Världens fokus på hållbar utveckling är större än någonsin tidigare, och konstruktionssektorn ansvarar för upp emot 25 till 40 procent av de globala koldioxid emissionerna. Ett av nyckelmaterialen för att öka en byggnads energieffektivitet är isoleringsmaterialen. Syftet med detta kandidatexamensarbete är att utvärdera GWP:n av hampafiberisolering jämfört med de två marknadsledande isoleringsmaterialen, mineralull och cellplast.  GWP:n av de tre isoleringsmaterialen beräknas efter att vardera isoleringsmaterial har blivit placerat i ett envåningshus med storleken 30 m2. Livscykelanalysen för byggnader används sedan som bakgrund för att beräkna GWP:n av de tre byggnaderna. De beräknade kategorierna för GWP:n av byggnaderna är: råmaterial, transport, produktion, konstruktion samt energianvändningen. Byggnaderna antas ha en inomhustemperatur på 20°C och har blivit konstruerade i Stockholm, Sverige.  Utan överraskning var hampafibern det isoleringsmaterial som hade lägst GWP i kategorierna; råmaterial, produktion och konstruktion. Däremot på grund av hampafiberns mindre optimala termiska konduktivitet jämfört med de andra isoleringsmaterialen var byggnaden med hampafiberisolering den minst energieffektiva.  Trots den lägre energieffektiviteten visade sig byggnaden med hampafiberisolering vara den med lägst GWP under en 30 årsperiod, förutsatt att förnyelsebara energikällor användes. Överraskande nog, var däremot källan från vart elektriciteten kom mycket viktig för att avgöra byggnadernas GWP. När den svenska elmixen från Boverkets klimatdatabas användes var skillnaden i GWP mellan de olika byggnaderna marginell. Användes istället förnyelsebara energikällor i form av vindkraft, var hampafiberisoleringen det mest fördelaktiga isoleringsmaterialet ur ett miljöperspektiv. / The world's focus on global warming has grown larger than ever before, and the construction sectorisresponsibleforupwardsof 25to40percentoftheglobalcarbonemissions.Oneof the key materials to increase the energy efficiency of buildings are insulation materials. The purpose of the thesis is to evaluate the global warming potential of insulation made out of hemp compared with the two leading insulation materials on the global market, Mineral wool insulation & EPS.  The global warming potential of the three insulation materials are calculated whilst each is placed in a 30 m2 one-story house. The life cycle assessment (LCA) of buildings is used as background to calculate the global warming potential of each of the three buildings. The calculated categories for the global warming potential are: raw materials, transportation, production, the construction phase, and energy usage in the building. The buildings are assumed to have an inside temperature of 20°C and have been constructed in Stockholm, Sweden.  To no surprise the hemp fibre insulation material had the lowest global warming potential out of the three materials during the raw material, production and construction phase. However due to the less optimal value of thermal conductivity for the hemp fiber insulation compared to the other materials, the energy efficiency in the building using hemp fibre insulation was comparatively the worst.  However, the building using hemp fibre insulation could be concluded as the one with the least global warming potential during a 30 year usage if the correct energy sources were used. Surprisingly enough it turned out that the source of electricity was vital for the global warming potential. When using the Swedish electricity mix found in Boverkets Climate database the difference between the buildings was marginal. If renewable sources in the form of wind power were used instead of the national mix for electricity the differences were more noticable and the building using hemp fiber as insulation was less impactful the lower the global warming potential of the energy source was per kWh.

