I Malmö stads översiktsplan fastslås en ambition om att i högre grad involvera medborgare i planeringen för att göra staden mer jämlik och socialt hållbar, samtidigt som planeringen kan bli mer effektiv när planer kan förankras genom att involvera medborgare i ett tidigt skede. Men för att involvera medborgare i planeringen, i ett tidigt stadie, krävs det att det görs ansatser som går utöver de lagliga krav som Plan- och Bygglagen ställer på planförfarandet om medborgerligt demokratiskt inflytande. Denna ansats benämner Malmö stad som fördjupad delaktighet. Men vad som ingår i de ansatser som går utöver lagens krav och möjligheterna för hur medborgare kan påverka planeringen, kan variera från en planprocess till en annan. Hur Malmö stad arbetar med att involvera medborgare med metoder som går utöver lagens krav ämnar denna studie studera. Detta har undersökts med en fallstudie som har studerat ett aktivt planeringsprojekt i Bunkeflostrand i Malmö. Fallstudien har kompletterats med en dokumentstudie samt en intervju som har genomförs med en nyckelaktör i planeringsprojektet, med ansvar för medborgardialog. Denna inhämtade information har sedan analyserats med hjälp av teorier som har sin grund i deliberativ demokratiteori, medborgarmakt, demokratiska innovationer och kommunikativ planeringsteori. Genom denna analys har vi identifierat att medborgare ges en större möjlighet att delta i planprocessen, men att detta inte översätts till att medborgare ges en medbestämmanderätt. Hur medborgares åsikter överförs till planarbetet försvåras av planutformningens teknokratiska natur, vilket innebär att det medborgerliga inflytandet kräver stöd från andra aktörer för att kunna förverkligas. / Malmö municipality’s general plan states an ambition to involve citizens, to a higher degree, in city planning to make the city more equitable and socially sustainable. By involving citizens in planning, it can become more effective when plans are thoroughly anchored with citizens at an early stage. But in order to involve citizens at an early stage in planning, it is necessary for city planning to make efforts that go beyond the legal requirements that Plan- och Bygglagen imposes on the planning procedure for civic democratic influence. This effort is defined in Malmö Municipality’s’ general plan as deepened participation. But what is included in the efforts that go beyond the requirements of the law and the possibilities for how citizens can influence planning can vary from one planning process to another. The purpose of this study is to understand how Malmö Municipality works to involve citizens with methods that go beyond the requirements of the law. This has been investigated with a case study that has examined an active planning project in Bunkeflostrand in Malmö Municipality. The case study has been supplemented by a document study as well as an interview conducted with a key employee in the planning project, responsible for citizen dialogue. This information has then been analyzed with the help of theories based on deliberative democracy theory, citizen power, democratic innovations, and communicative planning theory. Through this analysis, we have identified that citizens are given a greater opportunity to participate in the planning process, but that this is not translated into giving citizens a right of co-decision. How citizens' opinions are transferred to planning work is complicated by the technocratic nature of plan making, which means that civic influence requires support from other stakeholders to be realized.

Under hösten 2023 inträffade en betydande händelse i Stenungsunds kommun när stora delar av vägbanan på väg E6 kollapsade till följd av ett skred. Vid planläggning ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till risken för naturolyckor såsom översvämning, ras, skred och erosion. En del av området som drabbades av skredet var sedan tidigare detaljplanelagt, vilket gör detaljplanen för del av fastigheten Munkeröd 1:12 m.fl. av avgörande betydelse för utredningen av händelsen. Den här uppsatsen syftar till att undersöka detaljplaneprocessen för detaljplan för del av fastigheten Munkeröd 1:2 m.fl. Syftet är samtidigt att granska kommunens planarbete utifrån äldre plan- och bygglagen (1987:10) samt att undersöka huruvida planarbetet skulle ha sett annorlunda ut om den nya plan- och bygglagen (2010:900) hade tillämpats. För att genomföra detta syftar uppsatsen även till att analysera utvecklingen av planprocessen och utvärdera hur de lagändringar som har införts har påverkat processen. Metodologiskt innefattar uppsatsen en litteraturstudie som fokuserar på den svenska lagstiftningens utveckling med fokus på planprocessen. Detta återspeglas genom granskning av lagtext, betänkanden och förarbeten. Vidare omfattar arbetet även en dokumentstudie där allmänna handlingar från Stenungsunds kommun har granskats och sammanfattats. Resultaten indikerar att Stenungsunds kommun har hanterat planärendet korrekt i enlighet med den äldre plan- och bygglagen. Beslutet att följa denna lag grundades på det faktum att planarbetet inleddes före den 2 maj 2010, då den nya plan- och bygglagen trädde i kraft. Trots lagändringarna har planprocessen inte genomgått betydande förändringar, vilket antyder att ett hypotetiskt planärende enligt den nya lagen sannolikt inte skulle ha resulterat i ett annorlunda utfall. Slutsatsen är att den specifika lagstiftningen inte nödvändigtvis är avgörande; det är snarare detaljplansspecifika omständigheter som är av betydelse. Genom att följa den nya plan- och bygglagen hade inte Stenungsunds kommun kunnat förhindra det skred som inträffade på platsen flera år senare. / In the fall of 2023, a significant event occurred in the municipality of Stenungsund when large sections of the roadway on E6 collapsed due to a landslide. When planning, built environment should be situated on land suitable for the purpose, considering the risk of natural hazards such as flooding, landslides, and erosion. A part of the area affected by the landslide had already been zoned in a detailed development plan, making the detailed development plan for part of the property Munkeröd 1:12 and others of crucial importance for the investigation of the incident. This thesis aims to investigate the detailed planning process for the Detailed development plan for part of the property Munkeröd 1:12 and others. The purpose is also to review the municipality's planning work based on the former Planning and Building Act (1987:10) and to examine whether the planning work would have been different if the new Planning and Building Act (2010:900) had been applied. To achieve this, the thesis also aims to analyze the development of the planning process and evaluate