Dropout bland barn och ungdomar är ett välkänt fenomen inom idrottsföreningar. Fenomenet dropout menas i denna studie att barn och ungdomar slutar vara aktiva inom föreningsidrott. Frågorna ställs i vad och hur det kommer sig att barn och ungdomar väljer att sluta idrotta.Tidigare forskning tar inte upp hur dropout förekommer utifrån föreningarnas perspektiv. Denna studies syfte blir således att undersöka vad lokala fotbollsföreningar gör för att hantera avhopp inom sin organisation samt hur de aktivt försöker behålla barn och ungdomar. Det är en kvalitativ studie baserat på 3 semistrukturerade intervjuer med representanter från olika föreningar. Studiens resultat har analyserats utifrån ett eget konstruerat ramverk. Studiens resultat belyser att dropout fortfarande förekommer i hög grad, trots Riksidrottsförbundet målsättning med Strategi 2025. Slutsatsen är att dropout än idag förekommer inom fotbollsföreningar grundas i hur barn och ungdomar blir pressade av föräldrar, tränare och sociala aktörer som vänner. Där föreningarna sammanfattningsvis kan i vissa fall se svårigheter med att identifiera när dropout sker och därmed aktivt hantera problemen.

No description available.

The purpose of this study is to contribute with a sociological understanding of how Swedish news media contribute to “doing” and maintaining gender in society as a result of their choices in the media around high profile people (“celebrities”). Previous research has studied gender and the media from other angles, but mostly focused on the fact that women are subordinate to men, rather than questioning how that is maintained by the media. These inturn strengthen the argument about existing differences between women and men in the Swedish media supply. However, unlike previous studies, this study will focus on how the media’s choice of news and ways to contribute to “doing” gender can be affected by celebrity. This type of issue can generate knowledge about the mutual relationship that exists between society’s view on gender and the reproduction of gender roles as a result of media representations.To answer this, the study will analyze two Swedish cases, around two famous people, CissiWallin and Paolo Roberto. The study was conducted through a qualitative content analysisbased on material from the databases Mediearkivet and Pressreader. In total, the materialconsists of eight articles on each case, spread over the past five years. The analysis showed that news media play a central role in society's views on gender as a result of mediareporting. The journalists behind the media often took a male perspective where Paolo Roberto and other men in the articles appeared positive, while Cissi Wallin and other female actors who appeared were attributed a disparaged role. Judging from the analysis, there are differences in the journalists' presentation between women and men in the Swedish newsmedia that contribute to strengthening gender normative roles and maintaining gender insociety. This study argues that this can be explained by theories about power and gender. One of the most central results is that the journalists behind the media add to the normalization of female subordination by their choices of media reports. For example by exploiting the readers' interest in celebrities, which thus results in the media reaching a larger audience that absorbs the content and reproduces the current gender power structure. / Syftet med denna studie är att förmedla en fördjupad sociologisk förståelse rörande hur nyhetsmedia bidrar till “att göra” kön och upprätthålla genus i samhället till följd av sina val i media rörande högprofilerade personer (“kändisar”). Tidigare forskning har studerat genus och media från andra infallsvinklar, men har mestadels fokuserat på det faktum att kvinnor är underordnade männen, snarare än hur media är en bidragande faktor till att upprätthålla denna typ av könsmaktsordning. Dessa stärker i sin tur argumentet om existerande skillnader mellan kvinnor respektive män inom det svenska medieutbudet. Men, till skillnad från tidigare studier kommer denna undersökning att fokusera på hur medias val av nyheter och sätt att bidra till att ”göra kön” kan påverkas av att det handlar om ’högprofilerade personer’ (såkallade ”kändisar”). Denna typ av frågeställning kan generera kunskap om den ömsesidiga relation som existerar mellan samhällets synsätt på genus och reproducerandet av könsroller till följd av medierepresentationerna.För att besvara detta kommer den föreliggande undersökningen att analysera medialaställningstaganden vid rapporteringen om Cissi Wallin och Paolo Roberto. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys baserad på material från databaserna Mediearkivet och Pressreader. Sammantaget består materialet av åtta artiklar som behandlar vardera fall, fördelade över de senaste fem åren. I analysen framkom att nyhetsmedia spelar en central roll vad gäller samhällets synsätt på genus till följd av medierapporteringen. Journalisterna bakom medierapporteringen intog ofta ett manligt perspektiv där Paolo Roberto och andra män i artiklarna framstod positivt, medan Cissi Wallin och andra kvinnliga aktörer som förekom tillskrevs en nedvärderande roll. Från analysen att döma förekommer skillnader i hur journalisternas väljer att framställa högprofilerade kvinnor respektive mäninom svensk nyhetsmedia, vilket bidrar till att stärka könsnormativa föreställningar och upprätthålla genus i samhället. Denna studie argumenterar för att detta kan förklaras genom teorier om makt och kön. Ett av de mest centrala resultaten är att journalisterna genom sina val av nyheter i media spär på normaliseringen av kvinnlig underordning. Exempelvis genom att utnyttja läsarnas intresse för kändisar, vilket således resulterar i att medierna når ut till en större publik som tar till sig innehållet och reproducerar den rådande könsmaktsordningen.

