Vår studie handlar om förskollärares uppfattningar och arbete med könsmönster i barnlitteraturen. Studien tittar närmare på vilken påverkan som könsmönster kan ha på barn, och hur förskollärares arbete med könsmönster i barnlitteratur kan utföras. Tidigare forskning visar att kvinnliga karaktärer är underrepresenterade och lyfter de traditionella föreställningar som finns gällande manligt och kvinnligt i barnlitteraturen. Av den anledningen ville vi undersöka förskollärares uppfattningar, för att ta reda på deras syn på könsmönster och hur deras genusarbete tar sig uttryck i förskolans verksamhet med särskild hänsyn till barnlitteratur. Studien har en kvalitativ metod och insamlingen av data skedde i form av intervjuer med sex förskollärare. Analysen av data genomfördes med hjälp av tematisk analys, för att skapa teman utifrån respondenternas svar. Utöver tematisk analys har vi använt Hirdmans genusteori (1988, 2001) som utgångspunkt i studien. Resultatet visade att arbetet med könsmönster i barnlitteratur ser olika ut hos förskollärarna. Vissa förskollärare arbetar med könsmönster i barnlitteraturen på ett medvetet sätt, i andra fall sker arbetet med könsmönster i andra former i verksamheten. För att skapa diskussion och reflektion bland barnen, har högläsning framkommit som en användbar metod. Högläsning kan därmed motverka de traditionella föreställningarna inom könsmönster som existerar angående vad som anses vara manligt och kvinnligt. Den mest centrala slutsatsen visade hur viktigt det är att inleda arbetet med könsmönster i barnlitteraturen redan med de yngsta barnen, mot den bakgrunden att barn skapar kön redan i tidig ålder. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Syftet med denna studie var att bidra med en ökad förståelse för vad män uppfattas bidra med i arbetet med barnen och i arbetslaget, och därigenom synliggöra normer om män i förskolan. Studien är kvalitativ och utfördes genom att intervjua fem kvinnliga förskollärare och två kvinnliga barnskötare från sex förskolor, varav fem kommunala och en privat förskola, i mellersta Sverige. Uppsatsen utgår från genusteori med ett konstruktionistiskt perspektiv om att göra genus. Resultatet visade att i vissa hänseenden kan det finnas särskilda förväntningar på män i arbetet med barnen och i arbetslaget, och i vissa hänseenden inte. Variationen i förväntningarna på män i arbetet med barnen handlade om att män kan vara förebilder genom att agera normbrytande och inte bli låsta i stereotyper, samt att engagera sig på ett mer fysiskt sätt i aktiviteter. Vidare presenteras förväntningar om att ett arbetslag kan kompletteras med mäns sätt att se på saker och ting, samt att män förväntas kommunicera på ett sätt som kan bidra en till bättre arbetsmiljö. Med fler män i förskolan är det möjligt att specifika förväntningar på och föreställningar om män skulle kunna omförhandlas och successivt minimeras, då en större individuell mångfald skulle kunna bidra till en högre grav av variation bland de män som representeras i förskolan / <p>2019-12-20</p>

Picture books are often used as an educational tool to develop childrens language and empathy. However norms in society suggest that some emotions are more acceptable than others. This caused an interest in how norms about emotions are reflected in picturebooks. The study aims to examine how emotions are expressed in Swedish picturebooks. What space different emotions get in relation to each other and how emotions are expressed depending on the gender and age of the characters.Using content analysis for a quantitative study of the emotions spelled out in the text and the emotions illustrated in the pictures allows for a comparison between how different elements in picturebooks express feelings. The expressed emotions are further examined from a norm critical perspective using Yvonne Hirdmanns theory of the gender system.The study shows that emotions are rarely named in the text but often illustrated in the pictures. The study also finds that not all emotions were represented in the material. It also became evident that women are portrayed as norm breaking by appropriating masculine characteristics and that norm breaking men are not represented in the material. In some books the heteronormative family were portrayed in the same way as in the 1970s. The conclusion is that norms in society are reflected in picturebooks and that it might have an educational effect not only on how and what emotions children should express, but also how parents and adults close to the children are expected to manage their emotions.

Bilderboken är ett naturligt inslag i vardagen på förskolan i barns identitetsskapande. Genom bilderboken förmedlas olika normer och värderingar. Förskolans litterära utbud kan påverka genom att medvetet ge positiva förebilder och välja bort stereotyper. I denna studie har vi undersökt vilka karaktärer som finns att uttyda i bilderböcker när det gäller genus, samt vilka stereotypa egenskaper dessa tillskrivs, då syftet med studien är att undersöka möjliga genusnormer i bilderböcker och hur de har förändrats över tid. Studien omfattar tre bilderböcker från respektive tidsperiod, vilket sammanlagt ger sex bilderböcker. Analysen är utförd med en kvalitativ innehållsanalys och semiotisk text- och bildanalys, som utgår från Yvonne Hirdmanns teori om ett genussystem samt ett normkritiskt perspektiv. Studiens resultat visar att de valda bilderböckerna från 1970- och 1980-talet befäster traditionella stereotypa mönster och roller. Bilderböckerna utgivna 2016 utmanar samhällets normer när det gäller stereotypa egenskaper. Den föränderlighet angående genusnormer som blivit synlig i vårt resultat kan visa på att samhällets värderingar har förändrats. Vi hoppas att vårt arbete bidrar till att pedagoger i förskolan i framtiden gör medvetna val av bilderböcker samt reflekterar kring stereotypa roller som kan tänkas finnas i dem.

