Global ETD Search

311	Tingens lydnad och människans väntan : Nödvändighet, nåd, handling och tänkande i Simone Weils filosofi / The obedience of things and the waiting of man : Necessity, grace, action and thinking in Simone Weils philosophy Christola, Victor January 2017 (has links) This bachelor thesis engages in a quest to understand the concepts of necessity and grace in Simone Weils thinking. The question in play, in which many more questions lie hidden, reads as follows: How does Weil understand the operations of grace in relation to the ”blind necessity” of the natural world, and what are the philosophical implications of this concept of grace? What are, for instance, given her understanding of the world as God’s creation, the metaphysical grounds for a basic human activitiy such as thinking or reflexion? A reading of Simone Weils works on necessity, grace, affliction and attention is contrasted with her thoughts on science, method and truth. The concept of necessity is compared to the one of Spinoza, especially on the subject of how the good or the just relates to the true and the necessary: it shows there are interesting similarities and illuminating differences between the two philosophers’ lines of thought. Here, the concept of attention becomes central to the image: the idea of a cultivated mode of reception of the world and of the Other. Attention is analogously understood as a method of prayer and a cultivated ethical attitude towards other human beings – and an ideal scientific state of mind. In the final chapter of the analytic part of the composition, Weils concept of grace is investigated in regard to concepts of thinking and understanding. Here, Leibniz idea of the divine world and the divine mind plays a concise but important role on the matter of a tentative metaphysical grounding of thinking as such – how this can be thought and how it reflects and deepens Simone Weils metaphysics, especially her understanding of the highest states of insight into the nature of the world as partly a work of divine grace. In the last chapter Walter Benjamins vision of the coming philosophy as a consolidation between Immanuel Kants transcendental philosophy and religious experience – and religious thought – show the way for further investigation into the field, a field that the thesis has outlined at the same time as it has attempted to answer some specific questions that seems to be the most urgent ones. Weil Simone Weil nödvändighet nåd handling tänkande amor fati uppmärksamhet kärlek rättvisa etik moral epistemologi vetenskapsteori vetenskap empiri deduktion analogi matematik ödet tyngden tyngdlagen insikt styrka Homeros Galilei Newton Spinoza Winch Leibniz Nietzsche Cockburn Kate Larson Rhees Herakleitos Parmenides Lacan Boethius Jesus Platon Walter Benjamin Philosophy Filosofi
312	Backward time travel and its relevance for theological study : An explorative literature study based on physics, philosophy, counterfactual thinking and theology Madfors, Ingela January 2011 (has links) This paper explores the possibility and relevance of theological study of backward time travel and its consequences. An examination of current research on backward time travel reveals a number of interdisciplinary topics which are not handled within physics. Some of these topics, mainly concerning free will and determination, are of interest to philosophers, whereas topics such as meaning and responsibility are left aside. In theology, there is a general dismissal of the idea of backward time travel. This study claims that this negative stance may be the result of taking science and its methods too seriously. The result of the study is that the interdisciplinary questions connected to backward time travel makes the subject very relevant for theological reflection. Thought experiments on backward time travel can provide valuable insights on how we deal with our lives, our world, time, and God today. / Denna explorativa studie utforskar möjligheten och relevansen av teologiska studier av tidsresor till det förflutna och deras konsekvenser. En undersökning av det aktuella forskningsläget visar på förekomsten av interdisciplinära frågeställningar som inte hanteras inom fysiken. Vissa frågor, framförallt knutna till den fria viljan och determinism, intresserar filosofer, medan andra områden som mening och ansvar inte behandlas vidare. Teologer ställer sig generellt negativa till tanken på resor till det förflutna. Denna studie hävdar att denna negativa inställning kan vara resultatet av en alltför stark respekt för vetenskapens fynd och metoder. Resultatet av studien är att de interdisciplinära frågeställningar som är kopplade till tidsresor till det förflutna gör ämnet högst lämpligt för teologisk begrundan. Tankeexperiment kring ämnet kan ge värdefulla insikter om hur vi hanterar våra liv, vår värld, tiden och Gud idag. backward time travel science-and-religion physics theology relativity theory logical paradoxes thought experiment counterfactual thinking post hoc prayer meaning co-creation responsibility memory relation process theology God tidsresor vetenskap-och-religion fysik teologi relativitetsteori logiska paradoxer tankeexperiment kontrafaktiskt tänkande post hoc bön mening medskapande ansvar minne relation processteologi Gud HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
