• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 18
  • 3
  • Tagged with
  • 21
  • 14
  • 11
  • 10
  • 10
  • 10
  • 9
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Podem falantes de PLE melhorar a sua pronúncia? : Um estudo piloto sobre o impacto do programa "Tá Falado" na pronúncia do grafema <s> e do dígrafo <ss> por hispanofalantes.

Atanasoff Gonzalez, Natalia January 2009 (has links)
<p>A produção e distinção da pronúncia correta dos sons <em>/s/</em> e <em>/z/</em> nos casos do grafema <s> e do dígrafo <ss> da variante brasileira da língua portuguesa, é uma tarefa difícil para falantes de espanhol. Isto é devido ao fato que no espanhol o grafema <s> corresponde ao som <em>/s/</em> e o dígrafo <ss> é inexistente<em>,</em> no entanto que no português esse grafema pode se corresponder com os sons /s/ e  /z / segundo o contexto.</p><p> </p><p>Considerando que diferentes lingüistas tratam da falta de consciência que o hispanofalante tem sobre o tema, e baseado nisso, da quase impossibilidade que ele tem de melhorar facilmente a sua pronúncia, o propósito do presente trabalho é:</p><p>-  verificar a produção dos sons  do grafema <s>  e  do dígrafo <ss> pelos informantes falantes de espanhol escolhidos para esta pesquisa;</p><p>- verificar o impacto direto da utilização do material didático “Tá Falado” (programa da Universidade de Austin, Texas,  orientado a melhorar a pronúncia de hispanofalantes que aprendem o português brasileiro) nos  informantes já indicados.</p><p> </p><p>A conclusão principal é que, os informantes escolhidos confirmam as afirmações dos estudiosos da língua, já que não se comprovaram variações significativas entre as pronúncias prévia e posterior ao uso do programa.</p><p> </p>
12

Preposition and article usage in learner English : An investigation of negative transfer / Användande av prepositioner och artiklar i inlärning av engelska : En undersökning av negativ språköverföring från modersmålet

Almerfors, Håkan January 2018 (has links)
The ways in which someone’s first language (L1) influences his or her second language (L2) to create errors, that is negative transfer, is a topic that has received much attention in the field of Second Language Acquisition (SLA). Previous research has suggested that negative transfer is responsible for many errors. The primary aim of this study is to investigate article and preposition errors in the production of Swedish learners of English and to discuss these errors in relation to negative transfer. The secondary aim is to compare transfer errors by L1 Swedish and L1 Portuguese learners of English.   The first and main part of the study is a corpus investigation of the written production of 80 students in upper secondary school (high school). The second part is a multiple-choice test constructed to provoke transfer errors. It was distributed to students in upper secondary school in Sweden and in Brazil. The results from the corpus analysis are largely in line with those of previous research, for example with regards to how definite article errors are more common than indefinite article errors, and how contexts with definite articles and generic noun phrases seem prone to create transfer errors. The corpus study also shows that substitution was the most common preposition error and that many transfer preposition errors supposedly were caused by direct translations. Through the multiple-choice test, the degree to which the first language had an impact on individual errors could be revealed. All in all, the study reveals several aspects of negative transfer that perhaps a single-language investigation could not, because it is in the comparison of English-learners with different L1s that the most interesting results occur. / De sätt som någons första språk påverkar hans eller hennes andra språk så att fel uppstår, det vill säga negativ språköverföring (negative transfer), är ett ämne som har fått mycket uppmärksamhet inom forskning kring språkinlärning. Tidigare studier har visat på hur negativ språköverföring orsakar många fel. Det primära syftet i denna uppsats är att undersöka artikel- och prepositionsfel i skrift hos svenska elever som lär sig engelska och att diskutera dessa fel i relation till negativ språköverföring. Det sekundära målet är att jämföra hur negativ språköverföring yttrar sig hos svenska och portugisiska elever som lär sig engelska. Den första delen av denna uppsats, som även är huvuddelen, är en korpusundersökning av 80 uppsatser skrivna av högstadieelever. Den andra delen är ett flervalstest som konstruerats för att provocera fram språköverföringsfel. Deltagarna var högstadie- och gymnasieelever från Sverige och Brasilien. Resultaten från korpusundersökningen stämmer i stor utsträckning överens med vad tidigare forskning visat, till exempel att det är vanligare att fel uppstår med bestämda artiklar än med obestämda artiklar och hur bestämda artiklar och tillsammans med generiska nominalfraser tenderar att generera negativ språköverföring. Korpusstudien visar också på hur felaktigt utbyte (substitution) var det vanligaste prepositionsfelet och att många språköverföringsfel förmodligen orsakats av direkta översättningar från svenska. I analysen av resultateten från flervalstestet kunde graden av inflytande från första språket på enskilda fel påvisas. Sammantaget avslöjar undersökningen i denna uppsats på flera aspekter av negativ språköverföring som troligen ej uppenbarats om enkom elever med ett förstaspråk inkluderats, detta eftersom det är i jämförelsen mellan engelska-elever med olika förstaspråk som de mest intressanta resultaten framkommer.
13