Syftet med studien är att undersöka hur den svenska sjukvården kan utveckla sina digitala tjänster så att fler patienter från 65 år och äldre kan nyttja digital sjukvård. Forskningsstrategin som tillämpats genom arbetets gång har varit en systematisk litteraturstudie, där datainsamlingen har bestått av befintlig forskning. Där dessa har selekterats utifrån en systematisk litteraturstudie som innefattar PRISMA:s fyrstegsmodell samt dess 27 kriterier. PRISMA modellen har resulterat att kvalitativa data har samlats in, vilket utgjort studiens empiriska material. Resultatet som framkommer inom studien är att äldre patienter vill få en mer individanpassad sjukvård som kan ges via digitala vårdtjänster. Eftersom flertalet äldre inte har inkomsten till att införskaffa dyra elektronikprylar är det centralt att medicinska sensorer kan ges ut som är direkt uppkopplade till ett smart hem. Genom att utveckla smarta hem för äldre människor ges dessa individer en större möjlighet att kunna följa sin hälsostatus på daglig basis till en lägre kostnad, där digitala vårdtjänster ska agera som stöd för dessa smarta hem. Genom att sjukvården utvecklar sina digitala tjänster på ett mer användarvänligt sätt, kan äldre patienter från 65 år och äldre känna att de i större utsträckning kan hålla koll på sin personliga sjukvård med hjälp av digitala vårdtjänster. Slutsatsen som kan dras är att sjukvården måste utveckla digitala vårdtjänster som fokuserar på sex faktorer i form av individanpassad -, kommunikativ -, ekonomisk -, teknologisk -, etisk - och psykologisk tillgänglighet. / The purpose of the study is to investigate how Swedish healthcare can develop its digital services so that more patients aged 65 and older can use digital healthcare. The research strategy applied from the course of the work has been a systematic literature study, where data collection has consisted of existing research. Where these have been selected on the basis of a systematic literature study originating from PRISMA's four-stage model and its 27 criteria. The PRISMA model has resulted in the collection of qualitative data, which constituted the empirical material of the study. The result of the study is that older patients want more individualized healthcare that can be provided through digital healthcare services. Since most elderly people do not have the income to buy expensive electronics gadgets, it is essential that medical sensors can be released that are directly connected to a smart home. By developing smart homes for older people, these individuals are given a greater opportunity to monitor their health status on a daily basis at a lower cost, where digital healthcare services should act as support for these homes. By developing health care service in a more user-friendly way, the elderly can feel that they can to a greater extent keep track of their personal health care with the help of digital healthcare services. The conclusion that can be drawn is that healthcare must develop digital healthcare services that focus on six factors in the form of personalized -, communicative -, financial -, technological -, ethical - and psychological accessibility.