313	Att främja reflektion och samarbete : En essä om facilitatorns yrkeskunnande Dunne, Caroline January 2015 (has links) Den här uppsatsen handlar om facilitatorns roll och yrkeskunnande. En roll som är relativt ny och för de flesta fortfarande helt obekant. Facilitatorn anlitas för att underlätta för grupper att föra samtal och dialog, men också för att gemensamt reflektera. Viktiga förutsättningar för att hitta formerna för fruktbara samarbeten, vilket står högt på många organisationers agendor idag. I uppsatsen redogör jag inledningsvis för den möteskultur som råder inom organisationer idag. En kultur där medarbetare och chefer avsätter mycket tid i möten som vare sig ger dem själva, organisationen eller samhället något av värde. Det är många gånger envägskommunikation eller förmedling av information. I en tidsanda som ställer höga krav på rationaliseringar och effektivseringar har det dessvärre också blivit så, att tiden för samtal och genuina dialoger succesivt har reducerats till förmån för ökad kommunikation i olika digitala kanaler, inte misnt e-mail och sociala medier. Jag vill hävda att vi människor behöver träffas och samtala för att nå en gemensam och fördjupad förståelse för varandra och våra olika sakfrågor. Vad händer på sikt om vi inte ges möjlighet till gemensam reflektion? Hur ska vi kunna samarbeta om vi inte lär känna varandra och de förutsättningar som råder? I inledningen redogör jag även för delar av den kunskapsteori som finns kopplat till ämnesområdet yrkeskunnande och teknologi, men också för min mission – att återerövra samtalet som en viktig arbetsmetod. Uppsatsen är skriven i essäistisk stil och det empiriska materialet kommer från de texter jag själv har författat under masterutbildnignens två år då dialogseminariemetoden tillämpats, men också från den dialogseminarieserie som jag själv har genomfört med sex andra facilitatorskollegor. Tillsammans har vi börjat utforska vår gemensamma profession och det yrkeskunnande som vi representerar. Facilitatorns yrkeskunnande är mångfacetterat och svårfångat, men handlar i mångt och mycket om att vara öppen för människors olikheter. Se dem som berikande. Vara krockfrämjande. Bejaka olika perspektiv och infallsvinklar på saker och ting. Inte vara rädd för att konfrontera. Facilitatorn jobbar med olika tempoväxlingar och har en mängd olika metoder och tekniker till sitt förfogande för att möta olika problemställningar. Planerat eller improviserat. Det finns tydliga analogier med teatern, men också med läkar- och läraryrket. Det handlar om att skapa spänningar och väcka känslor hos deltagarna. Och sedan ta hand om och förvalta de känslor som väckts. Som facilitator blir man aldrig fullärd. Alla grupper är olika och varje ny mötessituation bjuder på nya utmaningar. För mig känns det som att resan mot bättre vetande precis har börjat. I mina texter kan jag skönja en utveckling över tid, men det finns otaliga gator kvar att utforska. Jag är fortsatt nyfiken och jag vet bestämt att jag vil fortsätta att fördjupa mina kunskaper om facilitatorns yrkeskunnande och gärna då med dialogseminariet som fortsatt forskningsmetod. / This thesis explores the role and skills of a professional facilitator. A facilitator is hired to facilitate meetings and other group processes trough dialogue, conversations and active participation, with the purpose of makig reflection and collaboration within and between organisations possible. Facilitation facilitator meetings workshop dialogue conversation reflection collaboration cooperation development group process organisational development skill tacit knowledge experiencebased knowledge judgement intuition analogical thinking professional development Facilitering facilitator möten arbetsmöten workshop dialog samtal reflektion samarbete samverkan grupputveckling organisationsutveckling verksamhetsutveckling yrkeskunnande tyst kunskap erfarenhetsbaserad kunskap praktisk kunskap omdömesförmåga analogiskt tänkande professionsutveckling
314	Sanningens väg i det sjätte massutdöendets tidsålder : Heidegger och Parmenides i naturrättens tjänst / The Way of Truth in the Age of the Sixth Mass Extinction : Heidegger and Parmenides in the Service of the Rights of Nature Larsson, Linus January 2024 (has links) The Rights of Nature movement is a quickly growing global phenomenon. However, it is not always obvious what the movement really means. What is its underlying experience? How can its transformative depth be formulated? What is the meaning of this depth? Starting from the ‘Universal Declaration of the Rights of Mother Earth’ this essay seeks to elucidate the ontological meaning of these questions through attending to the possible relation of the Rights of Nature movement to Heidegger’s turning toward Parmenides, in the sense of ‘primordial thinker’, or ‘essential thinker’, that is, a thinker who in an essential way thinks the origin as such. This ‘origin’ will be dealt with in relation to the oikos of ecology. In other words ‘essential thinking’ will be brought forward as a thinking that essentially makes possible the mindful awareness of this oikos, this ‘home’, ‘house’, ‘abode’, or ‘place of dwelling’. A chief point of the essay is that an essential experience of this oikos is necessary if the ontological implications of the Rights of Nature movement is to be disclosed. Ecology Deep Ecology Rights of Nature jurisprudence ecophilosophy ecosophy ontology ethics phenomenology ecophenomenology essential thinking aletheia Gaia Mother Earth Martin Heidegger Parmenides Arne Naess Cormac Cullinan Ekologi djupekologi naturens rättigheter naturrätt rättsfilosofi ekofilosofi ekosofi ontologi etik fenomenologi ekofenomenologi väsentligt tänkande aletheia Gaia Moder Jord Martin Heidegger Parmenides Arne Naess Cormac Cullinan Philosophy Filosofi Humanities and the Arts Humaniora och konst
