In this thesis, I do a reparative reading of contemporary Swedish comics, that uses feminine signifiers, both in their imagery and writing. A crucial point of departure, in this thesis, is how literature can ”do” theory and be seen as a way of creating knowledge. I explore what the comics does to me, as a reader, and how. I experiment with the form and style of academic writing in order to clearly define my position and situate the production of knowledge. By focusing on the affects and nourishment, that the comics contain, I try to imagine a feminist other, with the help of my figuration: Nietzsche Minaj, and my imaginary utopian place: ”mitt flick(tionella) rum”. I conclude, that the comics both reproduce and transform feminine signifiers, while challenging the idea of dichotomies, in the spirit of gurlesque theory.

Mitt kandidatarbete går ut på att fastställa om det finns något samband mellan hur vi relaterar till färger i förhållande till platser och hur mycket våra tidigare erfarenheter som påverkar sambandet. Med hjälp av Donna Haraway´s arbeten om begreppet situerad kunskap och begreppet diffraktion av Karen Barad. I detta kandidatarbete används diffraktion som ett verktyg i skapandeprocess. Färg är någonting som vi ser hela tiden i vårt dagliga liv. Därför kopplar vårt minne ihop färg på både ett medvetet och omedvetet sätt, så som till platser, företagslogotyper, mat, hustyper, bilar och blommor. Eftersom mitt arbete handlar mycket om bilder, och färger, har jag använt mig av ett analysverktyg som heter Semiotisk analys, där jag får hjälp att tolka resultatet av färg och form i olika bilder. Slutsatsen kommer att handla om hur mycket tidigare erfarenheter kan påverka visuella arbetsminnet dvs. associationen mellan olika färger och olika platser, mycket, lite eller obetydligt. Resultatet kommer förmodligen att landa i någon form av påverkan. / With this Bachelor thesis, I want to enlighten if there are some connection between how we relate to colours in relations to separate places and how mush our previous experiences interfere with this relation. With the support of Donna Haraway´s works with the concept situated knowledge and with the concept diffraction of Karen Barad. In this Bachelor thesis, I use the concept diffraction as a tool in the design process. Colour is something as we see around us all the time in daily life. Therefor our memory connects colours together in a consciousness way and a unconsciousness way with a lot of different things as Places, Company Logos, food, different kind of Houses, Cars and Flowers among others. Because of my Bachelor thesis is about Pictures and colours, have I used a tool for analyses called Semiotic analyse, with this tool I got some support in the way of interpretation of colours and shapes in different Pictures. The conclusion is about how mush previous experience are going to affect the visual memory that is to say association between colours and separate places, a lot, little or almost nothing. The result is probably going to be some kind of influence.

Ett vanligt sätt att arbeta med läsförståelse i skolan är att låta elever läsa en lärobokstext och svara på frågor om texten. I denna uppsats undersöker jag hur sådana läsguidesfrågor som ska fungera som stöd för läsförståelsen kan påverka elevernas läsförståelse och lässtrategier. Detta undersöker jag genom ett test där en högstadieklass får läsa en lärobokstext i historia från det digitala läromedlet Clio Online. Hälften av klassen får i samband med läsningen svara på textkontrollerande läsguidesfrågor, medan andra hälften får svara på inferensfrågor. Därefter får alla elever svara på enkätfrågor om textens svårighetsgrad och sina strategival under uppgiften samt kontrollfrågor som testar deras läsförståelse. Resultatet visar att eleverna som besvarar inferensfrågor ägnar längre tid åt uppgiften att läsa texten och besvara frågorna. Dessa elever visar en starkare metakognitiv medvetenhet, genom att färre av dessa elever överskattar sin egen förståelse av texten. Denna elevgrupp får också ett bättre totalresultat på kontrollfrågorna som testar deras läsförståelse. Detta indikerar att inferensfrågorna tycks styra eleverna till en djupare läsning och en bättre läsförståelse. Samtidigt får dock eleverna som besvarar textkontrollerande läsguidesfrågor ett bättre resultat på den kontrollfråga som efterfrågar en helhetsförståelse av texten. Fler i denna grupp anger dessutom som lässtrategi att de läste igenom hela texten snarare än att leta efter svaren i texten, vilket bör leda till en djupare läsning. Detta resultat verkar till viss del orsakas av att några av eleverna som får inferensfrågor tycks sakna antingen motivation eller förmåga att besvara dessa, och därmed inte blir hjälpta av dem i sin läsning. Resultatet kan också förklaras med att läsguidesfrågorna eleverna får vid ett tillfälle inte är det enda som påverkar deras läsning, utan de påverkas också av andra faktorer såsom motivation eller en vana vid vissa lässtrategier. Även elever som får frågor som leder dem mot en ytlig läsning kan alltså läsa på en djupare nivå, och tvärtom. Denna undersöknings begränsade omfattning gör att det inte går att dra några säkra slutsatser utifrån resultatet. Den försiktiga slutsats som kan dras är att för svåra inferensfrågor för eleven inte tycks hjälpa läsförståelsen, medan inferensfrågor på en lagom nivå tycks kunna leda till en djupare läsförståelse än textkontrollerande frågor.