Denna rapport behandlar en fallstudie i ett kandidatexamensarbete som utförts tillsammans med en livsmedelsbutik i Stockholmsområdet och som grundar sig i intervjuer, platsbesök och vetenskapliga artiklar. Där livsmedelsbutiken har ett intresse av att implementera en odling i form av ett hydroponiskt system direkt i sin butik.  I fallstudien har det undersökts hur implementering av odling i butik genom ett samarbete med ett odlingsföretag skulle fungera och se ut för butiken. Studien har begränsats till två olika odlingsföretag i Sverige, som har varsitt koncept på hur odlingen kan implementeras, gemensamt för dem är att de använder vertikal odling i form av hydroponiska system. Där det ena företaget erbjuder vertikal odling i en odlingscontainer och det andra vertikal odling inne i ett växthus. Båda företagens olika odlingskoncept har redan implementerats i två andra livsmedelsbutiker inom samma koncern som livsmedelsbutiken i Stockholm befinner sig i.  Fallstudien har genomförts genom att först skapa en bred bakgrund genom litteratursökningar i olika databaser kring relevanta nyckelord för att sedan genomföra intervjuer med båda odlingsföretagen och livsmedelsbutikerna. Därefter har kunskap och svar från respondenterna i intervjuerna sammanställts och ett förslag har tagits fram om vilket odlingsföretag som lämpar sig bäst för livsmedelsbutikens ändamål.  Resultatet visar att möjligheterna och fördelarna vid en implementering av hydroponisk odling för livsmedelsbutiken i Stockholmsområdet att implementera hydroponisk odling är flera och överväger till största del de möjliga utmaningarna. Dessutom gynnas flera av hållbarhetsmålen till livsmedelsbutikens koncern genom implementering av en hydroponisk odling i butiken. Vidare gynnas även några av de Förenta Nationernas Globala mål och även livsmedelsbutikens egna hållbarhetsmål. / This report is the result and outcome of a bachelor's thesis project conducted during the spring of 2021. The report presents the performed case study of a grocery store, in the area of Stockholm, where the company is aiming to implement a hydroponic self-cultivation inside their grocery store. The work is based on conducting interviews and reviewing established scientific articles in the field.  In the case study, it has been investigated how a potential collaboration between the grocery store and a cultivation company can be established. The study was limited to investigating two cultivation companies active on the Swedish market. These two cultivation companies have different solutions of how the cultivation can be implemented on the store area, but both offer vertical hydroponic solutions. Further, both systems of the individual cultivation companies’ have been implemented in other grocery stores that can be used as reference for validation of data.  The literature review of existing publications were conducted by searching in different databases by using the keywords of this work, for the researcher to increase knowledge to create guides for the interviews and for creating the theoretical frame of reference. Thereafter, literature findings and answers from the interviewees were compiled, analyzed and discussed to make a proposition of which cultivation company is best suited for a potential collaboration, with regard to the grocery stores’ wishes of implementing a hydroponic solution.  The results show that several of the grocery stores’ sustainability goals would benefit from a potential implementation of a self-cultivation. Also, implementing a hydroponic farm on the store area would increase the grocery store’s contribution towards achieving the Sustainable Development Goals.

In a time where the climate is one of the most important issues and challenges in politics, both nationally and globally, the social debate is moving towards the need to build more sustainably, where wood is becoming increasingly popular from a sustainability perspective. The study examines the possibilities for an increased use of wood in Dalarna by highlighting the obstacles and challenges that slow down the progression of wood construction. It is also examined how an extended collaboration between the actors in the construction sector and how previous experiences with wooden construction projects can increase confidence in the material and promote wooden construction. The study is conducted through qualitative interview studies with active actors in several levels within the construction sector. A total of 9 respondents participates in the study from different parts of the process; clients, project designer, the wooden industry and construction contractor to form a deeper understanding of the subject from different perspectives within the construction sector. It describes a positive attitude towards wood as a building material with visions of expanding constructions with more wood as a frame material where confidence in the material is high. The biggest challenges for wood as a building material are described as a lack of knowledge and prejudices within both the industry and the market. Other challenges to ensure a promotion of the material, which heights in detailed development plans were explained. Strategies and needs to promote the work of implementing wood in more projects are described where it is a matter of facilitation, not a requirement to ensure wooden constructions. It appears that ignorance regarding fire and moisture are the most common prejudices in the industry, which is confirmed by the theoretical framework. Today's building regulations allow the use of all types of frame materials, but the ignorance regarding fire properties and how wood as a material handles being exposed to moisture is a problematic challenge. An expanded industry collaboration where shared knowledge and experience between the actors in the creation of and participation in forums is an important factor in promoting wood in construction projects as described in the theoretical framework. An increased degree of completion and streamlining of the assembly process would give wood several additional advantages. / I en tid där klimatet är en av politikens viktigaste frågor och utmaningar, både nationellt och globalt går