This study aims to investigate how communication specialists perceive the integration of generative artificial intelligence (AI) within their profession and how these changes affect their professional role. The purpose of the study was achieved by conducting qualitative interviews with eight communication professionals regarding their view on the integration of generative AI within their profession. Particularly, we found it interesting to examine how the communication specialists use generative AI within their professional role, what risks and/or opportunities they identify concerning the use of generative AI tools within the communication profession and what factors they deem as crucial for successfully and effectively integrating AI tools within their professional roles. The theoretical framework of the study consists of diffusion theory, actor-network theory, risk society and reflexive modernity.  The results of the study indicate that communication specialists see several opportunities in integrating generative AI tools into their work. Key opportunities identified included using generative AI for inspiration and automating repetitive tasks, thereby allowing communication professionals to allocate more time to the strategic aspects of their work. There was no expressed concern that generative AI could currently replace the communication specialist’s professional role. Thus, the risks identified did not seem to revolve around the job security of the communication specialists but rather around the uncertainty about how generative AI functions, its capabilities, and how it handles the input data. Therefore, the establishment of clearer guidelines and policies on AI usage was something that the communication specialists in this study expressed a great need for. Additional factors identified by communication specialists as crucial for successful AI integration included individual characteristics such as curiosity, a willingness to learn, and openness to change. Thus, the results of the study indicate that achieving successful and effective integration of generative AI is perceived to be a shared responsibility at both organizational and individual levels.

The purpose of this thesis is to analyse Sweden’s first GMO-legislation which was implemented in 1994. The legislation was created because of Swedens commitment to the EES-agreement, but also because of the necessity for GMO-legislation. The analysis is based on Ulrich Beck’s theory which stipulates that highly developed societies are no longer industrial societies but instead have become risk societies, which also has a connection to and is strongly influenced by the precautionary principle. In a risk society the logic of risk production dominates the logic of wealth production and the regulations and actions of governments correlate to this perspective. The questions the analysis seeks to answer are how the actors involved in the making of Sweden’s first comprehensive GMO-legislation has considered, judged and finally chosen to handle the potential risks associated with gene technology. The results show that Sweden had a distinctive focus on risk, which also had a strong connection to ethics, which in the end was about how big of a risk could be accepted based on the moral resonsibility for the environment. In some parts Sweden took the restrictions further than required for by the EES-agreement based on the risk approach. The legislation can be characterized as being surrounded by an epistemological problem, due the lack of definitive knowledge about GMOs at the time. These results also support the view found by earlier research, when it comes to how Sweden has handled the issues surrounding GMOs during an early stage. / Uppsatsens syfte är att utifrån ett riskperspektiv analysera Sveriges första heltäckande GMO-lagstiftning vilken antogs 1994. Lagstiftningen skapades som ett resultat av Sveriges åtaganden via EES-avtalet, men också utifrån nödvändigheten av att skapa en heltäckande GMO-lag. Undersökningen bygger på Ulrich Becks teori om att välutvecklade samhällen har gått från att vara industrisamhällen till att bli risksamhällen. I risksamhället dominerar riskproduktionens logik över rikedomsproduktionens logik där regeringars och myndigheters agerande styrs utifrån detta perspektiv. Frågor som undersökningen söker svar på är hur de aktörer som var inblandade i skapandet av Sveriges första heltäckande GMO-lag resonerat kring, bedömt och slutligen hanterat de risker som ansågs finnas med gentekniken. Resultatet visar att Sverige hade ett uttalat fokus på risker som i förlängningen går tillbaka till etiska frågor, där vilka risker som kunde accepteras utifrån det moraliska ansvaret för miljön stod i centrum. I vissa delar så införde Sverige en striktare lagstiftning än vad EES-avtalet krävde utifrån ett riskperspektiv. Lagstiftningen kan sägas ha karaktäriserats av ett epistemologiskt problem, vilket var en följd av den okunskap som förelåg vid tidpunkten. Detta stödjer också den tidigare forskningens uppfattningar kring hur Sverige hanterat frågan med GMO på ett tidigt stadium.

