The purpose of the study is to contribute knowledge about how the social interaction in preschool is portrayed in picture books. I set out the following two questions to help me achieve this goal. What interaction between children are portrayed in picture books? What interaction between children and adults is portrayed in picture books? I selected five picture books which differ in different ways, such as the year of publication, the sex of the protagonist, and that two of the books take place mostly outdoors and the remaining indoors. The result shows that the interactions predominantly positively presented in the books. Children and educators tend to be happy and enjoy their preschools. The social interaction is very prominent in the books and mainly about verbal communication and play. I have had the opportunity to make several connections between the fictional preschools and the curriculum. Some books exhibit a traditional preschool pedagogy, while especially one of them stands out by pointing to a more explorative way of working, which builds on children's interest in something specific. Such a way of working, I mean increases social interaction and positively affects it. The book describes good communication between children as well as between children and adults. / Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur det sociala samspelet i förskolan skildras i bilderböcker. Jag satte upp följande två frågeställningar som hjälp till att kunna nå syftet. Vilken interaktion mellan barn gestaltas i bilderböcker? Vilken interaktion mellan barn och vuxna gestaltas i bilderböcker? Jag valde ut fem bilderböcker som på olika vis skiljer sig åt, såsom utgivningsår, huvudpersonens kön samt att två av böckerna utspelar sig till största del utomhus och de resterande inomhus. Resultatet visar att interaktionerna till övervägande del skildras positivt i böckerna. Barn och pedagoger verkar mestadels vara glada och trivas bra på sina förskolor. Det sociala samspelet är mycket framträdande i böckerna och handlar främst om verbal kommunikation och lek. Jag har haft möjlighet att göra flera kopplingar mellan de fiktiva förskolorna och läroplanen. Några böcker uppvisar en traditionell förskolepedagogik, medan speciellt en bok sticker ut genom att visa på ett mer utforskande arbetssätt, som bygger vidare på barns intresse för något specifikt. Ett sådant arbetssätt menar jag ökar det sociala samspelet samt påverkar det positivt. Boken skildrar god kommunikation och samarbete både mellan barn samt mellan barn och vuxna.

The purpose of this essay is to examine and problematize subject formation in relation to the materiality of picture books. A total of eight contemporary picture books are analyzed: Naturen by Emma AdBåge, Jag blir en bubbla som blir ett monster som blir ett barn by Malin Axelsson and Klara Persson, Gittan och gråvargarna by Pija Lindenbaum, I skogen and Olli och Mo by Eva Lindström, En egen flock by Maria Nilsson Thore, Om jag fötts till groda by Annika Sandelin and Karoliina Pertamo and Det var en gång en räv som sprang i mörkret by Anna-Clara and Thomas Tidholm. The questions to lead the analysis are: How are subjects created in the picture books and how does the position operate? How does the book’s materiality and form affect subject positions? How do subject formation and agency relate to each other? How do subjects relate to their surroundings? The text ”När du är bättre än vi – Jantelagen, skammen och barnlitteraturen” by Maria Jönsson is central to the study. Other important theoretical texts are Jenny Jarlsdotter Wikström’s dissertation Materiella vändningar – Läsningar av Parland, Lispector, Berg och Byggmästar, Maria Nikolajeva’s book Bilderbokens pusselbitar and Ulla Rhedin’s book Bilderboken – På väg mot en teori. The essay seeks theorethical and methodological support in Eve Kosofsky Sedgwick’s Touching Feeling – Affect, Pedagogy, Performativity and Karen Barad’s Meeting the Universe Halfway – Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning, since the analysis and method build on meaning as a material-discursive phenomenon and reading and knowledge as performative processes. Subject formation is analyzed in relation to narrativity, picture book form, meetings, compromise and power. The essay shows how subject formation is affected by material aspects such as the turning of pages, the use of pageturners, and composition and placement of text and picture. The analysis shows vulnerable, shifting and unstable subjects that problematize the idea of subjects as strong, individualized, intact and delimited. Barad’s concept of diffraction is fruitful for understanding meetings and connections built on deficiency and vulnerability. The essay shows the importance of analysing and problematizing subjects and connections through deficiency in contemporary picture books, because of the potential for challenging ideas of what a subject is and what it implies. / Syftet med denna uppsats är att undersöka och problematisera subjekt i förhållande till bilderbokens materiella förutsättningar. Sammanlagt åtta samtida bilderböcker analyseras: Naturen av Emma AdBåge, Jag blir en bubbla som blir ett monster som blir ett barn av Malin Axelsson och Klara Persson, Gittan och gråvargarna av Pija Lindenbaum, I skogen och Olli och Mo av Eva Lindström, En egen flock av Maria Nilsson Thore, Om jag fötts till groda av Annika Sandelin och Karoliina Pertamo och Det var en gång en räv som sprang i mörkret av Anna-Clara och Thomas Tidholm. Frågor som leder analysen är: Hur skapas subjekt i bilderböckerna och hur fungerar positionen? Hur påverkar bokens materialitet och form subjektpositioner? Hur förhåller sig subjektskapandet till handlande? Hur förhåller sig subjekt till sina omgivningar? Studien utgår från texten ”När du är bättre än vi – Jantelagen, skammen och barnlitteraturen” av Maria Jönsson. Andra viktiga teoretiska verk är Jenny Jarlsdotter Wikströms avhandling Materiella vändningar – Läsningar av Parland, Lispector, Berg och Byggmästar, Maria Nikolajevas Bilderbokens pusselbitar och Ulla Rhedins Bilderboken – På väg mot en teori. Uppsatsen söker även teoretiskt och metodologiskt stöd i Eve Kosofsky Sedgwicks Touching Feeling – Affect, Pedagogy, Performativity och Karen Barads Meeting the Universe Halfway – Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning, eftersom analys och metod utgår från mening som materiellt-diskursivt fenomen och läsning och kunskap som performativa processer. Subjektformationen analyseras i relation till narrativitet, bilderboksform, möten, kompromiss och makt. Uppsatsen visar på hur subjektskapandet påverkas av materiella förutsättningar som bläddrande, pageturners samt komposition och placering av text och bild. Analysen synliggör sårbara, skiftande och instabila subjekt som problematiserar en idé om subjekt som starka, individualiserade, intakta och avgränsade. Barads diffraktionsbegrepp visar sig fruktbart för att förstå möten och gemenskaper som bildas utifrån brist och sårbarhet. Uppsatsen lyfter vikten av att analysera bristgemenskaper och problematiserade subjekt i den samtida bilderboken, utifrån dess potential att utmana idéer om vad ett subjekt är och innebär.

