Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att utreda rättsläget kring en arbetstagares brottslighet utanför tjänsten, samt ett avtjänande av fängelsestraff, som saklig grund för uppsägning eller laga grund för avsked. För ett avsked krävs ett grovt åsidosättande av åligganden gentemot arbetsgivaren, medan en uppsägning kan bli aktuell vid ringa företeelser.   Jag har använt mig av den traditionella rättsdogmatiska metoden i denna uppsats för att tolka, utreda och fastställa gällande rätt inom mitt ämnesval.   För att slippa göra allt för stora generaliseringar och få fram ett ändamålsenligt resultat som besvarar min frågeställning på bästa möjliga sätt, har jag valt att inrikta mig på brott inom kategorierna våldsbrott, sexualbrott och narkotikabrott.   Brott utanför tjänsten kan utgöra både saklig grund för uppsägning och laga grund för avsked. Det krävs emellertid att vissa faktorer är uppfyllda för att brottet ska kunna läggas som grund för uppsägning eller avsked. Faktorer som arbetstagarens position på företaget, yrket, vem brottet är riktat emot och den fortsatta lämpligheten är faktorer som AD tar hänsyn till vid våldsbrott. Positionen på företaget och yrket är omständigheter som AD ofta tar hänsyn till. Förtroendepositioner på företag samt yrken som kräver allmänhetens förtroende, till exempel präster, har betydligt lägre toleransnivå vid brott utanför tjänsten än andra yrken.   Gällande sexualbrott är det extra allvarligt om brottet är riktat mot någon annan arbetstagare på arbetsplatsen, även om det sker utanför tjänsten. Vad gäller narkotikabrott går det att identifiera att AD tar hänsyn till andra faktorer, såsom arbetstagarens psykiska hälsa, ålder och levnadsförhållanden med mera. Vissa narkotikabrott bli därmed till en viss grad ursäktade med hänsyn till arbetstagarens personliga omständigheter, och ett starkare anställningsskydd vid narkotikabrott gentemot vålds- och sexualbrott kan fastställas.   Även fängelsestraff kan utgöra saklig grund för uppsägning eller laga grund för avsked. Omständigheter som AD tar hänsyn till och utreder är bland annat arbetstagarens person, arbetsuppgifter, hur grovt brottet varit, återfallsrisken för brottsligheten samt arbetsgivarens möjligheter att ersätta dennes tjänst under avtjänandet av fängelsestraffet. / Abstract The purpose of this essay is to investigate the legal situation regarding an employee’s crime outside the service and an imprisonment, as legal grounds for termination or dismissal of the employment contract. For a dismissal it requires a serious breach of the duties, while a termination may be applicable even for minor violations of the employee.   Furthermore, I have used the law of dogmatic approach to identify and investigate my subject, but also to answer my questions asked in this essay in an appropriate way.   To avoid generalizations and to come to conclusions regarding crime outside the service as a termination or dismissal, I have chosen to focus on crimes in the categories of violence, sex and drug-related offenses.   Offences outside the service may constitute both termination and dismissal of the employee. However, it requires that certain circumstances are met for that the offence can be classified as grounds for either termination or dismissal. These factors are the employee’s positions in the company, the employees profession, whom the crime is directed against and the continued suitability of the employee. The position, or the profession the employee has, is something that the labour court often takes into account. Positions of trust or professions that require “public trust”, such as priest, have a lower level of tolerance compared to other professions.   Regarding sex-crimes, it is especially serious if the crime is directed against any other employee in the workplace. As for drug offenses, the labour court takes other factors into account, such as the employee’s mental health, age and living conditions. Therefore, some drug-related crimes are excused and a stronger protection of employee’s that commit a drug related crime can be identified, compared to violence- and sexual crimes.   Imprisonment may constitute legal grounds for both termination and dismissal of the employee. Circumstances that the labour court takes into account are, for instance, the employee’s personal, the job, how serious the offense was, the risk of recidivism, but also the employer’s opportunity to resolve the employee’s absence from work.