Comparação de anúncios de emprego nas imprensas brasileira e sueca / A comparison between recruitment advertisements in Brazilian and Swedish press

Nyström, Susanne January 2013 (has links)
O objetivo desta monografia de conclusão de curso é de analisar um corpus de anúncios de emprego brasileiros e suecos em jornais interurbanos para explorar semelhanças e diferenças, tanto na aparência como no conteúdo nos elementos estruturais dos anúncios. Foi escolhida a profissão de gerente para a comparação entre anúncios de emprego em dois jornais com periodicidade diária do Brasil e da Suécia, na ediçãoem papel. As maiores diferenças se acham no leiaute e no conteúdo dos anúncios. Os anúncios suecos são em geral mais completos em informação e requerimentos de ambos hard skills* e soft skills* do que os anúncios brasileiros. Os anúncios suecos em geral tentam criar uma imagem da pessoa procurada para candidatura do emprego. No caso dos anúncios brasileiros, focalizam nos hard skills e procuram uma pessoa com a requerida competência para preencher uma vaga. Os anúncios suecos são em geral longos e contêm imagens e logos, enquanto os anúncios brasileiros não têm fotos e poucos logos e em geral são curtos e com muitas abreviações. Os anúncios de ambos os jornais fazem referência à internet para mais informação. Quanto aos requerimentos da pessoa procurada para o emprego, existem bastantes semelhanças. O requerimento mais importante em ambos os jornais é a experiência, e entre os dez mais importantes achamos quatro que são os mesmos para ambos os jornais: experiência, liderança, educação e conhecimento. As formas de tratamento nos anúncios dos dois jornais comparados também diferem. Na maior parte dos anúncios suecos o tratamento é pessoal. Em todos os anúncios brasileiros evita-se um tratamento pessoal. No caso sueco o tratamento pessoal depende da história sueca de desenvolvimento de reformas sociais e de igualdade que criou uma forma geral de tratamento pessoal du ‘tu’. / 2Abstract (sueco) Syftet med denna kandidatuppsats är att analysera en korpus bestående av brasilianska och svenska platsannonser i nationella dagstidningar för att undersöka likheter och olikheter, såväl i utformningen som innehållsmässigt i annonsernas strukturella uppbyggnad. I platsannonserna valdes yrket chef för jämförelse mellan platsannonserna i de två på papper tryckta dagstidningarna från Brasilien och Sverige. De största skillnaderna finns i layout och innehåll i annonserna. De svenska annonserna är i allmänhet mer kompletta när det gäller information och krav både på hard skills och soft skills än de brasilianska annonserna. De svenska annonserna försöker generellt att skapa en bild av den sökta kandidaten till tjänsten. När det gäller de brasilianska annonserna fokuserar man på hard skills och söker en person med den sökta kompetensen för att fylla en ledig plats. De svenska annonserna är i allmänhet längre och innehåller fotografier och företagsloggor medan de brasilianska annonserna inte har några foton och få loggor och i allmänhet är korta och har många förkortningar. Annonserna i båda tidningarna innehåller referenser till internet för mer information. När det gäller kraven på kandidaterna till tjänsterna finns många likheter. Det viktigaste kravet i båda tidningarna är tidigare erfarenhet och bland de tio viktigaste kraven hittar vi fyra som är lika för både brasilianska och svenska annonser: erfarenhet, ledarskap, utbildning och kunskaper. Hur man tilltalar en person i annonserna varierar också. I större delen av de svenska annonserna används ett personligt tilltal. I alla de brasilianska annonserna undviks ett personligt tilltal. I det svenska fallet beror det personliga tilltalet på den historiska utvecklingen genom sociala reformer när det gäller jämlikhet som skapade en allmän form för personligt tilltal i och med pronomenet du.
14

