Syfte: En långsam utveckling av levande väggar i Sverige beror bland annat på bristande erfarenhet och kunskap inom byggbranschen. Tidigare studier visar bland annat utmaningar gällande teknikens anpassning till ett svenskt klimat och ett krävande underhåll beroende av kompetens, planering och samverkan. Målet med studien är att analysera ett hållbart underhåll utifrån teknik och underhållsplanering av systemet levande väggar för att kunna besvara dessa problem. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär där använda metoder är dokumentanalys, intervju och observation. Dokumentanalys ger en lägesbild av implementerade lösningar i södra Sverige och strategier för underhållsplanering. Intervju med relevanta aktörer bidrar med erfarenheter om teknik, underhåll och planering. Observation bekräftar information om teknik. Resultat: Studien visar på att ingen av de studerade konstruktionslösningarna kan anses fullständigt hållbara, men det finns systemlösningar som har mer eller mindre hållbara egenskaper. Levande väggar har starka sociala och ekologiska fördelar, där växtligheten bidrar till att öka ekosystemtjänsterna i urban miljö. En mindre resursanvändning är nödvändig för en hållbar teknik, där naturlig bevattning, lokala tåliga växter, varaktig konstruktion samt återvunna materialkomponenter främjar hållbar miljö och ekonomi. Filtdukssystem är enklare i design medan modulsystem är mer flexibelt. Ett gemensamt mål bland studerade projekt är att skapa ett så underhållsfritt system som möjligt där väggen får leva på naturlig väg. Acceptans för vilande växter under vinterhalvåret kan sänka krav på underhållet. Teknisk övervakning underlättar men manuell tillsyn är vital för väggens överlevnad. Frekvensen på underhållet varierar från projekt till projekt där kundens önskemål, placering, typ av vägg, storlek, växtval och årstid påverkar. Därför är det viktigt med planering och kontinuerlig utvärdering av behov. Majoriteten av studerade projekt har ingen tydlig underhållplanering, men studien visar på framgångar av ett tydligt gemensamt mål, tidig involvering av driftpersonal, platsanalys, målinriktad underhållsplan och erfarenhetsåterkoppling. Konsekvenser: Studiens slutsats är att tekniken för levande väggar behöver utvecklas för att för att lämna ett mindre fotavtryck på miljö och ekonomi. Utvecklingen går mot ett så underhållsfritt system som möjligt, men den manuella tillsynen kan inte ersättas helt av avancerad teknik. Varje anläggnings unika förutsättningar kräver noggrann planering och kontinuerlig utvärdering av behov. Begränsningar: Studien behandlar levande väggar i ett svenskt urbant klimat, där resultatet baseras på erfarenheter från projekt utförda i södra Sverige. Annan geografisk placering skapar andra förutsättningar för teknik och underhåll. Mer generella antaganden kan göras gällande underhållsplanering. Fler intervjuer med underhållstekniker kan bidra med andra aspekter i analysen. / Purpose: A slow development of living walls in Sweden is partly due to lack of experience and knowledge in the construction industry. Former studies point at challenges of adapting the technique in a Swedish climate and the importance of planning, knowledge and cooperation for the maintenance. The objective of the study is to analyse a sustainable maintenance by technique and maintenance planning of the system living walls in order to answer these challenges.   Method: The study is based on a qualitative approach where the methods are document analysis, interview and observation. Document analysis gives a status report of the implemented living walls in Sweden and introduces strategies for maintenance planning. Interview with relevant participants contributes with experiences concerning technique, maintenance and maintenance planning. Observation confirms the information about the technique. Findings: The study shows that none of the observed solutions can be considered completely sustainable, though they do have some sustainable qualities. Living walls have strong social and ecological benefits, where the vegetation contributes to increase ecosystem services in urban environment. A less use of resources is necessary for a sustainable technique where the use of stormwater, local resistant plants, lasting construction and recycled components promotes a sustainable environment and economy. The felt system is simpler in its design while the modular system is more flexible. A common objective among the observed projects is to create a maintenance-free solution as possible. Acceptance for resting plants during winter can lower the demands of the maintenance. Technical monitoring facilitates the maintenance but the manual handling of living walls is crucial. The frequency of the maintenance varies from each project where the client’s choice, placement of the wall, type of solution, size, plant choice and season affect. Therefore, it is important with planning and constantly evaluating a walls needs. The majority of the observed projects do not have a maintenance plan but the study shows success by a common objective, site analysis, goal-oriented maintenance plan and experience feedback. Implications: The conclusion of the study is that the technique of living walls needs to be evolved to leave a smaller footprint on the environment and the economy. The development is towards a maintenance-free solution but the manual handling can not be replaced by advanced technique. Every projects individual conditions demands thorough planning and continuous evaluation of the wall. Limitations: The study discuss living walls in the Swedish urban climate, where the result is based on experiences from projects developed in the southern part of Sweden. Other geographical placement causes different conditions for technique and maintenance. General assumptions can be made concerning the maintenance planning. More interviews with maintenance staff can contribute with other aspects to the analysis.

