Sveriges och Norges geografiska landområde skiljs av riksgränsen. Riksgränsen är den längsta i Europa och avgränsar svensk och norsk lagstiftnings tillämpningsområde. Syftet med studien är att utreda vilken påverkan riksgränsen mellan Sverige och Norge har på samhällsbyggnadsprocessen i gränsnära områden. Detta görs genom att studera översynen av riksgränsen, gränsöverskridande byggnader och fastigheter med utfart över riksgränsen. Studien har genomförts med tre tillvägagångssätt i form av en studie av litteratur, intervjuer med sakkunniga och granskning av förrättningsakter. För studien av litteratur har relevant lagtext, förarbeten och doktrin studerats. Intervjuer med sakkunniga och granskning av förrättningsakter har genomförts för att samla in information som inte kunde inhämtas genom studien av litteratur. Riksgränsens sträckning regleras i svensk rätt av förordning om riksgränsen mellan Sverige och Norge (SFS 1989:809) och i norsk rätt av lov om grensetillsyn og grensekontroll av personer (LOV nr 8, 20/04/2018), som båda hänvisar till överenskommelser mellan länderna från år 1661 och 1751. Översyner av riksgränsen genomförs gemensamt av länderna i enlighet med nämnda överenskommelser. Uppförande av byggnader på riksgränsen sker genom samarbete mellan Sverige och Norge. En problematik med att uppföra byggnader på riksgränsen är att det tolkas strida mot bestämmelser i nämnda överenskommelser vilket gör att ett beslut om undantag från bestämmelserna måste ske.Vem som ska ta ett sådant beslut är inte självklart. Av de studerade fastigheterna vars utfart passerar riksgränsen är det ingen som har någon formell rätt till utfart. Fastigheternauppfyller kraven på lämplighet i 3 kap. fastighetsbildningslagen (SFS 1970:988) såvida inter iksgränsen riskerar att stängas vilket var fallet under coronapandemin åren 2020-2022. Slutsatsen som kan dras är att den svenska lagstiftningen för riksgränsen behöver ses över eftersom det finns brister i vad som gäller för exempelvis uppförande av en byggnad på gränsen. Svensk och norsk lagstiftning är i många avseenden lik varandra vilket gör att samordning fungerar bra vid åtgärder inom samhällsbyggnadsprocessen i gränsnära områden. Däremot har stängningen av riksgränsen under pandemin medfört konsekvenser som gör att det finns anledning att ifrågasätta en alltför snäv samordning mellan länderna utan restriktioner. / The geographical land area of Sweden and Norway is separated by a national border. The national border is the longest in Europe and sets apart the Swedish and Norwegian area of aw. The aim of the study is to investigate the influence of the national border between Sweden and Norway on the process of urban management in border close areas. This is carried out by studying the border overhaul of the national border, cross-border buildings and property units whose property exit crosses the national border. The study has been made with three modes of procedure consisting of a study of literature,interviews with specialists and examination of cadastral dossiers. For the study of literature relevant text of law, legal preparatory work and doctrine has been studied. Interviews with specialists and examination of cadastral dossiers has been carried out to gather information which couldn’t be gathered by the study of literature.The extension of the national border is regulated in Swedish law in ordinance of the national border between Sweden and Norway (SFS 1989:809) and in Norwegian law in law of border supervision and border control of people (LOV nr 8, 20/04/2018), which both refers to agreements between the nations from 1661 and 1751. Overhauls of the national border are carried out jointly by the countries in accordance with the mentioned agreements. Construction of buildings on the national border takes place through cooperation between Sweden and Norway. A problem with construction of buildings onthe national border is that it is interpreted to be contrary to terms in the mentioned agreements, which means that an exception from the regulations must be made. Who should make such a decision isn’t obvious. Out of all the examined property units whose property exit crosses the national border, none of them have a legislated right to use the property exit. The property units fulfills the demands of adequacy regulated in the third chapter first article of the Swedish property formation act (SFS 1970:988) unless the national border isn’t threatened to close, which was the case during the covid pandemic 2020-2022. The conclusion that can be drawn is that the Swedish law for the national border needs to be reviewed because the law is lacking in what applies for example construction of a building on the border. Swedish and Norwegian laws are in many aspects alike which makes coordination between the countries function well for actions within the process of urban management in border close areas. However the closing of the national border due to the pandemic has caused consequences the law couldn’t foresee and a need for restrictions and regulations seem imminent

