I denna uppsats har jag undersökt kreativitet i förhållande till rekvisitörens arbete. Detta har jag gjort genom att vara ansvarig rekvisitör för Malmö Operas turnéproduktion ”Jag blir nog aldrig bjuden dit igen” och på så sätt får yrkeserfarenhet som jag kunnat jämföra med de textanalyser jag gjort kring begreppet kreativitet. När jag gick in i detta projekt så var jag övertygad om att en rekvisitörs arbete var kreativt men ju mer kunskap jag fick i området så blev jag mer ifrågasättande då det fanns många förutsättningar som skulle uppfyllas för att något skulle få räknas som kreativt. Efter mycket diskuterande och analyserande fick jag dra de slutsatser jag kunde utifrån det material jag hade tillgång till och har kommit fram till att en rekvisitörs arbete är kreativt men hur mycket beror på situationen. Det finns olika förutsättningar för att kreativitet ska uppstå, ju mindre styrd och friare en rekvisitör är i sina arbetsuppgifter desto mer kreativ är hen.

The car retailing industry is currently undergoing a significant transformation. This transformation is due to the automotive industry switching from producing internal combustion engines vehicles to battery electric vehicles. The retailing industry need to transform, like the rest of the automotive industry, and their most essential asset is the customer relationship. This transformation is affecting several aspects of car retailing, with many revenue streams being diluted, or disappearing completely by the emergence of battery electric vehicles. The purpose of this thesis is to investigate current industry transformations and evaluate how car retailers can develop innovative value offerings to manage industry changes proactively. Results have emerged by examining theory connected to digital transformation, customer-centricity and dynamic capabilities, combined with 25 interviews with customers, industry stakeholders and internal personal at the case company, Börjessons Bil. These include that customer behaviors have changed immensely, that digitalization drives transparency and that retailers require new revenue streams within the service industries. Based on these results two value offering concepts were developed: - An internal loyalty program, based on customer lifetime value calculations, providing customers with perks and benefits, while giving Börjessons Bil strengthened relationships and more data. - A business to consumer subscription service, which bundles many services connected to mobility, such as tire switching and windscreen repairs, into one package deal. This concept will provide customers with a more effortless vehicle owning experience. / Bilhandelsindustrin genomgår för närvarande en omfattande transformation. Denna berörs till stor del av att bilindustrin håller på att ändras från att producera bilar med förbränningsmotorer till elbilar. Bilhandelsindustrin behöver förändras, precis som den generella bilindustrin, och bilhandelns mest värdefulla tillgång är relationen till deras kunder. Transformationen påverkar flera delar av bilhandeln och många omsättningsmöjligheter vattnas ur eller försvinner totalt genom införandet av elbilar. Syftet med denna uppsats är att undersöka aktuella branschförändringar och utvärdera hur bilhandlare kan utveckla innovativa värdeerbjudanden för att hantera industriförändringar proaktivt. Resultat har framkommit genom att undersöka teori kopplat till kundfokusering, digital transformation, och dynamiska förmågor, kombinerat med 25 intervjuer med kunder, intressenter inom industrin samt intern personal på Börjessons Bil. Dessa intygar att kunder har förändrats avsevärt de senaste 10 åren, att digitalisering är en drivkraft för transparens samt att bilhandlare behöver skapa nya omsättningsmöjligheter inom serviceindustrin. Baserat på resultaten har två koncept på värdeerbjudanden utvecklats: - Ett internt lojalitetsprogram, baserat på kundens livstidsvärde, som ger kunden bonusar samt andra fördelar, samtidigt som det ger Börjessons Bil förbättrade kundrelationer och mer data. - En prenumerationstjänst för service industrin, som paketerar åtskilliga tjänster kopplat till mobilitet, så som däckbyte och vindrutereparationer, till ett paket. Detta koncept kommer att förse kunden med en smidigare upplevelse av att äga en bil.

