This thesis aims to provide a deeper understanding of how collaboration between different authorities and organizations works in the capacity of solving problems. The empirical example that the study is based on is the collaborative process that aims to work with and improve the mental health of children and young people. The focus is on understanding the conditions and challenges that can occur within this type of work. Furthermore it strives to seek answers to how the theoretical dimension of collaboration relates to reality. To answer the research questions, the study uses concepts such as collaboration theory and qualitative method in the form of interviews.  Results show several prerequisites and challenges within the collaboration process that affects the mental health of children and young people. Communication is for example a tool that is used extensively, but which can also cause some difficulties within the joint work. It can also be stated that the collaboration process that has been investigated as a whole has a close connection to the theoretical account of how collaboration works. However, the interviewees' stories highlight some practical elements that are not part of the theoretical understanding of how collaboration works, for example that it can be challenging to create a routine and independent collaboration.

Engagemang är ett begrepp som ofta knyts an till förskollärares profession, men är ett forskningsområde som är relativt outforskat. Syftet med studien är därför att undersöka hur förskollärare och rektorer ser på innebörden av att vara engagerad och vilka förutsättningar som behövs för att engagemang ska uppnås i deras dagliga arbete. Studiens syfte besvaras utifrån frågeställningarna ”Vad är en engagerad eller oengagerad förskollärare enligt förskollärare?”, ”Vad är en engagerad eller oengagerad förskollärare enligt rektorer?” och ”Vilka förutsättningar behöver förskollärare för att engagemang ska uppstå enligt förskollärare och rektorer?”. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där empirin utgörs av intervjuer med förskollärare och rektorer i två kommuner. Analys av empirin utgår från tre teoretiska utgångspunkter; känsla av sammanhang, relationell kompetens och tyst kunskap. Frågeställningarna och materialet visar att det finns viss samsyn på vad engagemang och oengagemang är mellan förskollärare och rektorer. Studiens empiri pekar på att förutsättningarna för engagemang ses på olika sätt av förskollärare, rektorer och viss skillnad finns även mellan kommunerna. Resultatet indikerar också att förskollärare fokuserar på engagemang ur ett helhetsperspektiv där relationen mellan kollegor anses vara en viktig förutsättning. Rektorer riktar fokus på den individuella prestationen och professionalism, det innebär att olika förväntningar och förutsättningar finns för att tolka förskollärares engagemang i förskolan.

Syftet med studien har varit att undersöka hur förskollärare beskriver hur de gör det möjligt att inkludera barn i undervisningen. Våra frågeställningar som vi vill få svar på är: Vilka erfarenheter har förskollärare av inkludering i förskolan? Vilka möjligheter och svårigheter förekommer i arbetet med inkludering? För att undersöka dessa har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare. I resultatet framkommer det att förskollärarna anser att inkludering är väldigt viktigt i undervisningen och att de anser att deras roll är central. Miljön ska vara anpassad till barnens nivå och erbjuda relevant material så att barnen själva kan välja. Kommunikation är en viktig del där det även handlar om att flera olika typer av kommunikationsmetoder för att kunna inkludera alla barn. Förskollärarna upplever att trygghet är en första del av inkluderingen och där blir stöttning viktig. Vissa barn behöver lite extra stöttning för att känna sig trygga nog att kunna delta i undervisningen.

Denna studie handlar om förskollärarnas upplevelser om arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Syftet med studien är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar förskollärarna upplever att de har för att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Studien utgår från förskollärarnas perspektiv kring vilka kunskaper de har med sig och upplever att de fått samt vilka förutsättningar de upplever att de erbjuds och anser vara centrala i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Studien genomfördes som en kvalitativ analys vilket innebär att data samlades in genom intervjuer med sex förskollärare som spelades in och som sedan transkriberades. För att synliggöra eventuella variationer i förskollärares upplevelser deltar förskollärare som arbetar på förskolor som har kommunala respektive fristående huvudmän. Av resultatet framgår vikten av att erhålla tillräcklig kunskap för arbetet med barn i behov av särskilt stöd vilket upplevs otillräcklig av förskollärarna. Studiens resultat kan leda till vidare implikationer där förskolor kan se över specialpedagogisk kompetens samt vilka fortbildningar som behövs för att förskollärarna ska få uppleva mer kunskaper kring området. Då resultatet även synliggör vilka kunskaper förskollärare får genom sin förskollärarutbildning kan även detta leda till vidare implikationer. Högskolor kan se över förskollärarutbildning och upplägget för att de blivande förskollärarna ska få möjlighet till en förändrad upplevelse kring sina kunskaper inom området.

