Feeling safe is important for residents in their neighborhoods, but how do residents living in an area rumored to be unsafe perceive safety? This case study examined the perceived safety in a vulnerable area (Swedish: Utsatt område) in Gävle, Sweden. These vulnerable neighborhoods fall under the Swedish million housing program that consist of residential areas with large and high resident buildings that are often densified. This study aimed to examine the residents’ perception of safety in a neighborhood with the same conditions, in addition to evaluate crime prevention in the area using crime prevention through environmental design principles. territoriality, natural surveillance, activity support and access control. The aim of this study was achieved by using the following methods: CPTED inventory, safety walks and a survey. The safety walk was conducted with residents of the area. The inventory showed that crime prevention in the area is considered low, however, the results from safety walk suggest that the residents perceive the area as moderately safe. This study provides some suggestions in order to provide better crime prevention and better perception of safety in the area.Examples among the suggestions were to better the lighting and create more pedestrian crossovers on the car-based roads to decrease possible barrier effects. / Att känna sig trygg är viktigt för invånare i sina stadsdelar, men hur upplever invånare som bor i ett område som ryktas vara otryggt sin trygghet? Denna fallstudie undersökte den upplevda tryggheten i ett utsatt område i Gävle, Sverige. Dessa utsatta stadsdelar faller under det svenska miljonboendeprogrammet som består av bostadsområden med stora och höga bostadshus som ofta är förtätade. Denna studie syftade till att undersöka invånarnas uppfattning om trygghet i en stadsdel med samma förutsättningar, samt att utvärdera brottsförebyggande arbete i området med hjälp av brottsförebyggande principer såsom territorialitet, naturlig övervakning, aktivitetsstöd och tillträdeskontroll. Syftet med denna studie uppnåddes genom att använda följande metoder: CPTED-inventering, säkerhetsvandringar och en undersökning. Trygghetsvandringen genomfördes med boende i området. Inventeringen visade att det brottsförebyggande faktorerna i området anses lågt, dock tyder resultaten från trygghetsvandring på att de boende uppfattar området som måttligt säkert. Denna studie ger några förslag för att förbättra de brottförebyggande faktorerna och ge en bättre trygghetsuppfattning i området. Exempel bland förslagen var att förbättra belysningen och skapa fler övergångar för fotgängare på de bil baserade vägarna för att minska eventuella barriäreffekter.

Sammanfattning Titel: Hyresgästens möjlighet till boende vid en omfattande renovering.Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi – inriktning: hur bostadsbolags värderar hyresgästers möjlighet till boende efter en omfattande renovering, 15 HP.Problembeskrivning: I samband med omfattande renovering av en bostadsfastighet tenderar nivån på hyresgästutflytt öka. Nivån är som högst i socioekonomiskt utsatta områden, vilket härleds till att de är mer exponerade mot en hyreshöjning. Alla omfattande renoveringar leder inte till någon större hyreshöjning men bostadsbolag har stora möjligheter att öka hyran markant. En kraftig hyreshöjning är ekonomiskt fördelaktigt för fastighetsägaren men de som tvingas flytta på grund av oförmågan att betala hyran hamnar i kläm.Forskningsfråga: Hur arbetar bostadsbolag för hyresgästens möjlighet till bostad vid en omfattande renovering?Syfte: Studien syftar till att analysera hur bostadsbolag tar socialt ansvar och värderar hyresgästens möjlighet till boende i samband med en omfattande renovering och medförande hyreshöjning. Genom att analysera genomförda renoveringar vill vi kartlägga hur bostadsbolag tar socialt ansvar för hyresgästens boendemöjligheter vid en renovering. Studien ska bidra till en förståelse för hur bostadsbolag balanserar det sociala ansvarstagandet med sitt affärsmässiga intresse.Metod: Studien har genomförts med en abduktiv forskningsansats. Vetenskapliga artiklar på det valda forskningsområdet har lagt grunden för den forskningslucka som undersökts. Det är utifrån denna forskningslucka som problemformuleringen och forskningsfrågan skapats. Det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med sex respondenter på sex olika bostadsbolag. Studien är utformad som en retrospektiv fallstudie där de valda bostadsbolagen äger miljonprogramsfastigheter som i relativ närtid genomgått omfattande renovering.Slutsats: De undersökta bostadsbolagen strävar åt att arbeta socialt och försöker upprätthålla en bild av företaget som socialt ansvarstagande. Studien påvisar att socialt ansvarstagande åtgärder som genomförs ibland har en ekonomisk agenda bakom. Trots det tyder studien på att bostadsbolagen generellt värnar om hyresgästens möjlighet till bostad genom att:- Endast utföra de renoveringar som anses nödvändiga och avstå från de standardhöjande åtgärder som inte efterfrågas.