I detta examensarbete genomförs en studie för att se hur barnböcker användsvid högläsning i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hurpedagoger i förskolan arbetar med källkritik i kombination med bilderböckerunder högläsningen.Studien vill därmed se hur tio pedagoger agerar i förskolan under högläsningenför att uppmuntra barnen till reflektion och kritiskt granskande avbilderböckers innehåll som i efterföljande steg blir att pedagogerna planerarför ett källkritiskt förhållningssätt.Hur resonerar verksamma pedagoger kring ett källkritiskt förhållningssätt medfokus på lässtunder med bilderböcker? Studien utgår från 10 intervjuer medförskollärare på 10 olika förskolor. Studien genomförs utifrånsemistrukturerade, kvalitativa intervjuer med utgångspunkt från ett källkritisktförhållningssätt som i denna kontext innebär att pedagoger utmanar barnen tillreflektion.Vår slutsats är att reflektion i kombination med bilderböcker i förskolan ansesviktigt av de 10 informanter som deltagit i denna studie. Denna slutsats baserarvi på att alla informanter anser sig tillämpa detta arbetssätt. Dock kan vi, utifrånvåra intervjuer, utläsa att informanternas arbetssätt kring det källkritiskaförhållningssättet skiljer sig åt. Studiens resultat visar även på vikten av attprioritera rätt miljö samt rätt bilderbok för det lärande man vill uppnå medhögläsningen. Resultatet som vi ser det utifrån intervjuerna bygger därmedhuvudsakligen på vilken planering pedagogerna väljer att göra införhögläsningen, och i vilken utsträckning pedagogerna väljer att arbeta medreflektion samt vid vilket tillfälle högläsningen genomförs. / n this thesis, a study has been carried out to see how children's books are usedfor reading aloud in preschool. The purpose of this study is to investigate howeducators in preschool incorporate a source critical approach in combinationwith picture books during read aloud.The study aims to investigate how 10 educators act to encourage children ofreflection and a critical mindset when it comes to the content of picture booksduring the read aloud. As a subsequent step educators can plan for a sourcecritical approach. How do active educators reason about a source-criticalapproach with a focus on reading sessions with picture books?The study is based on 10 interviews with preschool teachers at 10 differentpreschools. The study is conducted on the basis of semi-structured qualitativeinterviews based on a source-critical approach. Based on a source-criticalapproach which in this contextual setting leads to educators encouragingchildren to reflect.Our conclusion is that source-critical work combination with picture books inpreschool is considered important by the 10 informants who participated in thisstudy. We base this conclusion on the fact that all informants considerthemselves to apply this approach. However, we can deduce from ourinterviews that the informants' working methods regarding the source-criticalapproach differ. The results of the study also show the importance ofprioritizing the right environment and the right picture book for what thelearning lesson wants to achieve. As we see it, the result based upon theinterviews, mainly builds upon to what extent the educators chose to plan priorto the read aloud, as well as to what extent the educators in fact chose to work reflection as well as the contextual setting of when the read aloud shouldoccur.