We have seen a connection between the ritual dances us humans have been engaging in for a huge part of our evolution and the rave-culture of today. How they both use music and the moving body as a vehicle to access states of being beyond the everyday life. By diving head first in the world of dance and trance we have discovered even more similarities that we today share with the humans 10.000 years ago than we ever could have imagined. We have with the help of interviews and our personal experience tried to capture what the trance means for the human today, and with our research we want to illustrate the similarities and differences between in digital world we live in today compared to the world we have lived in for thousands of years before the digital technology’s advance. This text has been our vehicle to analyse and discuss the things we still hold on to as humans even though the world around us has changed. / Vi har sett ett samband mellan de rituella danserna som människan har ägnat sig åt under en stor del av vår utveckling och dagens rådande rave-kultur. Hur de båda forumen använder musik och kroppen i rörelse som ett fordon för att ta sig till andra sinnesstadier bortom det vardagliga varandet. Genom att djupdyka ner i dansens och transens värld har vi stött på ännu större likheter vi idag delar med människan för 10.000 år sedan än vad vi någonsin hade kunnat ana. Vi har med hjälp utav intervjuer och egna upplevelser försökt att skapa oss en bild om vad transen har för roll hos människan än idag, och vill med denna undersökning belysa de likheter och skillnader i den digitala världen vi lever i idag gentemot den värld människan levt i under tusentals år innan den digitala teknologins frammarsch. Denna text har varit vårt fordon för att undersöka samt diskutera de som vi har hållit oss kvar vid som människor även fast omvärlden har förändrats.

<p>This thesis is a human geography study of how local planners prepared, implemented and followed up a dialogue with the inhabitants in Alby, a multicultural community. The planners based their work on the ambition that everything that is done to develop Alby should be anchored among the residents in a democratic manner. This thesis analyses this double interpretation and how it appears in the planners’ work.</p><p>The study uses a combination of different action-theoretic approaches for analysing what the planners did. A normative approach is used together with genealogic approaches on power and rhetoric. To make use of these action theories in a multicultural community the thesis explores radical feminism (situated knowledge) and postcolonial theory.</p><p>Methodologically, the study is based on participatory observation. It analyses how the planners anchor decisions using a subject–object approach. The approach steered the planners into a situation in which their administrative system-world grew at the expense of both a sustainable democratic development and losing contact with the life-world of the local inhabitants. During the meetings the planners came in contact with some local activists. From their situated knowledge, the activists gave practical examples on how to make the planners’ system-world more sensitive to the reality of the inhabitants. The thesis stresses the importance of a life-world perspective on local planning and the potential of local meetings, situated knowledge and phronesis to make the planners’ work sensitive to the reality of the inhabitants.</p>

