Bakgrund: År 2020 var fler än 2 miljoner av Sveriges invånare utrikes födda. Kommunikation är en grundförutsättning för att ge en god vård vilken tar hänsyn till patientens integritet och autonomi. Vid kommunikation där språkbarriärer förekommer används formella och informella tolkar. Bristande kommunikation kan innebära risker för patientsäkerheten. Alla som söker vård i Sverige omfattas av de lagar som styr hälso- och sjukvården vilka ger rätt till vård på lika villkor samt att besluta och medverka om sin egenvård. Begreppet personcentrerad vård är centralt inom sjukvården vilket är förenligt med Travelbees omvårdnadsteori. Syfte: Att undersöka hur immigranter beskriver upplevelser av språkbarriärer i mötet mellanpatient och vårdpersonal inom somatisk vård. Metod: En beskrivande litteraturstudie av tolv kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Ett problem för patienter var svårigheter att få tillgång till information och nivån av förståelse för den givna informationen. Språkbarriären minskade patientens möjligheter att uttrycka känslor, formulera sina problem och att vara med i beslutsprocessen. Patienter kunde inte ge sitt informerade samtycke och upplevde vården som påtvingad. Negativa erfarenheter av språkbarriärer gjorde att patienter avstod från vård. Tolktjänster var svårtillgängliga trots uttrycklig begäran. Informella tolkar kunde ha negativa konsekvenser. Immigranter sökte sigtill vårdpersonal som talade deras språk eftersom de upplevde vården som säker ochförtroendeingivande. Slutsats: Studiens resultat visar att språkbarriärer och de konsekvenser de medför kan ha ennegativ inverkan patientsäkerheten och även på patienters mående. För att bedriva en personcentrerad vård behöver vårdpersonal kunna säkerställa att patientens upplevelse avdelaktighet uppmuntras och autonomin och integriteten respekteras. Detta är centralt för vårdpersonal att vara medveten om för att kunna ge god vård på lika villkor. / Background: In 2020, more than 2 million of Sweden's inhabitants were born abroad. Communication is a basic prerequisite for providing good care which considers the patient's integrity and autonomy. In communication where language barriers occur, formal and informal interpreters are used. Lack of communication can involve risks for patient safety. Everyone who seeks care in Sweden is covered by the laws that govern health care, which give patients the right to care on equal terms and to decide and participate in their own care. The concept of person-centered care is central to healthcare, which is compatible with Travelbee's nursing theory. Aim: To investigate how immigrants describe experiences of language barriers in the meeting between patient and care staff in somatic care. Method: A descriptive literature study of twelve qualitative original articles from the PubMed and CINAHL databases. Results: One problem for patients was difficulties to accessing information and the level of understanding of the information provided. The language barrier reduced the patient's opportunities to express emotions, formulate their problems and be involved in the decision making process. Patients could not give their informed consent and experienced the care as forced upon them. Negative experiences of language barriers led patients to refrain from care. Interpreting services were difficult to access despite being requested. The use of informal interpreters sometimes involved negative consequences. Immigrants sought care staff who spoke their language because they perceived the care as safe and trustworthy. Conclusion: The results of the study show that language barriers and the consequences they entail can have a negative impact on patient safety and on the patient's emotional status. In order to conduct person-centered care, health care staff need to be able to ensure that the patient's experience of participation is encouraged, and autonomy and integrity are respected. This is central for healthcare professionals to be aware of to be able to provide good care on equal terms.

