Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i relevant forskning analysera om läromedel, som används i engelskundervisningen i årskurserna F-3, med tillhörande sångtexter, rim och ramsor stöder elevers språkinlärning i engelska. Metoder som använts i studien var dels en delstudie om vilket läromedel i engelskundervisningen kommunala skolor i Sverige använder i årskurserna F-3. Därutöver gjordes en bild- och textanalys av materialets innehåll samt jämfördes materialets verb med Corpus of Contemporary American English (COCA) (Davies, 2008-) och metoden type/token-ratio (TTR) för att kunna jämföra den inbördes variationen av verb och substantiv i materialet. Resultatet visar att läromedlet stöder språkinlärningen hos elever i de yngre åldrarna. Majoriteten av verben i materialet fanns med bland de 300 mest frekventa verben i COCA (Davies, 2008-) och skillnaden mellan de undersökta ordklasserna var inte lika stora som befarat. Materialet är i linje med och stöds av kursplanen för engelskämnet i Lgr 11 (Skolverket, 2011b), dock med få undantag. Språket i materialet är mestadels skrivet i presens. Slutsatsen som kan dras är att läromedel med tillhörande sånger, rim och ramsor kan stödja elevers språkinlärning i engelska.

Den här studien har som syfte att undersöka hur lärare i årskurs ett till tre beskriver att de förhåller sig till undervisningen i källkritisk informationssökning i digitala miljöer. Lärarnas inställning till undervisning i källkritisk informationssökning har undersökts genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserats ur ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv. Studien är viktig då forskningen på området visar att barn i allt yngre åldrar idag har tillgång till ett enormt informationsflöde genom internet. Samtidigt som informationsmängden ökar så ökar kraven på informationskonsumenten. Forskningen visar att undervisningen om digital källkritik idag är bristfällig samt att elever många gånger har svårigheter att bedöma källors trovärdighet. Elevers digitala källkritiska nivå varierar kraftigt. Samtidigt visar forskningen att elevens förmåga att förhålla sig till digital text korrelerar med elevens läsförståelse. Resultaten visar att lärarna har en mycket samstämmig inställning till både vad källkritik är samt vad de vill uppnå med undervisningen. Då elever många gånger har bristande läs- och skrivkunskaper i de tidiga årskurserna så startar flera av lärarna undervisningen under lågstadiets senare del. Lärarnas målsättning är att eleverna utvecklar en förståelse för vikten av ett källkritiskt förhållningssätt och ett kontinuerligt reflekterande. / <p>Svenska</p>

Undervisningsmetoden kooperativt lärande bygger på ett strukturerat instruktions- och sam- arbetsbaserat smågruppslärande där eleverna arbetar tillsammans för att maximera deras egna och andras inlärning när det kommer till ämneskunskaper samt utveckling av språk- liga, demokratiska och sociala förmågor. Undervisningsmetoden är starkt kopplad till teorin om positivt ömsesidigt beroende, men utgår även till viss del från socialkonstruktivismen, där det sociala lärandet och den proximala utvecklingszonen är betydande beståndsdelar. Studiens syfte var att skapa kunskap om hur ofta, på vilka sätt och när erfarna lärare i årskurs F-3 använder sig av kooperativt lärande samt vilka utmaningar de möter med undervisnings- metoden utifrån den svenska skolkontexten. Studien bygger på en i huvudsak kvantitativ webb-enkätundersökning, med 35 lärare i den svenska grundskolans årskurs F-3. Resultatet visade på att det egna intresset var en viktig komponent för hur väl lärarna utövade koopera- tivt lärande och att vissa lärare upplevde utmaningar kopplat till forskningsefterlevnad av metoden. Men också att det var förvånansvärt få svenska lärare som var erfarna med meto- den.

Poetiska texter ingår som en av texttyperna elever i årskurs F-3 ska få möta i undervisningen enligt läroplanens centrala innehåll för ämnet svenska. Det finns forskning som visar att poesi ofta möter motstånd och sällan görs till en naturlig del av undervisningen, men även forskning som visar på fördelaktiga arbetssätt för att komma till rätta med undervisning i poesi. Följaktligen är syftet med denna studie att utöka kunskapen om lärares erfarenheter av poesi genom att undersöka hur fyra lärare verksamma i årskurs F-3 uppfattar och beskriver förekomsten av och arbetet med poesi i svenskundervisningen. Studien är kvalitativ och triangulering används som metod genom semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. Teoretisk utgångspunkt i studien är sociokulturell teori. Analysen av studiens insamlade material utgår från en hermeneutisk ansats. Studien visar att varierade arbetssätt och rika möjligheter för eleverna att tolka poesi har en positiv inverkan på elevernas kunskapsutveckling. Även att lärarens kunskap och intresse för poesi inte är beroende av varandra för att bedriva undervisning av god kvalitet. Ytterligare visar den här studien att poetiska texter inte ges lika stort utrymme i undervisningen som andra texttyper. / Poetic texts are included as one of the text types students in year F-3 should encounter in the teaching according to the curriculum's central content for the subject Swedish. There is research that shows that poetry often meets with resistance and is seldom made a natural part of teaching, but there is also research that shows advantageous ways of working to come to terms with teaching poetry. Consequently, the purpose of this study is to expand the knowledge about teachers' experiences of poetry by examining how four teachers active in year F-3 perceive and describe the occurrence of and work with poetry in Swedish teaching. The study is qualitative, and triangulation is used as a method through semi-structured interviews and document analysis. The theoretical starting point in the study is sociocultural theory. The analysis of the study's collected material is based on a hermeneutic approach. The study shows that varied working methods and rich opportunities for students to interpret poetry have a positive impact on students' knowledge development. Also, that the teacher's knowledge and interest in poetry do not depend on each other to conduct teaching of good quality. Furthermore, this study shows that poetic texts are not given as much space in teaching as other types of text.