<p>”Det kommunala planmonopolet” gör att kommunerna är viktiga aktörer i utmaningen att minska energianvändning och klimatpåverkan inom bebyggelse- och transportsektorerna, vilka står för en övervägande del av landets totala energianvändning. Den största potentialen i kommunernas planering och reglering av ny bebyggelse ligger i möjligheten att påverka bebyggelsens lokalisering och täthet, vilket har betydelse för resandets omfattning och val av transportsätt. Plan- och bygglagen (PBL) ger kommunerna vissa möjligheter att påverka energianvändningen och energitillförseln för ny bebyggelse, men de är tämligen begränsade. Variabler som mikroklimat och stadstyper med låg omslutningskvot påverkar bebyggelsens energianvändning i ett byggnadsfysiskt perspektiv, men ur ett administrativt perspektiv spelar detta ingen roll sedan energikraven i Boverkets byggregler sedan några år tillbaka ställer krav på hela byggnadens energiprestanda och inte på enskilda byggnadsdelar. Om byggreglernas krav istället skulle gälla byggnadens energianvändning i ett livscykelperspektiv skulle detta ge en mer rättvis bild samtidigt som planeringsfrågor som placering av bebyggelse och samt stadstyper skulle påverka energianvändningen. Vidare efterfrågas riktlinjer för hur användningen av elektricitet i bebyggelsesektorn ska miljöbedömas samt en statlig samsyn om elens roll ibland annat uppvärmnings- och transportsektorerna.</p><p>Den stora effektiviseringspotentialen i bebyggelsesektorn finns dock i den befintliga bebyggelsen, vilket inte kan styras med vare sig markanvändningsreglering enligt PBL-planeringen eller Boverkets byggregler – det är fastighetsägarnas ansvar. Men planering kan omfatta så mycket mer än bara reglering. PBL:s organisation och krav på samrådsprocesser gör den kommunala planeringen till en viktig utvecklingsarena där såväl fastighetsägare som andra aktörer kan bjudas in att delta. Istället för ett traditionellt tvingande uppifrånperspektiv skulle den kommunala planeringen i högre grad kunna inta ett underifrånperspektiv och arbeta mer positivt och visa på möjligheterna att minska energianvändningen och få en mer hållbar energitillförsel, frågor som är bra både ur ett miljö- som ekonomiskt perspektiv. Planeringen skulle vidare behöva bli mer strategisk och genomförandeinriktad.</p><p>I forsknings- och utvecklingsprogrammet Uthållig kommun fysisk planering har nya planeringsmetoder och -verktyg introducerats i fem kommuner, med syfte att integrera energi- och hållbarhetsaspekterna i den kommunala fysiska planeringen. En studie av den introducerade arbetsmetodiken visar att det går bra att kombinera rationella och kommunikativa planeringsmetoder och -verktyg. Det breda och inkluderande tillvägagångssättet har lett till att de deltagande har ökat sin kunskap om och sett större samband mellan planering, energi, bebyggelse och transporter, men även ökad förståelse för andra aktörers synsätt och kompetenser. Studien visar att såväl rationellt tänkande och expertkunskap som lokala, vardagliga erfarenheter och kunskaper är viktiga i planeringsprocessen. Det behövs kunskap om såväl processledning som sakkunskaper om exempelvis energi och miljöpåverkan.</p> / Uthållig kommun