Vi lever i en föränderlig värld. Globalisering, urbanisering och digitalisering är ledord i nuvarande samhällsutveckling. Hur påverkar denna föränderliga värld gymnasieskolans matematik? Det ledord som kanske ligger närmast och ingjuter störst påverkan för ämnet matematik är troligtvis digitalisering. Digitalisering som ursprungligen innebar omvandling från analog till digital representation av information handlar numera även om skapande och nyttjande av nya tekniska lösningar, system, tjänster et cetera. Det moderna informationssamhället bryts på ett sätt ned i nollor och ettor där lösningar eller tillämpningar skapas med ett enkelt knapptryck. Bakom dessa automatiserade system utförs mängder av matematiska beräkningar. Matematik förekommer och nyttjas således extremt mycket idag, förmodligen mer än någonsin tidigare. I detta examensarbete kommer jag undersöka om gymnasieskolans matematik förändras och utvecklas i samma utsträckning som övriga samhället. Är gymnasieskolans matematiska innehåll det som ungdomar har nytta av senare i livet? Utvecklar skolan rätt förmågor? Forskningsfrågan som är min startpunkt för denna studie lyder enligt följande. Vilka matematiska kunskaper/förmågor bör en elev från gymnasieskolan inneha? För att undersöka detta genomför jag en så kallad Delfistudie riktad till en mängd olika aktörer i samhället. Jag söker följaktligen ”hela samhällets” svar på denna fråga. Delaktiga i min studie återfinns bland annat inom fastighets-, försäkrings- och läkemedelsbranschen. Individer från fordons-, olje- och stålindustrin samt detaljhandel och pedagogiskt arbete ä räven inkluderade. Samtliga inkommande svar har jag analyserat och kategoriserat i två grupper – innehåll respektive förmågor. Kategoriseringen är ett medvetet val för att underlätta jämförelsen med gymnasieskolans ämnesplan och kursplaner i matematik. Slutsatserna av min Delfistudie är följande. Efter avslutad gymnasieutbildning ska eleverna vara tillräckligt matematiskt utrustade för att leva ett bra fungerande och delaktigt liv isamhället. Innehållsmässigt ska de således klara av den vardagliga matematiken som attf örstå procentuella prisnedsättningar och räntekostnader av lån. De ska även inneha förståelse om nyhetsrapporteringens och valrörelsens statistiska undersökningar et cetera. Vidare visar Delfistudien att de matematiska förmågor som samhället söker återges relativt väl i Skolverkets styrdokument. Möjligen önskas en högre grad av abstrakt, logiskt och analytiskt tänkande samt att förstå samband än vad styrdokumenten tydliggör. Delfistudien leder även till tankar och funderingar som är något utanför det traditionella matematiska området. Undersökningen visar att förmågan arbetsmoral kan ses som en viktig egenskap att inneha efter gymnasieskolan. Denna generella förmåga är inte en traditionell akademisk matematisk förmåga vilket initierar följdfrågor. Vilket skolämne i gymnasieskolanska utveckla elevernas arbetsmoral? Vilka fler generella förmågor borde ingå i gymnasieskolans utbildning och vilket eller vilka ämnen ska ta ansvar över dessa? / We live in a changing world. Globalization, urbanization and digitalization are key words in current societal development. How does this changing world affect upper secondary school mathematics? The key word that perhaps is closest and instills the greatest impact on the subject of mathematics is probably digitalization. Digitalization, which originally involved the transformation from analogue to digital representation of information, is now also about the creation and use of new technical solutions, systems, services and so on. The modern information society is broken down in away into zeros and ones where solutions or applications are created with a simple push of a button. Behind all these automated systems, lots of mathematical calculations are performed. Mathematics thus occurs and is used extremely widely today, probably more than ever before. In this thesis, I will investigate whether upper secondary school mathematics changes and develops to the same extent as the rest of society. Is the mathematical content of uppersecondary school what young people benefit from later in life? Does the school develop the right abilities? The research question that is my starting point for this study reads as follows. What mathematical knowledge/abilities should a student from upper secondary school possess? To investigate this, I conduct a so-called Delphi study aimed at a variety of participants i nsociety. Hence, I am seeking the answer from "the whole of society" to this question. Participation in my study are found, among others, in real estate, insurance, pharmaceutical, transport, oil and steel industries as well as retail and educational work. I have analyzed and categorized all incoming answers into two groups – content and abilities. The categorization is a conscious choice to facilitate the comparison with the curriculum of upper secondary school.The conclusions of my Delphi study are as follows. After completing upper secondary education, students must be sufficiently mathematically equipped to live a well-functioning and participatory life in society. In terms of content, they must thus be able to cope with everyday mathematics such as understanding percentage price reductions and interest costs on loans. They must also have an understanding of statistical surveys performed by news reporting and election campaigns et cetera. Furthermore, the Delphi study shows that the abilities that society desires are reproduced relatively well compared to the Swedisheducational governing documents. However, the study possible implies to seek a higherdegree of abstract, logical and analytical thinking and to understand connections than what the governing documents make clear. The Delphi study also leads to thoughts and reflections that are somewhat outside the traditional mathematical field. The survey shows that the ability work ethics can be seen as an important quality to possess after upper secondary school. This general ability is not a traditional academic mathematical ability which initiates consequential questions. What school subject in upper secondary school should educate work ethics? What more general abilities should be included in upper secondary school education and what subject or subjects should take responsibility for these?