Abstrakt  Bakgrund: Vårdpersonalen möter ständigt individer med en annan bakgrund. Det transkulturella vårdmötet är med andra ord oundvikligt. Detta skapar utmaningar som kräver kompetens hos personer och speciellt i vårdsammanhang inom det mångkulturella samhället. Att vara kulturellt kompetent inom omvårdnad bidrar till att säkerställa personcentrerad vård samt positiva resultat inom arbetet.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av det transkulturella vårdmötet.  Metod: Studien var en litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar. Databassökningarna genomfördes i PUBMED och Cinahl. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sju subkategorier. Erfarenheterna som författaren kom fram till i resultatet var att vårdpersonalen kunde uppleva att språkbarriärer orsakade svårigheter med vårdandet av patienter från en annan kulturell bakgrund. Det framkom även att patienter med en annan kulturell bakgrund har ett starkare känslomässigt uttryck och mannen är hushållets överhuvud, närstående kunde även upplevas som störande ibland. Dock har vårdpersonalen en positiv syn och vill lära sig mer om det transkulturella mötet.  Konklusion: Resultaten av denna studie beskriver kommunikation som en stor utmaning såväl som oväntat beteende på grund av kulturella skillnader mellan vårdpersonal och patienter. Effektiv kommunikation visar att en säkrare vård utvecklas och en samsyn bildas. Resultaten visar också att vårdpersonal anser att kulturella kompetenser ständigt är i behov av utveckling. / Abstract  Background: The care staff constantly meets individuals with a different background. In other words, the transcultural care encounter is inevitable. This creates challenges that require competence in people and especially in care contexts within the multicultural society. Being culturally competent in nursing contributes to ensuring person-centered care and positive results in the work.  Aim: The aim of the study was to describe the health care staff's experiences in the transcultural care meeting.  Methods: The study is a literature study based on ten qualitative articles. The database searches were performed in PUBMED and Cinahl. The analysis was performed using Friberg's five-step model.  Results: The analysis resulted in three main categories and seven subcategories. The experiences that the author came to in the result were that the care staff could experience that language barriers caused difficulties with the care of patients from a different cultural background. It also emerged that patients with a different cultural background have a stronger emotional expression and the man is the head of the household, relatives could also be perceived as disturbing at times. However, the care staff has a positive view and wants to learn more about the transcultural encounter.  Conclusion: The results of this study describe communication as a major challenge as well as unexpected behavior due to cultural differences between healthcare staff and patients. Effective communication shows that safer care is developed, and a consensus is formed. The results also show that healthcare professionals believe that cultural competencies are constantly in need of development.

The ongoing covid-19 pandemic has changed the information practices of people, including Japanese immigrants to Sweden. This study aims to clarify the characteristics and problems of everyday information practices of the study group, i.e. Swedish-Japanese, during the covid-19 pandemic. Japanese living in Japan are also included for comparative analysis. I also investigate how information practices relate to the study group’s social context and cultural background, and how they are experiencing information barriers. For this purpose, a qualitative approach was chosen, and semi-structured interviews were carried out. The informants were a total of five Japanese people living in Sweden and five Japanese people living in Japan. The results were analyzed using inductive approaches. Then the empirical data of the informants' information practices were categorized based on Savolainen's (2021) model of everyday information practices (EIP), consisting of three ways, and McKenzie’s (2003) model of information seeking. Then, the informants' barriers with information practices were analyzed using Savolainen's (2016a) sociocultural barriers. Findings show that both groups are similarly actively seeking information and actively scanning for information everyday using multiple sources of information. However, the results also show that the informants have been influenced by social and cultural background. The Swedish-Japanese conduct more active online scanning, while the Japanese in Japan are relatively passive and conduct everyday non-directed surveillance. Trust in politicians and authorities also differed between the two groups. Japanese people in Japan often point out that such information is incomprehensible, and they have a habit of using easy-to-understand sources of information instead. This incomprehensibility seems to be due to Japanese culture, where language expression is ambiguous and situation dependent. In contrast, Swedish-Japanese have confidence in Swedish authorities. In addition, the informants do not state much about socio-cultural barriers to information practices at the interview except for the institutional barriers.  Finally, the characteristics and problems of everyday information practices among Swedish-Japanese were influenced by their cultural background and personal background, as well as the Swedish social context. In addition, their information practices differ from the Japanese in Japan. Through information practices, they may have acquired both global and local identities, which promote integration and inclusion for Swedish-Japanese in the host country of Sweden. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