how the changes in legislation have affected the process. Methodologically, the thesis includes a literature study focusing on the development of Swedish legislation regarding the planning process. This is reflected through the review of legal texts, reports, and preparatory works. Additionally, the work includes a document study where public records from the municipality of Stenungsund have been reviewed and summarized. The results indicate that the municipality of Stenungsund has handled the planning case correctly according to the former Planning and Building Act. The decision to follow this law was based on the fact that the planning work was initiated before May 2, 2010, when the new Planning and Building Act came into force. Despite the legislative changes, the planning process has not undergone significant changes, suggesting that a hypothetical planning case under the new law would likely not have resulted in a different outcome. The conclusion is that the specific legislation is not necessarily decisive; rather, it is the particular circumstances of each detailed plan that matter. Following the new Planning and Building Act would not have enabled the municipality of Stenungsund to prevent the landslide that occurred at the site several years later.

Gentrifiering är ett begrepp för den förändringsprocess som uppstår i en stadsdel där människor med hög ekonomisk status flyttar in ett område, som tidigare dominerats av människor med lägre socioekonomisk status. Processen sker vanligtvis stegvis och påverkar bland annat det ekonomiska, sociala, fysiska och kulturella intrycket i stadsdelen. Begreppet i sig är inte allt för omtalat inom stadsplanering eller av politiker. De väljer istället att använda ord som integration i sitt arbete då det lämnar ett positivt intryck. Gentrifieringsprocessen kan på sikt ge positiva effekter till en stadsdel om den genererar tillväxt samt bidrar till ökad service i området. Den negativa sidan av gentrifieringsprocessen är dock mer omtalad. De negativa effekterna präglas av konsekvenser för de boende i ett område där hyrorna ökar och de inte längre har råd att bo kvar. Orsaken till prisökningen och att människor tvingas flytta kan vara en påföljd av den om- och nybyggnation som drivs av kommunen och exploatörer. Fenomenet uppstår världen över, men på grund av den omfattande exploateringsgraden inom Göteborgs Stad kommer studien baseras utifrån kommunen. Denna studie har som syfte att undersöka hur Göteborgs Stad förhåller sig till begreppet gentrifiering och till vilken utsträckning de jobbar med dess påföljder när de lägger nya detaljplaner för ett område. Studien är även ämnad till att utreda kommunens ställningstagande till begreppet samt om det är medvetna eller omedvetna beslut som tas under planarbeten, vilket i sin tur kan leda till gentrifiering av det detaljplanelagda området. För att avgränsa studien valdes fyra områden ut i Göteborg med liknande förutsättningar, där en ny detaljplan vunnit laga kraft och exploatering är antingen igång eller färdigställd. En kvalitativ metod har använts för både inläsning av material och de intervjuer som genomförts med kommunen, exploatör och doktorand i kulturstudier. Detta för att få en bred insikt i tankegångarna kring utformandet av detaljplanerna samt exploateringen. Efter genomförd studie har vi konstaterat att gentrifiering är ett känsligt laddat begrepp. I samband med utförda intervjuer för studien framkom det att de som arbetar med stadsutveckling till viss del har kännedom kring begreppet och dess innebörd, men har svårt att placera och ta ställning kring det. Samtidigt har de en stark tro om att just deras projekt kommer generera en positiv gentrifieringseffekt för området de projekterar. Vissa intervjuade redovisade även för viss typ av medveten gentrifiering, då de ansåg att ett ökat befolkningsantal och variation av befolkningsgrupper kunde bidra till någonting positivt trots den eventuella risken för gentrifiering i det exploaterade området / Gentrification is a concept for the process of change that occurs in a neighborhood where people with high economic status move into an area that has previously been dominated by people with low socio-economic status. The process takes place step by step and affects, among other things, the economic, social, physical and cultural impression in the district. The concept itself is not well mentioned in urban planning or by politicians. Instead, they choose to use words such as integration in their work as it leaves a positive impression. The gentrification process can eventually give positive effects to a neighborhood if it generates growth and contributes to increased service in the area. However, the negative side of the gentrification process is more talked about. The negative effects are characterized by consequences for the residents in an area where the rents increase and they can no longer afford to live. The reason for the price increase and the fact that people are forced to move can be a consequence of the rebuilding and new construction run by the municipality and developers. The phenomenon occurs worldwide, but due to the extensive degree of development within the City of Gothenburg, the study will be based on the municipality. The purpose of this study is to investigate how the City of Gothenburg relate to the concept of gentrification and to what extent they work with its sanctions when they add new detailed plans for an area. The study is also meant to investigate the municipality's position on the concept as well as whether it is conscious or unconscious decisions that make, which in turn can lead to the re-enactment of the detailed planning area. In order to delimit the study, four areas were chosen in Gothenburg with similar conditions where a new detailed plan has gained legal force and exploitation is either started or completed. A qualitative method was used for reading material and interviews were held with the municipality and an developer to gain insight into the thinking about the design of the detailed plans and the exploitation. After completing the study, we have found that gentrification is a loaded concept, which means that politicians and urban planners also do not want to know it. In connection with the interviews carried out for the study, there was a lack of knowledge about the concept's existence, but a strong belief that their particular project would generate a positive gentrification effect for the area they project. Some interviewees also reported for some type of conscious gentrification when they felt that an increased population and variety of population groups could contribute to something positive despite the possible risk of gentrification in the exploited area.

