Denna uppsats har till syfte att redogöra för barns fysiska aktivitet i förskolan och undersöka hur pedagoger upplever att de kan utveckla barnens fysiska aktivitetsvanor och rörelsebehov. Det var ett intressant problemområde att studera eftersom stillasittande barn och fysiskt inaktiva barn idag är ett växande samhällsproblem och något som även är kopplat till barnfetma. Det finns ett behov av att barn tidigt får utöva varierad fysisk aktivitet och lära sig vikten av fysisk aktivitet, eftersom det främjar deras framtida livsstil. I arbetet försöker jag klargöra utmärkande egenskaper som är typiskt för de utvalda förskolorna och deras arbetssätt. Studien är en kvalitativ intervjustudie som utgörs av sex semistrukturerade forskningsintervjuer på fem förskolor. Den teoretiska bakgrunden bygger på tidigare forskning och redogör för relevanta begrepp inom området, däribland teorin Eichbergs kroppskulturmodell, Reggio Emilia och Merleau-Ponty. Inom detta område finns det viss tidigare forskning, men jag ser också ett behov av ytterligare forskning om fysisk aktivitet i förskolan för att uppmärksamma detta ytterligare och göra problemområdet varse för fler samhällsmedborgare. Resultatet visar att vid de flesta av förskolorna i studien förekommer större delen av barnens rörelseaktiviteter antingen på utegården, i närmiljön eller i skogen. Flertalet av pedagogerna anser skogen vara överlägsen när det handlar om att utmana barnen motoriskt och att frigöra kroppen. Ömsesidigt för alla pedagogernas tanke- och arbetssätt är även lekens centrala betydelse för rörelse. De menar att inkörsporten till fysisk aktivitet sker genom leken. / This essay aims at explaining children's physical activity in preschool and examine how preschool teachers can develop the children's physical activity habits and their movement needs. It was an interesting problem area to continue research in, because sedentary children and physically inactive children today are a growing social problem that is also associated with childhood obesity. There is a need for children to exercise early and learn about the value of various physical activities, as it promotes their future lifestyle. In my study I try to clarify distinctive characteristics that are typical of the selected preschools and their working methods. The study is based on a qualitative interview study that consists of six semi structured interviews at five preschools. The theoretical background is based on previous research and describes relevant concepts in the area, including the theory of Eichberg’s body culture model, Reggio Emilia and Merleau-Ponty. Within this area there is a certain amount of previous research, but I also see a need for further research on physical activity in preschool to pay attention to this subject and to make more citizens aware. The result of my study shows that most of the preschools have most of the children’s movement activities either in the yard, in the vicinity or in the forest. Most of the preschool teachers also consider the forest to be superior when it comes to challenging the children in their motor skills and releasing their bodies. Mutually for all of the preschool teacher’s thinking- and working methods, is that play is central for movement. The preschool teachers say that the gateway to physical activity takes place through children’s play.

Syftet med denna studie är att synliggöra och beskriva förskollärares normer för barns användande av förskolans material i leken. De frågeställningar som har legat till grund för undersökningen har varit Vilka uppfattningar har förskollärare om barns användande av förskolans material i leken? Finns det regler för var och hur barnen får använda förskolans material i leken? och Finns det bestämda platser för var förskollärare anser att barnen bör leka med materialet? I denna studie har en kvalitativ metod samt tematisk analys använts. För att samla in empirin har kvalitativa intervjuer använts. I studien har fem förskollärare deltagit. I resultatet visade deltagarnas svar, att det finns normer och regler som både förskollärare och barnen rättar sig efter på förskolan. Resultatet visade även att förskollärare har regler för i vilka rum som barnen tillåts använda materialet samt vilka möjligheter de har till hur materialet får användas. Slutsatsen av undersökningen är att förskollärare strävar efter en speciell ordning av förskolans material. Tanken med denna ordning är att materialets placering påverkar barnen. / The purpose this study is to make visible and describe preschool teachers norms for how children use of preschool material when they play. The issues underlying the investigation have been what perceptions do preschool teachers have on how children use preschool material when they play? Are there rules for where and how children are allowed to use preschool material when they play? and are there specific places for where preschool teachers consider that children should play with the material? In this study, a qualitative method and thematic analysis have been used. Qualitative interviews have been used to collect empirical. Five preschool teachers participated in this study. The response from the participants showed that there are norms and rules that both preschool teachers and children adapt to in the preschool. The result also showed that preschool teachers have rules for where the children are allowed to use the material and what possibilities they have for how the material is allowed to be used. The conclusion of the study is that preschool teachers strive for a special order of preschool material. The idea of this order is that the location of the materials affects the children.

