Då matematikundervisningen i den svenska skolan domineras av tyst räkning i lärobok är studiens syfte att undersöka om en mer varierad undervisning med laborativt arbetssätt skulle leda till att elever utvecklar djupare kunskaper. Studiens frågeställningar är: Hur påverkar ett laborativt arbetssätt elevernas kunskapsutveckling i jämförelse med en teoretisk matematikundervisning? Hur påverkar ett laborativt arbetssätt elevers inställning till matematikämnet? Hur ställer sig lärare till laborativ matematikundervisning? Tre datainsamlingsmetoder kommer att användas för att undersöka frågeställningarna: Enkät, undersökning med experimentell design och intervju. Enkäterna har visat att matematiken upplevs lättare om eleverna arbetar med laborationer i jämfoöelse med om de inte gör det. Underökningen med experimentell design har visat att elever som arbetar med laborationer utvecklar djupare kunskaper än elever som arbetar teoretiskt. Genom att eleverna får konkretisera matematikens abstraktioner synliggörs det abstrakta. Intervjuerna har visat att lärare anser att det är ett positivt arbetssätt som bör få större utrymme i undervisningen då elever blir mer motiverade och utvecklar djupare kunskaper. Det framkommer dock att det finns en del hinder i form av planeringstid och brist på material. Undersökningen har visat det som tidigare forskning pekat på, att elever fördjupar sina kunskaper när de får arbeta med laborationer.

I detta examensarbete ställdes frågor som syftade till att ta reda på lärarens inställning och uppfattning kring användandet av laborativt material i bråkundervisningen. Genom att intervjua 7 stycken verksamma lågstadielärare fick vi det empiriska material som var grundläggande för att kunna utföra en analys. Resultatet kategoriserades in i olika teman, vilket gjorde att vi kunde komma fram till en slutsats. Det framgick i resultatet att lärare ser både möjligheter och utmaningar med laborativt material i bråkundervisningen. Bland annat upplevde lärare att det laborativa materialet kan hämma de elever som redan förstått det abstrakta. Vi kom även fram till att det laborativa materialet är betydelsefullt för de elever som behöver extra stöd och ej kommit lika långt i sin matematiska förståelse för bråk som sina klasskamrater. En slutsats som drogs var att lärares syfte med materialet är att ge eleverna stöttning, fler representationsformer samt förtydliga bråk. Studien gav oss en större inblick i elevers svårigheter med laborativt material och ökad förståelse för lärares val av material.

Syftet med denna studie är att undersöka olika lärarperspektiv på laborativt arbetssätt där undervisningssyftet är att lyfta fram elevernas nyfikenhet, fantasi och kreativitet i matematikundervisning. Hur upplever lärarna förutsättningarna respektive hindren för laborativt arbetssätt och hur det kan påverka elevernas lärande i matematik? Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer med tio lågstadielärare från tre olika skolor och med varierande undervisningserfarenhet. Intervjuerna genomfördes enligt den semistrukturerade metoden. Först formulerade lärarna sina svar på intervjufrågorna utifrån sina tankar och erfarenheter av laborativt arbetssätt. Därefter ställdes uppföljningsfrågor för att kunna få förtydliganden och djupare svar. Resultatet visar att samtliga lärare använder sig av laborativa material i sin matematikundervisning. En fördel är att ett laborativt arbetssätt synliggör det abstrakta med konkreta exempel. Ett laborativt arbetssätt kan också öka elevernas motivation, nyfikenhet och lust att lära. En nackdel är att laborativt material används till ett avbrott under lektionstid där elever använder materialet till något annat än vad de egentligen bör göras.

Denna studie är baserad på andraspråkselevers bristande måluppfyllelse i ämnet matematik. Syftet med studien var att belysa vilka hinder respektive möjligheter som laborativ och läroboksstyrd matematikundervisning ger elever med svenska som andraspråk. Forskningsläget ger en överblick över det sociokulturella perspektivets påverkan på matematikundervisning, språkets betydelse förlärande samt hur och varför man bedriver en läroboksstyrd och laborativ matematikundervisning. Utifrån syftet användes för- och eftertest, observationer samt enkäter som metoder i denna studie. Slutsatsen var att båda arbetssätten har tydliga hinder och möjligheter och att en kombinerad undervisning hade varit att föredra för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning för andraspråkselever. Detta behöver dock studeras ytterligare för att kunna fastställas.