Sveriges ratificering av CEDAW, the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women, eller Kvinnokonventionen, är ett internationellt traktat framtaget av Förenta nationerna i syfte att stärka kvinnors mänskliga rättigheter. Som det första landet att ratificera konventionen har Sverige varken transformerat eller inkorporerat konventionen i svensk lagstiftning, då svensk rätt har ansetts redan vara i normharmoni med konventionen. Tvister som uppstår i en transnationell kontext kan emellertid orsaka att kvinnors rättigheter i skilda regelverk hamnar i kläm, och föranleder frågan hur detta förhåller sig till åtagandet av Kvinnokonventionen. Det internationellt privaträttsliga rättsområdet har utvecklats i syfte att underlätta för domstolar att hantera gränsöverskridande tvister. I en gränsöverskridande tvist är det emellertid risk för att rättigheter kan förgås när två regelverk ser olika ut och det ena regelverket blir tillämpligt framför det andra. Lagval som landat i svensk rätt och som exempelvis behandlat anspråk från kvinnor på typfrämmande rättsinstitut såsom mahr, och som inte har en motsvarighet i svensk rätt, har underkänts i Högsta domstolen. Kvinnan, som inrättat sig efter sitt i ursprungslandet ingångna äktenskapsavtal, står därmed plötsligt utan denna rättighet. Uppsatsen behandlar just denna komplexa relation som kan uppstå vid gränsöverskridande tvister mellan svenska rättsregler och förhållningssätt, och andra länders rättsregler, seder och bruk. Vidare testas om svensk rätt, när den inte erkänner ursprungslandets seder, uppfyller åtagandet som följer av Kvinnokonventionen i dessa avseenden. Tre rättsfall som behandlar det typfrämmande rättsinstitutet mahr, barnäktenskap respektive månggifte används för att illustrera den transnationella kontexten. Slutsatsen som kan dras är att Sverige i vissa avseenden inte uppfyller sitt åtagande och att den svenska rättspolitiken inte tillräckligt har beaktat de negativa konsekvenser som kan uppstå för kvinnor när deras ursprungliga rättigheter underkänns abrupt. Motargument mot denna slutsats som stödjer den svenska hållningen behandlas också för visa på det komplexa rättsläget som för närvarande råder. / Sweden’s ratification of CEDAW, the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women, is an international treaty developed by the United Nations with the aim of strengthening women’s human rights. However, as the first country to ratify the convention, Sweden has neither transformed nor incorporated the convention into Swedish legislation, as already existing Swedish law is considered to be in harmony with the convention. Disputes that arise in a transnational context can, however, lead to women’s rights not being fully considered when dealing with different regulations and raises the question if the commitment to comply with the Convention is being upheld. Private international law has been developed with the aim of enabling courts to deal with cross-border disputes by means of rules on how to determine the choice of law, which court has jurisdiction in the case, and recognition and enforcement of foreign judgments. However, when deciding on these issues in a cross-border dispute, there is a risk that rights may be forfeited when two regulations are different and one of them becomes applicable over the other. Choice of law rules that has decided that Swedish law is applicable in cases that deal with claims from women regarding, for example, their right to mahr according to the law of their home country, and which has no equivalent in Swedish law, has been rejected by the Supreme Court in some instances. The woman has thus suddenly lost her right. This essay deals with the complex relationship that can arise in cross-border disputes between Swedish legal rules, and other countries’ legal rules and customs. Furthermore, it is tested whether Swedish law, when it does not recognize the customs of the foreign country, still meets the rules stipulated in the Convention in these respects. Three cases dealing with mahr, child marriage and polygamy are used to illustrate the transnational context. The conclusion drawn is that Sweden, in some respects, does not fulfill its commitment and that Swedish legal policy has not sufficiently considered the negative consequences that may arise for women when their rights, according to their home country, are abruptly rejected. Counterarguments against this conclusion, in line with the Swedish approach, are also dealt with to show the complexity of the legal situation that currently prevails.

