I följande studie studeras hur svensklärare i gymnasieskolan genomför och utvärderar svenskundervisning som innehåller digitala resurser, samt vilka digitala kompetenser som berörs i denna undervisning. Detta görs mot bakgrund av att Skolverket år 2017 reviderade Gy 2011 med tillägg om digital kompetens. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka digitala resurser som förekommer i svenskundervisningen, om undervisningens lärandemål harmoniserar med styrdokumentens riktlinjer samt vilka möjligheter och utmaningar som uppstår i den digitala pedagogiken. Det insamlade materialet består av individuella intervjuer med tre svensklärare som har undervisningserfarenhet från gymnasiekurserna Svenska 1–3.  Resultatet av undersökningen visar att användning av digitala resurser i svenskundervisningen sker frekvent och att undervisningen adresserar de digitala kompetenser som föreskrivs i kursplanerna. Digitala resurser underlättar ofta elevers kunskapsinhämtning, men utmaningar uppstår när elever inte behärskar de digitala resurserna. Informanterna upplever också att styrdokumentens riktlinjer om digital kompetens är otydliga och att de på grund av detta har svårt att avgöra hur mycket undervisningstid som bör läggas på utveckling av digital kompetens och stöd för eleverna.

I följande studie undersöks svensklärares arbete med och inställning till grannspråks­under­visning i gymnasieskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv. Flera tidigare undersökningar pekar på problem såsom att lärare uppskattar sin grannspråks­kompetens som låg och nedprioriterar momentet. Det övergripande syftet med undersökningen är att belysa hur svensklärare arbetar med det centrala innehållet om språken i Norden, hur de betraktar momentet samt hur förutsättningarna för deras undervisning ser ut. Vidare undersöks vilka resurser som skulle kunna krävas för att förstärka undervisningen. Sex svensklärare på gymnasiet har intervjuats individuellt om sina grannspråkserfarenheter i såväl sin lärarutbildning som egen undervisning inom ramen för kursen Svenska 2. Under­sökningen visar att lärarnas självskattade grannspråkskompetens är förhållandevis låg, att stoff­trängseln i svenskämnet leder till att andra moment prioriteras och att tillgången till lämpligt material är bristfällig. De förbättringsmöjligheter som lärarna föreslår gäller att integrera delar av grannspråksundervisningen i litteraturhistoriemomentet och att resurser läggs på fortbildning och bättre läromedel. Därtill handlar det om att omstrukturera innehållet i kurserna dels för att underlätta elevernas lärandeprogression, dels för att höja kunskaps­områdets status. Undersökningen visar sammantaget att det råder diskrepans mellan språk­politiska intentioner och verkligheten i skolan – ambitionerna har inte realiserats i praktiken.

Through Laclau and Mouffes discourse theory, this study seeks to find and analyze the different types of discourses regarding digitalisation that exist in the Swedish upper secondary schools curriculum, focusing on those documents that regard the subjects Swedish and Swedish as a second language, and finally analyze what kind of implications these discourses can have for teachers in the subject of Swedish. The study starts with going through digital literacy and why it’s important in a digitalized world. With Laclau and Mouffes discourse theory as method, this study identifies several discourses available in the curriculum. These discourses are digital competence, digital work, digital tools, digital change and digital copyright. In addition to this, the study identifies three subjects as bearers of the discourse, the teacher, the student and the curriculum itself. The study finds that digitalization is loosely defined within the curriculum, leaving the teacher with the duty of both analyzing and construing their own view of digitalization within the subject Swedish. Finally, the study discusses the implications of these findings.

En stor del av det här arbetet har grundat sig i det politiska förslaget om att införa en läslista i skolan. Syftet med vår studie var därför att ta reda på sambandet mellan lärares syn på, och undervisning i, skönlitteratur samt deras inställning till en litterär kanon. Vi har använt oss av en metodkombination med muntliga och skriftliga intervjuer, och en enkät. Enkäten besvarades av 63 respondenter och i intervjuerna deltog 8 lärare. Med utgångspunkt i receptionsteori, forskning om läroplan och lärares undervisning samt kanonteori och kanondebatt kan vårt resultat visa flera samband. Resultatet visade att majoriteten av lärarna var negativa eller osäkra till ett införande av en litterär kanon. De som ställde sig negativa eller är osäkra till en kanon läser mer frekvent på fritiden jämfört med de som är positivt inställda till en kanon. Gemensamma uppfattningar hos de positivt inställda till kanon är att en litteraturkanon kan bidra till likvärdighet och kulturarv. En återkommande åsikt hos de negativt inställda till en kanon är att de önskar välja litteratur själva, och att de ifrågasätter vem som ska bestämma urvalet i en kanon. Resultatet visar också att det finns en konflikt mellan lärares litteratursyn och hur de undervisar i skönlitteratur. / The idea for this study was initiated by the political proposal of establishing a reading list in the Swedish school. The aim of our study was therefore to examine the connection between middle school teachers’ views on, and teaching of, fiction and their attitudes towards a literary canon. Our study is based on a combination of methods, using both written and oral interviews with 8 teachers, and a questionnaire with 63 participating respondents. Based on reception theories, curriculum studies and research of teaching literature, as well as canon theory and the debate, our result can reveal several connections. A majority of the teachers were negative or uncertain towards a literary canon in the Swedish school. The negative or doubtful are reading more often in their spare time compared to those who are positive towards a canon. Common opinions among those with a positive attitude concern equivalence and cultural heritage. A recurring opinion of those with a negative attitude towards a canon is regarding their own choice of literature for teaching, as well as they question who decides the canon content. The result indicates that there is a conflict between the teachers’ views on literature and how they are teaching literature.