I dagens skola ur en global kontext pekar forskning på att undervisningen i matematiken är väldigt bokbunden. Forskningen visar samtidigt att läroböckerna behandlar rutinuppgifter i stor utsträckning och liten variation av problemlösningsuppgifter som elever får möta i undervisningen. Detta ger inte samma möjlighet till utmaning av alla de matematiska förmågorna hos eleverna. Syftet med undersökningen var att ta reda på vilka möjligheter läroböckerna gav eleverna att möta problemlösning som kunde stödja deras utveckling inom matematiken.  För att få svar på vårt syfte genomfördes en läromedelsanalys av två olika läroboksserier som innehöll sex böcker totalt. Resultatet pekade på att olika läroböcker presenterade problemlösning på olika sätt, vilket gav eleverna olika möjligheter till problemlösning. Studiens resultat visade också på att det fanns en övervägande mängd rutinuppgifter som hindrar eleverna att tillägna sig matematik. Läraren kommer därför vara en viktig funktion för elevernas utveckling av problemlösning, då de har en avgörande roll att frambringa de matematiska problemens fullständiga potential i elevernas utövande kring de matematiska förmågorna. Lärarens val av läroböcker kan vara avgörande för elevernas möjligheter att möta problemlösning, då läraren måste vara medveten om lärobokens begränsningar och potential för att stödja elevernas utveckling inom matematik. / In today's educational context, research indicates that mathematics instruction is heavily reliant on textbooks. At the same time, studies show that textbooks focus on routine exercises and offer limited variation in the problem-solving tasks students encounter in class. This lack of diversity does not adequately challenge all students' mathematical abilities. The aim of this study was to investigate the extent to which textbooks provide opportunities for students to engage in problem-solving tasks that support their mathematical development. To address this aim, a textbook analysis was conducted on two different textbook series comprising a total of six books. The results indicated that different textbooks presented problem-solving in varying ways, thereby affording students different opportunities for engaging in problem-solving activities. The study also revealed that there is a predominance of routine tasks, which impedes students' ability to fully acquire mathematical skills. Therefore, the role of the teacher is crucial in enhancing students' problem-solving capabilities, as they are instrumental in unlocking the full potential of mathematical problems in the context of developing students' mathematical competencies. Teachers' choice of textbooks can significantly impact students' exposure to problem-solving, as educators must be aware of both the limitations and potential of textbooks in supporting students' mathematical development.

RPA, AI och IPA blir allt mer populära verktyg inom företagande. Detta trots att det till stor del saknas teoretisk förankrad förståelse för vilka förmågor teknologierna besitter och hur de kan understödja företagsledning. Som ett svar på den bristande tillgängligheten av forskning kring ämnet, syftade denna studie till att på ett inkluderande och övergripande plan, samla teknologiernas förmågor och nytta. Varpå dessa kunde kopplas mot verksamhetsstyrning i form av konceptet TQM. Studien genomfördes som en kvalitativ enfallsstudie, där fallet utgjordes av ett internationellt teknikföretag som arbetar med applikationer kopplat till teknologierna. Den empiri som fallet erbjöd samlades in genom semistrukturerade intervjuer, där företagets personal utgjorde studiens respondenter. Empirin jämfördes sedan med och kompletterades av den tidigare spridda teoretiska forskningen kring RPA, AI och IPA:s nyttjande och nytta. Ur sammankopplingen skapades en modell vilken gav en bred bild av teknologiernas nytta i relation till TQM och MBNQA-modellen som nyttjades för att konkretisera TQM. Resultatet antydde att RPA, AI och IPA kan utgöra viktiga verktyg för att stödja verksamhetsstyrning enligt TQM, och bidrog med en bred teoretisk referensram för teknologiernas förmågor i relation till verksamhetsstyrning. Studien belyste även behovet av mer forskning kring teknologiernas snabbt föränderliga förmågor i relation till verksamhetsstyrning och TQM. / RPA, AI, and IPA are becoming increasingly popular tools in the business sector. Despite their growing prevalence, there is a significant lack of theoretically grounded understanding of the capabilities these technologies possess and how they can support corporate management. In response to this research gap, the aim of this study was to comprehensively and inclusively gather the capabilities and benefits of these technologies. Subsequently, these factors were linked to business management through the concept of TQM. The study was conducted as a qualitative single-case study, with the case comprising an international technology company working with applications related to these technologies. The empirical data were collected through semi-structured interviews, with the company's personnel serving as the study's respondents. This empirical data were then compared with and supplemented by existing scattered theoretical research on the utilization and benefits of RPA, AI, and IPA. From this synthesis, a model was developed that provided a broad view of the technologies' benefits in relation to TQM and the MBNQA model, which was used to concretize TQM. The results suggested that RPA, AI, and IPA can serve as important tools to support business management according to TQM, and contributed a broad theoretical framework for the capabilities of these technologies in relation to business management. The study also highlighted the need for further research on the rapidly evolving capabilities of these technologies in relation to business management and TQM.