O chamado do luar : As idas e voltas de três donas-de-casa nos contos de Clarice Lispector / The calling of the moon : The departures and arrivals of three housewives in Clarice Lispectors short-stories

Bülow, Monica January 2009 (has links)
<p>Este trabalho tem como objetivo analisar como são feitas as idas e voltas aos cotidianos das três donas-de-casa que são as protagonistas dos contos <em>Devaneio e Embriaguez duma rapariga</em>, <em>Amor</em> e <em>A fuga</em>, de Clarice Lispector e, sobretudo analisar o eventual valor simbólico que a presença dos fatores naturais e da lua exercem sobre estes contos.</p><p>Com apoio nos trabalhos de Ana Carolina de Araújo Abiahy (2006a, 2006b, 2008), Berta Waldman (1993) e Yudith Rosenbaum (2002) e dos conceitos-teóricos de gênero apresentados por Chatarina Edfeldt e Anabela Galhardo Couto (2008) em <em>Mulheres que escrevem Mulheres que lêem</em> procuram-se respostas à questões de como, por que e através de que as protagonistas fazem suas escapadas de seus cotidianos e como podem ser extraídos valores simbólicos denunciadores das causas das angústias das personagens.</p><p>Dentre as conclusões estão, que as protagonistas sentem um incômodo em suas vidas e são por isto, chamadas para fazerem suas “idas” pelo que a lua e a natureza simbolizam: um chamado para uma outra vida, livre de suas situações aprisionantes. Conclui-se também que após as suas idas as personagens voltam ao seu cotidiano normal por causa dos valores patriarcais internalizados, dentre os quais estão incluídas a culpa, amor à família e a impossibilidade destas mulheres de cuidarem autonomamente de sí mesmas. No entanto, percebem-se que após os questionamentos feitos em suas idas elas voltam conscientizadas, despertadas para uma nova maneira de olharem para si mesmas, suas situações e o papel de gênero que elas fazem.</p> / <p>This work has the purpose to analyze how the departures and arrivals to the daily life are made by the three housewives who composes the main characters in the short-stories <em>Devaneio e Embriaguez duma rapariga,</em> <em>Amor</em> and <em>A fuga</em>, by Clarice Lispector and, above all analyze the eventual symbolic value that the presence of the natures elements and the moon exerts over these short-stories.</p><p>With the support of Ana Carolina de Araújo Abiahy (2006a, 2006b, 2008), Berta Waldman (1993) and Yudith Rosenbaums (2002) works and of the theoretic concepts of gender presented by Chatarina Edfeldt and Anabela Galhardo Couto (2008) in <em>Mulheres que escrevem Mulheres que lêem</em>, answers are sought to the questions of how, why and through what, the main characters make escapes from their everyday lives and, how it is possible to extract symbolic values that denunciates the causes of the main characters anxieties.</p><p>Within the conclusions are that the main characters feel a discomfort with their lives and are because of that, called to make their “departures” through what the moon and the nature symbolizes: a calling to another life, free from their imprisoning situations. Another conclusion is that they come back because of the internalized patriarchal values, among which are included the guilt, the love to the family and the impossibility of these women to take care of themselves. However, it is noticeable that after the questionings made in their departures and arrivals they return with awareness, awakened to a new way to look at themselves, their situations and the gender roles that they play.</p> / <p>Detta arbete har som syfte att analysera hur turerna och returerna till vardagen görs av de tre hemmafruar som utgör huvudpersonerna i berättelserna <em>Devaneio e Embriaguez duma rapariga</em>, <em>Amor</em> och <em>A fuga</em>, av Clarice Lispector och, framförallt analysera det eventuella symboliska värdet som närvaron av naturens faktorer och månen utövar över dessa berättelser.</p><p>Med stöd av Ana Carolina de Araújo Abiahy (2006a, 2006b, 2008), Berta Waldman (1993) och Yudith Rosenbaums (2002) arbeten samt av genus-teoretiska begrepp som pressenteras av Chatarina Edfeldt och Anabela Galhardo Couto (2008) i <em>Mulheres que escrevem Mulheres que lêem</em>, sökes svar till frågeställningarna hur, varför och genom vad, huvudpersonerna flyr från sina vardagsliv och, hur det är möjligt att utvinna symboliska värden som anger anledningarna till huvudpersonernas ångest.</p><p>Bland slutsatserna finnes att huvudpersonerna känner ett obehag med sina liv och blir därför, kallade till att göra sina ”turer” genom det som månen och naturen symboliserar: en kallelse till ett annat liv, fritt från sina fängslande situationer. Ytterligare en slutsatts är att de färdas tillbaka på grund av de internaliserade patriarkaliska värderingar, som inkluderar skulden, kärleken till familjen samt omöjligheten för dessa kvinnor att klara sig själva. Emellertid, märks det att efter de diskussioner som de gjort i sina turer kommer de tillbaka medvetandegjorda, uppväckta till ett nytt sätt att se på sig själva, sina situationer och de genusroller som de spelar.</p>
15