Intresset för medborgardialog och medborgardeltagande ökar och många kommuner önskar utöka och förbättra sin kommunikation med medborgarna. För att öka inflytandet och förbättra medborgardialogen är det viktigt att involvera medborgarna i ett tidigt skede i planprocessen. Studier har visat att planer där allmänheten involverats tidigt i planprocessen har större chans att gå igenom utan överklagan. Den här studien riktar sig främst till svenska kommuner och yrkesverksamma inom samhällsplanering. Det huvudsakliga syftet med studien är att övergripande undersöka vilka metoder och verktyg svenska kommuner använder för att kommunicera med medborgarna. För att ta reda på vilka metoder som används och hur dess fungerar har en enkätundersökning skickats ut till 62 kommuner med olika storlek och geografisk spridning. Fyra kompletterande semi-strukturerade intervjuer har genomförts med tre olika kommuner. Resultatet visade att svenska kommuner använder sig i övervägande av olika typer av dialogmöten och masskommunikation i sin kommunikation med medborgarna. Kommunerna uttryckte däremot en önskan om att använda fler digitala metoder om det fanns resurser inom kommunen. Många kommuner uttryckte missnöje över hur samrådsmöten och stormöten fungerar samtidigt som det är en av de vanligaste metoderna för medborgardialog. För att förbättra medborgardialogen och bredda delaktigheten krävs att dialogen inleds i ett tidigt skede och att metoder och verktyg som tilltalar en bredare allmänhet används. / The interest in public participation is increasing and many municipalities express a wish to expand and improve their dialogue with the citizens. It is important to involve the citizens at an early stage in the planning process to increase the influence and improve the public participation. Studies have shown that the plans in which the public is involved at an early stage in the planning process are more likely to pass without any objections. This study is primarily focused on Swedish municipalities and professionals in urban planning. The main purpose of the study is to systematically investigate methods and tools that Swedish municipalities use to communicate with the public. To find out what methods are used and how they work s questionnaire has been sent out to 62 municipalities of different size and geographical location. Four additional semi-structured interviews were conducted with three different municipalities. The result showed that Swedish municipalities mostly use different dialogue meetings communicate with the public. However, they express a wish to use more digital methods if they had the resources to do so. Many municipalities expressed dissatisfaction over how the public hearings and larger meetings work while it is on the contrary the most common methods of communication with the public. In order to improve public participation it is important to involve and invite the public to communicate at an early stage in the planning process and to use methods that will appeal to a wider audience.

Fram till år 2025 beräknas mellan 51 000 och 93 000 bostäder behöva byggas i Sverige varje år. Idag byggs inte ens i närheten av så många. Konjunktur är mycket betydande för bostadsbyggande men även detaljplaneprocessens effektivitet och hur fort detaljplaner kan tas fram påverkar hur mycket som byggs. Byggprocessutredningen och Plangenomförandeutredningen är två tidigare utredningar som försökt förbättra planprocessen. Utifrån dessa utredningar har frågan om privat initiativrätt aktualiserats. 2019 har en ny utredning gjorts för att se över behovet och förutsättningarna för detta. Samtidigt gäller kommunalt planmonopol som innebär att den fysiska planeringen av mark och vatten är en kommunal angelägenhet.Syftet med denna uppsats är därav att först jämföra planprocesserna i Sverige, Norge och England särskilt i fråga om den privat initiativrättens utformning. Därefter fokuserar frågorna på hur den svenska planprocessen kan utvecklas tillsammans med en utökad privat initiativrätt, vilka för- och nackdelar som kan finnas och hur intresset ser ut för ett införande från kommuner och byggaktörer. Delar i systemen i Norge och England som har en utmärkande del privata initiativ har studerats speciellt, rättare sagt planeringsunderlag och samråd. Uppsatsen omfattar en fallstudie för plansystemen i Norge och England med syfte att jämföras med den svenska planprocessen. Syftet med två jämförande länder var att kunna använda verkliga fungerande förslag på utvecklingsområden till den svenska processen. Både en dokument- och litteraturstudie har utförts. Detta för att sätta sig in ämnet och förstå grundläggande lagstiftning, bakgrunden till dessa och identifierade konsekvenser av detta idag. Den kvalitativa studien har inneburit 14 intervjuer med kommuner, byggaktörer och branschorganisationer.  Det svenska plansystemet på kommunal nivå innefattar en icke bindande översiktsplan och en bindande detaljplan utifrån vilken bygglov söks. Kommunen har planmonopol och bestämmer när ett planarbete ska påbörjas. För att försöka göra processen snabbare kan byggaktörer sedan 2011 begära planbesked och kommuner sedan 2017 begära planeringsbesked. I Norge har alla kommuner en kommuneplan som innefattar två delar, varav arealdelen är bindande. Områdesregulering och detaljregulering motsvarar den svenska detaljplanen, där detaljreguleringen får utformas av privata planintressenter. I England ansöks byggtillstånd utan detaljplan direkt på en icke bindande översiktlig plan.Intervjuer visade att samarbetet skiljer sig åt beroende på vilka kommuner eller byggaktörer som är inblandade. Utredningar, resurser, kompetens, finansiering och lagstiftning påverkar tidsåtgången. Utvecklingsmöjligheter anses finnas i detaljplanens detaljeringsgrad, samarbetet med bygglovsenheten, avvägningen av riksintressen och avtalsvillkor. Byggaktörerna anger att de vill ta mer ansvar i processen för att kunna påverka tidsåtgången. De delar i processen som utgör myndighetsutövning anses istället inte intressant att lägga på det enskilda. Transparensen, tydlighet och samverkan behöver bli bättre utifrån ett konkurrenssyfte. Hur privat initiativrätt ska fungera i praktiken, och om det är bra, finns det delade meningar om.Tidsfrister för hela planprocessen kan tillsammans med ytterligare