This thesis examines problems concerning international standard-essential patent licensing disputes within the EU from a private international law perspective. Furthermore, it seeks to analyse the jurisdictional rules which are established by the Brussels Ia Regulation when applied to cross-border SEP licensing disputes. The backdrop for the present study is the system of international standardisation and the licensing of those patents which are essential to the implementation of a technical standard. It is primarily concerned with EU law as it relates to technical standardisation in the field of telecommunications, since it plays a significant role in today’s global information society. As a rule, SEP holders make a commitment to license their essential patents according to terms which are fair, reasonable and non-discriminatory (FRAND). In order to fulfil the aim of the thesis, the legal nature of such a FRAND commitment has been examined, finding that it should be characterised as an enforceable contract for the benefit of third parties. Patent rights have traditionally been thought of as territorial in nature, which raises questions regarding the possibilities for cross-border enforcement, as well as how the rules on jurisdiction should be applied by national courts in the EU when faced with international disputes where the subject matter is considered to be, to an extent, territorially bound. One of the fundamental questions that arise out of this is how, in the context of SEP licensing, the legal framework for SEP disputes affects the application of the jurisdictional rules in cross-border cases. As a consequence of the lack of harmonisation as well as legal regulation and guidance relating to SEP licensing, individual courts in Europe have developed their own distinct approaches and methodologies in SEP disputes. There is a risk that this lack of uniformity leads not only to greater legal uncertainty, but also widespread patent litigation. In particular, recent case law from Germany and the United Kingdom has been influential in creating a precedent that national courts are able to set FRAND licensing terms which are global in scope. This has led to certain courts taking a more active approach in international SEP disputes—even if they concern foreign patents—granting injunctions which in some cases seek to limit the jurisdiction of foreign courts. It seems to follow from this that a ‘race to the courthouse’ is to be expected in SEP disputes, which is further facilitated by the ample room for forum shopping that exists in the Brussels Ia Regulation. Lastly, the thesis also deals, in part, with the new unitary patent system, as well as the Unified Patent Court and the question of how the UPC may come to affect the future of SEP disputes within the EU. Appropriate solutions to the identified problems are discussed, favouring either a concentration of SEP litigation to one forum, or the development of guiding principles so as to increase legal certainty.

This is an analysis that aims to measure the extent of Spanish and Dutch law enforcement cooperation on issues of transnational organized crime prevention. As major transit hubs for the international narcotics market, Spain and the Netherlands are of particular interest to Europe as a whole, but also specifically Swedish policy-makers who have highlighted the narcotics trade as a key issue in domestic criminal activity. As Swedish policy-makers discuss new ways to tackle organized crime, to which international criminal mechanisms are a root cause, it is of interest to analyze the extent of international cooperative efforts that are already in place in key countries. This analysis has used the policy cycle model to construct sentence rules in accordance with the method of content analysis to provide a measurement on the extent of cooperative efforts by Spain and the Netherlands with other Eu member states and Europol. This is done by analyzing Reports by the European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA) and news-style articles posted by Europol. What has been found is that Spanish and Dutch efforts in cooperative responses are generally extensive, though the kind of participation that Spain and the Netherlands engage in differ. Spain primarily focuses on cooperation between law enforcing agencies, while the Netherlands are providers of vital intel to police operations and wide research into the issue.