Linguistic interference in translated academic texts: : A case study of Portuguese interference in abstracts translated into English

Galvao, Gabriela January 2009 (has links)
AbstractThis study deals with linguistic interference in abstracts of scientific papers translated fromPortuguese into English collected from the online scientific database SciELO. The aim of thisstudy is to analyze linguistic interference phenomena in 50 abstracts from the field ofhumanities, history, social sciences, technology and natural sciences. The types ofinterference discussed are syntactic/grammatical, lexical/semantic and pragmatic interference.This study is mainly qualitative. Therefore, the qualitative method was used, in order to findout what kinds of interference phenomena occur in the abstracts, analyze the possible reasonsfor their occurrence and present some suggestions to avoid the problems discussed. Besides, aquantitative analysis was carried out to interpret the results (figures and percentages) of thestudy. The analysis is aimed at providing some guidance for future translations. This studyconcluded that translations from a Romance language (in this case Portuguese) into aGermanic language (English) tend to be more objective and/or sometimes lose originalmeanings attributed in the source text. Another important finding was that abstracts from thehumanities, history and social sciences present more cases of interference phenomena than theones belonging to technology and natural sciences. These findings imply that many abstractswithin these areas have high probability to be subject to the phenomena discussed and,consequently, have parts of their original meaning lost or misinterpreted in the target texts.Keywords: abstracts, bilingualism, cross-linguistic influence, linguistic interference, linguistictransfer, non-native speakers of English, Portuguese-English interference, source text, targettext, translation. / Study on linguistic interference
16

O léxico de origem africana na música popular brasileira: uma análise das letras de Gilberto Gil / The lexicon of African descent in the Brazilian popularmusic: an analysis of Gilberto Gil’s song lyrics