utredningsansvar stärka byggaktörens kontroll över tiden. Resursbristen i kommunen bör underlättas när mer ansvar läggs på byggaktören. Mer betydande översiktsplaner anses öka transparensen och minska risken för förgävesplanering. En del av risken bör övergå till kommunen som utövar mest kontroll. Privat initiativrätt ställer högre krav på samarbete mellan kommun och byggaktör. Kunskaper och erfarenheter används bäst när de delas med varandra.Samarbetet och transparensen är viktiga faktorer som måste förbättras för att förbättra planprocessen. Det finns ett behov att privat initiativrätt om det bidrar till att processen går fortare. Det är dock svårt att se hur det ska fungera i praktiken, mycket pga. det kommunala planmonopolet. Fördelarna med privat initiativrätt är högre effektivitet, bättre samarbete, större rådighet över marken samt kontroll över risken för byggaktören. Nackdelarna är att konkurrensen blir sämre, visst merarbete uppstår för kommunen, risken ökar i tidigt skede för byggaktören och det görs intrång i planmonopolet. Privat initiativrätt kan framförallt utökas i utredningsskedet men även vad gäller utformandet av detaljplaner. / Between 51,000 and 93,000 homes need to be built in Sweden every year up until 2025. Today, we’re not even close to that. The business cycle is very important for housing construction, but so are also the efficiency of the detailed planning process and how quickly detailed plans can be developed, which then affect how much is being built. Byggprocessutredningen and Plangenomförandeutredningen are two previous investigations that previously attempted to improve the planning process. Based on these investigations, the issue of private initiative has been raised. In 2019, a new investigation has been carried out to review the need and conditions for this. At the same time, the municipal planning monopoly says that the physical planning of land and water is a municipal matter.The purpose of this thesis is therefore to first compare the planning processes in Sweden, Norway and England especially in terms of the right to private initiative in urban planning. The questions then focus on how the Swedish planning process can be developed through an expanded right of private initiative, what advantages and disadvantages it can lead to and if the municipalities and developers are interested in such an expansion. Parts of the systems in Norway and England, that have a distinctive part of private initiative, have been specifically studied, more precisely planning preparation and consultation. The thesis comprises a case study for the planning systems in Norway and the England with the aim of being compared with the Swedish planning process. The purpose of two comparative countries was to be able to use real, functional proposals on development areas for the Swedish process. Both a document and literature analysis have been performed. This is to get acquainted with the subject and understand basic legislation, the background to these and identified consequences of this today. The qualitative study has resulted in fourteen interviews with municipalities, developers and industry organizations.The Swedish planning system at municipal level includes a guiding overviewing plan and a legally binding detailed plan on which building permit is applied. The municipality has the planning  monopoly and decides when a planning work is to begin. In order to try to make the process more efficient, developers can, since 2011, request planbesked and municipalities can since 2017 request planeringsbesked. In Norway, all municipalities have an overviewing plan that includes two parts, of which one is legally binding. Områdesregulering and detaljregulering correspond to the Swedish detaljplan, where the second one may be designed by private plan stakeholders. In England, an application for planning permission are based directly on a guiding overviewing plan.Interviews showed that the cooperation differs depending on which municipalities and developers that are involved. Investigations, resources, competence, financing and legislation all affect the time schedule. Potentiality are considered to be found in the detailed plan's degree of detail, the cooperation with the building permit unit, the balance of national interests and contract terms. The developers state that they want to take more responsibility in the process simply in order to be able to influence the time spent. The parts of the process that constitute the exercise of authorities are not considered interesting to transfer to an individual party. Transparency, clarity and collaboration need to be improved on the basis of a competitive purpose. However, opinions are split on whether private right of initiative is a good thing, and how it will practically work.Time limits for the entire planning process, together with further investigation responsibility, can strengthen the developer’s control over the time schedule. The resource shortage in the municipality should be facilitated when more responsibility is placed on the developer More significant overviewing plans are considered to increase transparency and reduce the risk of planning in vain. Part of the risk should be transferred to the municipality that exercises the most control. Private right of initiative places greater demands on cooperation between the municipality and the developer. It is stated that knowledge and experience are best used when it is shared.Cooperation and transparency are important factors that must be improved to make the planning process more efficient. There is, in fact, a need for private initiative right if it contributes to efficiency in the planning process. However, it is difficult to see how it will work in practice, much because of the municipal planning monopoly. The advantages of private initiative law are higher efficiency, better cooperation, greater availability of land and control over the risk for the developer. The disadvantages are that competition gets worse, some additional work for the municipality arises, the risk increases at an early stage for the developer and there is an infringement of the planning monopoly. Private right of initiative can in particular be expanded in the investigation phase, but also regarding the design of detailed plans.