- Låta hyresgästen välja bland olika renoveringspaket, vilket ger dem möjlighet att påverka omfattningen på renoveringen i den utsträckning som de kan betala hyran.- Erbjuda ett alternativt boende som hyresgästen kan välja att flytta permanent till vid större renoveringar som ska göras i lägenheten. / Abstract Title: The tenant's opportunity for accommodation in the event of an extensive renovation.Subject: Bachelor's thesis in business administration – specialization: how housing companies value tenants' opportunity for housing after an extensive renovation, 15 HP.Problem statement: Associated with extensive renovation of a residential property, the level of tenant relocation tends to increase. The level of relocation is highest in socio-economically vulnerable areas, which is due to the fact that they are more exposed to a rent increase. Not all extensive renovations lead to a major rent increase, but housing companies have great opportunities to increase the rent significantly. A sharp rent increase is economically advantageous for the property owner, but those who are forced to move due to the inability to pay the rent are the ones ends up suffering.Question at issue: How do housing companies work for the tenant's opportunity for housing in the event of an extensive renovation?Purpose: The study aims to analyze how housing companies take social responsibility and evaluate the tenant's opportunity for housing in connection with an extensive renovation and the rent increase it result in. By analyzing implemented renovations, we want to map how housing companies take social responsibility for the tenant's housing opportunities during a renovation. The study will contribute to an understanding of how housing companies balance social responsibility with their business interest.Method: The study was conducted with an abductive research approach. Peer reviewed articles in the chosen research area have established the research gap that has been investigated. It is on the basis of this research gap that the problem formulation and research question has been created. The empirical material has been collected through a qualitative method with semi-structured interviews with six respondents at six different housing companies. The study is designed as a retrospective case study in which the selected housing companies own million-program properties that have undergone extensive renovation in the relative proximity.Conclusion: The surveyed housing companies strive to perform socially sustainable and try to maintain an image of the company as socially responsible. The study shows that social responsibility actions that are implemented, sometimes have an economic agenda behind them. The study indicates that housing companies generally take responsibility for the tenant's ability for housing by:- Only execute necessary renovations and not implement standard-raising measures that aren’t demanded- Let the tenant choose from different renovation alternatives, which gives them the opportunity to affect the scope of the renovation to the extent that they can pay the rent.- Offer an alternative accommodation that the tenant can choose to move to permanently in the case of major renovations to be done in the apartment.

The purpose of this study is to bring out the social economic residential segregation that exists in Bredäng and in Mälarhöjden by experiences and perceptions from local residents with a qualitative research. The study will also show how these expectations forms from local residents in these districts. Both these districts take place in southern Stockholm. Bredäng, the public housing neighborhood and Mälarhöjden, the garden neighborhood are two districts that was built up during two different eras but has a social economic difference bigger than the geographic distance. The majority of the local residents in Bredäng are low incomes and have a lack of university or college education. The majority of the local residents in Mälarhöjden have a higher percentage of university graduates and the average income per year are twice