Lagstiftningen som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare är arbetsrätten som regleras i lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Saklig grund måste uppfyllas för uppsägning samt avsked, för att dessa två ska vara giltiga i en rättsprocess. Detta innebär att arbetstagaren måste grovt ha åsidosatt sina åtaganden, detta kan exempelvis ske vid missbruk eller narkotikainnehav vilket framkommer i de rättsfall som behandlas i uppsatsen. Innan ett avsked eller uppsägning bör arbetsgivaren se över ett antal kriterier i valet av de två olika vägarna såsom omplacerings- och rehabiliteringsskyldigheten. En närmare granskning av de lagar samt kostnader som kan uppstå i och med den rådande lagstiftningen kommer att ses över. Uppsatsen kommer även behandlas ur ett HRM-perspektiv och se över de för och nackdelar detta innebär långsiktigt för arbetsgivaren, samt vilka andra vägar en arbetsgivare kan välja att gå vid avveckling av tillsvidareanställda, dessa kan vara mer eller mindre etiskt acceptabla. Arbetsgivare bör dock vara medvetna om de framtida konsekvenser dessa kan ge vid framtida rekrytering.En närmare granskning av ett flertal rättsfall kommer att ske för att ge läsaren en större förståelse över de kostnader som kan uppkomma vid avveckling. / The legislation governing the relationship between employers and employees is employment law in the Act (1982:80) (LAS). Factual basis must be met for dismissal and termination for any of these two to be valid in a lawsuit, this means that an employee must be in grave breach of his obligations. This may occur by misuse or possession of drugs as demonstrated in the court cases that is being cover in the essay. Before a termination or dismissal, the employer should review a number of criteria in the choice of the two different pathways such as relocation and rehabilitation obligation. A closer examination of the laws, regulations and costs that may arise from the current legislation will be reviewed. The essay will also be treated from an HRM perspective and review the pros and cons , this means long-term for the employer and which other ways an employer can choose to go for the settlement of the staff, these can be more or less ethically acceptable. Employers should be aware of the future implications these may provide in future recruitment. A close examination of a number of court cases will be done to give the reader a greater understanding of the costs that may be incurred in settlement.

Syftet var att genom en kvalitativ studie undersöka hur kommunikationen mellan chefer och medarbetare i en organisationsförändring upplevs gällande omorganisering, varsel och uppsägningar. Fem personer deltog som antingen fått besked om att få stanna kvar i organisationen eller som har blivit uppsagda. Enligt resultatet kunde respondenternas upplevelser kategoriseras i fem teman: Tydlig kommunikation, Samma information till alla medarbetare, Yttre påverkansfaktorer, Empatisk förmåga vid kommunikation och Stöd. Dessa teman indikerar att ett stort fokus bör ligga på hur kommunikationen sker mellan chef och medarbetare i en omorganisering och dess delsteg då detta var av betydelse för medarbetarnas upplevelser. Resultatet visade vidare att kommunikationen bör vara tydlig och rak med en personlig prägel under hela processen, samt att samma information tidigt bör gå ut samtidigt till alla medarbetare för att undvika ryktesspridning och oro. Vidare bör ledning och chefer kunna visa empati och finnas som ett stöd för sina medarbetare under omorganiseringen. / The aim was to investigate how communication between managers and employees during an organizational change is experienced. Five subjects participated, notified of staying in the organization or having been laid off. Results indicated five themes: Clear communication, Same information to all employees, External influences, Empathic communication and Support. Given this, results indicate that a major focus should be on communication between manager and employees during a reorganization. A relation between clear communication was of importance to the employees' mood, it was also shown that same type of information should be released at the same time to all employees in order to avoid rumor spread and concern. Finally, results suggest that management and managers should show empathy and be supportive during a reorganization.

