynamic capabilities’ theory. As digital transformation is an ongoing journey of strategic change, once more dynamic capabilities are in place, the incumbent insurer will be ready to excel on the possibilities that digital transformation entails. / Den digitala transformationen har börjat påverka försäkringsbranschen och medför nya omvälvande digitala tekniker, förändrade kundbeteenden och nya digitala konkurrenter. Många försäkringsbolag kämpar därför med att bli digitala samt att förstå sig på nya tekniker, så som Artificiell Intelligens. Syftet med denna studie var därför att identifiera och undersöka vilka faktorer som är nödvändiga för väletablerade försäkringsbolag att klara sig igenom den digitala transformationen, och adaptera nya uppkommande tekniker som förändringen medför. Detta för att kunna behålla sin marknadsposition och klara sig i en snabbförändlig värld. Huvudsakligen var den teoretiska grunden för detta arbete byggt på förmågan att kunna skapa dynamiska förmågor för att överleva den digitala transformationen. Vidare så sammankopplade studien teorin om dynamiska förmågor till den pågående förändringen inom försäkringsindustrin, genom att utföra en fallstudie av ett väletablerat försäkringsbolag i Sverige. Fallstudien innefattade två analysdelar beskrivna enligt följande: (1) Hur, och under vilka förhållanden, uppfylls de identifierade faktorerna och (2) hur har försöken att implementera Artificiell Intelligens uppfattas, mottagits och uppnåtts av försäkringsbolaget. Både en kvalitativ och kvantitativ datainsamling utfördes, där den kvalitativa delen dominerade. Resultaten visade på att det studerade försäkringsbolaget är i början av sin digitala transformation, men har insett betydelsen av att behöva förändras. Det blev även bekräftat att många av de grundläggande dynamiska förmågorna var begränsade hos företaget samt att hierarkiska strukturer, riskundvikande och legacy förhindrar möjligheten att förändras. En del goda initiativ visar att företaget börjar bygga dynamiska förmågor men att det finns många områden där ytterligare fokus krävs. En stor insikt i studien var att implementationen av Artificiell Intelligens var relaterad och stämde väl överens med faktorerna identifierade i teorin. Den digitala transformationen är en pågående resa av strategiska förändringar, och försäkringsbolaget kommer kunna ta del av dess möjligheter när fler dynamiska förmågor uppnås.

A challenge for Programmes for Master of Science in Psychology is to provide students with the knowledge and abilities required to handle the psychology profession. Later, when the students enter the profession, they are expected to rely on their competence and ability to perform psychological work as well as understand their knowledge gaps and limitations. How recently graduated psychologists estimate their professional self-efficacy and to what degree their education has helped them develop knowledge and abilities relevant for their profession is explored with survey responses from 1318 recently graduated psychologists in Sweden collected in 2017 - 2019 (Mdn year of birth = 1989, 74% women, 25% men, 0.8% others). Professional self-efficacy was assessed using a modified version of the Occupational Self-Efficacy Scale. An index was used to assess to what degree their education has helped them develop knowledge and abilities. Data were examined using variance and correlation analyses. Our conclusion is that there is a positive relationship between the estimations of professional self-efficacy and knowledge and abilities gained from education that does not differ between the first three years after graduation. The estimates did not differ based on gender. Estimates of knowledge and abilities from education differed between graduates from different universities, which may be due to unexplored differences in educational arrangements and local educational goals. Professional self-efficacy differs significantly between alumni from two out of eight universities, the same ones that rated the highest/lowest on knowledge and abilities. / En utmaning för psykologprogrammen är att försöka förse studenterna med de kunskaper och förmågor som krävs för att klara av det kommande psykologyrket. När studenterna sedan går ut i arbetslivet förväntas de dels kunna lita på sin kompetens och förmåga att utföra psykologarbetet och dels förstå sina egna kunskapsluckor och begränsningar. Hur nyexaminerade psykologer skattar sin professionella self-efficacy och i vilken grad de skattar att utbildningen hjälpt dem utveckla kunskaper och förmågor relaterade till yrkesutövandet undersöks här med enkätsvar från 1318 nyexaminerade psykologer i Sverige insamlade 2017 - 2019 (Mdn födelseår = 1989, 74% kvinnor, 25% män, 0.8% övriga). Professionell self-efficacy skattades med en modifierad version av Occupational Self-Efficacy Scale. Ett index användes för skattning av i vilken grad utbildningen hjälpt psykologerna utveckla kunskaper och förmågor. Data undersöktes med varians- och korrelationsanalyser. Vår slutsats är att det finns ett positivt samband mellan skattningen av professionell self-efficacy och kunskaper och förmågor från utbildningen som inte skiljer sig baserat på antal år efter examen. Ingen av skattningarna skilde sig åt baserat på könstillhörighet. Skattningar av i vilken grad utbildningen hjälpt psykologerna utveckla kunskaper och förmågor skiljer sig åt mellan lärosäten, något som kan bero på outforskade skillnader i utbildningsupplägg och lokala utbildningsmål. Professionell self-efficacy skiljer sig signifikant mellan alumner från två av åtta lärosäten, samma som skattade högst/lägst på kunskaper och förmågor.