samhällsdebatten mot att vi måste bygga mer hållbart där trä blir alltmer populärt ur ett hållbarhetsperspektiv. I studien undersöks möjligheterna till en ökad användning av trä i Dalarna genom att belysa de hinder och utmaningar som bromsar progressionen av träbyggande. Det undersöks även hur en utökad samverkan mellan aktörerna inom byggsektorn och hur tidigare erfarenheter av träbyggnadsprojekt kan öka förtroendet för materialet och främja träbyggandet. Studien bedrivs genom kvalitativa intervjustudier med aktiva aktörer i flera led inom byggsektorn. Totalt nio respondenter deltar i studien från olika delar av processen; beställare, projektör, träindustri och byggentreprenör för att bilda en djupare förståelse kring ämnet från olika perspektiv inom byggsektorn. Det redogörs för en positiv inställning till trä som byggnadsmaterial med visioner om att utöka byggnationerna med mer trä som stommaterial där förtroendet för materialet är högt. De största utmaningarna för trä som byggnadsmaterial beskrivs vara brist på kunskap och fördomar inom både branschen och på marknaden. Övriga utmaningar för att säkerställa ett främjande av materialet, som höjder i detaljplaner redogjordes för. Strategier och behov för att främja arbetet med att implementera trä i fler projekt beskrivs där det handlar om ett underlättande, inte ett krav för att säkerställa träbyggnationer. Det framkommer att okunskap gällande brand och fukt är de vanligaste fördomarna inom branschen vilket styrks av det teoretiska ramverket. Dagens byggnadsregler tillåter användningen av alla typer av stommaterial men okunskapen gällande brandegenskaper och hur trä som material hanterar att utsättas för fukt är en problematisk utmaning. En utökad branschsamverkan där delade kunskaper och erfarenheter mellan aktörerna i skapande av och deltagande i forum är en viktig faktor för att främja trä i byggprojekt vilket beskrivs i det teoretiska ramverket. En ökad färdigställandegrad och effektivisering av monteringsprocessen skulle ge trä ytterligare flera fördelar.

​​I bygg- och fastighetsbranschen har hållbarhetsfrågor blivit alltmer framträdande på senare tid och aktörerna ställs inför högre krav. En övergång till en cirkulär ekonomi krävs för att hantera jordens resurser och minska branschens betydande klimatpåverkan. Studiens syfte är att undersöka utmaningarna med återbruk av byggmaterial i Malmö samt identifiera vad som krävs för att öka antalet intressenter att välja återbrukat byggmaterial i byggprocessen. En kvalitativ metod har använts och en fallstudie har genomförts för att granska den kommersiella fastigheten Snickeriet i Varvsstaden. Studien omfattar sju semistrukturerade intervjuer med relevanta aktörer, antingen direkt knutna till Snickeriet eller med djupgående kunskap inom det valda ämnet. Det teoretiska ramverket är organiserat i tre huvudteman: hållbarhet och cirkulär ekonomi, val av hållbara byggmaterial samt hinder för återbruk av byggmaterial. Empirin och analysen bygger på dessa tre huvudteman. Slutsatserna från studien identifierar betydande utmaningar för återbruk av byggmaterial och föreslår åtgärder för ökad acceptans och användning av återbruk i byggprocessen. Genom en fallstudie av Snickeriet i Varvsstaden samt intervjuer med relevanta aktörer identifieras komplexa hinder såsom tekniska, ekonomiska och logistiska svårigheter. Vidare krävs mer omfattande och detaljerade projekteringar samt integrering av återbruk av byggmaterial i de tidiga skedena av byggprocessen. För att öka användningen av återbruk krävs en koordinerad strategi för involverade aktörer inom byggsektorn och offentliga myndigheter. Anpassning av lagstiftning, förbättrad ansvarsfördelning och investeringar i infrastruktur för återbruk föreslås som viktiga åtgärder för att främja en cirkulär ekonomi inom byggsektorn. Slutligen betonas vikten av att öka medvetenheten och lyfta fram de övergripande fördelarna med återbruk för att stärka samhällets hållbarhet och för att få fler intressenter att välja återbrukat material framför nytt material. / In the construction and real estate industry, sustainability issues have become increasingly prominent in recent years and stakeholders are faced with higher demands. A transition to a circular economy is required to manage the earth's resources and reduce the industry's significant climate impact. The aim of the study is to examine the challenges with the reuse of building materials in Malmö and identify what is needed to increase the number of stakeholders choosing reused building materials in the construction process. A qualitative method has been used and a case study has been conducted to examine the commercial property Snickeriet in Varvsstaden. The study includes seven semi-structured interviews with relevant stakeholders, either directly related to Snickeriet or with in-depth knowledge within the chosen subject. The theoretical framework is organized into three main themes: sustainability and circular economy, selection of sustainable construction materials and barriers to the reuse of building materials. The empirical work and the analysis are based on these themes. The conclusions of the study identify significant challenges for the reuse of building materials and suggest measures for increased acceptance and use of reuse in the construction process. Through a case study of Snickeriet in Varvsstaden and interviews with relevant stakeholders, complex barriers such as technical, economic and logistical difficulties are identified. More comprehensive and detailed planning is required, as well as the integration of the reuse of building materials in the early stages of the construction process. To increase the use of reuse, a coordinated strategy is required for involved stakeholders in the construction sector and public authorities. Adaptation of legislation, improved distribution of responsibilities and investments in reuse infrastructure are proposed as key measures to promote a circular economy in the construction sector. Finally, the importance of increasing awareness and highlighting the overall benefits of reuse to strengthen society’s sustainability and to encourage more stakeholders to choose reused materials over new materials.