Barn spenderar mycket tid i skolan. Det finns gott om forskning om trygghet och otrygghet i skolan, men de flesta studier fokuserar på klassrumssituationen, relationer mellan barnen eller med lärarna. I den här studien flyttar jag ut fokuset till skolgården, genom att göra en studie om skolgårdens gömda platser på Höjaskolan i Malmö I min studie visar jag att dessa platser kan användas för att bryta mot skolans regler och att detta kan skapa otrygghet för barnen. Samtidigt fungerar platserna som barnens egna platser och kan också vara spännande. Här kan man testa gränser, bryta mot skolans regler, vara för sig själv eller umgås med sina vänner. För att undersöka platser där barn gömmer sig på för att bryta regler har jag gjort en workshop med mellanstadieelever om trygga och otrygga platser på skolgården. Jag har även gjort en deltagande observation genom att hänga med högstadieeleverna på rasten. Jag har även använt mig av mina egna erfarenheter av att ha jobbat i förskoleklassen på Höjaskolan. För att genomföra min studie, använder jag Jeremy Tills begrepp hard space och slack space. Med hjälp av dessa begrepp kan jag se vilka karaktäristiska drag dessa gömda platser har. Jag har kommit fram till tre olika typer av platser där barn bryter regler; stationära, rörliga och skiftande platser som är både stationära och rörliga. Jag beskriver också vilka elever som attraheras av dessa gömda platser och vilka aktiviteter platserna stöttar. / Children spend a lot of time in schools. There is plenty of research on safe and unsafe in the school, but most studies focus on the classroom situation, relationships between the children and the teachers. In this study, I move the focus to the schoolyard, by doing and that may create unsafety for the children. Meanwhile these sites works as children’s own sites and can also be exciting. Here can children test the limits, breaking the school rules, be alone or socialize with their friends. To study sites where children are hiding in order to break the rules, I have done a workshop with middle school students on safe and unsafe sites in the schoolyard. I have also done a participant observation by hanging with high school students at the brakes. I have also used some of my own experience of having worked in the preschool class on Höjaskolan. To carry out my study, I use Jeremy Till concepts hard space and slack space. Using these concepts, I can see the characteristic features of these hidden sites. I will present three different types of sites; stationary, mobile and shifting sites that are both stationary and mobile. I also write about which students are attracted to these sites and what activities they support.

Denna avhandling är en komparativ undersökning av pågående förändringsprocesser bland kurder i Marseillesregionen i Frankrike och Stockholmsregionen i Sverige. I fokus står skiftet från en endimensionell och offerrelaterad kurdisk diasporisk identitet mot en mer sammansatt och aktiv. Studien går bortom entydiga erfarenheter av smärta, trauma och offerkänsla i syfte att lyfta fram en rad andra diasporiska situationer och företeelser såsom institutionella och transnationella formationer, assabiyya nätverk, ”on air” och ”online” verksamheter, kulturella och litterära aktiviteter osv., som samtliga är centrala element när det gäller att upprätthålla ett gränsöverskridande medborgarskap bland diasporiska kurder i de bägge länderna. Studien vidhåller dessutom att kurder i både Sverige och Frankrike på olika sätt är utsatta för diskriminering och socialt utanförskap. Avhandlingen visar hur kurder i Frankrike och Sverige utvecklar olika diasporiska diskurser och handlingsmönster. Beroende på en relativt likartad social bakgrund och på den exkluderande politiska miljö som finns i Frankrike så upprätthåller kurderna i Marseillesområdet en påtagligt offerrelaterad diasporisk diskurs. Samtidigt är framväxten av ett gränsöverskridande medborgarskap här starkt begränsad. Eftersom kurderna i Sverige är dels jämförelsevis socialt och politiskt diversifierade och dels vistas i en mer gynnsam politisk miljö upprätthåller de inte bara en mer flexibel diasporisk diskurs än kurder i Marseillesområdet. De har också utvecklat ett mer långtgående gränsöverskridande medborgarskap. / This study is a comparative exploration of an ongoing process of change from a mono-dimensional, victim-related Kurdish diasporic identity to a more modulated, dynamic and active form of it among Kurds in the Marseille region in France and the Stockholm region in Sweden. The study goes beyond the experience of pain and trauma and the sense of victimhood in order to depict a multitude of other diasporic situations and trajectories such as institutional and transnational arrangements, assabiyya networks, “on air” and cyberspace “online” involvements, cultural and literary activities, and so forth, which are necessary elements for the development of the practice of transborder citizenship among diasporan Kurds in the two countries. The study argues that the Kurds in France and Sweden have conceived different diasporic discourses and at the same time have chosen different modes of action. Due to their uniform social background and the exclusionary French political environment, the Kurds in the region of Marseille maintain a tangible victim diaspora discourse and limited practice of transborder citizenship. As the Kurds in Sweden are socially and politically diversified, and as they live in the more favorable Swedish political environment, they maintain not only a flexible diaspora discourse but also a more highly developed practice of transborder citizenship than the Kurds in the Marseille region.