the size of Bredängs resident’s. The main focus of this study will be to inquire into why the social economic elements lead to residential segregation in these districts, but also in how Mälaräng will effect on this. The main focus will be to examine why the social economic elements leads to how segregation forms from the expectations that exist. It generally occurs similar beliefs and perceptions from all respondents about these districts. The results shows that all respondents confirms that it exist social economic differences between Bredäng and Mälarhöjden with consequences that Bredäng becomes the segregated district towards to Mälarhöjden that is considered the “fancier” district with higher “status”. We have used the concept segregation that is central in this study and two theoretical points, Goffman’s identity and Elias and Scotson who writes about established and outsiders. We use the theoretical perspectives to connect the empirical part about how individuals form experiences and perceptions toward to the opposite district. We also find how identity creations forms from the categories that the individual gets. / Med hjälp av en kvalitativ undersökning är syftet med denna studie att belysa hur bostadssegregation och hur områdets invånare formar föreställningar om både sitt eget område och i jämförelse med det motsatta området. Bredäng och Mälarhöjden ligger i södra Stockholm och är de två områden som kommer att undersökas. Vidare kommer vi i studien även belysa hur dessa står i relation till varandra utifrån lokalinvånarnas upplevelser och uppfattningar. Bredäng, miljonprogramområdet och Mälarhöjden, trädgårdsstaden är två stadsdelar som byggdes under olika tidsperioder men där de socioekonomiska skillnaderna är betydligt större än det geografiska. Majoriteten av de lokala invånare i Bredäng är låginkomsttagare och saknar eftergymnasial utbildning till skillnad från Mälarhöjden där fler är högutbildade samt där årsinkomsten är det dubbla jämfört med Bredäng. Studiens främsta fokus kommer vara att undersöka varför de socioekonomiska faktorer leder till hur bostadssegregation formas utifrån de föreställningar och uppfattningar som råder. Det förekommer generellt liknande föreställningar och uppfattningar från samtliga informanter kring stadsdelarna. Resultatet visar oss att samtliga respondenter bekräftar att det råder socioekonomiska skillnader på Bredäng och Mälarhöjden där konsekvenserna blir ett segregerat område där Bredäng ses som det segregerade området gentemot Mälarhöjden som framställs som det mer ”finare” och området med högre ”status”. Till den teoretiska biten har vi använt oss av ett centralt begrepp, segregation och två teoretiska utgångspunkter varav en av Goffmans identitetsskapande och sedan även Elias och Scotson som redogör för etablerade och outsiders. Med hjälp av de teoretiska perspektiven finner vi en anknytning till det empiriska avsnittet på hur individer formar uppfattningar och föreställningar gentemot det motsatta området. Vidare finner vi även hur identitetsskapandet formas utifrån de kategorier med egenskaper man blir tilldelade.

Uppsatsen grundar sig i social hållbarhet och kunskapsluckan gällande hur åtgärder för ökad social hållbarhet i olika typer av bostadsområden ser ut och om dessa åtgärder skiljer sig åt. Uppsatsen ämnar till att undersöka kommunala diskurser kring social hållbarhet och åtgärder som föreslås inom den fysiska planeringen för en ökad social hållbarhet i olika bostadsområden. Arbetet grundar sig i fallstudier av två kommuner; Haninge och Södertälje kommun inom vilka två miljonprogram och två mer “traditionella” bostadsområden har valts ut, där båda kommunerna innehåller respektive typ av bostadsområde. Därefter har kommunala styrdokument som behandlar respektive bostadsområde analyserats med hjälp av diskursanalys för att undersöka hur kommunen skriver om den sociala hållbarheten inom områdena och vilka åtgärder som föreslås för dem. Den specifika inriktningen inom det diskursanalytiska fältet som har valts för diskursanalysen är Laclau och Mouffes diskursteori. I analysen framgår det att de nodalpunkter som omfattas av kommunernas sociala hållbarhetsdiskurser binds ihop med ett antal element och flytande signifikanter (och därmed åtgärder), som både liknar men även skiljer sig mellan de olika kommunernas diskurser. Utöver detta är det även möjligt att konstatera att de specifika kommunernas diskurser har skillnader samt likheter inom den egna diskursen vilket har föranlett olika åtgärder för hur man ska öka den sociala hållbarheten i kommunen.