Stockholm is today one of the fastest growing regions in Europe and the demand for housing is increasing by the day. In order to achieve the target of becoming Europe's most attractive metropolitan region the city needs highly educated and skilled labour to satisfy the demand of companies today and in the future. However, the housing situation for students in the Stockholm area is at the moment very bleak. Stockholm is at least 7,000 student housings short and the quetime reaches as high as two years. Despite the lack of housing for students, we can’t see any increase in construction. This means that the students have a difficult time finding somewhere to live which results in that they choose to study elsewhere. In 2009 Boverket said that we must examine alternative solutions for resolving shortage of housing for students. In recent years a couple of projects can be seen in which existing buildings have converted its use from office or shops to student housing. An investigation of how the market views this option has been lacking. This essay aims to examine the student housing market in Stockholm in order to investigate whether conversion of existing buildings is an effective supplement when construction of new housing can’t meet the demand. We have furthermore examined a couple of restraining factors, in order to make the process more effective and finished of by drawing a couple of conclusions. The current planning process is considered to be one of the most restraining factors that leads to the fact that conversion can’t be utilized to its full extent. Lead times are said to be long and the fact that the plan is to detailed and precise makes it difficult to convert properties. With the help of more administrators and a more open plan, conversion could be used to its full extent. Building regulations are considered to be another reason why so few projects are being converted. The same rules apply when you build new buildings as when you convert. The market is looking for a change in the presentation of the current rules in order for these to be more applicable and beneficial for the market. Unpredicted expenses are always a risk when converting but with more experience the risk becomes lower. A system where you subsidize a part is not a market request since a lot of the answers suggest that this affects a market negatively in the long run. Rent control is not a factor that is considered to be restraining when converting buildings for student housing. / Stockholm är idag en av de snabbast växande regionerna i Europa och efterfrågan på bostäder i staden blir allt större för varje dag. För att uppnå de mål som finns om att bli Europas mest attraktiva storstadsregion behövs kompetent arbetskraft till staden för att fylla det behov som företagen efterfrågar nu och i framtiden. Den bostadssituation som råder för studenterna i Stockholmsområdet är dock väldigt dyster. Det saknas i dagsläget minst 7000 studentbostäder och kötiden för en studentbostad uppgår i dagsläget till minst två år. Trots detta ser vi inte någon större ökning av nyproducerade studentbostäder. När studenterna har svårt att hitta bostäder tenderar dessa att studera på annan ort och kunskap förloras, vilket hämmar Stockholms utveckling. Boverket kom 2009 med åsikten att man måste utreda alternativa lösningar för att lösa bostadsbristen för studenter. På senare år har man kunnat se projekt där befintliga fastigheter konverterats och ändrat användning från lokaler till studentbostäder. En utredning kring hur marknaden ser på detta alternativ har saknats. Denna rapport syftar till att studera studentbostadsmarknaden i Stockholm för att undersöka om konvertering av befintliga fastigheter är ett slagkraftigt komplement när nyproduktionen inte når upp till de mål som eftersöks. Genom att uppmärksamma ett antal återhållande faktorer har vi kunnat komma fram till ett antal slutsatser. Dagens system för planprocessen anses vara en faktor som gör att detta komplement inte kan utnyttjas till sin fulla grad. Ledtiderna uppges vara för långa och detaljplanens precisa och detaljerade utformning försvårar möjligheten att konvertera fastigheter. Med hjälp av fler handläggare och en mer öppen plan skulle detta komplement kunna tillämpas till sin fulla grad. Byggregler som tillämpas anses vara en annan anledning till att färre projekt genomförs. Samma byggregler som tillämpas för nyproduktion eftersträvas även vid konvertering. Marknaden söker en ändring av utformningen på dagens regler för att dessa ska vara mer tillämpbara och nyttiga för marknaden. Oförutsedda kostnader är en risk som alltid kommer vara ett orosmoln vid konverteringsprojekt men desto mer erfarenhet aktörerna har desto mindre blir risken. Subventionssystem är inte något som eftersträvas då resultatet pekar på att bidrag och investeringsstöd påverkar en marknad negativt i det långa loppet. Att hyresreglering för bostäder existerar anses inte vara en återhållande faktor för att detta komplement ska bli slagkraftigt

Regional planering tar en allt större plats i den svenska utvecklingen och har bland annat som uppgift att redogöra hur varje län ska utvecklas för att Sverige ska nå de nationella målen. Den regionala planeringen förenar mellankommunala frågor och utgör riktlinjer för både översiktsplaner och detaljplaner i regionen. Region Skåne har länge legat i framkant med sin regionala planering. De valde, vid framtagandet av sin senaste regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030, att bland annat arbeta med inkludering av medborgardialog tidigt och genomgående i processen. Denna rapport undersöker Region Skånes arbete med medborgardialog i framtagningsprocessen för den regionala utvecklingsstrategin. Resultatet sammanställer Region Skånes metod och utformning av medborgardialogen samt hur den slutgilltiga strategin är uppbyggd och är kopplad till medborgarnas åsikter. Medborgardialogen analyseras med hjälp av Arnsteins stege och SKL:s delaktighetstrappa, för att se hur stort inflytande deltagarna har haft på framtagningsprocessen och strategin. Dessutom analyseras