This thesis is a human geography study of how local planners prepared, implemented and followed up a dialogue with the inhabitants in Alby, a multicultural community. The planners based their work on the ambition that everything that is done to develop Alby should be anchored among the residents in a democratic manner. This thesis analyses this double interpretation and how it appears in the planners’ work. The study uses a combination of different action-theoretic approaches for analysing what the planners did. A normative approach is used together with genealogic approaches on power and rhetoric. To make use of these action theories in a multicultural community the thesis explores radical feminism (situated knowledge) and postcolonial theory. Methodologically, the study is based on participatory observation. It analyses how the planners anchor decisions using a subject–object approach. The approach steered the planners into a situation in which their administrative system-world grew at the expense of both a sustainable democratic development and losing contact with the life-world of the local inhabitants. During the meetings the planners came in contact with some local activists. From their situated knowledge, the activists gave practical examples on how to make the planners’ system-world more sensitive to the reality of the inhabitants. The thesis stresses the importance of a life-world perspective on local planning and the potential of local meetings, situated knowledge and phronesis to make the planners’ work sensitive to the reality of the inhabitants. / <p>Avhandlingen är skriven på svenska [sv] med sammanfattning på Engelska [en]. Den är resultat av forskningsprojektet Kraftspelet om platserna: samverkansprojekt i våra städer Beviljade medel: 1 444 000 kr, forskningsfond: FORMAS Kontraktsnummer: 25.0/2001-1596 Kontraktstid: 010101-041231 Bakgrund och syfte Etnisk segregation i Sverige återfinns i bebyggelse som har en igenkännbar struktur. Sådan segregation har stått i fokus för kritik och varit mål för diverse åtgärder. Trots olika stora insatser har segregationen bestod genom åren. I takt med det har skepticismen mot att ta emot nya invandrade tilltagit. Syftet med projektet var att studera huruvida tjänstemännens arbete påverkar denna utveckling genom att inom ramen för den så kallade storstadssatsningen följa hur en lokal tjänstemannagrupp agerade för att möta medborgarna. De viktigaste frågor som vägledde undersökningen var bland andra hur tjänstemännen behandlade den mångkulturella befolkningen under mötena, hur de organiserade de urbana samverkansprojekten samt hur de påverkade den lokala demokratiska utvecklingen med sitt arbete. Teori och metod Projektet utgjorde en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av deltagande observation bland en lokal planeringsgrupp, en så kallad områdesgrupp. Observationerna fördes mellan 2001 till 2003 och avgränsades till tjänstemännens officiella möten. Inför avhandlingens slutrapport analyserades ett särskilt urval av mötena. De handlade om en medborgarpanel med vilken tjänstemännen tänkte införa brukarnas inflytande i alla verksamheter. Genom avgränsningen gjordes en djupare analys kring hur tjänstemännen tänkte, planerade, genomförde och utvärderade själva aktiviteten. Projektets teoretiska ram lyfte fram möten som utgångspunkt i arbetet för att behandla ideal och praktik, politik och planering eller förankring och dialog. Å ena sidan analyserades normativa handlingsteorier som lägger tungvikten på vad som bör göras och som anses stå för den så kallade deliberativa eller kommunikativa vändningen. Den vill exempelvis lyfta fram mötet för att göra förvaltningar känsligare för medborgarnas vardag och föreslår olika procedurer för ett dialogbetonat handlande. Procedurerna strävar efter ideala talsituationer som bortser makt och konflikter för att oavsett tid och sammanhang göra procedurerna universell gällande. Å andra sidan analyserades genealogiska handlingsteorier som utgår från studier av det som görs. Dessa vill uppmärksamma tid och kontext genom att dels synliggöra konflikter och maktrelationer som den mest effektiva startpunkten vid analys av möten. Och dels genom att medvetandegöra tid och kontext med retoriska analyser. Dessa utvärderar, överväger och bedömer hur verkliga dialogakter genomförs utifrån vad som sägs, vem som säger vad och till vem det sägs, när mötena ägde rum. Genom att belysa hur tjänstemännen förde dialog analyserades även huruvida de skulle uppmärksamma såväl invånarnas "situerade kunskaper" som vad dessa bestod av i form av praktiska handlingssätt. Huvudresultat Undersökningen visade hur en kombination av faktorer hindrade tjänstemännen från att möta medborgarna och från att deras arbete skulle främja en hållbar demokratisk utveckling. Den första aspekten handlade om ett kraftspel om platsens utveckling som uppstod mellan lokala och regionala perspektiv. Det lokala perspektivet fördes av lokala tjänstemän som arbetade för att främja den lokala integrationen med hjälp av lokala föreningar. Det regionala perspektivet fördes av tjänstemän på regerings- och kommunnivå som ville integrera platsen i regionen med hjälp av en tillväxtkoalition med föreningar som fanns utanför platsen. När den regionala politikens utifrånperspektiv inte utgick från lokala behov och heller inte från lokala förmågor präglades den av internkolonialistiska inslag som försvårade den lokala integrationen. Den regionala politikens utifrånperspektiv tvingade i sin tur lokala tjänstemän att överge ett dialogbetonat arbete för att istället ägna sig åt att förankra en upplevelsesatsning. Undersökningen exemplifierar hur tjänstemännens förankringskultur vilade på ett subjekt-objekt förhållningssätt för att möta medborgarna. Det som skulle kunna bli en dialog övergick i en mycket utstuderad och noggrant planerat förankringsspel. Med spelet filtrerade tjänstemän bort de frågor om integration, jämställdhet, jämlikhet och hållbar utveckling som gav upphov till insatserna. Tjänstemännens egna försök att skapa möten, så som procedurer för medborgarnas delaktighet vilade på subjekt-objektiva antaganden som blev kontraproduktiva för den lokala integrationen, för platsens utveckling och för framväxten av ett starkt civilt samhälle. Tjänstemännens subjektcentrerad förankringsansats vilade i sin tur på en normativ vetenskaplig diskurs som hindrade tjänstemännen från att reda ut hur dialogen uteblev. Undersökningen exemplifierar hur denna diskurs kom till uttryck i tjänstemännens överväganden samt hur den föredrar rationella överväganden före demokratiska värden. Konklusion Under tiden med storstadssatsningen lanserades ett stort antal lokala projekt som skulle utgå från dialog med medborgarna för att byta segregationen. Tjänstemännens arbete fördes med en stor förtrogenhet till rationella och normativa lösningar samt utifråntänkande. Förvaltningarnas lokala strukturer växte sig större utan att förmå möta befolkningen. På grund av förankringsansatsen underminerades medborgarnas delaktighet i många lokala projekt och demokratiprocesser. Förvaltningarna växte medan demokratin krympte. Tjänstemännens resultat påverkade kommunen att avvisa tanken på att nya invandrade flyttade till kommunen. Liknande utveckling i andra storstadskommuner tvingade i praktiken en återvändsgränd i invandringspolitiken. Den uteblivna dialogen stärkte trenderna till ett alltmer fragmenterat samhälle och vidgade grogrunden för strukturell diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.</p>