Studiens syfte var att undersöka det eventuella, prediktiva förhållandet mellan de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna krav, kontroll och stöd, psykisk ohälsa och intentioner till egen uppsägning (IEU) bland socialsekreterare anställda i en medelstor kommun i södra Sverige. Studien är av kvantitativ art och har utgått från en tvärsnittsdesign. Genom en webbaserad enkät som skickades till samtliga socialsekreterare i kommunen samlades data in angående de aktuella variablerna. Efter bortfallsanalys uppgick den totala svarsfrekvensen till 37% vilket innebar att 102 respondenters besvarade enkäter inkluderades i studien. Insamlade data analyserades genom en hierarkisk multipel regressionsanalys vars resultat visade att krav positivt predicerade IEU medan kontroll, stöd och högre ålder predicerade IEU negativt, samt att psykisk ohälsa inte predicerade IEU. Noterbart var att stödet hade ett avgörande, prediktivt förhållande till IEU. För vidare forskning föreslogs longitudinella studier för att bekräfta den aktuella studiens prediktiva förhållanden.

Kommunikation är något vi dagligen ägnar en stor del av tiden åt. På arbetsplatsen är kommunikationen viktig för att få fram rätt information så att den kan förvaltas av de anställda. I chefers arbete förekommer svåra samtal på regelbunden basis och inkluderar ämnen som uppsägningar, lönesamtal och prestationsbedömmarintervjuer. Syftet med denna undersökning var att beskriva hur framgångsrika chefer på ett techföretag tillämpar svåra samtal i praktiken samt identifiera faktorer som får samtalen att fungera bra. Studien utfördes på åtta chefer på detta techföretag och datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen utgick från en tematisk analys. Resultatet antydde att dessa chefer tycker att svåra samtal är jobbigt att hantera men också nödvändigt. Svåra samtal kräver förberedelse, tankeprocessande, tydlig och rak kommunikation och att en inte är i affekt vid hanterandet av dem. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning och samtidigt bidrar det till ett kunskapstillskott i form av en uppdelning gällande det svåra samtalet, ett mer emotionellt samtal och ett mer rationellt. Vidare forskning bör bland annat fokusera mer på medarbetares syn på chefers hantering av svåra samtal.

Dagens dynamiska arbetsmarknad har utmanats av globalisering, digitalisering, teknisk utveckling och ett växande kunskapssamhälle, vilket har resulterat i utmaningar för arbetsgivare att förse sin organisation med kompetens. Utöver detta har lagändringar och konjunktursvängningar en betydelse för arbetsgivares möjlighet till kompetensförsörjning. En strävan efter ökad flexibilitet på arbetsmarknaden har sedan länge varit på tapeten – även på EU-nivå. Europeiska sysselsättningsstrategin, flexicurity, är ämnad att skapa balans mellan flexibilitet och trygghet och ligger till grund för en reformering av arbetsrätten; i synnerhet av anställningsskyddet och turordningsreglerna, vilka regleras i lagen (SFS 1982:80) om anställningsskydd (LAS). Men hur upplever privata arbetsgivare arbetsrätten med hänseende på kompetensförsörjning? En moderniserad arbetsrätt är ett aktuellt ämne och denna studie har som syfte att undersöka privata arbetsgivares upplevelser av huruvida LAS idag och den nya LAS-reformen påverkar deras möjlighe ttill kompetensförsörjning. I denna studie deltog nio privata arbetsgivare, från relativt små företag, för att bidra med deras perspektiv genom semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ metod valdes för att skapa en djupare förståelse av informanternas upplevelser. Resultatet visar att det råder konsensus i hur informanterna bevarar kompetens i verksamheterna; detta sker genom att vara flexibla, ha en vänlig organisationskultur och tydlig kommunikation på arbetsplatsen. Överlag är alla informanter överens om att en ny arbetsrättslig lagstiftning, med ökad flexibilitet, skulle underlätta kompetensförsörjningen – trots att den nya reformen inte verkar kunna tillgodose deras behov av kompetensförsörjning fullt ut. Exempel på aspekter som presenteras som nackdelar med nuvarande LAS är svårigheter att bli av med anställda som inte presterar, att ett otillräckligt antal arbetstagare får undantas från turordningsreglerna i situationer av arbetsbrist och att det finns en oro att ha en övertalighet av arbetstagare. För att inte riskera övertalighet och för att skydda sin organisation mot konjunktursvängningar, väljer majoriteten av informanterna tidsbegränsade anställningar som en anställningsform i sina organisationer. Denna anställningsform har resulterat i att informanterna har kunnat anpassa personalomsättningen efter deras behov. Potentiella nackdelar med den nya LAS-reformen uppges vara svårigheter att turordna kompetens, då det i det nya LAS-förslaget kommer vara viktigare än arbetstid vid situationer av arbetsbrist. Möjligheten att kunna undanta fem personer uppges vara för få – om än bättre än två, vilket gäller för dagens LAS. Vidare visar resultatet att det finns motsättningar till att behöva kompetensutveckla alla arbetstagare som varit anställda längre än sex månader – oberoende av hur organisationens omsättning ser ut.