Syftet med denna studie är att genom ett genusperspektiv undersöka gymnasieflickors upplevelser av miljö och maskuliniteter i ett urval hämtat från tre gymnasieskolor i Eskilstuna. Genom denna studie vill jag bidra till en förståelse av hur kön görs i ett sammanhang av miljö och klimat. För att nå studiens syfte har åtta samtalsintervjuer genomförts med gymnasieflickor i åldrarna 16–19 år. De medverkande var från tre olika gymnasieskolor i Eskilstuna. Resultatet visade att maskulinitet anses i första hand vara en traditionell manlighet men utmanas av en i andra hand mjukare manlighet som dessutom får stöttning av flickorna. Kopplingarna mellan maskulinitet och miljö och klimat görs genom att beroende på dominerande mansideal legitimeras också visst typ av miljöengagemang. Den traditionella manligheten kopplas ihop med industrimodern maskulinitet och med mjukare mannen kopplas ihop med den ekomoderna maskuliniteten. Femininiteten görs i sammanhanget till ett ansvarstagande för djur och natur. Uppoffringar som att sluta att äta kött och förändrat bilbeteende ”trendar” hos flickorna, men inte hos pojkarna.

No description available.

No description available.

Städer och samhällen har under det senaste seklet utvecklats och exploaterats längre norrut men med en avsaknad av ett tydligt arkitektoniskt formspråk anpassat för ett arktiskt och subarktiskt klimat. Somliga forskare hävdar att städer och byggnader i dessa klimat till stor del baseras på universella arkitektoniska och urbana principer, som egentligen är bättre lämpade i tempererade klimat. Syftet med detta ar-bete är att undersöka, identifiera, sammanställa ochvisualisera relevant forskning, kunskap och praktisk kännedom gällande arkitektonisk gestaltning i ett arktiskt och subarktiskt klimat. Att identifiera bidragandefaktorer till komfortabla och attraktiva bostäder och stadsrum med kvalitéer som reducerar uppkomsten av väderrelaterade obehag. För att således, genom ett konceptuellt gestaltningsförslag, kunna visualisera och belysa det arkitektoniska formspråket som är bäst lämpat för det arktiska och subarktiska klimatet. Inledningsvis genomförs en litteraturstudie där till- gänglig forskning studeras med avseende att tydlig-göra vad som definierar arktisk och subarktisk arki- tektur samt klimatanpassat bostadsbyggande. Vidareidentifieras avgörande klimatfaktorer och arkitekto- niska kvaliteter som kan främja ett tydligt formspråk och komfortabla miljöer i dessa krävande klimat. Efter litteraturstudien upprättas en syntes som tillsammans med metoder ur Problem Seeking och Design: pro- cess och metod sammanställer de identifierade kvali- teterna till konkreta principer och strategier. Syntesen resulterade i följande tre klimatfaktorer att ta hänsyn till: Sol, Vind och Snö. Vidare resulterade syntes i följande nio byggnadsrelaterade faktorer: Volymer, Tak, Fasad, Entré, Markplan, Innergårdar samt mer urbana delar som: Gator, Vegetation och Aktiviteter. För att applicera dessa identifierade principer ochstrategier valdes ett tillämpningsområde med klimat- förutsättningar likt de som studerats. Tillämpningsområdet blev två kvarter i Kirunas nya stadsdel, nordväst om nya centrum. En platsanalys genomfördes med hjälp av välkända analysmetoder där information tillhandahållits genom Kirunas utvecklingsplan, fördjupande översiktsplan samt det vinnande täv- lingsbidraget för den nya stadsdelen, Kiruna 4-ever. Det konceptuella gestaltningsförslaget, som är arbetets resultat, baseras på den upprättade synte- sen tillsammans med resultatet av de analyser som genomförts med avseende på tillämpningsområdet. Gestaltningsförslaget utgör två bostadskvarter i linjer med Kirunas utvecklingsplan gällande utformning ochfunktion samt det identifierade arkitektoniska principerna. En höggradig funktionsblandning, levande och inbjudande gatumiljöer, attraktiva stråk, torg och parker samt en tydlig närhet till naturen är några av de kvaliteter som framgår i förslaget. Tillsammans med de väl avvägda och anpassade kombinationerna av designprinciper för arktisk och subarktisk arkitektur. Då gestaltningsförslaget är utformat på en övergripande konceptuell nivå, där fokus legat på attapplicera de identifierade principerna, anses detinte vara en fullständig produkt. Fortsatt arbete med och utveckling av det termiska klimatet samt interiöra faktorerna föreslås, som inte nödvändigtvis bör påverka den förslagna exteriöra utformningen. Det sammanställda och identifierade principernapresenteras på sida 47 i rapporten. Medan gestaltningsförslaget i sin helhet presenteras på sida 85. / Cities and communities have moved and developed further north over the last century, but with a lack of a clear architectural design adapted to the arctic and sub-arctic climate. Some researchers argue that cities and buildings in these climates are largely based on universal architectural and urban principles, which are actually better suited in temperate climates. The purpose of this work is to investigate, identify, compile and visualize relevant research, knowledge and practical knowledge regarding architectural design in an arctic and sub-arctic climate. To identify contributing factors to comfortable and attractive homes and urban spaces with qualities that reduce the occurrence of weatherrelated discomfort. In order to, through a conceptual design proposal, be able to visualize and illuminate the architectural design that is best suited to the arctic and sub-arctic climate. Initially, a literature study is conducted in which available research is studied with regard to clarifywhat defines arctic and sub-arctic architecture and climateadapted housing construction. Furthermore, crucial climate factors and architectural qualities are identified that can promote a clear design languageand comfortable environments in these demanding climates. After the literature study, a synthesis is established which together with methods like Problem Seeking and Design: process and method compilethe identified qualities to concrete principles and strategies. The synthesis resulted in the following three climate factors to take into account: Sun, Wind and Snow. Furthermore, synthesis resulted in the fol- lowing nine building-related factors: Volumes, Roofs, Facade, Entrance, Ground plan, courtyards and urban factors such as: Streets, Vegetation and Activities. In order to apply these identified principles andstrategies, an application area with climate conditions similar to those studied was chosen. The application area became two blocks in Kiruna's new city plan, northwest of new center. A site ana- lysis was carried out using well known analysis methods where the necessary information was provided through Kiruna's development plan, indepth overview plan and the winning competition contribution for the new city plan, Kiruna 4-ever. The conceptual design proposal, which is the result of the work, is based on the established synthesis together with the result of the analyzes carried outwith respect to the field of application. The designproposal constitutes two residential blocks in lines with Kiruna's development plan regarding design andfunction and the identified architectural principles. A high quality functional mix, vibrant and inviting street environments, attractive streets, squares and parks as well as a clear connection to nature are some of the qualities that appear in the proposal. Along with the well-balanced and adapted combinations of design principles for arctic and sub-arctic architecture. Since the design proposal is designed on an overall conceptual level, where the focus has beenon applying the identified principles, it is not considered a complete product. Continued work on and development of the thermal climate and interior factors is proposed, which should not ne- cessarily affect the proposed exterior design.The crucial and identified principles are presented on page 47 of the report. While the design proposal as a whole is presented on page 85.