Ofta hämtas forskning inom Human Resource (HR) och Human Resource Management (HRM) från företagsekonomiska institutioner. Begreppsbildningen präglas av management och organisationsteori med fokus hur funktionen skapar det bästa värdet för organisationen. Här finns som jag ser det en lucka att fylla. Det här är en uppsats i den praktiska kunskapens teori. Med utgångspunkt i främst hermeneutiken samt Dreyfus och Dreyfus inlärningssteg undersöker jag HR-partnerns yrkeskunnande och jag problematiserar handlingsutrymmets betydelse för detta yrkeskunnande. Jag har genomfört fyra djupintervjuer med två HR-partners, en HR-chef och en chef som är kund hos HR-avdelningen. Uppsatsen visar att i den kommun jag undersökt och givit det fingerade namnet Ärlanda, inte främst är de formella strukturerna som avgör hur HR-partnern handlar. Ju bättre förvaltningens förväntningar stämmer överens med HR-funktionens uppdrag och den enskilda HR-medarbetarens samlade kunskap och erfarenhet, desto större blir handlingsutrymmet. Det leder till att HR partnern kan handla och arbeta förebyggande och långsiktigt. Risken som jag ser är att HR-funktionen i sin strävan att utgöra ett professionellt HR-stöd med standardiserade rutiner som underlättar för organisationens chefer även låser fast sin egen yrkesutövning vid enklare rutinartade arbetsuppgifter. På sikt riskeras att förmågan att handla klokt i den enskilda situationen gå förlorad. / It is common, that research in the area of Human Resource (HR) and Human Resource Management (HRM),  is placed at schools of business and administration. The conceptualization is characterized by management and organization theory, focusing on how the function creates the best value for the organization. Here, as I see it, is a gap to fill. This essay, built on the theory of practical knowledge, is primarily based on hermeneutics and Dreyfus and Dreyfus's learning theory.  I investigate the professional skills of the HR-partner and I problematize about the importance of the latitude of the HR partner's professional skills. I have conducted four deep interviewers with; two HR-partners, one HR-manager, and one manager who is the customer of the services of the HR-department. The essay shows that in the municipality I have investigated, which I have given the fictive name Ärlanda, it is not primarily the formal structures that determine how the HR-partner is acting. The latitude for the HR-partner to act and use all his or her work skills is dependent upon a consistency between the expectations of the business, the mission of the HR-department and the individual HR employee's experiences. This will give a space to act in prevention and work with issues at the long range term. Otherwise, as I see it, there is a risk in the endeavor of the HR-department to provide professional HR support with standardized procedures that ease the work of the managers in the organization. This risk is that the professional skills of the HR-partner get occupied by the routine assignments. In the long run, this will be at the expense of the ability to act wisely in the specific situation.

This thesis brings together a fascination with the city and a keen interest in the knowledge process. The point of departure is the bodily, sensory and emotional experience. That the author uses her own perceptions and experiences and is preoccupied with her own knowledge process means that she writes herself into an autoethnographic context. She also experiments with the writing and allows it to take on a more literary form as she writes about her own sensory impressions and feelings. The term rhythmanalysis is employed as a way of assessing, exploring, interpreting and understanding the world that embraces the embodied experience. Human beings are embodied beings, a claim we can make by referring to our own experiences as well as how we perceive, communicate and interact. The study delves into two aspects of rhythmanalysis, first as a way of describing the knowledge process as rhythm-analytical, which implies that bodily experiences are equally important as intellectual ones, and secondly as a way of talking about the city as polyrhythmic. It follows upon the latter that embodied rhythmanalysis of the city is possible. The rhythmanalysis may ultimately be seen as a project aimed at overthrowing the Cartesian dualism between body and mind. That we are embodied has a methodological consequence that is as simple as it is essential: the scholar exists in the world she studies. The researcher is not a neutral observer. She is a co-creator. She is a body, placed in time, space and history. She is situated, which means that her knowledge is also situated. Thus, the rhythmanalysis encompasses the body, the senses and feelings, and can be described with one key word: movement. It finds support in theories that acknowledge the fluid, the becoming, the situated, the performative, the relational, the dynamic, the material. It seeks methods that experiment, that focus on practices rather than discourses, that are preoccupied with a movable world rather than a static one.