No description available.

Syfte: Det finns en mängd studier som behandlar frivillig personalomsättning och vad dess orsaker är. Fler studier av fördjupande karaktär behövs för att få ökad förståelse över vad det är som orsakar frivillig personalomsättning. Syftet med studien är att få ökad förståelse för hur första linjens chefer inom vård och omsorgsbolag kan engagera sig i, och påverka medarbetare för att minska frivillig personalomsättning. För att uppfylla syftet ska studien besvara varför medarbetare överväger att säga upp sig, hur chefer kan vidta åtgärder för att minska övervägande av uppsägning bland medarbetare samt hur omsättning av första linjens chefer påverkar personalomsättning i organisationen. Metod: I denna studie har en kvalitativ fallstudie (enfall) genomförts på en organisation som är verksam inom vård och omsorgsbranschen. Huvudmetoden för att samla in data är semistrukturerade intervjuer (n=11) med individer i olika befattningar inom organisationen. För att få en djup holistisk bild av fallet kompletteras intervjuerna med en enkätundersökning genomförd av medarbetare (n=137), dokumentanalys samt observationer. Analysen av data har genomförts genom mönsteranalys och redovisningen av data har skett utifrån studiens forskningsfrågor. De som studeras är främst medarbetare och olika chefer inom organisationen. Resultat & slutsats: Flera orsaker till, och åtgärder för att minska frivillig personalomsättning har synliggjorts. Omsättning av första linjens chefer visade sig ha inverkan på samtliga orsaker som synliggjorts i studien.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ökad förståelse för vad som orsakar, och hur första linjens chefer kan minska frivillig personalomsättning. Vikten av balans mellan arbetsliv och privatliv har synliggjorts. Studien bekräftar tidigare forskning som framhäver betydelsen av omsättning av chefer i arbetet med minskning av personalomsättning.  Förslag till fortsatt forskning: Förslag till fortsatt forskning är att utforska orsaker i organisationer med låg personalomsättning inom samma kontext, hur lokalt engagemang kan ersätta organisatorisk engagemang och hur omsättning av första linjens chefer kan minskas för att motverka frivillig personalomsättning bland medarbetare. / Aim: There is a variety of studies that deal with the issue of voluntary turnover and its causes. More in-depth studies are required in order to gain increased understanding of what causes voluntary turnover. The aim of this thesis is to gain increased understanding of how first line managers in health and social care corporations can engage in, and influence coworkers in order to reduce voluntary turnover. In order to fulfill its purpose this thesis will answer why coworkers are considering leaving the organization, what actions managers can take to reduce turnover intentions among coworkers and what impact turnover among managers have on staff turnover within the organization. Method: In this thesis a qualitative case study (single case) was carried out on an organization that operates within the health and social care industry. The main method used to gather data is semi structured interviews (n=11) with individuals in various positions within the organization. In order to obtain a deep holistic view of the case the interviews are supplemented with a survey conducted by coworkers (n=137), document analysis and observations. The data was analyzed using pattern-matching technique and the reporting of data has been based on the study's research questions. The subjects in this thesis are coworkers, and various managers within the organization. Result & Conclusions: Several causes for, and actions to prevent voluntary turnover has been highlighted. Turnover among first line managers turned out to have an impact on all the causes highlighted in the study.  