Tillquist, Ylva January 2011 (has links)
Sociolingvistiska studier visar att kontakten mellan den brasilianska portugisiskan och afrikanska språk under kolonialtiden ledde till att afrikanska ord assimilerades in i det brasilianska talspråket. Vissa ord är idag en del av det brasilianska vardagsspråket, medan andra används enbart inom den afro-brasilianska religiösa kontexten. Den brasilianska populärmusiken kan ses som en viktig faktor för spridningen av ord med afrikanskt ursprung. Musiken är ett instrument med vilket det brasilianska samhället kan medvetandegöra sig om hur essentiellt Afrika var i det brasilianska samhällsskapandet. Samtidigt ges kännedom om de afrikanska orden och olika afro-brasilianska kulturella element. I de musikaliska verken av Gilberto Gil, en brasiliansk kompositör, musiker och artist, används ofta ord med afrikanskt ursprung. I den här studien analyseras dessa ord, och med hjälp av ett förslag till klassificering från den brasilianska etno-lingvisten Yeda Pessoa de Castro, görs ett försök att klassificera de afrikanska orden utifrån dess användning, beroende av dess sociokulturella nivå. Analysen visar att det förkommer ord med afrikanskt ursprung i stor del av kompositörens verk, majoriteten av dessa kommer ifrån de afrikanska språkgrupperna bantu och kwa. Orden kommer ifrån olika semantiska fält som till exempel mat, musik och kultur, och en majoritet är benämningar som kommer ifrån den Afro-brasilianska religiösa kontexten. Just det Afro-brasilianska religiösa temat är vanligt förekommande inom brasiliansk populärmusik, men i Gilberto Gils sångtexter ses också teman från den Afro-brasilianska sfären i användandet av välkända afrikanska ord, men det förkommer också ord som är för okända för den större publiken. Ett medvetet användande av de afrikanska orden ses som förstärkande i skapandet av en samhörighet med den Afro-brasilianska världen. / The sociolinguistic studies show that during the inter-linguistic contact between the Brazilian Portuguese and the African languages during the colonial period, many words were assimilated in the vernacular Portuguese of Brazil. Some of the words are today a part of the vernacular language, while others are used exclusively in Afro-Brazilian religious communities. For the diffusion of the words with African origins, the popular music could be an important factor. With this musical theme, the Brazilian society is reminded of the importance that Africa had in the forming of the Brazilian society, and the music brings awareness of the African words and the Afro-Brazilian cultural elements. There is a frequent use of these African words in the musical accomplishments of the Brazilian composer, musician and artist Gilberto Gil. In the present work these words are analyzed, and with the proposal for classification made by the Brazilian ethno-linguist Yeda Pessoa de Castro, the aim is to classify the words, depending on their sociolinguistic level. The analysis shows that the African words can be found in a great part of the composers work, and the majority comes from the banto and kwa languages. The words are being classified in various semantic fields, for an example food, music and culture, and the majorities are designations that come from Afro-Brazilian religion. The Afro-Brazilian religious theme is a common element in the Brazilian popular music, but in the song lyrics of Gilberto Gil the African theme is also showing in the use of well-known African word. Whereas others words with African origin are not that well known, but in the conscious use of Gilberto Gil words of African origin reinforce a connection to the Afro-Brazilian universe. / Pesquisas sociolinguísticas mostram que no contato linguístico entre o português brasileiro e as línguas africanas durante o tempo da colonização, muitas palavras africanas foram assimiladas à língua falada no Brasil. Certas palavras fazem hoje parte da língua cotidiana, enquanto outras são utilizadas exclusivamente nas comunidades de religião afro-brasileira. Para a difusão das palavras de matriz africana, as músicas populares podem ser um fator importante. Com a ajuda da música, a sociedade brasileira lembra-se da importância que teve a África na formação da sociedade brasileira, e leva para o conhecimento palavras africanas e elementos culturais afro-brasileiros. Na obra musical do compositor, músico e artista Gilberto Gil pode-se observar um uso frequente de palavras de matriz africana. Neste trabalho analisa-se este vocabulário, e com uma proposta de classificação feita pela etnolinguista Yeda Pessoa de Castro, procura-se classificar as palavras conforme o nível sociocultural no qual se encontram. A análise mostra que em grande parte da obra do compositor acham-se palavras africanas, a maioria de origem banto e kwa. As palavras vêm de campos semânticos diferentes como culinária, música, cultura e a maioria são designações derivadas de religiões afro-brasileiras. Justamente o tema da religião afro-brasileiro aparece como elemento comum na música popular brasileira, mas nas letras de Gilberto Gil é possível ver temas do universo afro-brasileiro também através do uso de palavras africanas. A análise mostra que algumas são bem conhecidas, outras nem tanto. O uso tão elaborado do léxico de origem africana por Gilberto Gil em suas letras de canções manifesta uma identificação com o universo afro no Brasil.
17

As palavras de origem africana em O sumiço da Santa de Jorge Amado / Words of African Origin in The War of the Saints by Jorge Amado