America is a nation of immigrants and all immigrants brought culture with them. There is not one American culture. Many Ohioans are descended from German ancestors, their German heritage is still present in the cultural and social landscapes. German immigrants came to America in search of farmland and independence.In the period between 1830 and 1890 approximately 1,300 people left Ladbergen, a village of 2,700, with hopes of a better life in America. The main reason for emigration from Germany was changes in the political landscape that led to financial hardship for those who did not own farmland. During the 1800’s German immigrants settled in Ohio, Pennsylvania and along the northern East coast. Choice of location was influenced by proximity to other German immigrants and the possibility for successful agriculture. All immigrants in New Knoxville came from the same village, Ladbergen, which provides a unique example of “chain immigration”.The village was platted by an Irishman, James Lyle, in 1836 and the German immigrants purchased the platted lots. A copy of the map has been preserved.Close to 80% of immigrants had been tenant farmers in Ladbergen. The life of farmers and tenant farmers in Ladbergen has been documented by local historians as is life among early immigrants in New Knoxville. Immigrant families were farmers in Ladbergen and became farmers in New Knoxville. Soil in New Knoxville was fertile and gave good yields of corn,beans, wheat, rye and buckwheat. I visited the area at different seasons and walked in the farmland with the assistance of a local guide. In the US this requires permits from the landowner.This is a flat agricultural area with large open corn and soybean fields with patches of old pineand deciduous forest penetrated by narrow dirt roads.In New Knoxville immigrant families were free to design their farms and living space according to their own preference. Immigrants built and settled in cabins while barns were built to house farm animals. Larger homes inspired by British/American architecture were soon erected and a few of these buildings are on display at the German Heritage Center in New Knoxville. Barns around New Knoxville are usually large gambrel roof barns for storage.People in New Knoxville are proud of their German roots and have an extensive cultural exchange with Ladbergen. German language, for example, was used in newspapers and church services in New Knoxville and in other areas with many German immigrants until the 1950's,some early immigrants never learnt to speak English. An important observation was that the immigrants adjusted very quickly to an American way of life when they depended on it for better housing and food supply but were not eager to mingle with Americans but kept a closed knit community. / Amerika är en nation av invandrare och alla invandrare tog med sig kultur. Det finns inte en amerikansk kultur. Många Ohioans härstammar från tyska förfäder, deras tyska arv är fortfarande närvarande i de kulturella och sociala landskapen. Tyska immigranter kom till Amerika på jakt efter jordbruksmark och självständighet.Under perioden mellan 1830 och 1890 lämnade cirka 1300 människor Ladbergen, en by med 2700 invånare, med hopp om ett bättre liv i Amerika. Den främsta orsaken till emigrationen från Tyskland var förändringar i det politiska landskapet som ledde till ekonomiska svårigheter för dem som inte ägde jordbruksmark. Under 1800-talet bosatte sig tyska immigranter i Ohio,Pennsylvania och längs den norra östkusten. Immigranterna föredrog att bosätta sig i närheten av andra tyska invandrare och i områden med möjligheter till framgångsrikt jordbruk. Alla invandrare i New Knoxville kom från samma by, Ladbergen, vilket är ett unikt exempel på "kedje invandring".Byn mutades in av en irländare, James Lyle, 1836 och de tyska immigranterna köpte tomter. En kopia av den första kartan av New Knoxville finns bevarad.Närmare 80% av invandrarna hade varit arrendatorer i Ladbergen. Bönders och arrendatorers liv i Ladbergen har dokumenterats av lokala historiker, livet bland tidiga invandrare i New Knoxville har också studerats eftersom det är ett exempel på kedje invandring.Invandrarfamiljer var bönder i Ladbergen och blev bönder i New Knoxville. Det krävdes hjälp av en lokal guide för att utforska området utanför byn, det krävs tillstånd av landägaren att uppehålla sig på all typ av privatägd mark i USA. Gårdarna ligger i ett platt jordbruks område med stora öppna majs- och soja-fält som korsas av smala grus vägar. Det finns skogspartier med barr och lövskog på alla gårdar, och immigranterna sparade skog för virke. I New Knoxville var invandrarfamiljer fria att designa sina gårdar efter sina egna önskemål. Invandrare byggde och bosatte sig i stugor medan lador byggdes för att hysa husdjur.Större hem inspirerade av brittisk/amerikansk arkitektur uppfördes snart och några av dessa byggnader visas på German Heritage Centre i New Knoxville. Ladugårdar runt New Knoxville är vanligtvis stora byggnader med brutet tak för maximalt förvarings utrymme.Människor i New Knoxville är stolta över sina tyska rötter och har ett omfattande kulturellt utbyte med Ladbergen. Tyska språket, till exempel, användes i tidningar och gudstjänster i New Knoxville och i andra områden med många tyska invandrare fram till 1950-talet, några av de tidiga invandrarna lärde sig aldrig att tala engelska. En viktig observation var att invandrarna mycket snabbt anpassade sig till ett amerikanskt sätt att leva när de var beroende av det för bättre bostäder och matförsörjning men inte var ivriga att mingla med amerikaner utan levde i ett slutet samhälle.

