Detta arbetets ändamål är att granska redan befintlig forskning gällande ett språkutvecklande arbetssätt i de samhällsorienterade ämnena; samhällskunskap, historia, religion och geografi. Det främsta motivet till varför vi valt att undersöka detta område är för att språket har en stor betydelse för inlärning. Denna forskningsöversikt som gjorts, redogör för hur olika arbetssätt kan utveckla språket samt behandlar begrepp som är essentiella för såväl elevers språkutveckling som kunskapsutveckling. Mestadels av forskningen vi undersökt är hämtade från artiklar som återfinns i databaser som fokuserar på pedagogik och utbildningsvetenskap. En del artiklar är funna genom så kallade kedjesökningar. Under arbetsprocessen har vi fått en djupare inblick i hur betydelsefull elevers språkutveckling är, vad gäller de samhällsorienterade ämnena. Vi har nått slutsatsen att all forskning som granskats enhälligt har förespråkat användningen av språkutvecklande arbetssätt i SO. Men möjligheterna att stödja elevers språkutveckling kan variera beroende på olika tillvägagångssätt.

Vid ett laborativt arbete i undervisningen får eleverna möjlighet att samtala med varandra och dela med sig av tidigare erfarenheter, vilket har en positiv effekt på elevernas lärande. Att skriva i undervisningen har också visat sig ha en stor effekt på elevernas lärande, då de får utveckla och strukturera om sina tankar. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur elevernas kunskap inom kemisk bindning utvecklas, samt hur elevernas språk utvecklas vid kursmoment med laborativt inslag och laborationsrapportskrivning. För att undersöka detta har kommunikationen hos fyra elever, som gick första året på gymnasiet och läste kemi, spelats in och sedan transkriberats, när eleverna genomförde och efteråt presenterade en laboration. Det här materialet tillsammans med elevernas laborationsrapporter blev sedan analyserade dels med PEA, dels med fokus på ämnesspråk och vardagsspråk. Resultatet visar att under alla delar i kursmomenten finns det ett fokus på laborationsrapporten och hur den ska skrivas där eleverna får möjlighet att utveckla sina kunskaper inom kemisk bindning samt utveckla sitt ämnesspråk. / Laboratory work in science education gives students opportunity to have a conversation and share knowledge with other classmates, which have a positive effect on students learning. To be able to communicate by writing in science education, has also been proven to have an enhanced the learning process by helping students to organized and challenged their thoughts. Therefore, this study objective is to explore how students’ knowledge about chemical bonding and their scientific language develops with laboratory work and laboratory report writing. To explore this, the communication of four students in their first year of high school, studying chemistry were recorded and later transcribed, while they performed and afterwards presented a lab. This material together with the students’ final laboratory report has been analyzed with regards to PEA and the language used by students. The study indicates that the use of laboratory report writing has helped students to develop their knowledge about chemical bonding, but also their scientific language.

I flerspråkiga klassrum ställs allt högre krav på inkluderande undervisning där eleverna ska få möjlighet att nyttja sina tidigare ämnes- och språkkunskaper och erfarenheter. Denna uppsats är ett försök till att kartlägga huruvida ämnesundervisningen bedrivs inkluderande på språkintroduktionsprogrammet ur ett elevperspektiv. Studiens syfte är att undersöka upplevelser som elever som läser på språkintroduktionsprogrammet har av ämnesundervisningen angående användning av sina tidigare ämnes- och språkkunskaper. Insamlingen av materialet skedde genom en metodkombination med triangulering i form av två lektionsobservationer, en bakgrundsenkät och en semistrukturerad gruppintervju med fokusgrupp. Observationerna fungerade som utgångspunkt till frågorna som senare användes vid gruppintervjun. Resultatet visade att deltagarna i studien upplever att de kan använda sina tidigare ämneskunskaper och att lärarna utgår från vad de redan kan. Det finns dock en dubbelhet angående deltagarnas upplevelser av språkanvändning i klassrummet. Deltagarna uttryckte att vissa av lärarna uppmuntrar till all språkanvändning i klassrummet medan andra lärare beskrivs välkomna endast svenska som språk förutom i vissa fall där engelska är tillåtet.