Olofsson, Veronica January 2012 (has links)
O objetivo deste trabalho é analisar o aporte de línguas africanas no português do Brasil através da análise dos africanismos lexicais encontrados em uma obra literária moderna. A obra que está sendo analisada é O sumiço da Santa de Jorge Amado (1988). Identificam-se as palavras de origem africana na obra e verifica-se se as mesmas palavras e expressões podem ser encontradas em duas edições do dicionário Aurélio. Uma das edições é de 1986, ou seja, dois anos antes da publicação do livro em questão, enquanto a outra é de 2008. Os resultados mostram que os dicionários citam obras de Jorge Amado para ilustrar o uso de algumas das palavras e que, em termos gerais, a edição mais recente inclui algumas palavras mais que a mais antiga, mas que incorpora informações mais específicas sobre o léxico de origem africana no que diz respeito à sua origem e âmbitos de uso ou campos semânticos. / The aim of this study is to analyze the contribution of African languages in Brazilian Portuguese by analyzing the lexical Africanisms found in a modern literary work. The book that is being analyzed is The War of the Saints by Jorge Amado (1988). The words of African origin are identified and then these words and expressions are searched for in two editions of the Aurélio, a common Brazilian dictionary. One of the issues of this dictionary is from 1986, i.e. two years before the publication of the book in question, while the other is from 2008. The results show that the dictionaries cite the works of Jorge Amado to illustrate the use of some of the words and, in general terms, the most recent edition includes a few words more than the oldest, but it incorporates more specific information about the lexicon of African origin with respect to its origin, scope of use and semantic domains. / Syftet med följande uppsats är att analysera ord med ursprung i afrikanska språk vilka går att återfinna i portugisiskan som talas i Brasilien, utifrån en analys av orden av afrikanskt ursprung återfunna i ett modernt litterärt verk. Det litterära verk som kommer att analyseras är O sumiço da Santa av Jorge Amado (1988). Orden med ursprung i afrikanska språk identifieras i verket, för att därefter sökas efter i två upplagor av den brasilianska ordboken Aurélio. Den ena upplagan är från 1986, det vill säga två år innan den vidare analyserade boken publicerades, och den andra upplagan är från 2008. Resultaten påvisar att ordböckerna citerar Jorge Amados litterära verk i beskrivingen av somliga ord med ursprung i afrikanska språk. Generellt påvisar resultaten även att den nyare upplagan av ordboken innehåller några fler ord med ursprung i afrikanska språk jämfört med den äldre upplagan, samt att den nyare upplagan redovisar tydligare information gällande lexikonet som härstammar från afrikanska språk gällande ordets ursprung, betydelse samt inom vilket användningsområde eller kontext ordet används.
18

Perspectivas de desenvolvimento do galego / Perspectives on the development of the Galician language

Bruce, Daniel January 2009 (has links)
<p>O presente trabalho trata da língua galega. É principalmente um estudo sobre a história da língua galega, desde o nascimento do galego até o tempo contemporâneo. O estudo explica o surgimento do problema da falta de um consenso lingüístico quanto ao galego. Dependendo de quem é a pessoa a quem se pergunta, as respostas sobre o que é a língua galega, são sempre diferentes. Consultando diferentes dicionários e opiniões de lingüistas a língua que se fala na Galiza, pode classificar-se como: uma língua independente ibero-românica, um dialeto do português, uma língua ibero-românica fortemente “castelhanizada” etc. Isto deve-se às complexas relações políticas, que a Galiza teve com Portugal e com a Espanha. Relatando sobre os principais problemas em relação à questão da evolução lingüística da língua galega, apresento dois movimentos lingüísticos, o movimento reintegracionista e o isolacionismo. Eles mostram de maneira clara, que há diferentes alternativas possíveis de um desenvolvimento para a língua galega. A dificuldade de chegar a um consenso lingüístico quanto à língua galega, mostra o fato de existirem paralelamente diferentes normas ortográficas.</p>
19

As equivalências no português e no italiano de verbos suecos com prefixos de origem germânica num corpus paralelo de textos escritos / The equivalences of Swedish verbs with prefixes of a Germanic origin in Portuguese and Italian in a parallel written corpus