Bakgrund: En av de största och snabbast växande invandrargrupperna i Sverige är den somalis-ka. Vi har sett mönster i forskningen som antyder att det inom sjukvården uppstår transkulturella möten mellan somaliska patienter och vårdgivare som många gånger präglas av missförstånd och negativa vårderfarenheter relaterat till skilda referensramar. Dessa har dock ofta framträtt som bifynd vid studerandet av specifika somaliska patientgrupper i smala sjukvårdskontexter, varför erfarenheterna inte alltid är applicerbara på den genomsnittliga somaliska patienten. Syfte: Att beskriva somaliers erfarenheter av mötet med den svenska sjukvården. Metod: Empirisk studie med deskriptiv kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer utfördes med nio personer med somaliskt ursprung. En frågeguide användes under intervjuerna, vilken utformades med beaktande till Leiningers transkulturella omvårdnadsteori. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med deduktiva och induktiva inslag. Resultat: Utifrån analysen utkristalliserades nio kategorier, vilka beskriver somaliers erfarenheter av mötet med den svenska sjukvården: sjukvård på andra premisser, skilda kulturella referensramar, blandade erfarenheter av kulturellt hänsynstagande, språkets betydelse, informationsbrist, tolkens roll, varierande bemötanden, fördomar och attityder samt personlighet. Slutsats: Studien visar att kommunikationsbrister och skilda kulturella referensramar hos somalier och svensk sjukvårdspersonal är återkommande mönster i vårdmötet. Dessa bidrar till att det uppstår missförstånd och missnöje gentemot svensk sjukvård. Kulturella och språkliga barriärer till trots, kan ojämlikhet minskas och positiva vårderfarenheter skapas om en öppensinnlighet och strävan till förståelse infinner sig hos varje vårdgivare. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori kan inspirera sjuksköterskor att utveckla dessa kvaliteter. Klinisk betydelse: Öka medvetenheten för kulturellt betingade synsätt hos somalierna som patientgrupp. / Background: One of the largest and fastest growing immigrant groups in Sweden are the Somalis. Research have shown us patterns that suggests that transcultural encounters occur between Somali patients and health care providers which are often marked by misunderstandings and negative health care experiences related to different frames of reference. These have often emerged as incidental findings when studying specific Somali patient groups in narrow medical contexts. The experiences are therefore not always applicable on the average Somali patient. Aim: To describe Somalis experiences of the encounter with Swedish health care. Method: Empirical study with descriptive qualitative design. Semistructured interviews were held with nine people of Somali origin. An interview guide was used during the interviews, which was designed with regard to Leininger’s transcultural theory. Data was analyzed using qualitative content analysis with deductive and inductive approach. Results: Based on the analysis nine categories emerged, which describes Somalis experiences of encountering the Swedish healthcare: healthcare at other premises, diverse cultural frames of reference, varied experiences of cultural considerations, the importance of language, lack of information, the interpreter's role, varying treatment, prejudices and attitudes and personality. Conclusion: The study shows that shortcomings in communication and diverse cultural frames among Somalis and Swedish caregivers are recurring patterns in the healthcare encounter. These contribute to the creation of misunderstandings and dissatisfaction towards Swedish healthcare. Despite cultural and linguistic barriers, inequality can be reduced and positive care experiences can arise if an openness and ambition for understanding appear in each caregiver. Leininger’s transcultural theory can inspire nurses to develop these qualities. Implications for practice: To increase awareness of culturally related views of the Somalis as a patient group.

The purpose of the study was to examine if there been a change of attitude in sports journalism in the reporting on supporter-related issues in Swedish elite football after the new police method that was applied in 2019, called the terms stair. We have analyzed the differences between two football seasons, 2018 and 2019, with a quantitative content analysis on Sportbladet and Sportexpressen, which is the two biggest papers when it comes to sport. he most interesting result we got from our study was that there has been a shifting in the attitude from sport journalist concerning football supporters. Another interesting result was that the word ”hooligan” is rarely used to describe football supporters.