Both digital competence and collaborative skills are important for citizens who need to navigate in future societies. This paper is based on an interview study with ten teachers and the aim is to survey how teachers design their teaching to promote collaborative learning methods by using 1:1. Different perspectives on teachers´ design of the collaborative processes in terms of interaction through the digital device or processes that occurred around the device were found. To visualize how teachers operationalize collaborative learning in their pedagogical activities, the model of TPACK in situ was used (Willermark, 2018). In the analysis of the examples that the teachers reproduced based on TPACK in situ, the results of the study show many innovative learning processes where students interact with their tablets and how the teachers design their teaching to interact with different kinds of subject content. By using Learning Design Sequences as an analysis tool, further understanding was reached of how, when and in what way technology supports the collaborative processes and in which phases of learning this happens. In this way, institutional patterns became prominent through the influence of the physical learning environment, which increased the understanding of how around or through 1:1 also can be placed in a spatial context. Finally, Learning Design Sequences were used to identify opportunities and challenges for teachers in designing for collaborative learning through 1:1. The purpose of the study is to investigate how teachers say they design their teaching to promote students’ collaborative work through digital units in school years 1–6 and through the teachers’ statements see what influencing factors, abilities, subject content and technology support a design of digital teaching for the benefit of collaboration and student-to-student interaction in digital arenas. Based on the conclusions the author also presents a didactic model for teachers to take into consideration when designing their pedagogical activities for practising collaborative skills in the 1:1 classroom. / Digital kompetens såväl som kollaborativ förmåga bygger på elementära kunskaper som medborgare kommer att behöva för att kunna navigera i framtida samhällen. Detta är en intervjustudie med tio lärare med syftet att undersöka hur lärare säger sig designa sin undervisning för att arbeta kollaborativt genom användande av 1:1. Det fanns också initialt en avsikt att uppmärksamma olika perspektiv på de kollaborativa processernas utformning i fråga om dels interaktion genom den digitala enheten, dels processer som sker bredvid. För att synliggöra hur lärare operationaliserar ett kollaborativt lärande i den pedagogiska verksamheten användes modellen TPACK in situ (Willermark, 2018). Vid analysen av de exempel som lärarna återgav utifrån TPACK in situ kunde studiens resultat visa på ett flertal innovativa undervisningsprocesser där eleverna arbetar interagerande elev-till-elev med sin lärplatta och hur lärare designar sin undervisning utifrån ämnesinnehåll. Genom att använda Learning Design Sequences som analysverktyg kunde ytterligare förståelse uppnås för hur, när och på vilket sätt tekniken understödjer de kollaborativa processerna och i vilka faser av lärandet detta sker. På så sätt blev institutionella mönster framträdande genom bland annat den fysiska lärmiljöns påverkan vilket ökade förståelsen av hur bredvid eller genom 1:1 kan sättas i en rumslig kontext. Avslutningsvis användes Learning Design Sequences för att identifiera möjligheter och utmaningar för lärare i att designa kollaborativ undervisning genom 1:1. Syftet med studien är att undersöka hur lärare säger sig designa sin undervisning för att främja elevernas kollaborativa arbete genom digitala enheter i skolår 1–6 och genom lärarnas utsagor se vilka påverkansfaktorer, förmågor, ämnesinnehåll och teknik som understödjer en design av digital undervisning som främjar kollaboration och elev-till-elev interaktion i digitala arenor. Baserat på undersökningens slutsatser presenterar författaren en didaktisk modell med avsikt att stödja lärare när de designar sin pedagogiska praktik så att den kan utveckla kollaborativa förmågor genom 1:1.