Syfte – Studien syftade till att undersöka den interna interaktionen i en liten, tillverkande ETO-verksamhets kundorderprocess samt hur boundary object underlättar dess gränsöverskridande interaktion. För att uppfylla studiens syfte kommer följande frågeställningar att besvaras: Vad kännetecknar den gränsöverskridande interaktionen i en liten, tillverkande ETO-verksamhets kundorderprocess? Hur kan boundary object underlätta den gränsöverskridande interaktionen i en liten, tillverkande ETO-verksamhet? Metod – För att uppfylla studiens syfte har en fallstudie genomförts hos Premould AB. Via intervjuer och dokumentstudier har deras kundorderprocess undersökts och interaktionsobjekt i processen identifierats. Insamlad data låg sedan till grund för hur det teoretiska ramverket upprättades. Med hjälp av den empiriska insamlingen och det teoretiska ramverket har en analys genomförts som i sin tur genererat studiens resultat. Resultat – Genom att undersöka kundorderprocessen, i en ETO-verksamhet, har olika kännetecken för den gränsöverskridande interaktionen kunnat urskiljas. Interaktionsobjekt, som belyses som boundary object, har identifierats i processen. Boundary object kan underlätta den interna interaktionen om de används utefter den nivå av komplexitet av kunskapsridning som finns i gränssnitten mellan funktioner. Implikationer – Resultatet att boundary object underlättar den gränsöverskridande interaktionen ger ett praktiskt bidrag till små, tillverkande ETO-verksamheter. Genom valet av boundary object ska det gå att förenkla kunskapsspridning och genom det effektivisera arbetsprocesser. Det ges även ett teoretiskt bidrag till vidare forskning om boundary object i ETO-kontexter. Begränsningar – En av begränsningarna i studien är att det kan vara svårt att generalisera utifrån resultatet eftersom studien var av enfallsdesign. Gränsöverskridande interaktion är dessutom komplext att undersöka med strukturella metoder och det saknades därför möjlighet att djupt undersöka de identifierade interaktionsobjekten. Nyckelord – Engineer to order (ETO), gränsöverskridande interaktion, kunskapsgränser, kunskapsspridning, boundary object. / Purpose – The purpose of the study was to investigate the internal interaction of a small, manufacturing ETO-business's customer order process, as well as how boundary objects facilitate its boundary-crossing interaction. In order to fulfill the purpose of the study the following questions will be answered: What characterizes boundary-crossing interaction in a small, manufacturing ETO-business's customer ordering process? How can boundary objects facilitate boundary-crossing interaction in a small, manufacturing ETO-business? Method – To fulfil the purpose of the study, a case study has been conducted at Premould AB. Through interviews and document studies, their customer order process has been investigated and interaction objects in the process been identified. The collected data then formed a base for the establishment of the theoretical framework. With the empirical collection and the theoretical framework, an analysis has been conducted which, in turn, generated the results of the study. Findings – By examining the customer ordering process, in an ETO-business, different characteristics of boundary-crossing interaction has been identified. Interaction objects, which are used according to the principles of boundary objects, have been identified in the process. Boundary objects can facilitate internal interaction if used at the proper level of complexity of knowledge sharing found in the interfaces. Implications – The result that boundary objects facilitate boundary-crossing interaction provides a practical contribution to small, manufacturing ETO-business. Through the choice of boundary object used, it is possible to simplify knowledge sharing and make more effective work processes. There is also a theoretical contribution to further research on boundary objects in ETO-contexts. Limitations – One of the limitations of the study is that it can be difficult to generalize from the result, due to the use of a single-case design. Moreover, boundary-crossing interaction is complex to investigate with structural methods, and it was therefore difficult to closely investigate the identified objects. Keywords – Engineer to order (ETO), boundary-crossing interaction, knowledge boundaries, boundary object.