In dieser Arbeit wurden die Veränderungen der agrarklimatologischen Bedingungen im Zuge des Klimawandels für ausgesuchte Sauerkirschanbauregionen in Europa und Nordamerika untersucht. Es wird auf veränderte Risiken (Spätfrost, Hitzewellen, Wassermangel) hingewiesen, die durch nachhaltige, praxisorientierte und ökonomisch vertretbare Anpassungsmaßnahmen (Überdachung, Frostschutz, Bewässerung, Anbausystem, Wahl der Sorte und Unterlage, etc.) begrenzt werden können. Der Klimawandel kann neben Risiken aber auch Chancen für den Sauerkirschanbau eröffnen. Höhere Temperaturen und eine längere Vegetationsperiode können regional differenziert zu günstigeren Anbaubedingungen führen. Ein besonderer Schwerpunkt wurde auf die Entwicklung phänologischer Modelle gelegt, mit denen Veränderungen im Entwicklungsrhythmus der Sauerkirschgehölze analysiert werden konnten. Dafür wurden acht Modelle zur Vorhersage des Blühbeginns und Blühendes entwickelt. Weitere phänologische Stadien konnten mit dem Modell von Zavalloni et al. (2006) berechnet werden. Die Untersuchungen haben ergeben, dass sich der Blühbeginn unter geänderten Klimabedingungen verfrüht, aber nur geringe Verkürzungen der Zeiträume zwischen den phänologischen Stadien zu erwarten sind. Zu den gefürchteten Witterungsschäden im Obstbau gehört Spätfrost, der zu hohen Ertragsverlusten führen kann. Im Zuge des Klimawandels können sich die Häufigkeit und Stärke der Fröste ändern. Die Frostwahrscheinlichkeit während der untersuchten Entwicklungsphasen von Sauerkischgehölzen könnte in diesem Jahrhundert in Rheinland-Pfalz und Eau Claire abnehmen, während sich die Verhältnisse in den anderen Anbaugebieten nur geringfügig ändern. In einem zweiten Schritt wurden die Ertragsverluste durch Frost bestimmt. Hierbei hat sich ergeben, dass die Frostschäden in den untersuchten Anbauregionen wahrscheinlich geringer werden. Allerdings differieren die Ergebnisse zwischen den Berechnungen mit beobachteten und modellierten Temperaturen oft stark. / This thesis investigates the changes in agro-climatic conditions for selected growing region in Europe and North America under current and future climate conditions. The overall aim of the study was to identify possible risks (spring frosts, heat waves, water shortages), which can be limited by sustainable, practically oriented and economically viable adaptation measures (hail- and frost-protection, irrigation, cultivation system, choice of variety and rootstock). Besides risks, climate change can provide new opportunities. Higher temperature levels and extended growing season lengths could regionally differentiated improve the growing conditions. Particular focus was given to developing phenological models, used to investigate shifts in spring phenology of sour cherry trees due to climate change. Therefore, eight models to predict the beginning and end of blossom were optimized and validated. Further phenological stages were calculated with the model by Zavalloni et al. (2006). The results show an earlier onset in the beginning of sour cherry blossom under future climate conditions, while the length of the period between the phenological stages only shortens slightly. Spring frosts are feared weather hazards in orchards which can cause substantial yield losses. The changing climate conditions could influence the frequency and strength of spring frosts. In the course of this century the spring frost probability is likely to decrease in Rhineland-Palatinate and Eau Claire, while only slight changes are expected in the other growing regions. In the second step, yield losses caused by spring frost were calculated. The frost damages on sour cherries in the investigated growing regions will probably decrease. However, the yield losses calculated with observed and modeled temperatures often differ strongly.