The aim of this study is to investigate how mathematics teachers use formative assessment to make the course objectives clear to the student. This is part of a wider aim in Sweden to find ways for improving mathematics teaching. Qualitative semi-structrured interviews and observations were used for collecting data. Different approaches to integrate formative assessment in their classrooms is discussed: questioning, discussions in whole-class, group work and assessment and feedback. The analysis of the results indicated that the teachers thought differently about how to integrate the course objectives in their planning. Two out of three teachers did not consciously base their planning on these which could be due to a lack of time to discuss the curriculum amongst the teachers. Conditions that make implementation of these approaches more or less easy include the teacher’s view of formative assessment, the school-based support and the impact of high-stake tests such as national tests.

I det här examensarbetet har vi velat ta reda på skillnaden mellan slöjdprocessen och arbetsprocesserna, som det numera heter i den nya läroplanen, Lgr11. I stort kan vi tycka att den nya kursplanen i slöjd inte skiljer sig så väldigt mycket från Lpo94, men att fokus har ändrats från att i princip hänga upp hela slöjdens arbete kring slöjdprocessen mot en mer generellt syn på arbete i processform. Vad innebär det? Vi har tagit kontakt med nyckelpersoner som suttit med och formulerat de ursprungliga utkasten till dagens text för kursplanen i slöjd, för ta reda på hur de har tänkt och vad som var deras syfte. I intervjuer med dessa har vi fått en tydligare bild. Men hur tänker då våra kollegor ute i landet som inte har haft möjligheten att prata med dessa nyckelpersoner? Även om underlagen för den enkätundersökning vi har gjort är undermålig till antalet svarande, vilket påverkar validiteten, kan man ändå se en tendens att samma frågor som vi har ställt oss har dykt upp i deras tankar. En av de vanligaste är om det numer är tänkt att slöjden ska bli mer teoretisk i och med att de analytiska och reflekterande förmågorna i större utsträckning lyfta fram i Lgr11. Till följd av detta undrar vi om man som slöjdlärarstudent rustas för att möta det nya förhållningssättet.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt för både den psykiska och fysiska hälsan. Den kan minska psykiska problem som oro, stress och depression, samt fysiska åkommor som blodtryck, stroke och diabetes. Fysisk aktivitet är numera en allt mer vedertagen metod för att behandla fysiska och psykiska besvär. Individer med ADHD har vanligen problem med hyperaktivitet, impulsivitet, uppmärksamhet, sociala beteenden och kognitiva förmågor.Syfte: Att undersöka den vetenskapliga litteraturen för att få belägg för vilka effekter fysisk aktivitet kan ha för symptom hos individer med ADHD.Metod: I denna systematiska litteraturstudie återfanns via sökningar i databaserna PubMed, The Cochrane Library, Web of Science, Science Direct och PsycINFO artiklar som sedan granskades utifrån en bedömningsmall.Resultat: Fysisk aktivitet upplevdes ha en positiv effekt för hyperaktivitet och uppmärksamhetsproblem samt visade sig minska risken för sociala beteendeproblem hos individer diagnostiserade med ADHD. Vidare påvisades att oavsett regelbundenhet eller omfattning av fysisk aktivitet en positiv effekt för kognitiva förmågor hos individer diagnostiserade med ADHD.Konklusion: Den vetenskapliga litteraturen visar att fysisk aktivitet troligen har en positiv effekt för ett flertal symptom hos individer med ADHD. Dock krävs ytterligare forskning i ämnet. / Background: Physical activity has been shown to have a positive impact for both mental and physical health. It may reduce psychological problems such as anxiety, stress and depression, and physical issues like high blood pressure, stroke and diabetes. Physical activity is now an increasingly accepted method to treat physical and mental disorders. Individuals with ADHD usually have problems with hyperactivity, impulsivity, attention, social behavior and cognitive abilities.Aim: To investigate the scientific literature for evidence about the effect of physical activity on symptoms in individuals with ADHD.Method: In this systematic literature review articles where found through the databases PubMed, The Cochrane Library, Web of Science, Science Direct and PsycINFO witch was later surveyed based on an assessment template.Results: Physical activity was perceived to have a positive effect for hyperactivity and attention problems and appeared to reduce the risk of social behavior problems in individuals diagnosed with ADHD. Furthermore, it was shown that regardless of frequency or extent of physical activity a positive effect was shown on cognitive abilities in individuals diagnosed with ADHD.Conclusion: The scientific literature shows that physical activity is likely to have a positive effect for a variety of symptoms in individuals with ADHD. However, further research on the subject is required.