Det pågår diskussioner kring vilka metoder den tidiga läs- och skrivundervisningen lämpligen bör utgå från. Detta arbete ämnar ge ett bidrag till diskussionen genom att analysera sju pedagogers upplevelser av att använda estetiska lärprocesser i läs- och skrivundervisningen med utgångspunkt i sociokulturell teori. De estetiska lärprocessernas bidrag handlar om möjligheter till ökad elevdelaktighet, meningsfulla läraktiviteter, utvecklandet av grundläggande läs- och skrivförmågor samt pedagogers upplevelser av sina förutsättningar till att använda estetiskt inspirerade metoder i läs- och skrivundervisningen. Sju pedagoger har intervjuats och samtliga ställer sig positiva till estetiska lärprocesser i läs- och skrivundervisningen. De upplever ett ökat elevdeltagande, lustfyllt lärande där olika estetiska uttryckssätt bidrar med meningsfullhet samt att lärande och förmågor kan utvecklas och fördjupas. Samtidigt uppges att användandet av estetiska lärprocesser är svårt att genomföra i den dagliga verksamheten där faktorer som inskränker användningen är tidspress, stöd och kunskap. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-01-16</p>

Syfte:Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap och översikt, över hur lärarna på olika skolor arbetar med kartläggning utifrån de svårigheter som finns i svenskämnet. Även vilka möjligheter elever får utifrån kartläggning, där vikten ligger på vilka anpassningar som måste tillämpas.    Metod:En kvalitativ studie där förskoleklasslärare och årskurs 1 lärare intervjuas via e-mail på grund av den rådande pandemin (-covid-19).    Resultat:Studien är en kvalitativ studie där kvalitativa intervjuer har genomförts. Intervjuerna resulterade i att förskoleklasslärare-och årskurs 1 lärare på olika skolor använder sig av samma kartläggningsmaterial. Kartläggningen som görs är på höstterminen för att tidigt kunna fånga upp elever svårigheter i svenskundervisningen och tillämpa anpassningar vid behov. Lärarna genomför kartläggningarna på olika sätt och de kommer visas senare i studien.

Föreliggande studie undersöker vilka legitimeringsdiskurser för musikämnet tre musiklärare i grundskolan uttrycker i samtal om musikämnet, samt hur dessa legitimeringsdiskurser förhåller sig hierarkiskt till varandra. Studien har ett kvalitativt angreppssätt med kritisk diskursanalys som teoretisk och metodologisk utgångspunkt. Analys av den sociala praktiken har kompletterats med Bourdieu och Passerons (2008) teori om reproduktion och symboliskt våld. Empiriinsamling har skett genom observationer och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de två övergripande diskurser om musikämnets legitimitet lärarna i studien uttrycker i samtal om musikämnet är diskursen Musikämnets natur och diskursen Musikundervisningens förutsättningar. Två av lärarna arbetar på skolor där musikundervisningen sker enligt den nationella timplanen. I deras utsagor förhåller sig diskursen Musikundervisningens förutsättningar hierarkiskt över diskursen Musikämnets natur. Den tredje läraren jobbar på en skola där alla elever går en profil, musik är en av profilerna och elever som går musikprofil har utökat antal timmar musikundervisning i förhållande till nationella timplanen. Musikläraren på profilskolan positionerar inte diskurserna Musikämnets natur och Musikundervisningens förutsättningar hierarkiskt i förhållande till varandra.