Digital transformation beskriver omfattande organisatoriska förändringar med digitalateknologier som grund och har en fundamental betydelse för organisationer idag. En viktiggrund för att transformeras till en datadriven organisation startar med att lita på data och etableraen datadriven kultur, vilket ofta kräver stora organisatoriska förändringar.Syftet med studien är att undersöka betydelsefulla organisatoriska förmågor som beslutsfattareuppfattar påverkar transformationen till högre grad av datadrivna beslutsprocesser samt hinderför att utveckla dessa organisatoriska förmågor i tillverkningsföretag inom den privata sektorn.En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats där semistrukturerade intervjuer genomförts medfem personer som arbetar med beslutsfattande på ledningsnivå.Resultaten har analyserats utifrån en konceptuell modell baserad på identifieradeorganisatoriska förmågor berörande tre aspekter människa, kultur och data från tidigareforskning. Studien visar att de organisatoriska förmågorna människa, kultur och data påverkari hög grad transformationen mot en högre grad av datadrivna beslutsprocesser. Uppfattadehinder i transformationen inkluderar bristande datakvalitet, förståelse- och kunskap inomorganisationen, gamla system och att bryta gamla mönster. För att motverka dessa hinder visarstudien på utbildning, kommunikation, ledarskap samt strukturerad hantering av data.Resultaten belyser vikten av att adressera både tekniska och framför allt mänskliga aspekter föratt möjliggöra en digital transformation mot datadrivna beslutsprocesser.

Today's Swedish mathematics education is largely textbook-bound. At the same time, the textbooks are not reviewed, quality assured or checked by the curriculum in mathematics. The purpose of this study was to investigate the prevalence of open assignments and what abilities these helped the students develop. As a teacher, it is important to be aware of what tasks students encounter as well as what abilities these will train. Previous research shows that open-ended assignments are very helpful for the development of mathematical abilities for students. As an analytical starting point, Sullivan and Lilburn’s (2002) criteria for open-ended questions and MCRF's framework (Lithner et. al, 2010) for mathematical abilities were used. The analysis revealed that there was little data that fell under the criteria for open-ended questions. In the available tasks, they get to develop several mathematical abilities. “Favorit matematik” was the textbook that offered the greatest variety of tasks for developing mathematical abilities in the open-ended assignments that existed.

<p>Den 26 maj 1982 påbörjas anfallet mot samhällena Darwin och Goose Green. Anfallande styrka är brittiska, 2 Paras, på plats och försvarsgrupperade är Taskforce Mercedes. Britterna vinner slutligen över en numerärt överlägsen och försvarsgrupperad argentinsk styrka. Hur kommer det sig att detta kan ske? Jag kommer, för att kunna besvara mina frågeställningar, i det här självständiga arbetet att med utgång i de grundläggande förmågorna, ledning, verkan, skydd, rörlighet, uthållighet och und/info, analysera slaget. Dessa frågeställningar är:</p><p> -          Vilken av de grundläggande förmågorna var avgörande för 2 Paras seger?</p><p>-          Vilken av de grundläggande förmågorna var avgörande för Taskforce Mercedes förlust?</p><p>Jag har kommit fram till följande; britterna kunde tack vare en kombination av förmågorna ledning och verkan avgöra striden till deras fördel. För argentinarna var det förmågan ledning som bäddade för deras förlust. Vill du veta hur jag kommit fram till detta och varför uppmanar jag dig att läsa detta arbete.</p> / <p>My name is Nicklas Nilsson. I’m a cadet studying at the Swedish Land warfare Centre. As a part of becoming a commissioned officer I’m obligated to write an essay at fundamental level. I have written about the Battle for Darwin – Goose Green. A battle between 2 Para and Taskforce Mercedes. I have used (de grundläggande förmågorna) six fundamental abilities as an analysis instrument. The questions I am going to answer with this essay are:</p><p> -What ability was decisive for 2 Para’s victory?</p><p>-What ability was decisive for Taskforce Mercedes defeat?</p><p> Initially I will conduct a literature study, followed by a comparative case study.</p><p>I have come to the following conclusions:</p><p>The Argentines lost due to their lack of a good leadership and</p><p>The British won due to the abilities, better trained, better motivated and with more experience. They also, contrary to the Argentines, had leaders that was present and tried to resolve the situations they’ve gotten in to. If you want to read more about this and how I’ve come to these conclusions, please read this essay.</p>