Purpose: The Million homes programme is a major part of the total housing stock in Sweden. Substantial and costly renovations will be required to meet the modern-day requirements. The aim of this report is to explore how attractiveness and the social, economic and ecological sustainability of housing estates can be improved. The objective is to give hands-on proposals for improvement, presented in a program for action, which makes housing estates built during the Million homes programme more attractive and sustainable. Method: Case studies of three housing estates built during the Million homes programme has been carried out through literature studies and interviews, to investigate measures to improve the attractiveness and sustainability, and asses their impact. Findings: To increase the attractiveness, a mixed development should be obtained, measures must be done without increasing the rents too much, the residents should have a say in the renovation works, the area's reputation should be strengthened, and security and transportation should be improved. Social sustainability can be promoted through respect and communication with tenants, improved community, more people in motion in the area, employment of tenants and mixed ownership. To promote ecological sustainability energy-saving measures and investments in renewable energy should be carried out while taking the character of the buildings into consideration. Energy saving measures are often economically profitable. If the social sustainability is improved economic gains can be done, and a long-term perspective is important. To coordinate actions and preserve functioning components is good for the economic sustainability. The results are presented in a program for action, and the measures can be considered universal and applicable to Million homes programme housing estates, but must be adapted to the context. Implications: Sweden's environmental and energy goals can only be achieved if energy efficiency and resource saving measures are carried out in existing buildings. However, consideration needs to be taken between investment costs and effects of the taken measures. Energy saving measures provides both economic and ecological benefits. Social sustainability can be enhanced by working actively with social issues. Sustainable initiatives can increase the attractiveness. An increased attractiveness provides greater economic gains. The plan for action that has been developed is appropriate for use by property owners when the sustainability and attractiveness is going to be improved in housing estates from the Million homes programme. Limitations: Case studies of three housing estates from the Million homes programme have been carried out, with interviews as the primary method technique. The plan for action is synoptic, and must be adapted to each area's unique circumstances. The range of services in an area is important for the attractiveness, but is not discussed in this report. / Syfte: Miljonprogrammets bostäder utgör en stor del av Sveriges totala bostadsbestånd. Stora och kostsamma renoveringsåtgärder kommer krävas för att byggnaderna ska uppfylla nutida krav. Syftet med arbetet är att undersöka hur attraktiviteten och den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten i flerbostadshusområden från miljonprogrammet kan förbättras. Målet med arbetet är att ge konkreta förbättrings- förslag, redovisade i ett åtgärdsprogram, som gör bostadsområden byggda under miljonprogrammet mer attraktiva och hållbara. Metod: Fallstudier av tre flerbostadshusområden byggda under miljonprogramsåren har utförts genom litteraturstudier och intervjuer. Detta för att undersöka attraktivitets- och hållbarhetshöjande åtgärder, samt utvärdera deras effekter. Resultat: För att öka attraktiviteten bör blandad bebyggelse eftersträvas, åtgärder måste göras utan att hyresnivån höjs alltför mycket, de boende bör ha inflytande i förnyelsearbetena, områdets rykte bör stärkas samt trygghet och transportmöjligheter förbättras. Den sociala hållbarheten kan främjas genom hänsyn till och kommunikation med hyresgäster, förbättrad gemenskap, fler människor i rörelse i området, syssel- sättning av hyresgäster och blandade upplåtelseformer. För att främja den ekologiska hållbarheten bör energibesparande åtgärder och investeringar i förnyelsebar energi utföras, samtidigt som hänsyn tas till bebyggelsen karaktär. Energibesparande åtgärder är dessutom ofta ekonomiskt lönsamma. Då den sociala hållbarheten främjas kan samhällsekonomiska vinster göras och ett långsiktigt perspektiv är viktigt. Att sam- ordna åtgärder och bevara fungerande komponenter gynnar den ekonomiska hållbarheten. Resultaten redovisas i ett åtgärdsprogram, där åtgärderna kan anses generella och tillämpliga på flerbostadshusområden från miljonprogramsåren, men måste anpassas till det aktuella området. Konsekvenser: Sveriges miljö- och energimål kan endast uppnås om energi- effektiviserande och resurssparande åtgärder utförs i befintlig bebyggelse. Dock måste avvägande göras mellan investeringskostnader och åtgärders effekter. Energibespar- ande åtgärder ger både ekonomiska och ekologiska vinster. Den sociala hållbarheten kan förbättras genom aktivt arbete med sociala frågor. Hållbarhetsarbete kan även öka attraktiviteten. Ökad attraktivitet ger dessutom större ekonomiska vinster. Framtaget åtgärdsprogram kan användas av fastighetsägare för att förbättra hållbarheten och attraktiviteten i flerbostadshusområden från miljonprogramsåren. Begränsningar: Fallstudier av tre flerbostadshusområden från miljonprogramsåren har genomförts, med intervju som huvudsaklig metodteknik. Åtgärdsprogrammet är över- gripande, och måste anpassas efter varje områdes unika förutsättningar. Serviceutbudet i ett område är viktigt för attraktiviteten, men behandlas inte i denna rapport.