The key question of this essay concerns the outcome of Sweden’s latest election. When all the votes where counted, the county of Skåne showed an exceptionally high support for the right wing nationalist party Sverigedemokraterna. Why then, did Sverigedemokraterna have a higher support among voters in Skåne (as part of the larger and transnational Öresund region), than among other Swedish voters? My hypothesis is the following: the regional interaction within Öresund has not only had positive effects concerning the values that the people of Skåne hold. In other words, Danish experience has changed the way in which the people of Skåne view immigrants and radical right wing parties. Before I go on any further I will explain what is meant by the Öresund region. This region encompasses both parts of Sweden and Denmark (most notably Skåne and Själland), and the interaction between the two countries have increased considerably since a physical bridge between the two border regions was opened in July 2000. Now, let us go on to the purpose of this essay, which is to answer the key question, and also to determine if the regional cooperation in the Öresund region has led to changes in the way the people of Skåne view right wing nationalist parties. Therefore, I explored the effects of the interaction between the Swedish region Skåne and the Danish region Själland, in order to discern if the Danes negative views towards immigrants and their strong feelings of nationalism, have effected Swedes and their values. In other words, was it possible that the Danish hostility towards immigrants and their unproblematic view of right wing nationalist parties, had been transmitted to the people of Skåne? Last but not least, it has also been the purpose of this essay to prove that traditional variables, concerning the question of why people vote for right wing nationalist parties, do no longer explain this phenomenon. By traditional variables I mean unemployment and a high density of immigrants of the population in a specific area. In order to research the above mentioned issues, I have gone through letters to the editor, sent to the newspaper Sydsvenskan, and analysed the material using qualitative text analysis. I have also studied literature within the field of cross-border studies. After ten weeks of research, I came to the conclusion that the traditional variables do not explain why Sverigedemokraterna received such a high proportion of the votes in Skåne. However, this essay also sheds light on the possibility of Danish experience as a plausible variable when it comes to explaining the outcome of the last election, but based on my limited study I can neither confirm nor dismiss the hypothesis. However, my study does provide some evidence that supports the hypothesis. In order to draw any conclusions however, it would have to be broadened in itself and replicated in other sections of Sweden or nationally. The results of my study might leave the key question unanswered, but in itself can be viewed as an important step towards obtaining a clearer overview of what has driven the increased vote share for Sverigedemokraterna.