Denna studie är av kvalitativ karaktär och har tagit sin epistemologiska utgångspunkt i gestaltningsteorin för att undersöka digitala representationer av ett tillsynes undangömt nätverk. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Dark web gestaltas i ett urval mediekanaler för att fastställa vanliga representationer av nätverket. Studien ämnar för att besvara i vilka sammanhang som nätverket gestaltas som en risk respektive möjlighet. Studien genomförs med hjälp av kvalitativ textanalys inspirerad av kritisk diskursanalys. Det empiriska materialet hämtades från de fyra mediekanalerna Expressen, Computer World, Sveriges Radio och Tor Blog. Vidare diskuteras termerna anonymitetsparadox och moralpanik i studien eftersom att de visade sig vara av särskild relevans vid forskning av ett sådant digitalt och till synes anonymt mediefenomen. Studiens resultat påvisar att tillgången till ett fritt och anonymiserat Internet tycks blivit en fråga vad avser demokratiska rättigheter. Ur denna aspekt fungerar Dark web som en potentiell lösning mot den kartläggning som förekommer på det traditionella Internet. Computer World hade en uteslutande teknisk gestaltning av Dark web där intresset låg i att presentera teknologin bakom nätverket. Kvällspressen fokuserade huvudsakligen på den kriminalitet som cirkulerar på det dolda nätverket och redogjorde främst för narkotikahandel och kortbedrägerier. Tog Blog belyste både tekniken och anonymitetsaspekten bakom Dark web medan Sveriges Radio visade sig vara det medium som hade mest omfattande och genomgripande porträtteringar vad avser Dark web. Slutligen visade studien att det är i samspelet mellan de risker och möjligheter kring Dark web som paradoxen med anonymitet uppstår.

This dissertation is the study of environmental consciousness as a discursive educational project. The empirical material consist of 18 environmental handbooks that have been published in Sweden during the years 1976-2007 of which 13 appeared between 1988 and 1995. The research work uses the basic assumptions of discourse analysis, namely that language is an important factor in the construction and development of social norms and values. Three areas recieve close attention: questions relating to the form and content of the handbooks, questions relating to the social circumstances in which the handbooks were produced and questions relating to the overall educational significance of the handbooks. In the first instance, the handbooks are examined in the light of three different contextual stories. They can be read as part of wider discussions of environmentally-concsious life-styles, as a development of earlier Swedish discussions about domesticity, health, thrift and consumption, and, finally they can be read as an expression of a narrative about a dominant aspect of modernity – science. The second part of the research work comprises an examination of the handbooks in terms of their audience and educational purpose. What kind of individual is to be shaped by these handbooks? What is anticipated as the desired or ideal environmentalist? Discourse analysis suggests that, collectively, the handbooks project an image of somone who displays qualities of motivation, investigation and judgement. They should be motivated to begin a process of change in their lives, to encourage others to do the same, and to adopt the environmental problems as their own personal problems. The second quality pursued in the handbooks is of someone who should take an active stance towards the environment as a pervasive element in their way of life. They should, therefore, adopt an investigative attitude to the surrounding world, cultivate certain cognitive properties such as watchfulness, thoughtfulness and being suspicious, and constantly ask questions about their surroundings with a view to understanding how actions in their private world has an effect on the wider world. And thirdly, the ideal environmentalist citizen should be someone who demonstrates judgement in balancing polarities and resolving the claims of different standpoints. They should give attention to separating right from wrong, wisdom from madness and, above all, to finding a way of linking their own efforts to what is worth striving for and what is worth avoiding or neglecting. In summary, the subjects identified in the handbooks are expected to avoid extreme positions, to place their own expectations about sustainability on a suitable level, and to be prepared for failure and feelings of guilt. The final part of the investigation – interpreting the wider significance of the handbooks – uses a pluralistic model of analysis which takes its departure from three concepts – ecological modernisation, governmentality and the risk society. Using these orientations, the extent of the discursive educational project of the environmental handbooks is highlighted. If the handbooks are regarded as modernist prescriptions, they are texts which highlights slow and careful change taking place within the present power structure of society. If they are regarded as texts that offer a governmentality prescription, they can be read as texts which promote the transformation of everyday micropractices. And if they are regarded as prescriptions for a risk society, they are texts which enable readers to come to terms with confusion and powerlessness in a complex and risky social context. One main result is that the environmental handbooks display interesting similarities, worthy of futher exploration, supported by a broadened empirical base.