This essay is a scientific essay that centers around a story based on a self-experienced dilemma about a shy and silent child who does not communicate with the pedagogues at the preschool nor the majority of the other children. The child chooses to only communicate through her best friend and is then able to use both body- and verbal language, and it is only through this friend that others learn what the child wants.   The purpose of the essay is to examine how preschools satisfy the needs of silent and shy children, by studying my own actions in the described story. The questions at issue which are studied in this essay include how I as a future preschool teacher can support the silent and withdrawn children. Which tools and strategies pedagogues can use to uplift them. How I as a pedagogue can include these children and make them participate in the preschool’s activities. As well as how pedagogues relate to the need of interaction among silent children. These questions are answered through the writing of the essay where my practical knowledge, which constitutes of 17 years of working as a caretaker of children, and theoretical perspectives such as the theory of connection and a sociocultural perspective are applied. An interview with a certified speech therapist has also been conducted. The conclusions that can be made are that there are several possible tools and strategies that can be used to include and facilitate for the silent and shy children in the preschool, for example picture-support, smaller groups of children or that you as an pedagogue participate yourself and give the child roles within the plays that it is able to manage. Furthermore, an important lesson is that the theoretical perspectives constitute a crucial support for pedagogues in their approach towards shy children, that it is important to do a mapping of the shy children in terms of what causes the difficulties and when they arise, and also to always proceed from the individual child’s needs so that every child at the preschool gets the best possibilities for education. / Denna uppsats är en vetenskaplig essä som utgår ifrån en berättelse som utgörs av ett egenupplevt dilemma om ett blygt och tystlåtet barn som inte kommunicerar med pedagogerna på förskolan eller majoriteten av de andra barnen. Barnet väljer att endast att kommunicera via sin bästa kompis och kan då använda både kroppsspråk och verbalt språk, och det är endast genom kompisen som andra får veta vad barnet vill. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskolan tillgodoser tystlåtna och blyga barns behov, genom att studera mitt eget handlade i den beskrivna berättelsen. De frågeställningar som studeras i uppsatsen inkluderar hur jag som framtida förskolelärare kan stödja de tystlåtna och tillbakadragna barnen. Vilka verktyg och strategier pedagoger kan använda för att lyfta fram dem. Hur jag som pedagog kan inkludera dessa barn och få dem delaktiga i aktiviteterna på förskolan. Samt hur pedagoger förhåller sig till behovet av samspel hos tystlåtna barn. Dessa frågeställningar besvaras genom essäskrivande där min praktiska kunskap, som består av 17 års arbete som barnskötare, samt teoretiska perspektiv som anknytningsteorin och ett sociokulturellt perspektiv tillämpas. En intervju med en legitimerad logoped har också genomförts. Slutsatser som kan dras är att det finns flera möjliga verktyg och strategier som kan användas för att inkludera och underlätta för de tystlåtna och blyga barnen i förskolan, bland annat bild-stöd, mindre barngrupper eller att man som pedagog själv deltar och ger barnet roller i leken som den klarar av. En viktig lärdom är vidare att de teoretiska perspektiven utgör ett väsentligt stöd för pedagoger i sitt bemötande av blyga barn, att det är viktigt att göra en kartläggning av de blyga barnen kring vad som orsakar svårigheterna och när de uppstår, samt att alltid utgå från det enskilda barnets behov så att alla barn på förskolan får de bästa förutsättningarna för lärande.

No description available.

Syftet med studien är att bilda kunskap om genuspedagogikens innehåll och arbetssätt med utgångspunkt tagen i genuspedagogernas erfarenhet. Målet är att kunna generera ny kunskap om hur jämställdhetsarbetet i gymnasieskolan ska kunna fungera och att elever i gymnasieskolan ska kunna bemötas på ett jämställt sätt, oberoende av kön. Bakgrunden till studien är det påtalade problemet att elever i ungdomsskolan inte bemöts likvärdigt. Studier visar ett deras kön påverkar hur lärare förhåller sig till dem och vilka betyg eleverna får. Studien undersöker hur genuspedagoger erfar att det genom ett genuspedagogiskt arbetssätt går att förändra de genusnormer och strukturer som lever i gymnasieskolan. Det empiriska materialet består av intervjuer med sex genuspedagoger som är verksamma i gymnasieskolan. Intervjuerna tolkas genom hermeneutisk metod för att nå en förståelse av hur genuspedagogerna upplever och an-vänder genuspedagogiken i sitt arbete i gymnasieskolan. Metoden är inter-vjuer gjorda genom digital teknik: @ography, som innebär intervjuer genomförda via e-post. Resultatet visar att genuspedagoger erfar att det är möjligt att föra in genuspedagogiska arbetssätt i gymnasieskolan, men att det kommer att ta tid då motståndet mot arbetssättet från både lärare, skolledningar och kommuner är stort. Det mest effektiva sättet att förändra arbetssättet på gymnasieskolan är att lärare handleds i arbetslag för att ändra attityder, förhållningssätt och invanda normer. / The aim with the study is to form knowledge about the content of gender pedagogy with starting point in the experiences of gender pedagogues. The objective is to generate new knowledge about how the equality work in the upper secondary school can function and that students in the upper secondary school can to be treated in a more equal way, independently of sexes. The background to the study is the attention of the problem that students are not treated equally. Studies show that the students sexes influences how teachers relate to them and it also influences what grades the students receive. The study examines how gender pedagogues experience a gender pedagogical approach to change norms and structures in the upper secondary school. The empirical materials are interviews with six gender pedagogues who are active in the upper secondary school. The interviews are interpreted through a hermeneutical method in order to reach an understanding of how gender pedagogues' experiences and uses gender pedagogy in their work in the upper secondary school. The method is in-terviews done through digital technology: @ography, which are interviews via e-mail. The result shows that gender pedagogues experiences that it is possible to pursue a gender pedagogical approach in the upper secondary school, but that it will take time when the resistance against the approach from teachers, school managements and municipalities are immense. The most effective way to change the approach on the upper secondary school is if teachers are supervised in teams in order to change attitudes and subconscious standards.

No description available.