Denna litteraturstudie behandlar poesi i undervisningen för årskurs F-3. Poesi ska ingå i svenskundervisningen enligt syfte och centralt innehåll i kursplanen för svenska. Trots detta visar forskning att genren ofta möter motstånd från både lärare och elever, ett faktum som kanske även ligger bakom våra egna erfarenheter av att poesi sällan användes i skolan under vår verksamhetsförlagda utbildning. Vårt syfte med denna litteraturstudie är således att undersöka hur forskning framställer poesins möjligheter att stärka språkutvecklingen i svenskundervisningen.  Studien avser att besvara hur inställningen hos elever och lärare påverkar användandet av poesi samt på vilka sätt poesi kan verka språkutvecklande. Genom informationssökning i olika databaser fann vi det forskningsmaterial som ligger till grund för denna studie. Materialet består främst av vetenskapliga artiklar, men även en bok, en doktorsavhandling och en forskningsöversikt. För att få ett så omfattande resultat som möjligt har både svensk och internationell forskning behandlats. Resultatet visar att poesi kan uppfattas som tråkigt och svårt av både lärare och elever. Genom lärares kunskap och rätt tillvägagångssätt kan dock denna uppfattning ändras, vilket bland annat visades genom elevers ökade motivation och engagemang vid läsning och skrivning av poesi. Vår slutsats är att arbetet med poesi inte skiljer sig mycket från hur arbetet med andra genrer bedrivs; läsning sker individuellt och i helklass, man samtalar om och bearbetar innehållet och kan med fördel använda estetiska uttryckssätt. Samtidigt innebär poesins unika textstruktur möjligheter att närma sig språket genom metaforer, rytm och rim. Oavsett om en analytisk eller syntetisk metod används verkar poesin fungera språkutvecklande.

Skolan präglas av det digitaliserade samhälle vi lever i idag. I och med det har digitala verktyg på senare år integrerats i undervisningen. De digitala verktygen möjliggör för multimodala arbetssätt vilket bidrar till en varierad undervisning. Litteraturstudien presenterar hur tidigare forskning belyser användandet av digitala verktyg i relation till multimodalt textskapande i årskurserna F-3. Studien har utifrån tidigare forskning lyft fram möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i elevers skrivutveckling samt undersökt hur digitala verktyg påverkar elevers motivation och vilja att skapa texter. I bakgrunden beskrivs definitioner av de begrepp som behövs för att förstå studiens resultat och diskussion, där presenteras även ämnet med kopplingar till styrdokumenten.  Svenska och internationella vetenskapliga publikationer har hittats genom databassökningar och kedjesökningar. Analysen av de vetenskapliga publikationerna ingår i studiens metodavsnitt. Resultatet visar att det både finns möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i elevers skrivutveckling. Tidigare forskning hävdar att elevers motivation och vilja till att skapa texter ökar med användandet av digitala verktyg. Studien belyser multimodalt textskapande där valet av olika modaliteter har visat sig ha en positiv påverkan på elevers engagemang och kreativitet. I litteraturstudiens diskussion presenteras reflektioner om studiens metod och resultat och hur det kan tillämpas i yrkesverksamheten. Vidare forskning inom området beskrivs i slutet av resultatdiskussionen.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare som har erfarenhet av läsförståelseundervisning för elever med autism arbetar för att möjliggöra individuella anpassningar som möter autistiska elevers behov. Studien fokuserar på erfarna lärares läsförståelse- och motivationsstrategier och vilken slags kompetensutveckling dessa lärare anser vore utvecklande för deras beredskap inför sin fortsatta undervisning för elever med autism. Undersökningen riktar sig till lärare i årskurs F-3. Studien intar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för insamling av material. Sju informanter från fyra olika skolor har medverkat i studien och de har alla fleråriga erfarenheter av läsförståelseundervisning för autistiska elever. Studiens resultat visar att på grund av det breda spektrumet som en autismdiagnos innebär, finns det inga anpassningar som passar alla autistiska elever. Därför behöver lärarna kartlägga elevernas kunskaper och behov noggrant för att kunna utforma undervisningen på bästa sätt. Resultatet visar även att kompetensutveckling om autism som diagnos och hur lärarna ska kommunicera med elever med autism är essentiellt oavsett hur många års erfarenhet en lärare har. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>