Syftet med denna kritiska diskursanalys är att öka förståelsen för diskursen om den så kallade “flyktingkrisen” i svensk tidningsmedia under september och oktober 2015. Denna specifika och aktuella diskurs har, som vi vet, ännu inte studerats med vetenskapliga metoder då tidigare forskning främst behandlar tidigare flyktingmigrationer i Sverige och i andra länder. Det finns således en kunskapslucka inom detta område som vi skulle vilja medverka i att fylla. Undersökningen fokuserar på hur ”flyktingmigrationen” och ”flyktingarna” samt den ”svenska nationen” och ”svenskar” framställs i diskursen utifrån en figurationell och maktkritisk utgångspunkt. Norbert Elias och John L. Scotsons teori om etablerade och outsiders, Ulrich Becks teori om risksamhället samt Edward Saids teori om orientalism används som orienterande bakgrundsteorier för att studera relationen mellan ”etablerade svenskar” och flyktingar såsom den uttrycks i tidningsmedia. Som metod har vi valt att använda oss av Faircloughs kritiska diskursanalys, då denna kan användas i studerandet av konkret text såsom tidningsartiklar samt kan kombineras med en sociologisk analys. Resultaten visar att flyktingmigrationen samt flyktingarna framställs som ett omfattande hot mot samhället. Flyktingarna porträtteras ofta på ett avhumaniserande sätt, exempelvis som okontrollerbara vattenmassor. I ett fåtal fall är framställningen mer human och personlig, dock präglas dessa utsagor av flyktingen som den stereotype andre. I motsats till detta porträtteras Sverige och svensken som moraliskt överlägsna, goda, och icke-rasister. Den sociala relationen mellan dessa grupper kan på så sätt ses som en illustration av figurationen etablerade och outsiders, där spänningarna mellan grupperna verkar öka då flyktingarna uppfattas som ett hot mot samhälls- och maktordningen. / The aim of this critical discourse analysis is to create a broader understanding of the refugee discourse in Swedish national newspapers during the months of September and October of 2015. The main reason for this study is a perceived knowledge gap in this specific area of discourse, since extant studies focus on earlier refugee discourses in Sweden and in other countries. This essay attempts to understand how the social identities of the refugees and the Swedish population can be upheld in the media and how the relationship between these groups can be perceived. Norbert Elias and John L. Scotson’s theory of the established and the outsiders, Ulrich Becks theory regarding the risk society and Edward Saids theory of orientalism are used as orienting concepts in the analysis. The overall method is inspired by Faircloughs critical discourse analysis, since it enables the study of tangible texts such as newspaper articles as well as the use of sociological analysis. Our results show that the refugees are depicted as a considerable threat to society as a whole. The refugees themselves are often spoken of in a dehumanizing fashion, for example in metaphors of uncontrollable waves. In a few cases the refugees are portrayed in a more personal fashion. These are however unbalanced and stereotypical. In contrast, Sweden and its people are depicted as morally superior and good Samaritans. We have thus concluded that the relationship between these groups can be seen in the light of the established and the outsiders, and that the tension between them seems to be growing as the refugees are seen as a threat to the social order and power balance in Sweden.