<p>I en föränderlig värld är det viktigt att snabbt möta skiftande krav och</p><p>att medarbetare är initiativrika, menar både företagare och forskare.</p><p>Medarbetare som gör mer än plikten kräver och tar egna initiativ,</p><p>uppvisar Innovative Work Behaviour (IWB). Syftet med studien var</p><p>att undersöka om organisationsfaktorerna autonomi, öppet klimat och</p><p>rolltvetydighet kan förklara variationer i IWB, med hänsyn taget till</p><p>en individuell faktor. Samtliga variabler mättes genom ett</p><p>frågeformulär online i ett stickprov om 119 personer.</p><p>Korrelationsberäkningar visar att samtliga organisationsfaktorer har</p><p>signifikanta samband med IWB. En regressionsanalys visar att det är</p><p>individfaktorn som har störst prediktionskraft, följt av öppet klimat,</p><p>autonomi och bakgrundsvariabeln personalansvar. Studien visar att</p><p>både personlighet och villkor i arbetet har betydelse för IWB.</p>

I en föränderlig värld är det viktigt att snabbt möta skiftande krav och att medarbetare är initiativrika, menar både företagare och forskare. Medarbetare som gör mer än plikten kräver och tar egna initiativ, uppvisar Innovative Work Behaviour (IWB). Syftet med studien var att undersöka om organisationsfaktorerna autonomi, öppet klimat och rolltvetydighet kan förklara variationer i IWB, med hänsyn taget till en individuell faktor. Samtliga variabler mättes genom ett frågeformulär online i ett stickprov om 119 personer. Korrelationsberäkningar visar att samtliga organisationsfaktorer har signifikanta samband med IWB. En regressionsanalys visar att det är individfaktorn som har störst prediktionskraft, följt av öppet klimat, autonomi och bakgrundsvariabeln personalansvar. Studien visar att både personlighet och villkor i arbetet har betydelse för IWB.