This essay aims to examine how the #metoo-­‐movement is described in ten selected debate articles in the Swedish media written between October 17th and December 27th  in 2017 using a critical discourse analysis. The purpose of the essay is to look at how the debate articles articulates that women choose to break the silence of sexual harassments and abuse through the #metoo-­‐movement, and to what extent the debate reflect and challenges the current social practice in relation to gender. The critical discourse analysis aims to clarify the participation of the text in maintaining society’s current social practice, because the discourse both reproduces and changes knowledge, power relations and identities. The current social practice is explained in this essay based on gender theory. The result showed that the debate articles overall reflects the prevailing social practice and the gender hierarchy by in the text questioning women's stories and blaming her for being responsible for the sexual harassments in the #metoo-­‐movement. The results also show that there is a linguistic discourse that, to a certain extent, challenges the prevailing power structures in the society. This discourse appears in several articles that describe the movement positively and see its potential to contribute to change. Furthermore, this essay reflects over the #metoo-­‐movement in relation to the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW) which leads to the conclusion that the movement points to the need for more actions from the Swedish government to enable Sweden to fulfill its commitments to the convention.

Denna studie behandlar den historiska utvecklingen av den organiserade kvinnoidrotten i Kristinehamn fram till 1970. Syftet med studien är att skapa en bild av den lokala kvinnoidrottens framväxt samt bidra till den regionala idrottshistorien och uppmuntra vidare forskning. Frågeställningarna som använts har riktat in sig på att kartlägga vilka idrotter som kvinnor bedrev samt vilken roll kvinnor spelade i organiseringen av idrott. Källmaterialet består av arkivmaterial från flera lokala idrottsföreningar, en del förvarade av Föreningsarkivet och annat av föreningen själva samt jubileumsskrifter. Studien visade att det kvinnliga idrottandet var lågt över lag tiden innan andra världskriget med enstaka idrotter såsom gymnastik, simning och skidor har kvinnliga utövare runt sekelskiftet. Den kvinnliga frånvaron i materialet är stor vilket kan förklaras av att en stor del av materialet är tävlingsberättelser eller resultat. Den kvinnliga tävlingsidrott ansågs länge vara smaklös och oattraktiv, samt att det nästan uteslutande var män som skrev protokollen och organiserade idrotten. En ökning av aktiva idrottskvinnor sker under efterkrigstiden, under denna tid startar IFK Kristinehamn en damsektion styrd av enbart kvinnor vars ansvar var att utveckla och organisera den kvinnliga idrotten i Kristinehamn fram till 1970, då den avvecklas och deras verksamhet tas upp i de övriga sektionerna. Avslutningsvis kommer sedan resultatet diskuteras utefter den tidigare forskningen och teorin om genussystemet.

Norms are something that affects society, of which we are all aware of. Agenda 2030 and the goals for increased gender equality, sexual health and sexual rights contributes to what now is a more spoken about topic. Norms that affect sexual health is something that we are aware of, but which norms affect people the most is something that is rarely talked about. The previous research is split into two themes, women's respectively men's attitude towards contraceptive methods. The previous research shows that studies have been made within this research area, but the previous research does not show the norms impact on individuals. The purpose of this essay is to study how women in the ages 20-25 years who are sexually active in heteronormative relations feel affected by the society's norms about sexual health and contraceptive methods. The empirical material in this essay is based on eight semi-structured interviews where women have shared their experiences. The collected empirical data have been analyzed based on theoretical concepts from Berger and Luckmann and Hirdman. The theoretical concepts that have been used are objective and subjective reality, socialization, internalization, legitimation and the gender system and the gender contract. The results show that women feel affected by the norms which leads to the sexual health being affected. The experienced norms affect that the women use a hormone-based contraceptive and the attitude towards condom is negative. The conclusions in this study are that the experienced norms affect both women's sexual health and sexual behavior / Att normer är något som påverkar samhället är något vi alla är medvetna om, men sällan pratar om. I och med Agenda 2030 och målen för ökad jämställdhet har sexuell hälsa och sexuella rättigheter blivit ett mer omtalat ämne. Normer som påverkar den sexuella hälsan är något vi vet finns, men däremot talas det sällan om vilka normer det handlar om. Den tidigare forskningen är uppdelad i två teman där kvinnors respektive mäns inställning till preventivmedel presenteras. Den tidigare forskningen visar att studier inom området har gjorts, däremot handlar den tidigare forskningen inte om hur normer påverkar individer. Syftet med den här uppsatsen är därför att undersöka hur kvinnor i åldrarna 20-25 år som är sexuellt aktiva i heteronormativa relationer upplever sig påverkade av samhällets normer kring sexuell hälsa och preventivmedel. Det empiriska materialet i uppsatsen grundar sig i åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer där kvinnor har delat med sig av sina erfarenheter och upplevelser. Den insamlade empirin är analyserad utifrån teoretiska begrepp från Berger och Luckmann samt Hirdman. De teoretiska begrepp som presenteras är objektiv och subjektiv verklighet, socialisering, internalisering och legitimering samt genussystemet och genuskontrakten. Resultatet visade att kvinnorna upplever normer och normerna påverkar deras sexuella hälsa på flera olika sätt. De upplevda normerna påverkar bland annat att de använder sig av ett hormonellt preventivmedel och att inställningen till användning av kondom är negativ. Slutsatserna i studien är att de upplevda normerna påverkar både kvinnors sexuella hälsa och sexuella beteende.