[pt] A pesquisa trata da inserção do ilustrador no mercado editorial de maneira alternativa ao sistema hegemônico de produção. Tem como objeto de estudo a ilustração ficcional literária e visa a produção de livros de imagem em escala local, de maneira sustentável, como resistência à indústria massificada, dando, assim, autonomia a autores fora do eixo hegemônico. É uma aplicação prática do conceito de sustentabilidade comunicacional, na observação da produção de conteúdo, tendo a cultura popular como recorte e a manifestação Bate-Bola como estudo de caso. / [en] The research deals with the insertion of the illustrator in the publishing market as an alternative to the hegemonic production system. Its object of study is fictional literary illustration and aims to produce picture books on a local scale, in a sustainable way, as a resistance to mass industry, thus giving autonomy to authors outside the hegemonic axis. It is a practical application of the concept of communicational sustainability, in the observation of content production, having popular culture as a cutout and the Bate-Bola demonstration as a case study.

This dissertation investigates meaning-making in children's joint-reading transactions with literary apps. The analysis of meaning-making focuses on embodiment as a central aspect of literary app's texts and their reading and on children's negotiation of agency in the act of joint-reading. Meaning-making is understood through a multimodal social semiotics perspective, which considers that meaning is realised in the dynamic transaction between reader, text and social context. Therefore, the dissertation integrates the analysis of the apps and of the children's responses to capture the dynamics of meaning-making in such transactions. Case studies were conducted with six families, who read the apps The Monster at the End of This Book (Stone & Smollin, 2011) and Little Red Riding Hood (Nosy Crow, 2013) in an English public library. The central method of data collection involved video-recorded observations of parent-child joint-reading events, complemented by graphic elicitation, informal interviews and a questionnaire. The video data was analysed through multimodal methods. The findings indicate that the participant readers used their bodies not only as a material point of contact and activation of the interactive features but also as a resource for meaning-making in their transactions with the apps. The reader's body was essential in their engagement with the material and interactive affordances of the apps, in reader's expressions of their responses, and in the sharing of the reading experience with the parents. The body of the reader, through spontaneous and interactive gestures, is a mode of communication in the multimodal ecologies of both the text and the reader's responses. Furthermore, the child readers constantly negotiated their agency within the constraints posed by the text, which include the narrative itself and its interactive features, and those posed by the joint-reading situation. The bodies of the readers played an essential role in this dual negotiation of agency. Children's agency was scripted, that is, the readers exerted their agency within the limitations of a script. The script, however, allowed readers to improvise, and their performances also involved resistance to the script through playful subversion. In the joint-reading event, children's agency was foregrounded, positioning the children as protagonist readers, who performed most of the interactions and lived the aesthetic experience of the text fully, to the expense of their parents, who mostly participated as supporting readers, transferring their agency to the children through scaffolding.

This study explores the effects of engaging with contemporary dual language texts, specifically Cree texts, as a non-Cree educator intent on using the literature classroom as a place in which to explore cross-cultural communication. It considers how the in/accessibility of meaning when reading across cultural boundaries may be read as a challenge or a bridge for non-Cree readers. An interdisciplinary approach was employed as a research methodology to explore the potential interstices and intersections of Aboriginal epistemologies, decolonizing pedagogies, literary theories, and contemporary dual language texts. In order to begin defining the manner in which one perceives the significance of the code-switching and the varied translation practices within dual language texts, a reader response theory was developed and termed construal inquiry. As a decolonizing pedagogy that employs dialogic engagement with a text, construal inquiry is undrepinned by a self-reflective approach to meaning-making that is grounded in Luis Urrieta, Jr.'s (2007) notion of figured worlds, Jerome Bruner's (1991) model of narrative inquiry, and Mikhail Bakhtin's (1981) concept of heteroglossia. The research explores a collaborative approach to meaning-making with an awareness of how forms of subjectivities can affect reading practices. Texts that range from picture books to junior novels to autobiographical fiction are examined for the forms in which code-switching, culture, and identity can shape reader response and the dialogic discourse of cross-cultural communication. The research proposes experiential and contextual influences shape reading and interpretation and seeks to engage with how subjectivities affects pedagogical perspective, which negates a singular approach to linguistic and cultural representations and their interpretation. The research suggests that the complexities of negotiating meaning cross-culturally necessitiates relationship building with community members of the culture represented in a text and that engaging with code-switching in dual language texts using construal inquiry as a decolonizing pedagogy offers an opportunity to transform one's own subjectivity.