Plattrambron är Sveriges vanligaste typ av bro och utgör nästan hälften av Sveriges brobestånd. I den här studien har det utförts en jämförelse mellan två produktionssätt för plattrambroar utifrån ett livscykelperspektiv. Studien bygger på att jämföra olika produktionsmetoder utifrån kostnad- och miljösynpunkt där förslag till förbättringar redogörs för att förenkla valet av produktionsmetod. Fokus mot hållbar infrastruktur ökar och att ur ett livscykelperspektiv jämföra olika produktionssätt kan leda till minskad miljöpåverkan och vinster ur ett kostnadsperspektiv. Denna fallstudie visar att prefabricerat produktionssätt kan ge stora besparingar med hänsyn till klimat och ekonomi. Fallstudien omfattas av kvalitativa interjuver med aktörer i branschen och beräkningar har utförts enligt livscykelkostnad- och livscykelanalysers normer. Möjlighet till ytterligare materialbesparingar finns för båda produktionssätten om ändring av kraven för brobyggande sker, då krav på utformning hämmar möjligheten till nya och bättre lösningar. Studiens resultat visar att det genom rätt val av produktionsmetod är möjligt att sänka emission av koldioxid, minska energiåtgång och sänka kostnader för infrastrukturen. Ytterligare vinster kan erhållas om ändringar av kraven utförs. / Flat frame bridges are the most common type of bridge in Sweden and constitutes almost half of all bridges in Sweden. In this study, a comparison between two production methods of flat frame bridges from a lifecycle perspective has been conducted. The study is built on comparing production methods from cost and environmental viewpoints where suggestions for improvements are presented to facilitate the choice of production method. Focus on environmentally sustainable constructions is increasing and by comparing different production methods from a lifecycle perspective it is possible to decrease environmental impact and increase cost-efficiency. The results of this case-study show that prefabricated production method offers greater savings regarding environment as well as economy. The possibility of further material savings exists for both production methods, prefabricated and site-cast, if changes of the regulations regarding bridge construction are made, as current regulations on design inhibits possibilities of new and better solutions. The result of the study shows that by choosing the right production method it is possible to decrease emissions of carbon dioxide, reduce energy consumption and costs for the infrastructure. Further gains can be made if regulations are changed.

Seit Beginn der Industrialisierung ist ein starker Anstieg der anthropogenen Treibhausgaskonzentrationen in der Atmosphäre zu verzeichnen, der zu einer Veränderung des Klimas auf der Erde führt. Schon heute sind die Auswirkungen auf die Umwelt und zahlreiche Bereiche des täglichen Lebens zu beobachten. Diese werden sich mit fortschreitendem Klimawandel noch verstärken. Auch das Bauwesen muss sich auf die sich verändernden klimatischen Einwirkungen wie beispielsweise Sommerhitze, Überflutung, Starkregen, Hagel und Wind einstellen. Für keine der genannten klimatischen Einwirkungen ist das Änderungssignal in den Klimaprojektionen so eindeutig wie für die Sommerhitze. Aus diesem Grund wird der Handlungsbedarf beim sommerlichen Wärmeschutz als besonders hoch eingeschätzt. In den westlichen Industriestaaten halten sich Erwachsene während des Sommers circa 80 % der Zeit in Innenräumen auf. Deshalb ist das Innenraumklima von entscheidender Bedeutung für die Behaglichkeit, die geistige Leistungsfähigkeit und die Gesundheit des Menschen. Wie sich der Klimawandel auf die gebaute Umwelt in Deutschland auswirkt, ist weitestgehend unerforscht. Es ist zu klären, ob nur einzelne baukonstruktive Details, die heutigen Bemessungsregeln oder sogar grundsätzliche Entwurfsprinzipien für Gebäude überdacht werden müssen. Das Ziel der Arbeit ist, eine Untersuchungsmethodik zu entwickeln, mit der die Auswirkungen des bereits beobachteten und des zu erwartenden Klimawandels auf den sommerlichen Wärmeschutz bestehender Bürogebäude beurteilt werden können. Erst dadurch lässt sich ein etwaiger Handlungsbedarf objektiv feststellen und begründen. Ein weiteres wesentliches Ziel besteht darin, beispielhafte Anpassungsmaßnahmen in Abhängigkeit der jeweiligen Baukonstruktion zu entwickeln, mit denen auch in Zukunft die sommerliche Behaglichkeit in bestehenden Bürogebäuden sichergestellt werden kann. Von besonderem Interesse ist dabei die Frage, ob baukonstruktive Maßnahmen allein in Zukunft ausreichen können oder ob zusätzlich anlagentechnische Lösungen zur technischen Kühlung unumgänglich werden. Die entwickelten Anpassungsmaßnahmen sollen die Grundlage für Gebäudekonzepte und Fassadenkonstruktionen sein, welche auch bei fortschreitendem