Problemformuleringen i denna undersökning är grundad i tidigare forskning om att lärare inte känner sig förtrogna i att undervisa i ämnet fysik med laborativa inslag. Det har även visat sig att ämnet är bortglömt i de tidigare årskurserna vilket gör att vårt syfte med denna undersökning är att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 arbetar laborativt för att lära ut begrepp inom fysikämnet och att ta redan på vilka slags laborationer de använder sig av. Syftet är även att studera om lärarna känner en förtrogenhet i att undervisa laborativt inom fysikämnet. Frågeställningarna som undersökning ska besvara är följande: Hur arbetar lärare i F-3 laborativt inom fysik och vilka typer av laborationer använder de sig av? På vilket sätt känner sig lärarna i F-3 förtrogna med att använda laborationer inom ämnet fysik? Vilka typer av begrepp vill lärarna i F-3 lära ut till eleverna med hjälp av laborationer inom fysik? Denna undersökning genomfördes med 41 respondenter genom en kvalitativ och kvantitativ enkät samt semistrukturerade intervjuer. Deras svar har sedan sorterats och analyserats utifrån tre av de sju punkterna från vårt teoretiska ramverk PCK. Utifrån undersökningen framkom det som resultat att lärarna arbetar med begreppsförståelsen utifrån det laborativa arbetssättet och att de kände sig förtrogna med att undervisa laborativt i ämnet fysik. Lärarna arbetar med laborationer och detta är olika beroende på vilka begrepp lärarna tycker är viktiga, men att många använder sig av laborationer som inräknas till dem som finns inom naturvetenskap och teknik för alla (NTA) eller lekplatsfysik. Valen av begrepp lärarna ville eleverna skulle lära sig med hjälp av laborationer varierade från lärare till lärare men att de gemensamma nämnare var de begrepp som tas upp i läroplanen.

Forskning visar att en laborativ undervisning med konkret material ökar elevers kunskapsutveckling, utifrån deras individuella nivå. Trots att forskningen har delgett denna kunskap är matematikundervisningen i de svenska lågstadieklasserna främst läroboksstyrd (Skolinspektionen, 2009). Syftet med vår studie är att ta reda på vilka för- respektive nackdelar lågstadielärare, som undervisar i matematik, har kunskap om och vilka faktorer som styr deras val av att tillämpa/inte tillämpa ett laborativt arbetssätt.Vi har valt att utgå från pragmatism i vår analys av resultatet, då vi anser att den lärandeteorin ligger närmast vårt ämne. I studien har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, semistrukturerade intervjuer, där vi intervjuade fyra lågstadielärare.Resultatet visar att de har kunskap om flera av de för- och nackdelar, som även tidigare forskning visar, till exempel lust, motivation, individanpassningsbar och tidskrävande. I resultatet från vår studie framkom även en nackdel som tidigare forskning inte nämner, att elever blir fast i det konkreta materialet. Faktorerna som påverkar lärarna i undersökningen när de väljer att använda, eller inte använda, sig av laborativ matematikundervisning är att den går att variera och individanpassa, samt elevgruppens påverkan på klassrumsklimatet.

Genom matematikundervisningen ska eleverna ges möjlighet till att utveckla förtrogenhet i att använda sig av olika representationsformer. Representationsformer kan bestå av olika konkreta material. Med hjälp av dessa representationsformer ska de visa kunskap på att resonera och beskriva hur de löser matematiska problem. Guy Brousseau, en fransk matematikdidaktiker, visar i sin teori om didaktiska situationer på tre olika begrepp: didaktiska situationer, adidaktiska situationer och devolution. De didaktiska situationerna syftar till de undervisningstillfällen då läraren leder och eleverna följer. De adidaktiska situationerna syftar istället på de tillfällen som eleverna själva tar över och styr sitt eget lärande. Brousseau kallar detta delegerande för devolution som syftar på ett undersökande arbetssätt där eleverna själva tar kommandot för den givna uppgiften. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur verksamma lärare i årskurserna F-3 använder sig av laborativ matematikundervisning. I studien har 19 lärare deltagit och besvarat den enkät som skickats till dem via en digital länk. Eftersom enkäten endast har besvarats av 19 respondenter går inte resultatet att generalisera utan vidare forskning krävs. Men av resultatet att döma överensstämmer respondenternas uppfattning av laborativ matematikundervisning till stor del med Brousseaus kriterier för ett undersökande arbetssätt. Slutsatsen man kan dra av studien, trots få respondenter, är att verksamma lärare i de lägre årskurserna använder sig av laborativ undervisning i matematik tillsammans med konkreta material.