Perhaps the most difficult task and challenge teachers today face is being able to adapt teaching to the individual needs and conditions students have in school. The school is moving towards digitalization just like society, and this study thus deals with how teachers can use digitally designed teaching aids to build individualized mathematics teaching. The specific teaching aid Kunskapsmatrisen has been studied to investigate how teachers believe that the aid can meet students’ different conditions and needs in mathematics teaching. The study includes a qualitative analysis based on interviews with active mathematics teachers who have good experiences with the digital teaching aid Kunskapsmatrisen. The result showed that there is a distribution in terms of students’ differences, conditions, and needs in mathematics teaching. This could mean everything from prior knowledge to the students having different wills to learn mathematics. It also turned out that the Kunskapsmatrisen has good opportunities to offer variation in the amount and type of tasks, as well as to meet the students’ knowledge levels. The teacher was also given opportunities to be able to adapt the teaching to the students’ conditions and needs through continuous use of Kunskapsmatrisen. An interesting aspect that was shown was that Kunskapsmatrisen may not be as suitable for students with certain difficulties with mathematics. These students were considered to require more than just Kunskapsmatrisen in the form of interaction and conversation in the classroom or that the teacher was included as a complement. It also turned out that Kunskapsmatrisen perhaps worked best in the students’ own work and not so much for the teaching itself. / Den kanske svåraste uppgiften och utmaningen lärare idag står inför är att kunna anpassa en undervisning efter de enskilda behov och förutsättningar elever har i skolan. Skolan går mot en digitalisering precis som samhället och denna studie behandlar hur lärare kan använda digitalt utformade lär-hjälpmedel för att bygga en individanpassad matematikundervisning. Det specifika hjälpmedlet Kunskapsmatrisen har studerats i förhållande till på vilket sätt lärare anser att hjälpmedlet kan bemöta elevers olika förutsättningar och behov i matematikundervisningen. Studien innefattar en kvalitativ analys baserad på intervjuer med verksamma matematiklärare som har goda erfarenheter kring det digitala lär-hjälpmedlet Kunskapsmatrisen. Resultatet visar att det finns spridning vad gäller elevers olikheter, förutsättningar och behov i matematikundervisningen. Spridningen kan innebära allt från olika förkunskaper till att eleverna har olika vilja till att lära sig matematik. Det visade sig att Kunskapsmatrisen har goda möjligheter för att kunna erbjuda variation i mängd och typ av uppgifter, samt att möta elevernas kunskapsnivåer. Läraren gavs också möjligheter att kunna anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov genom ett kontinuerligt användande av Kunskapsmatrisen. En intressant aspekt som visades var att Kunskapsmatrisen kanske inte lämpade sig lika bra hos elever med vissa svårigheter med matematik. Dessa elever ansågs kräva mer än bara Kunskapsmatrisen i form av interaktion och samtal i klassrummet eller att läraren fanns med som ett komplement. Det visade sig också att Kunskapsmatrisen kanske främst fungerade bäst vid eget arbete och inte så mycket till undervisningen i sig.

Sammanfattning I det svenska utbildningssystemet är det en utmaning för matematiklärare att skapa lärmiljöer som leder till likvärdig utbildning för alla elever. Då detta arbete är både komplext och utmanande krävs samarbete mellan olika professioner för att skapa tillgängliga lärmiljöer i matematikundervisningen. Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap om lärares erfarenheter och behov av stöd i att erbjuda elever i behov av mer och särskilt stöd i ämnet matematik på högstadiet. Metoden grundar sig på tematisk analys av tolv intervjuer med undervisande matematiklärare på högstadiet. Individperspektivet, det relationella perspektivet och dilemmaperspektivet är de teoretiska perspektiven som studien har som grund. Resultatet visar att lärare upplever sig sakna specialpedagogiskt samarbete och organisatoriska förutsättningar för att skapa tillgängliga lärmiljöer i matematikundervisningen. Samtidigt upplever lärare att nivåanpassade läromedel och grupper ger en möjlighet att skapa tillgängliga lärmiljöer i matematikundervisningen. I arbetet med att erbjuda tillgängliga lärmiljöer beskriver lärare relationen mellan lärare och elev och mellan elev och elev som den viktigaste aspekten. En slutsats i studien för att skapa tillgängliga lärmiljöer är att det finns ett samarbete mellan undervisande lärare och speciallärare med stort fokus på goda relationer i klassrummet.   Nyckelord: förutsättningar för lärande, lärmiljö, matematikundervisning, speciallärare, tillgänglighet

Sammanfattning På grund av dagens föränderliga arbetsmarknad är det viktigt att barn bibehåller ett öppet sinne och att processen för att förbereda dem inför framtidsval inleds redan i lågstadieålder. Kontinuerlig studie- och yrkesvägledning är således nödvändig. Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. Forskning visar dock brister i ansvarstagandet. Ett tillvägagångssätt för att uppnå studie- och yrkesvägledning genom hela grundskolan är att använda sig av en arbetsplan utformad för detta ändamål, en så kallad SYV-plan. Syftet med denna studie är att undersöka hur den lokala skolverksamheten arbetar för att förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet. Studiens frågeställning lyder: Vilka organisatoriska förutsättningar upplever lågstadielärare, studie- och yrkesvägledare samt biträdande rektorer, att det finns för att kunna förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet? Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med sex informanter inom skolverksamheten. Utifrån Larssons och Löwstedts teori om organiseringsperspektiv, undersöks vilka organisatoriska förutsättningar informanterna upplever finns, för att kunna förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet. Teorin lyfter sex förutsättningar som är väsentliga för ett lyckat förändringsarbete. Det vill säga att den önskade förändringen, som i detta fall är en förankring av den kommunala SYV-planen, genomförs och upprätthålls. Resultatet av vår studie visar i korta drag att det finns brister i stora delar av dessa sex organisatoriska förutsättningar, vilket tyder på att teorin och resultatet överensstämmer.   Nyckelord; Vid vägledning, lågstadiet, kommunal SYV-plan, organisatoriska förutsättningar, förändringsarbete.