Klimawandel die Anforderungen an die Behaglichkeit und den sommerlichen Wärmeschutz erfüllen. Des Weiteren soll eine Methode zur Bewertung der Wirtschaftlichkeit von Klimaanpassungsmaßnahmen aufgezeigt werden. Um untersuchen zu können, inwieweit die Verletzbarkeit infolge zunehmender Sommerhitze und der entsprechende Anpassungsbedarf von der Baukonstruktion abhängen, wurden drei Bürogebäude unterschiedlicher Baualtersstufen ausgewählt und mittels dynamisch-thermischer Gebäudesimulation analysiert. Die dynamisch-thermische Gebäudesimulation ist aktuell die detaillierteste Methode zur Beurteilung des sommerlichen Wärmeschutzes. Nur mit ihr können komplexe Gebäudekonzepte oder automatisierte Systeme ausreichend genau nachgebildet werden. Zur Abbildung des bereits stattgefundenen und des projizierten Klimawandels wurden fünf Klimadatensätze verwendet, mit denen der Klimawandel von der Mitte des 20. Jahrhunderts bis zum Ende des 21. Jahrhunderts dargestellt werden kann. Die Schwachpunkte der drei untersuchten Gebäude wurden analysiert und darauf aufbauend detaillierte Anpassungsvorschläge ausgearbeitet und wiederum über Simulationen bewertet. Umfangreiche Detailzeichnungen zu den angepassten Gebäudekonzepten und Fassadenkonstruktionen sollen eine Umsetzung der Ergebnisse in die Praxis erleichtern. Es werden Möglichkeiten aufgezeigt, den durch diese Maßnahmen erzielten Nutzen in Geldeinheiten zu bewerten. Dadurch können Klimaanpassungsmaßnahmen einer Wirtschaftlichkeitsbetrachtung über Investitionsrechenverfahren zugeführt werden. / Since the beginning of industrialization, a large increase of anthropogenic greenhouse gas concentrations in the atmosphere has been detected. This increase is the main cause for the observed climate change. The impacts of climate change on the environment and numerous aspects of human lives have been visible and will become more and more threatening with ongoing climate change. Civil engineering has to deal with changing climate-related hazards such as summer heat, flooding, torrential rain, hail and storm. For none of the mentioned climatic impacts on buildings, the climate change signal is as unambiguous and robust as for summer heat. Thus, actions to protect from summer overheating are highly required. During summer, adults in the Western industrialized states spend about 80 % of their time indoors. Therefore, indoor climate is of essential importance for comfort, mental performance and human health. The impacts of climate change on the built environment in Germany are rarely investigated. It has to be determined whether the building construction details, current design regulations or the design principles have to be revised. This thesis aims to develop a research methodology, which evaluates the impacts of the observed and expected climate change on the protection against summer overheating of existing office buildings. Only thus a possible need for action can be objectively determined and justified. Another major objective is the development of exemplary adaptation measures for various building construction types to ensure the comfort in existing office buildings during summer. Of particular interest is the question if it will be sufficient in the future to use only passive measures or if it will be unavoidable to install technical cooling capacities. The developed adaptation measures should be the basis for building concepts and façade constructions that are able to guarantee high comfort and an improved protection against summer overheating. Furthermore, a method to evaluate the economic efficiency of adaptation measures is demonstrated. To investigate the relationship between building construction and vulnerability, three buildings of different construction year categories have been analyzed using dynamic thermal building simulations. At present, the dynamic thermal building simulation is the most detailed method for evaluating the protection against summer overheating. This is the only method which is able to reproduce complex building concepts and automated systems in sufficient detail. In order to demonstrate the impacts of the observed and projected climate change on buildings between the middle of the 20th century and the end of the 21st century, five climate datasets have been applied. The weak points of the three investigated buildings have been analyzed. Based on this, detailed adaptation measures have been developed and evaluated by thermal building simulations. Comprehensive drawings, which show the adapted building concepts and façade details, will facilitate the application in practice. Different possibilities are demonstrated to express the achieved benefit from the adaptation measures in monetary units. Therefore, adaptation measures can be assessed by investment calculations.