The essay examines whether Ebba Mörner's ownership of the estate Thorönsborg reflected an effort to modernize the forms of operation and organization, or whether her management was an expression of social downgrade of Swedish nobility. The topic of this essay is modernization and gender in context of an early, 20th century manorial economy. The investigation highlights the role and entrepreneurship of Ebba Mörner in contrast to the female expecations of her time.  The essay also aims to investigate whether Ebba Mörner was representative of the expectations of the time, or whether she broke the norms for women's and men's work - especially when it comes to entrepreneurship. Using mainly a micro-historical perspective the study draws on the unpublished estate records of Thorönsborg. Theoretically, the essay is based on Yvonne Hirdman's gender theory; focusing on the concepts of gender systems and gender contracts. The essay’s purpose is mainly to contribute to the relatively sparse research on womens’ property ownership and entrepreneurship during the early Swedish 20th century.  Ebba Mörner sometimes norm-breaking character, her diligence and financial mind shines through in the investigation. From the moment when she made Thorönsborg her home until her passing, Mörner successfully devotes herself to progressively investing and managing the estate. Yet Mörner also devotes herself to maintaining the gender contract of the time. Mörner was both behind and ahead of her time. Both living a part of her life during the noble glory days of the 19th century with conservative ideals, and also living in a century of budding democracy and women's liberation. / I uppsatsen undersöks huruvida Ebba Mörners tid som ägarinna av godset Thorönsborg speglade en strävan att modernisera gårdens driftsformer och organisation, eller om hennes förvaltarskap snarare var ett uttryck för social deklassering av svensk adel. I uppsatsen har även undersökts huruvida Ebba Mörner var representativ för tidens förväntningar, eller om hon bröt mot rådande normer för kvinnors respektive mäns sysselsättning – särskilt när det gäller företagande. Undersökningen har huvudsakligen genomförts genom mikrohistoriska studier av otryckt källmaterial från Thorönsborgs gårdsarkiv.  Den teoretiska utgångspunkten är hämtad från Yvonne Hirdmans genusteori med fokus på begreppen genussystem och genuskontrakt. Syftet är att bidra till den relativt sparsamma forskningen om kvinnligt godsägande och företagande under tidigt svenskt 1900-tal. I undersökningen framträder Ebba Mörners stundtals normbrytande karaktär, hennes driftighet och ekonomiska sinne. Från tiden hon gör Thorönsborg till sin huvudbostad till sin död, ägnar Mörner sig framgångsrikt åt att progressivt investera och förvalta sitt gods. Mörner ägnar sig också till att upprätthålla tidens genuskontrakt, bland annat genom sitt sociala engagemang. Mörner var samtidigt före och efter sin tid. Med ena benet i 1800-talets adliga storhetstid med konservativa ideal, och andra benet i ett århundrande med knoppande demokrati och kvinnlig frigörelse.

No description available.

Svensk ull har länge blivit behandlad som en biprodukt. I dagsläget nyttjas ungefär 30 procent av den svenska ullen och resterande mängd antas slängas eller brännas på grund av ett bristande ekonomiskt incitament. Norge å andra sidan har sedan länge en väletablerad ullindustri som sköts med hjälp av statliga subventioner. Därtill sorteras och klassificeras norsk ull utifrån en ullstandard vilket gör att de lyckas nyttja 80 procent av sin råvara. En svensk motsvarighet av en standard finns inte i nuläget. I denna studie blandas kvalitativa intervjuer med en kvantitativ enkätundersökning för att undersöka svenska textil- och modeföretags inställning till att införa en ullstandard. Studien undersöker även möjliga åtgärder som kan vara nödvändiga att vidta för att svensk ull ska kunna nyttjas mer än vad den idag gör. Enkätundersökningen behandlar svenska textil- och modeföretag och efterfrågar deras vanor i hantering av ull samt deras inställning till en eventuell svensk ullstandard. Intervjuundersökningen delger information från respondenter längs ullens textila värdekedja. Resultatet av studien visar att det finns en positiv inställning till en svensk ullstandard, dock kan en tveksamhet synas hos vissa respondenter som bland annat menar att det blir för komplext. Vidare visar studien att en otillräcklig infrastruktur, bristande kunskap i ullhantering och låg efterfrågan är problem som svensk ullindustri har. Vid åtgärdade problem kan svensk ull som resurs förväntas nyttjas i större omfattning. / Swedish wool is being put aside as a by-product. At present, approximately 30 percent of Swedish wool is utilized, where the remainder is assumed to be burnt or discarded due to a lack of economic incentive. Norway, on the other hand, has a well-established wool industry that is managed with help from government subsidies. In addition, Norwegian wool is sorted and classified through a wool standard, helping them to utilize 80 percent of their raw material. A Swedish equivalent to a standard does not currently exist. In this study, qualitative interviews are mixed with a quantitative survey to examine Swedish textile and fashion companies’ attitudes towards implementing a wool standard. The study also examines potential measures that may be necessary to take in order for Swedish wool to be utilized more than it does today. The survey is addressed to swedish companies and asks about their habits in wool and attitudes towards a potential swedish wool standard. The interviews provide information from respondents along the wool’s textile value chain. The results of the study show that there is a positive attitude towards a wool standard, however, a hesitation can be seen in some respondents who, among other factors, think the entire process becomes too complex. Furthermore, the study shows that inadequate infrastructure, lack of knowledge in woolhandling and low demand are problems that the Swedish wool industry has. By addressing these issues, Swedish wool as a resource can be expected to be utilized more.