Contribution of the thesis: The thesis contributes with increased understanding of what causes, and how first line managers can prevent, voluntary turnover. The importance of balance between working life and privacy has been highlighted. The thesis confirms previous research that emphasizes the relevance of turnover among managers in order to reduce staff turnover. Suggestions for future research: Suggestions for future research is to explore causes in organizations with low turnover within the same context, how local commitment can replace organizational commitment and how turnover among first line managers can be reduced in order to reduce turnover among staff.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att utreda om och hur gällande rätt har förändrats senaste 40 åren angående alkoholsjuka arbetstagares anställningsskydd. Alkoholberoende arbetstagare missköter sitt arbete. Misskötsamheten visar sig ofta i beteenden och handlingar som tolkas som symtom på alkoholsjukdom. Denna misskötsamhet skulle för en frisk arbetstagare bedömas som oacceptabel av såväl arbetsgivare som arbetsdomstol. Uppsatsen tydliggör det juridiska problem som uppstår när arbetsgivaren vill säga upp eller avskeda arbetstagaren på grund av misskötsamhet som kan relateras till alkoholsjukdom. Uppsatsen beskriver också hur praxis de senaste 15 åren tyder på att arbetsgivare till viss del har lättare att få gehör för sina yrkanden i arbetsdomstolen vad gäller den problematik alkoholsjukdomen förorsakar på arbetsplatsen jämfört med tidigare. Uppsatsens slutsats är att den praxis från 1970 och 1980-talet som hittills varit prejudicerande i viss mån är obsolet. Detta kan relateras till Sveriges inträde i EU 1995 samt förändringar i arbetsmiljölagen och tillkomsten av ett lagstadgat arbetstagaransvar angående rehabilitering. Numera kan onykterhet i tjänsten som enda faktor vara saklig grund för uppsägning om beteendet upprepats och det är ett uttalat krav i anställningsavtalet, kollektivavtalet eller arbetsplatsens drogpolicy att drogfrihet gäller på arbetsplatsen. Allvarliga förseelser som grovt åsidosätter arbetstagarens åliggande mot arbetsgivaren i samband med onykterhet bedöms numera inte som symtom på alkoholsjukdom, utan ger laga grund för avsked. En sammanfattande slutsats är att arbetsdomstolen har förändrat sin syn på den alkoholberoende arbetstagarens anställningsskydd. På 1970 och 1980-talet sågs denne som ett offer för sin alkoholsjukdom som behöver hjälp, medan man idag ställer krav på den alkoholsjukes eget ansvar för att bli fri från missbruket, samtidigt som denne har en lagstadgad rätt till rehabilitering som bekostas av arbetsgivaren eller socialförsäkringen.   Nyckelord: alkoholsjukdom, alkoholberoende, alkoholstrategi, alkoholism, anställningsskydd arbetsgivaransvar, arbetstagaransvar, arbetsförmåga, avsked, bevisbörda, beroendevård drogpolicy, informationsskyldighet, missbruksbehandling, misskötsamhet, onykterhet, rattfylleri, rehabilitering, saklig grund, sjukintyg, säkerhetsrisk, uppsägning

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att utreda om och hur gällande rätt har förändrats senaste 40 åren angående alkoholsjuka arbetstagares anställningsskydd. Alkoholberoende arbetstagare missköter sitt arbete. Misskötsamheten visar sig ofta i beteenden och handlingar som tolkas som symtom på alkoholsjukdom. Denna misskötsamhet skulle för en frisk arbetstagare bedömas som oacceptabel av såväl arbetsgivare som arbetsdomstol. Uppsatsen tydliggör det juridiska problem som uppstår när arbetsgivaren vill säga upp eller avskeda arbetstagaren på grund av misskötsamhet som kan relateras till alkoholsjukdom. Uppsatsen beskriver också hur praxis de senaste 15 åren tyder på att arbetsgivare till viss