Energy efficiency within the transport sector - A case study on the vehicle fleet of a companyIsak EklövThe environmental objective of zero net emissions of greenhouse gases by 2045 asdecided by the Swedish parliament establishes a framework for a standard thatimplies a demand for considerable changes within many sectors at both technical and political level. The need for long term efficiency solutions with respect tosustainability to be able to reach this goal is great and one step towards this couldpotentially be an adaption to an increased amount of vehicles with alternative fuelsin the vehicle fleet of Sweden. This thesis examined the potential for companiesto reduce their life-cycle emissions of greenhouse gases as well as the total cost ofownership (TCO) for their vehicles by changing the composition of their vehiclefleet.The project started with a literature review of a general character where data forlife-cycle emissions of greenhouse gases as well as TCO for different vehicle typeswas examined and collected. Then the life-cycle emissions of greenhouse gases andTCO were calculated for the different vehicle types through a case study on thevehicle fleet of a company. Finally a programming script was developed to increasethe efficiency of the process which was then used to create scenarios with differentcompositions of the vehicle fleet. A sensitivity analysis was also carried out to evaluate the robustness of the life cycle calculations where the parameters individuallywere altered and the effect on the final result was examined.The result of the case study showed that alternative fueled vehicles are expected tolead to lower life-cycle emissions of greenhouse gases compared to the conventionalalternatives for all vehicle types where alternative fuels are commercially available.The only exception for this was the electric fringe benefit vehicle with a 100 kWhbattery which was expected to lead to higher life-cycle emissions than its fossilalternatives. The result of the cost analysis showed a similar pattern but in thiscase the service vehicle fueled with gas was expected to lead to a higher value ofTCO than its fossil alternatives. The sensitivity analysis for life-cycle emissionsof greenhouse gases showed that production of lithium-ion batteries, vehicle base production and tailpipe emissions were the most contributing parameters forfringe benefit vehicles. The purchase cost was found to be the most contributingparameter for TCO.The result of the scenario analysis showed that there is a potential to decreaseiiilife-cycle emissions of greenhouse gases by 22 % of the total life-cycle emissionsfor the vehicle fleet according to the Base-case scenario. The potential to decreaseTCO was found to be 1,1 %. The other scenarios showed a potential decrease forlife-cycle emissions of 37 % and a cost decrease of 7 % individually.Key words: greenhouse gas emissions, alternative fuels, electric vehicles, totalcost of ownership, life cycle assessment, sustainable vehicle fleet

No description available.

To reach the net-zero carbon goal by 2045, the Swedish government want to push the building and construction sector to lower their greenhouse gas emissions. This push is performed by implementing a law requiring building developers to perform a climate declaration over greenhouse gas emissions, to receive a building’s final clearance. The climate declaration is limited to only include emissions from material extraction until completed building. However, there is a varying knowledge level in the industry regarding how to perform a climate declaration as well as how different materials impact the result. Therefore, this study aims to bring clarity concerning the topic, by investigating where the major and minor climate impacts occur in a building process. Additionally, the impact of different insulations materials and how they influence the result of a climate declaration is studied. To answer the research questions, a climate declaration is performed on a Swedish preschool. The insulation material in the building is altered between glass wool, stone wool, cellulose fibre, foam glass, and polystyrene insulation in different scenarios to see how it impacts the result. The stone wool scenarios use both carbon neutral and non-carbon neutral insulation. Cellulose fibre uses both loose wool with data from an EPD and board insulation with data from Boverket’s climate database in the scenarios. The major climate impact derives from the product stage (A1–A3), meaning material selection have a significant impact on the climate declaration result. The building element with the highest climate impact is the inner walls followed by the foundation, while the floor construction, roof and outer walls have the lowest climate impact. On a material level, plaster board, building plywood and concrete