The aim of the study is to investigate what pupils in grade 1 think about reading aloud, reading alone, the selection of books, and the significance of reading. A subsidiary aimwas to examine the relation between the pupils’ experiences of reading in the home andtheir ability to discuss a text they have read. A sidetrack in the study aimed to see whether the pupils’ experiences of reading in the home affected their outlook on readingin general. The empirical material is linked in the discussion to earlier research on topics such as learning to read and the significance of reading aloud. The discussion also establishes a parallel to theories of literary envisionment. The methods for thestudy were observation of a book conversation and group interviews with four pupils who had taken part in that conversation. The selection of informants was based on their actions during the book conversation, which led to the selection of two pupils who wereperceived as being more active and two who were less active. The study shows that the informants have a positive attitude both to reading aloud and to reading alone, and three of four prefer reading on their own. In the choice of books it is clear that the pictures are very significant for the pupils. All the pupils say that reading is important and three of the interviewed pupils link the significance of reading to jobs and school, while the fourth drew a parallel to the importance of reading in everyday life.

Studiens syfte är att studera lärares högläsningspraktik i årskurs 1–3 med fokus på användningen av bilder och andra modaliteter. Genom att observera sex lärare under deras högläsningstillfällen studeras hur de ger elever förutsättningar att utveckla olika kunskaper och förmågor. Den teoretiska ramen för studien är det sociokulturella perspektivet på lärande som menar att vi lär oss i en social kontext, av varandra och vår omgivning. Studien utgår även från det multimodala perspektivet på texter som innebär att själva förmedlingen av en text innehåller olika aspekter som påverkar hur budskapet tolkas. Studien visar att samtliga lärare undviker att använda sig av bilder annat än i undantagsfall. Lärarna har huvudsakligen två högläsningspraktiker möjligen beroende på två skilda syften med högläsningen. Några lärare använder inte röstregister och kroppsspråk för inlevelsefull läsning utan talar mer sakligt och bjuder ofta in eleverna till samtal. Syftet med denna högläsningspraktik kan vara att skapa förståelse, utveckla kunskaper och göra eleverna delaktiga i undervisningen. Andra lärare väljer att läsa relativt sammanhängande och använda sig av röst och kroppsspråk mer inlevelsefullt. Syftet med denna högläsningspraktik kan vara att främst ge eleverna en gemensam stund för inlevelsefull och känslomässig upplevelse.

I detta arbete används ett normkritiskt perspektiv för att undersöka mångfalden som presenteras ur ett urval bilderböcker publicerade mellan år 2016-2021. Arbetet kommer fokusera på några av de normer som bilderboken presenterar gällande bland annat genus, funktionsvariationer och kultur.  Vidare kommer bilderbokens multimodala kommunikationssätt att analyseras utifrån metodansatsen semiotisk modalitet och vidare granskas genom kvantitativa och kvalitativa analysmetoder. Detta för att belysa textens och illustrationens likvärdighet i den multimodala kommunikationen.  I min process har ett urval på nio böcker tagits fram och kritiskt granskats utifrån normkritiska kriterier och genom både konventionella och ikoniska tecken för att på så sätt skapa en så heltäckande analys som möjligt. Som avslutning presenteras resultatet av denna undersökning där också normer och/eller teman som återkommer, eller inte uppmärksammas, i flera av böckerna tas upp. Vidare belyses vikten av förskolepedagogens förståelse för bilderboken, normkritik och inkludering. Vikt läggs vid att pedagogen själv skall förstå varför regelbundna reflektioner och analyser av materialet förskolan erbjuder barnen bör göras. / This thesis uses a norm-critical perspective to highlight the diversity presented from a selection of picture books published by swedish authors between the years 2016-2021. The work will focus on some of the norms that the picture book presents regarding, among other things, gender, functional variations and culture Furthermore, the picture book's multimodal communication method will be analyzed on the basis of the method approach semiotic modality and further examined through quantitative and qualitative analysis methods. This is to highlight the importance of the text and the equivalence of the illustration in the multimodal communication. In my process, a selection of nine books has been selected and critically examined on the basis of norm-critical criteria and through both conventional and iconic signs in order to create as comprehensive an analysis as possible. In conclusion the results of this study are presented where norms and/or themes that recur, or are not noticed, are also addressed in several of the books. Furthermore, the importance of the preschool educator's understanding of the picture book, norm criticism and inclusion is highlighted. Emphasis is placed on the educators understanding why regular reflections and analyzes of the material the preschool offers the children should be made.

Syftet med föreliggande studie är att utföra en bilderboksanalys av hur mångkulturalitet representeras i sex nutida barnböcker utgivna år 2019–2021 för att uppmärksamma och i förlängningen motverka den vithetsnorm som till stor del präglar vår kultur. Den teoretiker som främst legat till grund för studien är Robin DiAngelo som skriver om vit överhöghet och hur den ligger till grund för rasism i samhället. Resultatet har visat att de sex undersökta böckerna i relativt liten utsträckning bryter vithetsnormen. Vidare har resultatet visat att det framträder vithetsnorm i samtliga böcker då de flesta karaktärer med högutbildning och status är vita.