Syftet med vår studie är att se hur två F-3 lärare på två olika skolor i Malmö arbetar med ämnesspråk i SO-ämnena. Vi har utgått från den systemisk-lingvistiska teorin då den handlar om hur språk används utifrån kopplingen mellan språkvetenskap och en etnografisk syn på världen. Den systemisk-lingvistiska teorin ger möjlighet att se språk i ett socialt sammanhang från ett sociokulturellt perspektiv. Därav har vi också använt oss av det sociokulturella perspektivet. Det sociokulturella perspektivet har språk och lärande i fokus för att stötta elevernas kunskapsutveckling. Våra egna upplevelser samt utredningar från Skolverket och Malmökommissionen om Malmös olika socioekonomiska förutsättningar visar att Malmö är en segregerat stad. Vi är därför intresserade av att förstå hur lärare kan främja kunskap på en jämlik nivå. Vår studie är utförd genom observation och digital intervju med två lärare. Vidare har vi utgått från nationell och internationell forskning. Studiens resultat har visat att det finns skillnader i hur lärare på två olika skolor arbetar med ämnesspråk och att det i vårt specifika fall har berott på en skillnad i språkbehärskning i klassrummet. Vår slutsats är att som lärare i ett flerspråkigt samhälle finns det olika metoder som kan användas för att främja elevers kunskapsutveckling. Vidare har vår studie lett oss till att alla är språklärare och att elevernas register är det som påverkar lärarnas val av metod i dessa specifika klassrum.

Kunskapsöversiktens syfte och frågeställning har för avsikt att undersöka hur lärare kan arbeta språkutvecklande i religionskunskap. Avsikten har varit att fördjupa oss i hur undervisning i religionskunskap kan främja elevers skolframgång med hjälp av språkutveckling. Bakgrunden till vår frågeställning är att vi såg en brist i hur man jobbar språkinriktat i religionskunskapen ute på vår VFU, med särskilt fokus på läsförståelse, ordförråd och samtalsinteraktion i enlighet med en ämnesdisciplin.  För vår undersökning har vi använt oss av såväl nationell som internationell forskning för att hitta relevans i vår sökning. Resultatdelen valde vi att dela in i tre delar. Läsförmåga, begrepp och ordförråd samt samtal är de språkdidaktiska perspektiv vi valt att fokusera på. Målet är att få fram värdet av att eleverna bildar sig förmågor i det ämnesspecifika språket för att kunna erövra ämnet. Resultatet av vår kunskapsöversikt visar att både språk- och kunskapsutveckling inom ämnet förstärks och fördjupas när elever i religionskunskapen får arbeta aktivt och processinriktat. För en sådan utveckling behövs en väl reflekterad och medveten didaktisk planering från lärarens sida. Forskning visar att en undervisning med fokus på språkutveckling gynnar alla elever i alla ämnen. Våra forskningsområden är konkret religionsdidaktik och språkutveckling.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ge en holistisk och fördjupad bild av ämnesspråk i dagens idrott och hälsa genom att undersöka lärares användande av, förståelse för och tankar om ämnesspråk. Vid datainsamlingen nyttjades en metodkombination bestående av strukturerade lektionsobservationer, stimulated recall samt semistrukturerade intervjuer. Insamlad data analyserades med hjälp av lexikal semantik, terminologilära och tematisk analys. De språkvetenskapliga resultaten indikerar att ämnesspråket som hör samman med idrott är betydligt starkare än ämnesspråket som relaterar till hälsa, både vad gäller kvantitativa och kvalitativa aspekter. Utifrån det didaktiska perspektivet tyder resultaten på att lärarna primärt använder ämnesspecifika termer för att möjliggöra görande, samt att lärarna inte använder ämnesspråk i ett kunskapsutvecklande syfte, utan snarare för att informera om, motivera eller summera lektionsinnehållet. Fynden som utgår från lärarperspektivet visar dels att det saknas en tolkningsgemenskap för vad begreppet ämnesspråk innebär, dels att majoriteten av lärarna inte anser att ämnesspråket har någon större betydelse för elevernas lärande. Ämnesspråkets svaghet i kombination med lärarnas bristande förståelse för och negativa åsikter om ämnesspråk riskerar att ge upphov till att eleverna inte får möta, lära sig eller bli bedömda på det ämnesinnehåll som anges i styrdokumenten, vilket hämmar uppfyllelsen av ämnets kunskaps- och demokratiuppdrag.