315	Confusio hos Augustinus Bårman, Erik January 2024 (has links) Denna uppsats börjar i tänkandet hos Augustinus, som förutom med hans egen definition av tänkandet som ett samlande också ser tänkandet som ett välvande [volvere] och ett fusionerande [fusio]. Tänkandet som ett välvande sker genom att ord revolverar [revolvere]. Detta leder till upptäckten av att vara involverad [involvere] i världen. Eftersom man är involverad vill man försöka evolvera [evolvere] det i vilket man är involverad: strukturen är volvere–revolvere–involvere–evolvere. Detta hänger samman med varats utgjutning [diffusio] som ingjuts [infusio] i människorna, varför människan ur förskingring vill fusionera [fusio] sin verklighet. Ur detta uppstår confusio. Hos Augustinus bestäms människan av ett tredelat confusio: kosmologiskt som upphov, biologiskt som skam och kognitivt som förvirring. / The following thesis takes as its point of departure the implicit Augustinian view of thinking. Besides his own definition of thinking as a ”collecting” in the Confessions (and his view of thinking in On the Trinity), Augustine also suggests thinking as volving [volvere]. This kind of thinking is structured by words revolving [revolvere] in the mind. This, is suggested, by necessity leads to an involvement [involvere] in the world. The fact of being involved in the world also means striving to evolve [evolvere] that in which you are involved: the structure is volvere–revolvere–involvere–evolvere. This, in turn, is due to ”being” being diffused [diffusio], which then is infused [infusio] into human beings. As a result, the human being tries by thinking to fuse [fusio] reality from dispersion into unity. From this, confusion [confusio] emerges. Here, the structure is diffusio–infusio–fusio–confusio. The aim of this thesis is to envelope and place what for Augustine is predominantly a negative notion of confusio in the right manner as a generative and dynamic notion, structured in a threefold manner: cosmologically as origin, biologically as shame, cognitively as confusion. These being three aspects defining the ego. Augustine thinking cogitatio volvere involvere involvement words language revolvere evolvere rationes seminales initium involucrum time diffusion fusion infusion confusio confusion womb shame cosmos hope unity dispersion ego Augustinus tänkande livmoder språkfilosofi initium rationes seminales confusio förvirring skam upphov hopp Philosophy Filosofi
316	Gemensamma Symboliska Beteenden Och Interaktioner Mellan Neanderthalare Och H. Sapiens Karlsson, Julia January 2022 (has links) The behaviours that the Neanderthals and Homo sapiens sapiens had in common could have made their interaction more advanced and deeper. Ever since Richard E. Green et al’s discovery in 2010 that a lot of the modern day population have inherited about 1-4 % of the genome from Neanderthals, the assumption that Neanderthals are primitive beings lacking advanced cognition has changed. For H. Sapiens to interbreed with Neanderthals one could argue that they could not have been that dissimilar. Since the modern day population inherited parts of the Neanderthals it could be very interesting to bring more insight into how their relationship and interaction would have looked in relation to H. Sapiens. In this thesis some behaviours will be analysed and compared that existed among them both. In this remark it will be about behaviors of a symbolic nature, indicating a more advanced thinking. These are the usage of personal ornaments, the burial practice, and lastly language and speech. The personal ornaments they used are in some instances very similar, but there is also variation in what they put value in as personal ornaments, later H. Sapiens put a lot of energy into making beads of different types, and Neanderthals having a focus on birds of prey. The burial practice is in general nothing that is too common among either of them during the middle palaeolithic or African Middle stone age. Before the upper palaeolithic there is not too much evidence indicating that they had a tradition of burying their dead. In cases they did bury their dead there is evidence of places with multiple burials, maybe working as grave centers. The anatomical capacities for speech existed among them both. When it comes to language it is harder to discern, since it does not fossilise, but since language is symbolic it could be argued that evidence of symbolism among them could indicate that they had language as well. In the discussion and conclusions it is argued that these common behaviours could have made it possible for a more advanced interaction and relationship between the two. Interactions interaction Homo Neanderthalensis H. Neanderthalensis Neanderthals Neanderthal Relationship grave material Gravepractise personal ornaments language speech language capabilities genome neanderthal genome neandertal genome DNA genetic Symbolism symboliskt tänkande arkeologi interaktioner människoarter neanderthalare neandertalare moderna människor anatomiskt moderna människor h. sapiens homo sapiens homo sapiens sapiens gravskick gravpraxis personliga ornament smycken språk talmöjligheter talförmåga tal relationer gener arv släktskap genom DNA NeandertalDNA Neandertalgenom arvsmassa från neandertalare arvsmassa Social Sciences Interdisciplinary Archaeology Arkeologi

Page generated in 0.0663 seconds