I detta examensarbete är syftet att undersöka lärares erfarenheter av språkutveckling hos nyanlända elever i årskurs 1–3 i ämnet SO. Dessutom vill vi undersöka vilka svårigheter som lärare stöter på i en språkutvecklande SO-undervisning. Frågeställningarna som vi kommer att undersöka samt besvara är följande: Utifrån lärarens erfarenheter, hur kan språkutvecklande undervisning möjliggöras i ämnet SO hos nyanlända elever i årskurs 1–3? Vilka svårigheter rapporterar lärare i en språkutvecklande undervisning i ämnet SO? Som teoretisk utgångspunkt använder vi boken Telling stories för att skapa en förståelse av lärarnas erfarenheter av språkutveckling i SO-undervisningen hos nyanlända elever. Genom lärarnas röster och berättelser kan vi ta reda på hur en språkutvecklande undervisning kan se ut utifrån lärarnas perspektiv och vilka utmaningar som finns. Dessa berättelser kommer fungera som bevis för att besvara vår frågeställning. Metoderna som använts i denna studie är två kvalitativa metoder i form av enkät och intervjuer, där totalt tio behöriga lärare från olika skolor deltagit i studien. Lärarnas berättelser visade att språkutveckling är en viktig del av SO-undervisningen då det är grunden till förförståelsen samtidigt som det möjliggör utvecklingen av ett nytt språk hos eleverna. Enligt lärarnas erfarenheter använder de sig av resurser för att underlätta språkutvecklingen och förståelsen av innehållet i ämnet SO hos nyanlända elever.

Studier visar att svenska elever har en negativ inställning till läsning och skrivning, vilket kan medföra problem för dem. För att vara en aktiv medborgare i samhället ställs det krav på att vara en bra kommunikatör. Att kunna läsa och skriva utgör en naturlig del av att kunna kommunicera. Det är lärarnas uppgift att ge eleverna möjlighet att komma framåt i kunskapsutvecklingen. Därför måste lärarna aktivt delta i språkutvecklande forskning som kan bidra till ett positivt lärande. I studien undersöks hur F-3 lärare kan använda kooperativt lärande för att bidra till elevers kommunikationsutveckling i svenskundervisningen. I studien undersöks även hur svensklärare, genom att använda kooperativt lärande, kan arbeta inkluderande i klassrummet.Studien är genomförd med en sociokulturell teoretisk utgångspunkt. En viktig aspekt i detta synsätt är att människor lär av och med varandra. Språket är en viktig del i att skapa en känsla av sammanhang och tillhörighet. Studien är kvalitativ och utförd med hjälp av en trianguleringsmetod där fokusgrupper/intervjuer, observationer och samtal ingår. Tre lärare som arbetar med kooperativt lärande i F-3 ingår i studien. Intervjuerna, observationerna och samtalen genomfördes på två skolor i södra Sverige.Resultatet visar att genom användningen av kooperativt lärande gynnas främst de svaga eleverna i all kommunikationsutveckling i svenskämnet. Då det gäller muntlig kommunikation främjas även de tysta och blyga eleverna. I det sociala samspelet utvecklas alla elever. De elever som har funktionsvariationer gynnas speciellt av kooperativt lärande, men för att få störst utdelning måste de vara med under hela lektionen.

I följande kunskapsöversikt sammanställs forskning för utomhuspedagogik med koppling till naturkunskapsundervisning för elever i årskurs F-3. Forskningen berör både för- och nackdelar med utomhusundervisning men även de möjligheter och svårigheter som lärarna kan bemöta när de bedriver sina utomhusundervisningar. Syftet med arbetet var att undersöka vad forskningen belyser om vad för påverkan utomhuspedagogik har för elever i deras lärande i naturkunskap i årskurs F-3.    Flertal systematiska sökningar har gjorts i följande databaser: Google Scholar, SwePub och ERIC. För att besvara frågeställningarna utifrån trovärdiga källor i kunskapsöversikten baseras den på vetenskapliga artiklar och vetenskaplig forskning.   Forskningen som sammanställs i kunskapsöversikten belyser hur utomhuspedagogik leder till en förbättring av elevernas inlärningsförmågor, hur elevernas kreativitet och fysiska hälsa utvecklas i en positiv riktning. Forskningen som förekommer visar även hur skolresultaten förbättras när lärarna väljer att bedriva sin undervisning i utomhusmiljön.