Cuofano, Letizia January 2011 (has links)
Os prefixos germânicos de alguns verbos suecos serão comparados numa análise contrastiva com as relativas equivalências em português e em italiano num corpus paralelo escrito composto por um romance de língua sueca, um de língua portuguesa e um de língua italiana e pelas suas respectivas traduções. As funções desenvolvidas pelos prefixos germânicos dos verbos suecos analisados serão examinadas e depois confrontadas com as relativas equivalências, com o resultado que também nas duas línguas românicas relevam-se, de maneira bastante constante, procedimentos gramaticais parecidos aos desenvolvidos pelos prefixos germânicos. / Germanic prefixes of which some Swedish verbs are composed are going to be compared in acontrastive analysis with their relative equivalences in Portuguese and Italian in a parallel written corpus characterized by a Swedish-language romance, a Portuguese-language romance and an Italian language romance, and by their relative translations. The functions executed by the German prefixes of the analysed Swedish verbs are going to be examined and then compared with their relative equivalences, with the result that even in the Romance languages it is possible to find in a quite constant way grammatical processes which are similar to those executed by the Germanic prefixes. / I prefissi germanici di alcuni verbi svedesi saranno comparati in un'analisi contrastiva con le relative equivalenze in portoghese e in italiano in un corpus parallelo scritto composto da un romanzo di lingua svedese, uno di lingua portoghese e uno di lingua italiana e dalle rispettive traduzioni. Le funzioni svolte dai prefissi germanici dei verbi svedesi analizzati saranno esaminate e poi confrontate con le relative equivalenze, con il risultato che anche nelle due lingue romanze si riscontrano in maniera abbastanza costante processi grammaticali simili a quelli svolti dai prefissi germanici. / De germanska prefix som återfinns i vissa svenska verb kommer att jämföras med sina motsvarigheter på portugisiska och italienska. Detta görs med hjälp av en skriven korpus bestående av en roman ursprungligen skriven på svenska, en skriven på portugisiska och en skriven på italienska samt översättningar av dessa romaner till de två andra språken. Funktionen hos de svenska verben med germanska prefix kommer att analyseras och sedan jämföras med verbens motsvarigheter. Resultatet av analysen visar att det är möjligt att finna systematiskt återkommande grammatiska processer i de romanska språken, som liknar de som förekommer i samband med de germanska prefixen på svenska.
20

As equivalências no português e no italiano de verbos suecos com prefixos de origem germânica num corpus paralelo de textos escritos / The equivalences of Swedish verbs with prefixes of a Germanic origin in Portuguese and Italian in a parallel written corpus

Cuofano, Letizia January 2011 (has links)
Os prefixos germânicos de alguns verbos suecos serão comparados numa análise contrastiva com as relativas equivalências em português e em italiano num corpus paralelo escrito composto por um romance de língua sueca, um de língua portuguesa e um de língua italiana e pelas suas respectivas traduções. As funções desenvolvidas pelos prefixos germânicos dos verbos suecos analisados serão examinadas e depois confrontadas com as relativas equivalências, com o resultado que também nas duas línguas românicas relevam-se, de maneira bastante constante, procedimentos gramaticais parecidos aos desenvolvidos pelos prefixos germânicos. / Germanic prefixes of which some Swedish verbs are composed are going to be compared in a contrastive analysis with their relative equivalences in Portuguese and Italian in a parallel written corpus characterized by a Swedish-language romance, a Portuguese-language romance and an Italian-language romance, and by their relative translations. The functions executed by the German prefixes of the analysed Swedish verbs are going to be examined and then compared with their relative equivalences, with the result that even in the Romance languages it is possible to find in a quite constant way grammatical processes which are similar to those executed by the Germanic prefixes. / I prefissi germanici di alcuni verbi svedesi saranno comparati in un’analisi contrastiva con le relative equivalenze in portoghese e in italiano in un corpus parallelo scritto composto da un romanzo di lingua svedese, uno di lingua portoghese e uno di lingua italiana e dalle rispettive traduzioni. Le funzioni svolte dai prefissi germanici dei verbi svedesi analizzati saranno esaminate e poi confrontate con le relative equivalenze, con il risultato che anche nelle due lingue romanze si riscontrano in maniera abbastanza costante processi grammaticali simili a quelli svolti dai prefissi germanici. / De germanska prefix som återfinns i vissa svenska verb kommer att jämföras med sina motsvarigheter på portugisiska och italienska. Detta görs med hjälp av en skriven korpus bestående av en roman ursprungligen skriven på svenska, en skriven på portugisiska och en skriven på italienska samt översättningar av dessa romaner till de två andra språken. Funktionen hos de svenska verben med germanska prefix kommer att analyseras och sedan jämföras med verbens motsvarigheter. Resultatet av analysen visar att det är möjligt att finna systematiskt återkommande grammatiska processer i de romanska språken, som liknar de som förekommer i samband med de germanska prefixen på svenska.

Page generated in 0.0624 seconds