vilket maktinflytande som kan ha påverkat medborgarna under dialogen utifrån Lukes maktdimensioner. Slutsatsen för denna uppsats är att Region Skåne har arbetat väl och genomtänkt med medborgardialog, trots att de valde att inte försäkra deltagarna något inflytande på den slutgiltiga strategin. De har inkluderat medborgarna mycket och genomgående, men då de har valt att använda sig av en urvalsprocess för dialogens deltagare så väljer de också att begränsa medborgardialogen. Medborgarna har dock haft en stor påverkan på den slutgiltiga planen på grund av den valda metoden för dialogen, vilket blir tydligt efter en analys med hjälp av Arnsteins stege och SKL: delaktighetstrappa. Det är också tydligt att ett flertal av Lukes maktdimensioner kan ha utövats under dialogtillfällena, men det är svårt att avgöra utifrån det material som varit tillgängligt. / In order to fulfill the national goals regarding Sweden’s development, the parliament is pressing for a more developed regional planning. The regional planning is supposed to assist the national goals by being more detailed and act as an umbrella strategy for the more local plans. The region Skåne has since long been an advocate for regional planning. They chose to, while producing their latest strategy Det öppna Skåne 2030, to include citizen participation early on and throughout the process. This essay evaluates Region Skåne’s work with the principles behind citizen participation, how they have chosen to methodize the meetings and include the citizens throughout the planning process, as well as how the citizen participation shows in the final development strategy for the region. The citizen participation is analyzed using the models Arnstein’s ladder and SKL:s participation stairs in order to assess the influence the citizens had during the production of and on the final strategy. The essay also examines what influences that could have affected the citizens during the meetings and does this using Lukes power dimensions. This study’s conclusion is that the region of Skåne has worked thoroughly with citizen participation, even though they chose not to promise the participants any influence over the final strategy. They have involved participants plenty and throughout the process; however, not all citizens have been offered the opportunity to participate, which narrowed the dialogue. The citizens have had a big impact on the final strategy and after analysis using Arnstein’s ladder and SKL:s participation stairs, this becomes evident. It is also apparent that a multiple of Lukes power dimensions could have played part during the citizen dialogue, but it is hard to evaluate solely from the documentation available.

Covid-19 meant that infection prevention measures needed to be taken. Many businesses around the country had to make rapid digital changes, with telework as an important tool. Approaches and prerequisites for digital solutions may have been different for society's many actors and businesses. A qualitative study, in relation to physical planning, has been carried out in Karlstad municipality, to explore the effects of telework in public administration and municipal processes. The question is what challenges arose in community planning during Covid-19, but also how community planning may have been affected by Covid-19. Community planning is dependent on cooperation and good relations between officials and citizens, and several parts of the planning process require physical meetings. In the municipality of Karlstad, the digital dialogue affected the conditions for "the good relationship between officials and residents". Telework made internal collaboration difficult and ultimately also affected the quality of the work. The rapid conversion to digital solutions also brought lessons learned and insights that improvements can be made, as it has been shown that the employee can deliver good results even from home. Digital solutions have also had positive effects on collaboration outside the organization, when long journeys are no longer a must, both time and resources can be saved. In the municipality of Karlstad, the digital transition took place quickly, how it would happen and how the process would be adapted was not clear. Digital solutions were not applicable at all stages, but the community planner created own approaches and learned to work based on prevailing conditions. / Covid-19 medförde att smittskyddsåtgärder behövde vidtas. Många verksamheter runt om i landet fick göra snabba digitala omställningar, med hemarbete som ett viktigt verktyg. Tillvägagångsätt och förutsättningar för digitala lösningar kan ha sett olika ut för samhällets många aktörer och verksamheter. I syfte att undersöka effekter av digitala omställningar i offentlig förvaltning och kommunala processer har en kvalitativ studie, i relation till den fysiska planeringen, utförts i Karlstads kommun. Frågan är vilka utmaningar som uppstod i samhällsplaneringen under Covid-19, men också hur samhällsplaneringen kan ha påverkats av Covid-19. Samhällsplaneringen är beroende av samverkan och goda relationer mellan tjänstepersoner och medborgare och flera delar av planprocessen förutsätter det fysiska mötet. I Karlstads kommun påverkade den digitala dialogen förutsättningarna för ”den goda relationen mellan tjänstepersoner och invånare”. Hemarbetet försvårade det interna samarbetet och påverkade i slutändan även kvalitén på arbetet. Den snabba omställningen till digitala lösningar medförde även lärdomar och insikter om att förbättringar kan göras, då det har visat sig att resultat kan uppnås även när arbetet utförs utanför verksamhetens ordinarie lokaler. Digitala lösningar för möten har medfört en effektivisering i flera led, när långa resor inte längre är ett måste kan både tid och resurser sparas. I Karlstads kommun skedde den digitala omställningen snabbt, hur den skulle gå till och hur processen skulle anpassas var inte entydigt. Digitala lösningar var inte applicerbara i alla steg, men genom skapande av nya förhållningsätt kunde arbetet fortlöpa utifrån rådande förutsättningar.