En svensk standard, SS 812310­ – Dimensionering av fiberbetongkonstruktioner, har nyligen tagits fram som skall säkerhetsställa kvalitén och underlätta dimensioneringen av stålfiberbetongkonstruktioner. Tidigare har det inte funnits en dimensioneringsstandard som täcker in området stålfiberbetong. Det har varit upp till enskilda konstruktörer att dimensionera utifrån metoder angivna ur ”Svenska Betongföreningens rapport nr 13”. Materialdata har hämtats från stålfiberleverantörer eller balkprovning. Detta har ibland medfört felaktiga dimensioneringar och en osäkerhet till användandet av stålfiberbetong som material. Förhoppningen med den nyutkomna standarden är att den skall underlätta dimensioneringen av konstruktioner med stålfiberbetong och därigenom att materialet börjar användas i bredare utsträckning. Syftet med examensarbetet är att granska den nyutkomna standarden genom att applicera dess beräkningsmetoder på en konkret dimensioneringsuppgift. I examensarbetet har två olika fält av ett bostadsbjälklag, med olika randvillkor, undersökts. Dimensionering med hänsyn till moment- och tvärkraftskapacitet har utförts i brottgränstillstånd, och med hänsyn till sprickbredd och deformationer i bruksgränstillstånd. Dimensioneringen har utförts dels med enbart traditionell armering och dels i en kombination av traditionell armering och stålfibrer. Resultatet av arbetet visar att användandning av stålfibrer i kombination med armeringsjärn ger en betydande minskning av sprickbredden, deformationerna blir mindre och tvärkraftskapaciteten ökar. Vi kunde dra slutsatsen att det är bra att en svensk standard för stålfiberbetong har tagits fram så att konstruktionsföretag i Sverige har något att förhålla sig till. Den behöver dock förtydligas i vissa avseenden samt revideras där vi upptäckte några brister. / A Swedish standard, SS 812310 – Design of Fibre Concrete Structures, have recently been developed to ensure the quality and facilitate the design of steel fiber concrete. Previously, there was no design standard that covered the material steel fiber concrete. It was up to the individual engineer to design the constructions based methods from the Swedish report “Svenska Betongföreningens rapport nr 13”. Material data was gathered from the steel fibre suppliers or beam test. This sometimes led to incorrect designs and also an uncertainty to the use of steel fiber concrete as a material. The expectation with the newly published standard is to ease the process of designing the constructions of steel fiber concrete and thereby the material will be used in a wider extent. The purpose of this thesis is to examine the recently published standard by applying its calculation methods on a design task. In this thesis, two different slab panels of a residential floor, with different boundary conditions, was investigated. Design with respect to moment- and shear force capacity has been carried out in the ultimate limit state, and with respect to crack width and deflections at serviceability limit state. The dimensioning has been performed partly with only traditional reinforcement and partly with traditional reinforcement in combination (Svenska Betongföreningen, 2008) with steel fibers. The result of this thesis shows that the use of steel fibers combined with reinforcing bar provides a significant reduction in crack width, the deformations become smaller and the shear resistance increases. We could conclude that it is good that a Swedish standard for steel fiber concrete has been developed so that construction companies in Sweden have something to relate to. However, it needs to be clarified at some aspects and revised because of some deficiencies we discovered.