Den 26 maj 1982 påbörjas anfallet mot samhällena Darwin och Goose Green. Anfallande styrka är brittiska, 2 Paras, på plats och försvarsgrupperade är Taskforce Mercedes. Britterna vinner slutligen över en numerärt överlägsen och försvarsgrupperad argentinsk styrka. Hur kommer det sig att detta kan ske? Jag kommer, för att kunna besvara mina frågeställningar, i det här självständiga arbetet att med utgång i de grundläggande förmågorna, ledning, verkan, skydd, rörlighet, uthållighet och und/info, analysera slaget. Dessa frågeställningar är:  -          Vilken av de grundläggande förmågorna var avgörande för 2 Paras seger? -          Vilken av de grundläggande förmågorna var avgörande för Taskforce Mercedes förlust? Jag har kommit fram till följande; britterna kunde tack vare en kombination av förmågorna ledning och verkan avgöra striden till deras fördel. För argentinarna var det förmågan ledning som bäddade för deras förlust. Vill du veta hur jag kommit fram till detta och varför uppmanar jag dig att läsa detta arbete. / My name is Nicklas Nilsson. I’m a cadet studying at the Swedish Land warfare Centre. As a part of becoming a commissioned officer I’m obligated to write an essay at fundamental level. I have written about the Battle for Darwin – Goose Green. A battle between 2 Para and Taskforce Mercedes. I have used (de grundläggande förmågorna) six fundamental abilities as an analysis instrument. The questions I am going to answer with this essay are:  -What ability was decisive for 2 Para’s victory? -What ability was decisive for Taskforce Mercedes defeat?  Initially I will conduct a literature study, followed by a comparative case study. I have come to the following conclusions: The Argentines lost due to their lack of a good leadership and The British won due to the abilities, better trained, better motivated and with more experience. They also, contrary to the Argentines, had leaders that was present and tried to resolve the situations they’ve gotten in to. If you want to read more about this and how I’ve come to these conclusions, please read this essay.

This dissertation uses philosophical tools to examine the child’s right to freedom of religion within the context of the United Nations Convention on the Rights of the Child (CRC) and other international human rights instruments. Article 14 of the CRC establishes the right of the child to freedom of thought, conscience and religion. It also establishes the right of the child's parents to guide and support the child in its exercise of the right to freedom of religion, while adjusting this support according to the child's evolving capacities. The emphasis of the study is on how to understand the child as, on the one hand, agent and subject in the exercise of this right and, on the other, dependent on parental support and guidance. For this purpose, the theoretical underpinnings of the child’s right to freedom of religion are examined with a particular focus on the conceptualization of this right in relation to children. With the text of the CRC as a starting point, different theories on rights, autonomy and religion are analyzed in order to find those compatible with both aspects of Article 14: the child as agent and the child as dependent. Theories that demand fully developed cognitive abilities in order to be a moral agent and a rights holder are rejected, as are theories in which the parents are the sole decision-makers on the basis of their own view of what is in the child's interests. In the same way, conceptions of religion in purely cognitive terms, or not taking into account dimensions of practice and observance accessible to children, are rejected. The conclusion drawn from the analysis is that relational conceptualizations of rights and autonomy and multi-dimensional conceptualizations of religion are best served to include both aspects of the child's right to freedom of religion. In viewing all humans, adults and children alike, as both active agents and vulnerably dependent on others, these conceptualizations challenge traditional views on rights and autonomy, and modern views of religion. In the final chapter, aspects of these relational conceptions are put together into a relational, mutuality-oriented model of the child's right to freedom of religion.