Kommuner har planmonopol i Sverige vilket innebär att de har ensamrätt att ta fram och anta detaljplaner. En detaljplan reglerar hur kommunens mark- och vattenområden ska användas och upplåtas. I planen regleras vilken mark som ska utgöra allmän plats och kvartersmark. Allmän plats är sådan mark som parker, natur, torg eller vägar som är till för allmänhetens behov. Upplåtelser av allmän plats får i regel inte ske för enskilt ändamål, då den allmänna platsen är till och upplåten för allmänna intressen. Platsens användning ska redovisas i plankartan med tillhörande planbestämmelser som är juridiskt bindande. Således ska den allmänna platsen bland annat vara tillgänglig för utryckningsfordon. Fastighetsbildning ska ske i överenstämmelse med gällande detaljplan. Vid beslut om en fastighetsbildningsåtgärd kan kommunen i sitt planerande bedöma en åtgärd som en mindre avvikelse enligt fastighetsbildningslagen 3:2 om det inte motverkar syftet med planen. Det har ifrågasatts om det är tillåtet att upplåta allmän plats för enskilt ändamål. Vissa kommuner menar att syftet med den allmänna platsen försvinner om den upplåts för ett enskilt intresse. Andra menar att det finns behov. Skälen som har använts är mindre avvikelse från detaljplan, att syftet med detaljplanen inte motverkas samt att den allmänna platsens tillgänglighet för allmänheten inte påverkas i större mån. I studien framgår att tillfälliga upplåtelser regleras i ordningslagen och upplåts med ett polistillstånd. Permanenta upplåtelser regleras i jordabalken samt i fastighetsbildningslagen och kan upplåtas via nyttjanderättsavtal eller servitut. I denna studie avser den allmänna platsen den som anges i plan- och bygglagen samt motsvarande definition av offentlig plats i ordningslagen. Syftet med denna studie är att beskriva rättsläget kring upplåtelse av allmän plats för enskilt ändamål. Studien ska även ge svar på hur utvalda kommuner och lantmäterimyndigheter förhåller sig till frågan. Vidare avser den att belysa de bakomliggande motiv som de utvalda myndigheterna har för sina beslut. Studien har avgränsats till att endast behandla upplåtelser i form av nyttjanderätter och servitut. Efter genomförd studie kan vi konstatera att enskilda upplåtelser förekommer på allmänplats. Kommuner upplåter den allmänna platsen främst med motiveringen som en mindre avvikelse från detaljplan och att syftet med platsen inte motverkas. Vidare konstaterar studien att det råder delade meningar om lagstiftningen bör förtydligas eller ändras. I dagsläget kan författarna till denna studie se att frågan om upplåtelser av allmän plats bör hanteras tidigt i planprocessen. Genom att få in frågan tidigt kan myndigheterna undvika en tidskrävande och dyr planändring. Vi ser även att det finns ett behov av att ändra eller förtydliga lagstiftningen. / Municipalities have the plan monopoly which means that they have the exclusive right to produce and adopt detailed plans. A detailed development plan regulates how land and water areas should be used and granted. The plan regulates which land that should constitute a land for public space and an area for building sites. Public space is for example land as parks, nature, squares or roads that are made for the public's needs. Public spaces are usually not allowed to be leased for private interests as they are made for public interests. The use of the site's must be reported in the map for the detailed plan, with associated plan regulations that both are legally conclusive. The public spaces should, among other things, also be available for emergency vehicles. Property formations should compliance with the current detailed plan. Minor deviations from the detailed plan can be made if the deviations are compatible with the purpose of the plan, according to the Real Property Formation Act 3:2. It has been questioned if it´s allowed to lease public spaces for private interests. Certain municipalities mean that the purpose with the public spaces disappears if it is leased for a private interest, but other municipalities think that there is a need. The selected authorities' reasons for the leases are minor deviation from the detailed plan, that the purpose of the detailed plan is not counteracted and that the public place's accessibility to the public is not affected that much. This thesis clear that land which is leased temporary regulates in the Order Act of Sweden and is leased with a police license. Permanent leases regulate in the Code of Land Laws forms part of the Statute Book of Sweden as well as in the Property Formation Act and make the leases with a use agreement or an easement. In this thesis public spaces definition that specifies in the Planning and Building Act and the corresponding definition in the Order Act of Sweden. The purpose of the thesis is to describe the legal situation concerning private leases on public places. The study is supposed to describe how four municipalities and two land survey authorities deal with the issue. The study also intends to clarify the underlying motives that the selected authorities have for their decisions. There are several rights to apply for private interests in public spaces. The authors of this thesis have defined to only investigate whether it is possible to grant land for private interests through easements or rights of user. After completing the study, we can conclude that there are shared opinions about whether the legislation should be clarified or changed. The authors of this study can see that the issue of granting public space should be dealt with early in the planning process. To start setting the issue up early, the authorities can avoid a time-consuming and expensive change of plan. We also can see that there is a need to change or clarify the legislation.