INLEDNING Vårdplaneringar kräver ett entydigt och nyanserat språk för att identifiera patienternas förmåga och insatsbehov gällande aktiviteter i det dagliga livet (ADL). Studiens utgångspunkt är KASAM, människans behov av sammanhang, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sitt dagliga liv. SYFTE Att belysa och validera ADL-terminologin inom sjukvård och rehabilitering. METOD Uppsatsen är en kvalitativ och kvantitativ studie med en deduktiv ansats. ADL-verktyget Rainbow användes som mall. Materialet har insamlats genom enkäter och fokusgruppsintervjuer. Biståndshandläggare och arbetsterapeuter har intervjuats. Studien beskriver även hur en grupp seniorer, utan relation till eller erfarenhet av vård eller vårdplanering, tolkade terminologin och synonymerna. Intervjuerna behandlade följande teman: ADL-terminologi, synonymer, uppfattningar samt kategorisering utifrån en hierarkisk ordning. RESULTAT Nuvarande terminologi och tillvägagångssätt kan innebära att patienterna och deras anhöriga upplever otrygghet angående teamets planerade insatser. Studiens resultat visar att sjukvårdens team och patienter kan dela och använda ett gemensamt språk. SLUTSATS Språket är nyckeln till att förstå sammanhang. KASAM som ledstjärna i språket skapar en värdegrund för vad som har överenskommits och kvalitetssäkrar patienternas vård- och rehabiliteringsinsatser. / INTRODUCTION Healthcare planning require an unambiguous and varied language to identify patient´s ability and effort needs regarding activities of daily living (ADL). The study's starting point is KASAM, the human need for coherence, comprehensibility, manageability and meaningfulness in their daily lives. AIM To highlight and validate ADL terminology of medical care and rehabilitation. METHODOLOGY The thesis is a combined, descriptive study with a deductive approach. ADL Rainbow tool was used as a template. The material was collected through questionnaires and focus group interviews. Care managers and occupational therapists were interviewed. The study also describes how a group of seniors, without relation to or experience of care or care planning, interpreted the terminology and synonyms. The interviews covered the following themes: ADL terminology, synonyms, views and categorization based on a hierarchical order. RESULTS Current terminology and approach could mean that the patients and their relatives could feel insecure regarding the team's planned interventions. The study results show that the medical team and patients can share and use a common language. CONCLUSION Language is the key to understanding the context. KASAM as a guiding-star in language, creates a value base for what has been agreed and ensures quality assures patient´s care and rehabilitation efforts.

Ett nytt instrument utvecklades från Katz´ ADL-index, vilket visat sig vara ett allt för grovt instrument, för att kartlägga patientens aktivitetsförmåga och självständighetsutveckling. Bedömningsinstrumentet innehåller patientdata samt kategori-index och kom att kallas RAINBOW på grund av att instrumentet är i fyrfärgstryck. En kontroll av det nykonstruerade team-instrumentet utfördes i syfte att mäta dess tillförlitlighet. Mellanbedömar reliabilitet mellan oberoende bedömare har prövats. Validiteten har analyserats på 4 patienter ur materialet och jämförts med Katz´ ADl-index. Studien, som bestod av parvisa oberoende bedömningar, utfördes av sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. 40 patienter deltog i studien. Delaktivitetsbedömningarna uppgick till 950 och innehöll 36 avvikelser. Resultaten visade på 96 % samstämmighet i bedömningarna. Den kvalitativa analysen visade, i jämförelse med Katz´ ADL-index, att RAINBOW kategori-index gav utförligare information om patientens självständighetsnivå samt hjälpbehov. I denna studie bedömdes endast strokepatienter, men då begreppen som ingår i instrumentet kan anses allmängiltiga, torde det även kunna användas på andra diagnosgrupper. En gemensam rehabiliteringsterminologi gav teamarbetet en ökad kvalitet gällande bedömning, planering samt utvärdering av den enskilde patientens aktivitetsförmåga. / <p>Uppsatsarbete omfattande 10 poäng, C-nivå, inom ramen för arbetsterapeutprogrammet 120 p., Högskolan i Örebro, Institutionen för vårdvetenskap och omsorg. Författarens namn i uppsatsen är Gull-Britt Johansson.</p>