Denna litteraturöversikt syftar till att undersöka hur lågstadieelever skapar mening i laborativ undervisning i naturvetenskap. Utgångspunkten i arbetet kommer från uppfattningen att många lågstadieelever tycker naturvetenskapsämnet är svårtillgängligt och upplever en problematik kring det abstrakta. Utifrån frågeställningen som formulerats: Vilka möjligheter ger laborativ undervisning för lågstadieelevers förståelse för vattenmolekylens egenskaper? har åtta artiklar, en licentiatavhandling och en doktorsavhandling analyserats. I datainsamlingen användes slutligen två databaser: ERIC och Swepub, samt tidsskriften Nordina. Systematiska sökningar skedde utifrån framarbetade söksträngar, inkluderings- och exkluderingskriterier samt enstaka manuella sökningar. Resultatet av litteraturöversikten visar att den laborativa undervisningen ger möjlighet för elever att interagera med varandra. Elever kan i interaktionen med andra lära tillsammans och konstruera kunskap genom praktiska arbetsformer där multimodalitet utnyttjas. Ytterligare ett resultat som framkommit är hur möjligheten till lärande genom den laborativa undervisningen påverkas av lärarens roll. Utifrån detta lyfts vikten av att lärare bör ta i beaktande att kommunikation och stöttning i undervisningen påverkar elevernas lärande och utvecklande av förståelse för vattenmolekylen.

Matematik, en lek? En studie av pedagogers arbete med matematikMaria MattssonNina AxelssonAxelsson, Nina & Mattsson, Maria (2006) Matematik, en lek? En studie av pedagogers arbete med matematik (Is Mathematics playful? A study on pedagogues' math teaching), Lärarutbildningen; Malmö högskola.Denna uppsats har som syfte att ta reda på hur pedagoger i skolan planerar och genomför sin undervisning i matematik. Utgår pedagogen från elevens erfarenheter och tankar eller utgår pedagogen endast från ”matteboken” när de planerar och genomför undervisningen? I uppsatsen kommer vi att undersöka vilket material som främst används i undervisningen och vad det är som påverkar pedagogernas val av material och hur de planerar sin undervisning så att den blir så lustfylld så möjligt? Till vår undersökning har vi valt att intervjua pedagoger på två olika skolor i södra Sverige. Antalet intervjuer blev totalt fem stycken. Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna som vi har intervjuat använder matematikboken som det främsta arbetsmaterialet i sin undervisning. Det sker dock i skiftande utsträckning.

Det är känt att konkret material tillsammans med en laborativ undervisningsmiljö bidrar till elevers matematikutveckling (Moyer 2001; Rydsted &Trygg 2010; D’Angelo och Iliev 2012). Det finns även forskning som visar på att glyfer skapar en nyfikenhet som motiverar elevers lärande när det kommer till att arbeta med området statistik (Cartland 1996; Harbough 1995; Bergius & Emanuelsson 1997). Bergius och Emanuelsson (1997) diskuterar huruvida statistik är ett abstrakt och tungt arbetsområde inom matematiken. Av den anledningen ansåg vi det viktigt att få svar på vårt syfte med studien; att redogöra för glyfer som ett arbetssätt för att introducera samt fördjupa elevers kunskaper och lärande inom matematikområdet statistik.Genom att kvalitativt utföra en form av aktionsforskning samt en mikro-etnografisk studie har empiri samlats in. Studien genomfördes med en fullständig samt deltagande observatör. Det som studerades var lektioner från undervisningsförsök, som vi själva planerat och genomfört. Empirin har sedan analyserats i en resultatdel och diskuterats i en slutsats utifrån de frågeställningar som presenteras i avsnitt 2. Syfte och frågeställningar.Sammanfattningsvis pekar vår studie på att ett arbete med glyfer i grundskolans tidigare år bidrar till en positiv, motiverande och lustfylld utveckling inom området statistik. De nackdelar som skulle kunna finnas med arbetssättet är få, då detta är ett socialt involverande arbetssätt som utgår från elevernas egna intressen. Det som dock kan ses som en nackdel är att ett arbete med glyfer är sammanhängande och bygger på varandra. Det innebär att om en elev missar en lektion så missar denne av den anledningen väldigt mycket. De krav som ställs på läraren i ett arbete med glyfer är en fördjupad didaktisk kompetens samt goda ämneskunskaper.