I ”Översiktsplan Älvkarleby Kommun 2009” framgår att kommunen vill utveckla de demokratiska formerna och underlätta för medborgarnas politiska delaktighet. Tidigare forskning har visat att behovet av medborgardeltagande ökar i den offentliga planeringen och att planerare kan dra flera fördelar av medborgardeltagande i planprocesser. Ett sätt att öka medborgardeltagandet är att integrera digital 3D-visualisering i planprocessen, ett verktyg som Älvkarleby kommun inte använder i framtagandet av dagens detaljplaner.   Syftet med denna studie är att undersöka den digitala 3D-visualiseringens framtid i en liten svensk kommun. Studien kommer att identifiera inställningen till digital 3D-visualisering hos politiker, planerare och medborgare. Slutligen ska studien också undersöka hur mindre kommuner kan använda digital 3D-visualisering i framtida planarbete för att öka det befintliga medborgardeltagandet. Målet med denna studie är att påvisa för Älvkarleby, och andra kommuner där digital 3D-visualisering inte används, hur de med enkla medel och kostnadseffektivt kan använda 3D-visualisering i framtida planprocesser.   För att identifiera synen på digital 3D-visualisering hos ett urval av kommunala tjänstemän och politiker har det genomförts semistrukturerade intervjuer. För att kvantitativt undersöka medborgarnas syn har digitala enkäter skickats ut via det sociala nätverket Facebook. Under studien har det genomförts åtta intervjuer och 99 enkäter har besvarats.   Politiker, planerare och medborgare inom kommunen är överens om att 3D-visualiseringen kan bidra till att effektivisera och förbättra planprocessen för detaljplaner. Studien har också resulterat i identifiering av de hinder som kan uppstå inom planprocesser med digital 3D-visualisering.   Digital 3D-visualisering som en del i planprocessen för detaljplaner kan medföra att medborgardeltagandet i Älvkarleby kommun ökar. Detta eftersom intresset för det kommunala planarbetet och viljan att bidra hos medborgare kan påverkas positivt av digital 3D-visualisering i planprocessen. Utöver medborgardeltagandet kan också digital 3D-visualisering förenkla arbetsgången hos såväl kommunala tjänstemän som politiker.       Nyckelord: Digital 3D-visualisering, Planprocess, Detaljplan, Älvkarleby kommun, Medborgardeltagande. / In “Översiktsplan Älvkarleby Kommun 2009” is it clear that the municipality of Älvkarleby want to develop the democratic forms and facilitate citizens’ political participation. Earlier research shows that the need for citizen participation increases in public planning and believe that planners can draw multiple benefits of citizen participation in planning processes. One way to increase citizen participation is the integration of digital 3D visualization in the planning process, a tool that the municipality of Älvkarleby not using for local plans today. The purpose of this study is to examine the future of digital 3D visualization in small Swedish municipality. The study will identify attitudes to digital 3D visualization of politicians, planners and citizens. Finally, the study will also examine how small municipalities can use digital 3D visualization in the future planning to enhance the existing civic participation. The goal of this study is to demonstrate to Älvkarleby, and other municipalities where the digital 3D visualization is not used, how to by simple means and cost-effective use digital 3D visualization in future planning processes. To identify the perception of 3D digital visualization, a selection of municipal officials and politicians, semi-structural interviews have been carried out. To quantitatively examine the citizens' attitudes, digital questionnaires have been sent out via the social network Facebook. During the study eight interviews and 99 surveys have been answered. Politicians, planners and citizens in the municipality agree that digital 3D visualization can help to streamline and improve the planning processes for local plans. The study has also resulted in identifying the obstacles that digital 3D visualization may lead to in the planning process. Digital 3D visualization as a part of the planning process for the local planning could lead to increased citizen participation in the municipality of Älvkarleby, as the interest in the planning process increases and the desire to participate are positively affected by digital 3D visualization. In addition to civic participation, the digital 3D visualization can also be used to simplify the workflows for both municipal officials and politicians.         Keywords: Digital 3D Visualization, Planning Process, Zoning Plan, Älvkarleby kommun, Public Participation.