Texter i digitala miljöer är en formulering som framkommer i kursplanen för svenskämnet. Formuleringen kan innefatta många olika slags texter och det är därför möjligt att formuleringen tolkas olika av lärare. Syftet med studien är därför att undersöka hur fyra svensklärare i årskurs 4–6 beskriver formuleringen texter i digitala miljöer och hur de arbetar med det i praktiken, för att söka efter möjlig variation i lärarnas svar. Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning som gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att undersöka lärares beskrivningar av en formulering, och därför inspireras studien av fenomenografi. Vygotskijs sociokulturella perspektiv presenteras och centrala begrepp inom perspektivet tas upp, mediering, scaffolding och kreativt skapande nämns som väsentlig utgångspunkt i studien.  Resultatet tyder på att formuleringen delvis är svårtolkad och att lärare ger olika beskrivningar av formuleringen, dock framgår det att tre av fyra lärare trots det, arbetar på ett likvärdigt sätt. Det som skiljer sig är huruvida de bedömer elevers estetiska uttrycksätt i de digitala texterna eller inte. Lärarna lyfter den skrivna texten som prioritet i elevernas arbete och bedömning. När det kommer till texter i digitala miljöer är det främst att lära eleverna att vara källkritiska som är i fokus. Multimodalitet är centralt i många texter i digitala miljöer och påverkar hur en text tolkas, vilket kräver en annan typ av läskunnighet och kunskap i att skapa texter i digitala miljöer. Trots det och att det framgår i kommentarmaterialet för svenska kursplanen, att eleverna behöver jämföra multimodala texter med texter av bara ord, nämns inte denna aspekt av lärarna i denna studie. / Texts in digital environments is a wording that appears in the syllabus for the Swedish subject. The wording could include many different types of texts, and it is possible that the wording is interpreted differently among the teachers. The aim of the study is, therefore, to explore how four teachers that teach the Swedish subject in grades 4-6, describe the wording text in digital environments and how they work with this in practice, to see how it differs. The study is based on a qualitative study conducted through semi-structured interviews. The purpose of the study is to examine teachers’ different descriptions of a formulation, and therefore the study is inspired by a phenomenography. Vygotskij’s sociocultural perspective is presented, and key concepts within the perspective are addressed, mediation, scaffolding and creative creation are mentioned as an essential point of departure in the study.  The result indicates that the wording is partly difficult to interpret and that teachers give different descriptions of the wording, despite this, it appears that three out of four teachers teach in an equivalent way. The difference appears instead to be whether the teachers assess students’ aesthetic expressions in the digital texts. Teachers highlight the written texts as a priority in students’ work and assessment. When it comes to texts in digital environments, it is mainly teaching pupils to be critical of sources in focus. Multimodality is central to many texts in digital environments and affects how a text is interpreted, which requires a different type of literacy and knowledge in creating texts in digital environments. Despite this and the fact that it appears in the commentaries for the Swedish syllabus that pupils need to compare multimodal texts with texts of only words, this aspect is not mentioned by the teachers in this study.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur man kan skapa motivation och öka den för elever i ämnet svenska på gymnasiet. Sex svensklärare och sju elever på olika gymnasieskolor har deltagit i denna studie. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer och transkriberingarna från dessa har sedan blivit tematiskt analyserade. Resultatet har visat att motivationen i ämnet svenska brister för vissa elever men att detta inte behöver bero på svenskämnet i sig, utan mer på den undervisande svenskläraren eller vilket moment de arbetar med. Av intervjuerna framgår att relationen mellan svensklärare och elever viktig, då man utan relationen tenderar att misslyckas med svenskundervisningen. Dessutom kan relationen leda till att man som svensklärare kan hitta de rätta verktygen för att motivera eleverna, vilket i sin tur leder till en kunskapsutveckling hos eleverna.