Ämnesspråk förekommer i alla skolämnen och den här studien motiveras av att det finns lite forskning om ämnesspråk i grundskolans undervisning och framför allt i svenskämnet. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare använder och förklarar grammatiska begrepp i undervisningen. Frågorna besvaras med stöd av intervjuer med lärare i årskurs 4–6 om vilka grammatiska begrepp de säger sig använda och hur de förklarar dem. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig i en språkpyramid (Shanahan & Shanahan, 2008, s. 44) som visar språkutveckling i tre steg: basic literacy, intermediate literacy och disciplinary literacy, vilka vi benämner som ämnesspråk, skolspråk och vardagsspråk. Lärarsvaren kategoriseras sedan in i de olika stegen i pyramiden. Studien visar att lärarna introducerar traditionella grammatiska termer för satsdelar, ordklasser och böjningssystem. Det framkommer också att lärarna förklarar dem med stöd av både skolspråk och vardagsspråk.

Svenskämnets huvudsakliga fokus är inriktat på språket men det kan ifrågasattas om även de övriga skolämnena bör ha samma fokus. Elever lär sig nya ord och begrepp inom alla ämnen i skolan men det är inte självklart att eleverna får tillräcklig förberedelse för detta. Syftet med denna studie är att bida med kunskap om hur ett språkutvecklande arbetssätt kan påverka inlärningen av ämnesrelaterade ord. Genom att låta eleverna genomföra ett ordtest utan ett språkutvecklande arbetssätt och ett ordtest med ett språkutvecklande arbetssätt tydliggörs det om och på vilket satt ett sådant arbetssätt kan påverka inlärningen. Resultatet från studien visar att ett språkutvecklande arbetssätt gynnar elevernas inlärning av nya ord och begrepp. / The main focus of the Swedish subject is language-oriented, but it can be questioned whether the same focus should be applied to other subjects in school as well, Students learn new words and concepts in all subjects, but they may not receive adequate preparation for this. This study aims to explore how a language-focused approach can affect the learning of subject-related vocabulary. By conducting vocabulary tests with and without a language-focused approach, we can determine if and how such an approach influences learning. The results show that a language-focused approach benefits most students in learning new words and concepts.

Today we live in a multicultural society where many students have Swedish as a second language. Straszer et al. (2022) says that in 2017 24% of all students in the Swedish schools had recently migrated to Sweden. We have noticed that language acquisition in the subject social science has not been researched as much as other subjects with higher status. We will answer questions such as why language acquisition is important for students that have Swedish as a second language. The method to this research is a form of literature study, where we have used scientific articles and a doctoral thesis. These treat both language acquisition in general but also linked to the subject language in social science, they also treat the importance of the mother tongue when it comes to language development in a second language. The articles take place both in Sweden but some articles treat language acquisition from a more international perspective such as examples from the United states of America and Singapore. In the result we meet subjects such as epistemic injustice that describes that all students don’t have the same presumptions when it comes to knowledge. Keerfoot and Bello-Nonjengele (2022) looks at this knowledge based justice from a lingual perspective where knowledge is being mediated through language and communication. We also take a look outside of Sweden to broaden our study with more examples and research. We have examples from both the USA and Singapore. Singapore for example has all their teaching in another language than their official language. Thereafter we also look at how one can work with language acquisition in a science classroom, both from a natural science perspective and a social science perspective. We found a gap in research where natural science holds a higher status than social science. This gap should be filled since we in many articles learned that language acquisition and social science work very well together. In the search of how one can work with language acquisition many articles about mother tongue tuition appeared and how it can and should be integrated more in the language acquisition-work with students that have Swedish as a second language. We also found research on how it should be more integrated as it has a great impact on both language acquisition and school results in general. We find that there is a hierarchy among languages and that modern language holds a much more secure role in school as it is a part of the syllabus. At the same time that we write this study a new government has recently taken place that lays out a suggestion to investigate whether mother tongue would have a negative effect on2integration and knowledge development in the Swedish language. How can these suggestions be suggested when science research says otherwise? This was something we wanted to investigate more.

Denna studie handlar om samhällsorienterade begrepp. Studiens syfte är att undersöka vilka samhällsorienterade begrepp som syns i lärares samhällsundervisning. Studien ska även undersöka vilka metoder lärare använder sig av för att elever ska förstå begrepp och hur lärare bedömer elevers begreppskunskaper. Detta har undersökts genom nio observationer och två intervjuer av två lärare i Södra Sverige. Metoderna har använts på grund av att studien har en kvalitativ ansats. I kapitlet ”Teori och tidigare forskning” berörs läsförståelse, ordförråd, ämnesspråk, samhällsorienterade begrepp, begreppsundervisning och bedömning. I resultatet framgår det att lärarna som observerades använde centrala begrepp och använde speciellt läsning, diskussioner och samtal som metoder. I resultatet framgår det även att lärarna bedömde, genom att de lyssnade på elevernas muntliga förmågor och att de gick runt och läste vad eleverna skrev.