IT is often seen as a solution to many problems concerning effectiveness in organizations. Information systems within the healthcare sector is often viewed as medical devices rather than just systems or services. These medical devices are thoroughly regulated by laws, standards and certifications. In this study I participated in an innovative project that aimed to bring new life and use to the old fashioned patient journal by giving it a visual representation through the use of an avatar. I aimed to study the effects of regulators connected with the patient journal as a source of information for the innovative project. I drew upon Actor-network theory as a theoretical lens to trace the patient journal and connect it with regulatory aspects important to innovative projects such as the studied scenario. I also aimed to research the possibilities and obstacles provided with today’s IT-climate in Swedish healthcare. I found that regulatory aspects according to Actor-network theory proved to be an actor that stabilizes the network that is the innovative project. Certain regulatory aspects such as quality management standards provided support for unifying the vision concerning the innovation. Further the regulatory aspects proved to be an actor that can shift power between project developers and external actors. The regulatory aspects did not show any significant effect on the innovation or its original vision. These aspects did however show proof of being a heavy provider of project complexity and experience concerning these aspects was shown to be hard to find. I also found that there are two distinct ways for an innovator to realize a vision within Swedish healthcare, the healthcare way and the patient way, these two ways are represented in a model framework for future research. Last but not least I presented a framework for future IT-architecture based on modern technology and the results found in this study.

The anthropogenic impact on earth’s systems has rapidly increased since the middle of the last century and today it is hard to find a stream that is not influenced by human activities. The understanding of causes to changes is an important knowledge for future water management and planning and of that reason climatic and anthropogenic impact on streamflow changes in Sweden were explored and quantified. In the first step trends and abrupt changes in annual streamflow were detected and verified with the non- parametric Mann-Kendall’s and Pettitt’s test, all performed as moving window tests. In the second step HBV, a climatic driven rainfall-runoff model, was used to attribute the causes of the detected changes. Detection and attribution of changes were performed on several catchments in order to investigate regional patterns. On one hand using smaller window sizes, period higher number of detected positive and negative trends were found. On the other hand bigger window sizes resulted in positive trends in more than half of the catchments and almost no negative trends. The detected changes were highly dependent on the investigated time frame, due to periodicity, e.g. natural variability in streamflow. In general the anthropogenic impact on streamflow changes was smaller than changes due to temperature and streamflow. In median anthropogenic impact could explain 7% of the total change. No regional differences were found which indicated that anthropogenic impact varies more between individual catchments than following a regional pattern. / Sedan mitten av förra århundradet har den antropogena påverkan på jordens system ökat kraftigt. Idag är det svårt att hitta ett vattendrag som inte är påverkat av mänsklig aktivitet. Att förstå orsakerna bakom förändringarna är en viktig kunskap för framtida vattenplanering och av denna anledning undersöktes och kvantiferades den antropogen och klimatpåverkan på flödesförändringar i svenska vattendrag. I arbetets första steg användes de Mann-Kendalls och Pettitts test för att lokalisera och verifiera förändringar i årligt vattenflöde. Alla test var icke parametriska och utfördes som ett glidande fönster. I nästa steg undersöktes orsakerna till förändringar med hjälp av HBV, en klimatdriven avrinningsmodell. Ett större antal avrinningsområden undersöktes för att upptäcka regionala mönster och skillnader. Perioder med omväxlande positiva och negativa trender upptäcktes med mindre fönsterstorlekar, medan större fönster hittade positiva trender i mer än hälften av områdena och knappt några negativa trender hittades. De detekterade förändringarna var på grund av periodicitet i årligt vattenflöde till stor grad beroende på det undersöka tidsintervallet. Generellt var den antropogena påverkan större påverkan från nederbörd och temperatur, med ett medianvärde där 7 % av den totala förändringen kunde förklaras med antropogen påverkan. Inga regionala skillnader i antropogen påverkan kunde identifieras vilket indikerar att den varierar mer mellan individuella områden än följer ett regionalt mönster.