Denna studie är en undersökning av vilka grunder som den lokala Agenda 21-handlingsplanen för Linköpings kommun vilar på och hur genomförandet av mål ser ut. Jag har i min undersökning utgått från en kvalitativ textanalys. Syftet med studien var att granska energisektorns målformuleringar och målgenomförande samt att se om dessa kunde kopplas till nationella och internationella utgångspunkter. Studien syftar även till att utreda hur framtagandet av handlingsplanen fortskridit och vilka nationella och internationella mål som kan kopplas till detta arbete. Det som framkom avmin undersökning är att kommunens arbete med att identifiera handlingsplanens olika sektorsområden och visioner till stor del utgått från kommunens tidigare miljöarbete. Det största inflytandet från högre nivå kommer framförallt från det nationella planet. De fyra av" Det Naturliga Steget" utformade systemvillkoren tillsammans med övergripande mål från propositionen 1990/91:90 är de som framstår mest. Resultat av genomförande av de mål som ingår i denna studie är av olika karaktär. För målen"Produktion av el och värme i Linköping ska ske med minst 75 % förnyelsebara energikällor", och "Kretsloppsanpassade fjärr- och närvärmesystem ska ha börjat byggas ut i större orter som Linghem, Vikingstad och Sturefors. Fjärrvärmenätet i staden och dess ytterområden ska ha kompletterats", har åtgärderna lett till att fjärrvärmekunderna ökat kraftigt samtidigt som produktionen av energi som sker med förnyelsebara energikällor ökat. Resultaten från de åtgärder som satts in för målet "Ytterligare tio vindkraftverk ska har uppförts i Linköpings kommun", går inte att påvisa. Detta beror på att inga insatser i form av uppbyggnad av fler vindkraftverk skett då Linköping inte har tillräckliga vindförhållanden. För det sista målet som utreds under energiområdet, "Elförbrukningen per invånare ska ha minskat med 15 % jämfört med 1996", finns inte heller några direkta resultat att påvisa. De åtgärder som emellertid genomförts för detta mål har visat sig vara bristfälliga och för få och leder inte till att målet kommer att uppnås. Dessa åtgärder är inte enligt min undersökning ett steg mot en hållbar utveckling. För att nå upp till målet inom avsatt tid bör nya åtgärder planeras. Tre av de fyra målens insatser i form av åtgärder kan som ett första steg sägas i leda mot en långsiktigt hållbar utveckling.

This study aims to gain an increased understanding of generalized anxiety disorder based on how the target group describe their experiences. The data was gathered through podcasts where people with GAD talked about their life situation, what strategies they use to manage general anxiety and what they think relieves general anxiety. The gathered data was then analyzed through a thematic analysis where four main themes were developed; a constant worry, managing stigma, controlling or avoiding and only relive, not cure. These themes were analyzed based on Goffman's theory of stigma and Gidden's theory of the risk society. The results show that people with GAD live with a constant anxiety that affects their entire life situation, such as their work, leisure, and social relationships. Their anxiety can be likened to an allergy to uncertainty as it´s triggered by something they cannot control. They feel stigmatized by others and feel that they often need to hide their stigma by living behind a facade. To deal with generalized anxiety, three different strategies are used, which are trying to control everything, avoiding anxiety by not exposing oneself to things that cause concern or by keeping oneself busy. However, these strategies can aggravate the condition but there are many things that can relieve general anxiety. The most prominent factors are medicine, therapy, emotional support and self-help such as exercise and meditation. But the results show that the symptoms persist despite great efforts and several treatments, which indicates that more research and more effective interventions are required. The study concludes that GAD is not only a problem that exists within the individual but also in interpersonal relationships and in the society. It also concludes that there must be a change in the structures of society regarding mental illness, and that interventions should not only be directed towards the individual but also towards the relatives. This because the results show that relatives are also affected and that their influence can both aggravate and improve the individual's condition. / Den här studien syftar till att få en ökad förståelse för generaliserat ångestsyndrom utifrån hur målgruppen själva beskriver sina upplevelser. Empirin samlades in genom poddar där personer med GAD berättade om sin livssituation, vilka strategier de använder för att hantera generell ångest och vad de anser lindrar generell ångest. Materialet analyserades genom en tematisk analys där fyra huvudteman togs fram; en konstant oro, hantera stigma, kontrollera eller undvika och endast lindra inte bota. Dessa teman analyserades utifrån Goffmans stigmateori och Giddens risksamhällesteori. Resultatet visar att personer med GAD lever med en konstant oro som påverkar hela deras livssituation, så som deras arbete, fritid och sociala relationer. Deras oro kan liknas med en allergi