Denna studie syftar till att undersöka hur sexuella läggningar och könsidentiteter, både inom och utanför de heteronormativa spektra, representeras i läroböcker. För att kunna besvara detta har en undersökning av hur sexualitet presenteras i fem samhällskunskapsläroböcker på gymnasiet genomförts. En innehållslig idéanalys har använts och data samlades in genom fem läroböcker som samtliga representerade sexualitet. Att undersöka detta område har varit relevant på grund av de revideringar som har genomförts i styrdokumenten, vad gäller sexualitet. Dessa revideringar kommer att implementeras följande höst. Dessa revideringar kommer att påverka hur lärare ska undervisa sina elever om sexualitet. Resultaten visar att sexuella läggningar presenterades främst genom bisexuella och homosexuella relationer. Sexuella läggningar presenterades i relation till de normer, exempelvis heteronormativitet, som finns i samhället. Människor som inte befinner sig inom de heteronormativa spektra blir ibland diskriminerade. Diskrimineringen kan leda till ett exkluderande från samhället på grund av deras sexuella läggning. Resultaten visade även på flertalet olika teman i relation till hur sexualitet presenteras i läroböcker. Dessa teman var bland annat kultur och religion, porträtteringen av kvinnan, arbete, politik, identitet och normer och relationen mellan kvinnor och män. Sammanfattningsvis, visade resultaten på en bred representation av sexualitet. Dessa representationer gick i flertalet fall att koppla till de revideringar kring sexualitet som gjorts i styrdokumenten. Även fast flertalet av läroböckerna representerade sexualitet bör inte materialet enskilt användas för att utbilda elever att använda ett kritiskt förhållningssätt gentemot dessa frågor.

Uppsatsen handlar om hur kvinnor och män skapas i och genom en rekryteringsföreställning. Syftet med uppsatsen är att identifiera vad som utgör rekryteringsföreställningen och analysera det utifrån ett genusperspektiv. Utifrån detta syfte har vi ställt 3 frågeställningar. Dessa var 1) Hur kommer kön till uttryck i en rekryteringsföreställning? 2) Hur konstrueras “kvinnligt” och “manligt” i och genom en rekryteringsföreställning? 3) Hur förklaras en ojämn könsfördelning av en rekryteringsföreställning? I uppsatsen utgår vi från ett socialkonstruktionistiskt och tolkande perspektiv. I uppsatsen analyserar vi en rekryteringsföreställning utifrån ett genusperspektiv. Studiens empiriska material består av jobbannonser, CV och personliga brev, personlighetstester, en tidigare studie samt intervjuer med personer involverade i rekryteringsprocessen.  I analysen ser vi hur cheferna målar upp en drömbild och har en värdering om en meritokratisk likabehandling. Ur rekryteringsprocessen trillar rekryter ut. Våra viktigaste upptäcker är att drömbilden skaver mot värderingen om en meritokratisk likabehandling eftersom egenskaperna som drömkandidaten tillskrivs är könade. Detta resulterar i konsekvenser som ett dominerande kön, homosocialitet, konformitet och kooptation. Vi tycker att detta gör att rekryteringsprocessen kan liknas med att baka en tårta.

“May I reach a place where I can never see the mountain of defilement” The aim of this study is to investigate how different aspects of gender are actualized in Euripides’ play The Bacchae (405 BC). Specifically, it examines how hegemonic masculinity and gender systems are constructed. Furthermore, the purpose is to create an understanding of how it can be used in relation to the Swedish school subject in order to address various value-related questions. To achieve this aim, the study utilizes close reading as a method. The results show that the play addresses different matters of gender, in which various aspects of masculinity (hegemonic, subordinate, marginalized, and complacent) are both created and challenged. The gender system can be interpreted in different ways, but shows signs of both female subordination and female liberation - influenced by norms, behaviors, and the male hierarchy. Additionally, this creates tensions that contradict the values specified in the Swedish curriculum. In summary, the study shows that The Bacchae is filled with didactic potential regarding these matters - creating room for the development of morality, equal and democratic values, and critical thinking.