del har lättare att få gehör för sina yrkanden i arbetsdomstolen vad gäller den problematik alkoholsjukdomen förorsakar på arbetsplatsen jämfört med tidigare. Uppsatsens slutsats är att den praxis från 1970 och 1980-talet som hittills varit prejudicerande i viss mån är obsolet. Detta kan relateras till Sveriges inträde i EU 1995 samt förändringar i arbetsmiljölagen och tillkomsten av ett lagstadgat arbetstagaransvar angående rehabilitering. Numera kan onykterhet i tjänsten som enda faktor vara saklig grund för uppsägning om beteendet upprepats och det är ett uttalat krav i anställningsavtalet, kollektivavtalet eller arbetsplatsens drogpolicy att drogfrihet gäller på arbetsplatsen. Allvarliga förseelser som grovt åsidosätter arbetstagarens åliggande mot arbetsgivaren i samband med onykterhet bedöms numera inte som symtom på alkoholsjukdom, utan ger laga grund för avsked. En sammanfattande slutsats är att arbetsdomstolen har förändrat sin syn på den alkoholberoende arbetstagarens anställningsskydd. På 1970 och 1980-talet sågs denne som ett offer för sin alkoholsjukdom som behöver hjälp, medan man idag ställer krav på den alkoholsjukes eget ansvar för att bli fri från missbruket, samtidigt som denne har en lagstadgad rätt till rehabilitering som bekostas av arbetsgivaren eller socialförsäkringen. Nyckelord: alkoholsjukdom, alkoholberoende, alkoholstrategi, alkoholism, anställningsskydd arbetsgivaransvar, arbetstagaransvar, arbetsförmåga, avsked, bevisbörda, beroendevård drogpolicy, informationsskyldighet, missbruksbehandling, misskötsamhet, onykterhet, rattfylleri, rehabilitering, saklig grund, sjukintyg, säkerhetsrisk, uppsägning / The aim of this paper is to describe if and how Swedish law has changed due to employment protection of alcoholics over the last 40 years. Employees suffering from alcoholism mismanage their work. This negligence appears in actions that can be interpreted as symptoms of alcoholic disease. For healthy workers, such mismanagement would be deemed as unacceptable both by employers as well as the Labour Court. An important policy of Swedish law is that it is illegal to terminate an employee contract or dismiss someone because of illness or acts that can be related to illness. Legal dilemmas arise when the employer needs to dismiss an employee because of mismanagement related to his or her alcoholism. The paper concludes that the practice from the 1970s and 1980s that has been prejudicial to some extent may be obsolete. It is currently somewhat easier for employers to get a hearing for their claims in the Labour Court regarding problems caused by alcoholism at work. This may be related to Sweden's entry into the EU in 1995, changes in the "Occupational Safety and Health Act" and the creation of a statutory employee responsibility regarding rehabilitation. Misbehaviour related to drunkenness at work may nowadays be grounds for dismissal if the behavior is repeated, and if it is an explicit requirement of the employment contract, collective agreement or workplace drug policy that abstinence applies in the workplace. Concerning drunkenness related to serious offences that gravely infringe the worker's obligation to the employer, it is considered irrelevant that these acts are symptoms of alcohol disease. Nowadays, these acts provide the legal basis for dismissal. A conclusive summary is that the Labour Court in Sweden has to some extent changed its view of the employment protection of workers suffering from alcoholism. In the 1970s and 1980s, these workers were seen as victims of their illness, victims who needed help. Nowadays, Swedish Law requires the alcoholic employees’ own responsibility in order to be free from abuse, while they also have the legal right to rehabilitation funded by employers or social security.