mot ovisshet då den triggas av sådant de inte kan kontrollera. De upplever sig stigmatiserade av andra och känner att de ofta behöver dölja sitt stigma genom att leva bakom en fasad. För att hantera generaliserad ångest används tre olika strategier vilka är att försöka kontrollera allt eller att undvika ångesten genom att inte utsätta sig för sådant som väcker oro eller att ständigt aktivera sig. Dessa strategier kan dock förvärra tillståndet, men det finns mycket som kan lindra generell ångest. De mest framträdande faktorerna är medicin, terapi, emotionellt stöd och självhjälp, som exempelvis meditation och träning. Resultatet visar dock att symtomen kvarstår trots stora ansträngningar och flertalet behandlingar vilket tyder på att mer forskning och effektivare interventioner krävs. Studien konkluderar att GAD inte enbart är ett problem som existerar inom individen utan även i mellanmänskliga relationer och i samhället som helhet. Därmed dras också slutsatsen att det måste ske en förändring i samhällsstrukturerna avseende psykisk ohälsa och att interventioner inte enbart bör riktas mot individen utan även anhöriga. Detta då resultatet visar att anhöriga också påverkas och att deras inflytande både kan förvärra och förbättra individens tillstånd.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få en ökad förståelse för hur Sveriges miljöpolitik, höga driftkostnader och statligt agerande upplevs ha påverkat småskaliga lantbrukare i Sverige och deras levnadsvillkor. För att undersöka problematiken valdes åtta lantbrukare ut för att delta i semi-strukturerade intervjuer, där de fick uttrycka sina egna perspektiv och uppfattningar om lantbrukaryrket i förhållande till miljöpolitiska strategier och rekordhöga driftkostnader i lantbrukarbranschen. Det utvalda teoretiska ramverket att understödja denna sociologiska studie bestod i Becks tes om risksamhället, alienationsteorin och teorin om livsformsanalys. En doktorsavhandling och fyra vetenskapliga artiklar valdes också ut till studien, vilka agerade som inspirationskälla för intervjuguiden. Det empiriska materialet resulterade i en övergripande slutsats om att den ökade riskmedvetenheten och reflexiviteten har omvandlat lantbruket som livsform. Respondenternas synpunkter indikerar att svenska lantbrukares levnadsvillkor potentiellt är hotade, då lantbrukare finner sig alienerade från staten och upplever sig stundtals vara bortglömda av samhället i stort. I relation till samhälleliga reaktioner under COVID-19 pandemin och det pågående kriget i Ukraina, var den utvalda gruppen av lantbrukare ändå optimistiska kring lantbrukaryrket ur ett framtidsperspektiv. / The aim of this qualitative study was to get a better understanding of how Sweden’s environmental politics, high operating costs and governmental action are perceived to have affected small-scale farmers in Sweden. In order to do this, eight farmers got selected to participate in semi-structured interviews to express their own views and perspectives on farming as a profession in relation to Sweden’s climate mitigation strategies and record-high operating costs. The sociological theories selected to complement the research process were Becks concept of ”risk society”, the theory of alienation and the theory of lifeform analysis. One doctoral thesis and four scientific articles were also used in the study and functioned as a source of inspiration for the interview guide. The empirical data from the interviews led to the conclusion that the increase of ecological risk-awareness and reflexivity has transformed farming as a lifeform. The views of the selected participants indicate that the business conditions of Swedish farmers potentially are threatened, and that farmers find themselves alienated from the government as well as being overlooked by the general public. In relation to societal reactions during the COVID-19 pandemic and current war in Ukraine, the selected group of farmers remained optimistic about the farming profession and what the future holds.

<p>The purpose of the study is to examine eight individuals’ experiences and conceptions of political consumerism. Main notions in the study are concepts like reshaping of the politics, morality and individualization. The method of choice is qualitative interview and grounded theory. Theories that deal with consumer society, subpolitics and individualization constitute the theoretical framework. These theories lead to obtaining a deeper understanding of what was said in the interviews. Opportunities to improve living and working conditions for producers in the South, is the main reason for the use of political consumption.</p>

The purpose of the study is to examine eight individuals’ experiences and conceptions of political consumerism. Main notions in the study are concepts like reshaping of the politics, morality and individualization. The method of choice is qualitative interview and grounded theory. Theories that deal with consumer society, subpolitics and individualization constitute the theoretical framework. These theories lead to obtaining a deeper understanding of what was said in the interviews. Opportunities to improve living and working conditions for producers in the South, is the main reason for the use of political consumption.