Syftet med studien är att undersöka vad kollegialt samarbete kan innebära för nyblivna svensklärare verksamma på gymnasiet. Undersökningen fokuserar på kollegialt samarbete sett ur tre perspektiv: kollegialitet vid lärarnas yrkesintroduktion, kollegialitet i arbetslaget och samarbete som knyter an till lärarnas ämnesinriktning. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna är fem svensklärare verksamma på gymnasiet med mindre än fem års yrkeserfarenhet. Samtliga lärare arbetar på yrkesförberedande gymnasieprogram. Resultaten visar att kollegialt stöd, i synnerhet i form av en samtalspartner, har stor betydelse för hur de intervjuade lärarna uppfattar sin yrkesintroduktion. Det framgår också att samtliga lärare möts av en brist på kollegialitet då de först kommer i kontakt med sitt arbetslag och att de på olika sätt förhåller sig till den lärarindividualism som råder. Vidare visar lärarna på en tvetydig inställning till samarbete mellan såväl svensklärarkollegor som karaktärsämneskollegor. Några av de slutsatser som dras är att kollegialt samarbete under den första tiden i yrket kan ha betydelse för om lärare väljer att stanna kvar på sin arbetsplats och att lärarsamarbete ökar möjligheterna för nya lärare att känna sig stärkta i sin yrkesroll. För svensklärare på yrkesförberedande gymnasieprogram kan samarbete med andra ämneslärare innebära att svenskundervisningen upplevs som mer funktionell.

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur manliga svensklärare gör och ogör kön i sin yrkesroll genom att antingen göra motstånd mot, eller anpassa sig efter rådande könsnormer och förväntningar. Syftet är också att bidra med ökad kunskap om hur manliga svensklärare förhåller sig till att vara i minoritet och om varför de valt svenskläraryrket. Uppsatsen bygger på sex intervjuer med nyblivna svensklärare och för att kunna förstå och analysera materialet har jag använt mig av tidigare forskning om män i kvinnodominerade yrken, genusteori, maskulinitetsteori och organisationsteori. I undersökningen framkommer det att männen inte uppfattar sitt yrkesval som könsöverskridande. Lärarna ogör kön genom att tona ned könsskillnaderna och ta avstånd från den hegemoniska maskuliniteten. I motsats till vad tidigare forskning om män i kvinnoyrken visat så upplever inte de manliga svensklärarna att deras maskulinitet har hotats av deras minoritetsposition i yrket eller att de i egenskap av sitt kön förväntas bidra med något som inte kvinnor kan ge.

No description available.

Detta är en kvalitativ intervjustudie. Syftet med studien är att undersöka sju verksamma svensklärares beskrivna arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter i arbetsmomentet läsning på högstadiet samt vilka uppfattningar dessa svensklärare har gällande läs- och skrivsvårigheter. I studien har semistrukturerade intervjuer använts som materialinsamlingsmetod. Därefter har det insamlade materialet analyserats med hjälp av en tematisk analys. Ett resultat som framgår i studien är att lärarnas kunskaper om läs- och skrivsvårigheter har utvecklats med hjälp av deras yrkeserfarenhet och samarbete med kollegor. Lärarutbildningen anses inte ha gett någon grundlig undervisning om läs- och skrivsvårigheter. Vidare framgår det att svensklärarna använder olika verktyg och metoder för att stötta elever med läs- och skrivsvårigheters läsning. De verktyg som framför allt betonas är: Högläsning, digitala verktyg, boksamtal och läsloggsfrågor. Dessutom anser lärarna att lässtrategier är betydelsefullt att undervisa om, men det finns delade meningar om det bland lärarna. Det anses även betydelsefullt att skapa goda relationer med eleverna och att väcka läsintresse hos dem. Till sist framgår det att eleverna behöver kartläggas så tidigt som möjligt med sina läs- och skrivsvårigheter, då eleverna först då får rätta insatser och därmed en rättvis undervisning. Slutsatsen är att beroende på lärrnas yrkeserfarenhet och samarbete med kollegor, har lärare olika mycket kunskaper om läs- och skrivsvårigheter och hur man bemöter det. En annan slutsats är att det kan skilja sig mellan skolor och lärare vilken hjälp och kartläggning en elev med läs- och skrivsvårigheter får. Detta är beroende av hur skolor väljer att kartlägga elevernas svårigheter och hur lärarnas kompetens i området är.