Rosengård was built in the 1960s and 1970s as part of the million program, in which one million new homes were built in ten years. But since then there have been no major changes besides minor cosmetic changes. These efforts have not been sufficient enough and have not given any significant improvement of the area and the problems remain until today. Malmö is today very a divided city, a segregated city, and integrating the eastern and western parts of the city is an important issue for the municipality government in Malmö. Today's urban form of Rosengård has major shortcomings and makes it more difficult for the inhabitants of the area to integrate into the city of Malmö. In the land use plan for Malmö city, Rosengård is pointed out as a prioritized area with a strong focus on urban development. The focus is on turning Amiralsgatan into an urban high street with a rich range of shops and life and movement on the sidewalks. An analysis of Rosengård is made from a perspective of density and mixed-use development. Based on the compact urban model, a development proposal has been constructed in which will be a vision for the future development of the area. The theoretical starting point "The Compact City" is a planning strategy that emphasizes the dense city, which guarantees good accessibility with integrated public transport. The compact city allows for a more pedestrian and bicycle friendly city and less car use. The mixed-use development is also a central pillar in the compact city and leads to better access to commercial and service. The goal is to achieve a denser urban form by applying the driving factors that characterize the compact urban model. The new Rosengård will be a continuation of Malmö's inner city and Amiralsgatan is the main central axis, which will undergo a major overhaul. The street's width is reduced from 120 meters to 40 meters and a new tram line goes in the center of the street. The shopping mall of today’s Rosengård center is being demolished in favor of a dense grid plan that is more walking and cycling oriented. Emilstorp industrial area is transformed into a new neighborhood with a new central park, housing and commercial areas.

Syftet med detta kandidatarbete var att undersöka segregationens roll i regional stadsplanering. Studien undersöker hur planeringen av Nya Tunnelbanan Akalla-Barkarby förhållit sig till segregationen i Järvaområdet. Nya tunnelbanan planerades som följd av Stockholmsförhandlingen år 2013, en politisk satsning för att bygga bostäder parallellt med tunnelbana, för att möta regionens befolkningstillväxt och bostadsbrist. Arbetet har genomförts genom en kvalitativ studie med tre olika forskningsmetoder. En litteraturstudie utfördes för att få förståelse för problemområdet. För fallstudien utfördes en dokumentstudie samt intervjustudie med åtta deltagare som har eller tidigare haft koppling till projektet. Efter en tematisk analys av intervjustudien sammanfattades resultatet.  Studien visar att de planerade regionala stadskärnorna i RUFS 2010 har haft en betydande inverkan på lokaliseringen av den nya tunnelbanan. Fortsättningsvis upptäcks brister i inkludering av segregationsperspektivet och social hållbarhet i utredningar gjorda av Trafikförvaltningen. Det kan konstateras att det finns svårigheter med att mäta sociala nyttor och att det ekonomiska intresset sätter begränsningar i segregationsfrågans inkludering i planeringen. Ämnet visade sig vara mer komplext än den inledande hypotesen på grund av den bakomliggande bostadspolitikens inverkan på planerings utformning. / The purpose of this study is to investigate the role of segregation in regional urban planning. The study examines how the planning of the New Metro Akalla-Barkarby accounts for segregation in Järva. The New Metro was planned after the Stockholm negotiation which took place in 2013, a political initiative to build housing simultaneously with the public metro system to meet the region's population growth and housing crisis. This work has been carried out through a qualitative study with three different research methods. A literary study was conducted to gain an understanding of the relevant aspects of the problem area. For the case study, a document study was executed as well as an interview study with six participants and two e-mail correspondences that have or previously had a connection to the project. After a thematic analysis of the interview study, the results were summarized.  The study shows that the planned regional cores in RUFS 2010 have had a significant impact on the location of the New Metro's expansion. Furthermore, there are deficiencies in the investigations’ inclusion of the segregation perspective and social sustainability. It can be stated that there are difficulties in measuring social benefits and that economic interest places restrictions on the inclusion of the issue of segregation in planning. The topic proved to be more complex due to the impact on urban planning from the underlying politics of housing.

No description available.

I arbetet besvaras två frågor om vilka designprinciperna är för traditionella trädgårdsstäder från början av 1900-talet samt hur trädgårdsstaden kan anpassas med nutida forskning och praktik till dagens kontext. Ett gestaltningsarbete av ett bostadsområde har utformats med framtagna designprinciper som en del av analysen. Utgångspunkten är en nutida trädgårdsstad i låg och tät bebyggelse. Förslaget utarbetas sig i Kungsmarkens högskaliga miljonprogramsområde som ett alternativ till bebyggelsen som finns på plats idag. Platsens förutsättningar har beaktats gällande; verksamheter, målpunkter, omgiven bebyggelse, trafik, barriärer, utsikter, grönska och topografiska skillnader. Vidare så har målsättningen i det alternativa planförslaget varit att skapa lika många bostäder som idag finns på platsen. Arbetet har undersökt om en nutida låg och tät trädgårdsstad, kan vara ett av alternativen till dagen byggnadsideal.