have the highest climate impact in the reference building. The cedar panel have the lowest climate impact and is the only carbon negative material in the reference building. However, this is due to different assumptions made in the climate impact data concerning the binding of carbon in organic materials. The results showed that the insulation material with the highest climate impact is non-carbon neutral stone wool that is 16 % higher than the original construction with glass wool, while loose cellulose wool has the lowest climate impact. The climate impact from the scenario with non-carbon neutral stone wool in the wall and roof construction is 33 % higher compared to the corresponding loose cellulose wool scenario. The scenario with the lowest climate impact, with loose cellulose wool, is approximately 13 % lower than the corresponding glass wool scenario. The carbon neutral stone wool scenario has a similar result to glass wool. Foam glass has a 9.5 % higher climate impact compared to polystyrene insulation in the foundation. Regarding the selection of insulation material, it influences the climate declaration by changing the climate impact. The influence derives from a combination of climate impact per unit and material quantity used in the building. The material quantity is partly dependant on the thermal conductivity (λ-value) of the insulation material. The climate declaration shows a limited view of a building’s environmental impact for a limited part of its lifecycle. Therefore, we would recommend additional lifecycle stages and environmental impacts to be part of the climate declaration in the future, as a means to avoid suboptimization and unintentional problem shifting. / För att nå klimatneutralitetsmålet 2045 vill den svenska regeringen driva bygg- och fastighetssektorn till att sänka sina växthusgasutsläpp. Denna insats utförs genom att införa en lag som kräver att byggherrar utför en klimatdeklaration över växthusgasutsläpp för att få ett slutbesked för byggnaden. Klimatdeklarationen är begränsad till att endast omfatta utsläpp från materialutvinning fram till färdig byggnad. Det finns dock en varierande kunskapsnivå i branschen om hur en klimatdeklaration utförs samt hur olika material påverkar resultatet. Därför syftar denna studie till att ge klarhet angående ämnet genom att undersöka var de större och mindre inflytandena på klimatpåverkan förekommer i en byggprocess. Dessutom studeras effekterna av olika isoleringsmaterial och hur de påverkar resultatet av en klimatdeklaration. För att besvara frågeställningarna utförs en klimatdeklaration på en svensk förskola. Isoleringsmaterialet i byggnaden ändras mellan glasull, stenull, cellulosafiber, skumglas och cellplast i olika scenarier för att se hur det påverkar resultatet. I stenullscenarierna används både koldioxidneutral och icke-koldioxidneutral isolering. Cellulosafibrer använder både lösull med data från en EPD och skivisolering med data från Boverkets klimatdatabas i scenarierna. Den största klimatpåverkan kommer från produktstadiet (A1–A3), vilket innebär att materialvalet har en betydande inverkan på klimatdeklarationsresultatet. Byggnadselementet med störst klimatpåverkan är innerväggarna följt av grunden, medan bjälklaget, taket och ytterväggarna har lägst klimatpåverkan. På materialnivå har gipsskivor, plywood och betong den högsta klimatpåverkan i referensbyggnaden. Cederpanelen har lägst klimatpåverkan och är det enda koldioxidnegativa materialet i referensbyggnaden. Detta beror dock på olika antaganden i klimatpåverkan angående bindningen av kol i organiska material. Resultaten visade att isoleringsmaterialet med den högsta klimatpåverkan är icke-koldioxidneutral stenull, som är 16 % högre än originalkonstruktionen med glasull, medan lös cellulosaull har lägst klimatpåverkan. Klimatpåverkan från scenariot med icke koldioxidneutral stenull i vägg- och takkonstruktion är 33 % högre jämfört med motsvarande scenario med lös cellulosaull. Scenariot med lägst klimatpåverkan, med lös cellulosaull, är cirka 13 % lägre än motsvarande glasullscenario. Det koldioxidneutrala stenullscenariot har ett liknande resultat som glasull. Skumglas har 9,5 % högre klimatpåverkan jämfört med cellplasten i grunden. När det gäller valet av isoleringsmaterial påverkar det klimatdeklarationen genom att förändra klimatpåverkan. Påverkan härstammar från en kombination av klimatpåverkan per enhet och mängden material som används i byggnaden. Mängden material beror delvis på isoleringsmaterialets värmekonduktivitet (λ-värde). Klimatdeklarationen visar en begränsad bild av en byggnads miljöpåverkan under en begränsad del av dess livscykel. Därför rekommenderar vi att ytterligare livscykelstadier och miljöindikatorer ingår i klimatdeklarationen i framtiden, för att undvika suboptimeringar och oavsiktliga problembyten.