I föreliggande studie har immigranters identitetsskapande på digitala medier undersökts.Vidare har detta satts i relation till en integrationsprocess i det svenska samhället. Detteoretiska ramverk som legat till grund för studien är det digitala nätverkssamhället,diaspora, hybridaidentiteter samt kollektiva identiteter. Empirin samlades in genomfenomenologiska halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem respondenter från treolika länder, fyra män och en kvinna, i åldrarna 23-33. Intervjuerna hölls i Malmö underperioden mars-april 2017 och varierade i längd mellan 30-60minuter. Resultatet visar på attdigitala medier främst var användbara gällande identitetsskapning gentemot hemlandet.Genom det digitala nätverkssamhället möjliggjordes kontinuerlig kontakt med hemlandetvia olika sociala medier. Vidare frambringade den digitala diasporan en omförhandling avtidigare identiteter samt en positionering till identiteter i Sverige. De digitala verktygenmöjliggjorde genom den digitala diasporan en hybrididentitet. / The present study has examined immigrant’s identity shaping on digital media.Furthermore, the identity process has been put in relation to an integration process into theSwedish society. The theoretical framework in the study includes ‘the digital networksociety’, ‘diaspora’, ‘hybrid identities’ as well as ‘collective identities’. The empirics wascollected through qualitative phenomenological half structured interviews and were heldwith five participants, four men and one woman, from three different countries in the agesbetween 23-33 years old. The interviews were conducted in Malmö during March-April2017 and lasted between 30-60minutes. The results show that digital media foremost werebest used regarding identity negotiation towards the homeland. Through the digitalnetwork society, a continuous contact with the homeland were made possible through theuse of social medias. Furthermore, the digital diaspora brought forth a negotiation of oldidentities and a positioning in the Swedish context. Additionally, the digital tools madehybrid identities possible through the digital diaspora.

This study explores undocumented migrant’s access to social welfare and income support distributed by the non-profit and public sector in Stockholm. The study is conducted through interviews with representatives from the non-profit sector whose organisations and networks come in contact with undocumented migrants. According to Swedish law the social services have a responsibility to assist everyone who temporarily resides within the county. Consequently undocumented migrants have the right to assistance in acute situations. According to the testimonies given from the non-profit sector undocumented migrants have much difficulties acquiring all forms of aid from the social services. The respondents experiences show a multi-layered complex of problems giving reason for bureaucrats representing the public authority narrowing their services to undocumented migrants. The main focal points presented in this study are bureaucrats confusion regarding their own mission in relation to the migration board as well as the services restricted resources. Since undocumented migrants have difficulties claiming their rights in regard to the public sector, many turn to the non-profit sector for support. The result in the study shows that the non- profit sector functions as an informal social service bureau without the economical or legal framework to support it.

The purpose for our study was to see whether reporting mothers and fathers safe base separately protects adolescents who are ethnically harassed from developing low self-esteem. To examine this, we use secondary longitudinal data with immigrant adolescents. In addition to bivariate correlations we ran two moderation regression analyses to test if perceived safe base from mothers or fathers could affect the link between ethnic harassment and self-esteem. Moreover, we wanted to see if perceiving safe base with either parent could change the level of self-esteem within the adolescent. The results showed significance when mothers safe base was tested as a moderator. However, this was not the case for the fathers. The findings in our study were discussed and compared to previous research. / Syftet med vår studie var att se om mammors och pappors säkra anknytning skyddar ungdomar som är etniskt trakasserade från att utveckla lågt självförtroende. För att undersöka detta använde vi longitudinell data med invandrarungdomar. Utöver bivariata korrelationer har vi genomfört två moderationsanalyser för att testa om en uppfattad säker anknytning till mammor eller pappor kan påverka sambandet mellan etniska trakasserier och självförtroende. Utöver detta ville vi se om uppfattad säker anknytning med ena föräldern kan ändra graden av självförtroende hos ungdomarna. Resultaten visade signifikanta resultat när mammors säkra anknytning testades som en moderator. Men detta var inte fallet för papporna. Resultaten i vår studie diskuterades och jämfördes med tidigare forskning.

Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om nyanländas situation på arbetsmarknaden genom att beskriva arbetsförmedlarnas syn på deras möjlighet att erhålla ett fast arbete. Immigranterna är nyanlända i två år efter att de skrivit in sig på arbetsförmedlingen (SFS 2010:197). De omfattas av lagen (SFS 2010:197) om etableringsinsatser för vissa invandrare. Nyanlända är berättigade att ta del av aktiviteter och praktik inom ett år efter de fått uppehållstillstånd i Sverige. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod där fyra intervjuer utgör resultatet av den härstudien. Deltagarna är alla arbetsförmedlare på en arbetsförmedling i Götaland. Resultatet visar att det svenska språket är den viktigaste faktorn för att erhålla arbete, men också det största hindret för att erhålla en tillsvidareanställning. Högutbildade nyanlända har större möjlighet att få arbete inom deras yrkeskategori. Nyanlända med låga eller ingen grundutbildning har sämre möjlighet att få arbete enligt deltagarna. Lågutbildade erhåller ofta låglönejobb i större omfattning än högutbildade. Arbetslivserfarenheter kan också påverka de nyanlända positivt att lättare etablera sig på arbetsmarknaden. Vidare visar resultatet att nyanlända kvinnor och analfabeter är svårast att integrera i arbetslivet. Samhälleliga insatser anses förbättra de individuella förutsättningarna att både vidareutbilda sig och erhålla arbete. Resultatet visar vidare att svenska meriter ger större möjlighet att få arbete än utbildningar och kunskaper som införskaffats utanför Europa. Nyanlända som har sociala kontakter eller skaffar det har goda möjligheter att erhålla arbete. Enligt arbetsförmedlarna förekommer det könsdiskriminering på arbetsmarknaden samt diskriminering på arbetsförmedlingen. Om etisk diskriminering hindrar de nyanlända att erhålla arbete är svårt att säga, då arbetsförmedlarna upplevde ämnet känsligt att tala om. Ytterligare studier behövs inom diskriminering för att få ett perspektiv om hur vanligt förekommande det är. / The purpose of this study is to spread light on Swedish employment officer's view on the possibilities for immigrants from outside the Europe to get a job in Sweden. The study is limited to include immigrants who are covered by the Swedish law SFS 2010:197. They have the rights to take part in work related activities and internship within a year from the day they got their permanent recidence permit. They are being seen as newly arrived from two years after the day they register at a Swedish employment office. A qualitative method has been used and the results are based on four interviews with employment officers at the Swedish employment service Arbetsförmedlingen. The picture given by the employment officers show that the Swedish language is the biggest obstacle, but also the prerequisite to get a job. Highly educated immigrants have bigger chances to get a job with in their profession. Immigrants with no or low education have more difficulties to get a job and more often get low wage-jobs. Work experience is also described as increasing the chances to get a job. The group which has the hardest time finding a job is newly arrived immigrants who are women, and illiterate. Contributions from the society is described as increasing the prerequisite to get a job and keep it. Qualifications acquired in Sweden seems to increase the possibilities to get a job, rather than qualifications acquired outside the EU. If discrimination plays a role is hard to tell since the respondants chose to not get into this subject.

This study aims to investigate ethnic identity in relation to faith and traditions among second-generation Maronite Christians living in Sweden. Qualitative semi-structured interviews have been conducted with seven second-generation Lebanese Maronites living in Sweden. In the interviews, the participants explained their experiences and perceptions of their ethnic identity, faith, and traditions. The findings reveal that the majority of the participants in this study do not practice religion and attend church. However, this tendency does not mean that the Lebanese Maronite’s have abandoned their religion as a whole, merely that they have more freedom to create an individual approach to religious faith and traditions. Furthermore, the study shows that the participants have adapted their faith and traditions and individualized it. Finally, the findings show that the majority of the participants consider themselves a part of both the Swedish ethnicity and the Lebanese Christian ethnicity, however, not based upon Maronite faith and traditions, but on the Catholic faith and its traditions.

Tidigare undersökningar påvisade i sina resultat att immigranter upplever någon form av social inkludering i introduktionsklass, och social exkludering i ordinarieklass. Mot bakgrund i tidigare forskning visades det pågå en samhällsdiskussion om detta ämne, vilket är inspirationen till denna studies forskningsområde. Studiens frågeställningar är formulerade mot bakgrund i att undersöka hur unga immigranter upplever inkludering och exkludering i svensk gymnasieskola i relation till klasskamrater och lärare. En kvalitativ ansats är tillämpad, som använder sig av 10 semistrukturerade intervjuer med tio respondenter, där samtliga respondenter har varit bosatta i Sverige mellan 5-10 år. De teorier och begrepp som stödjer denna studie använder sig av bland annat social identitetsteori av Tajfel och ackulturationsprocess av Berry. De huvudsakliga uppgifterna från respondenterna indikerade att ett positivt bemötande från klasskamraterna, med hjälpsamma och accepterande lärare, bidrog till upplevd inkludering i både SVA-klassen och i ordinarieklassen. De främsta orsakerna till att respondenterna upplevde exkludering i skolan i relation till klasskamrater och lärare grundade sig i otrevligt bemötande med spår av mobbning, samt fördomar som grundade sig i diskriminerande attityder. Vad som framgick av resultatet visade sig att maximal inkludering kunde upplevas i både SVA- och ordinarieklass, men det var ett mindre antal respondenter som upplevde det. / Previous surveys showed in their results that immigrants experience some form of social inclusion in introductory class, and social exclusion in ordinary class. Against the background of previous research, it was shown that there was an ongoing societal discussion on this topic,which is the inspiration for this study's research area.The study's questions are formulated against the background of investigating how young immigrants experience inclusion and exclusion in Swedish high school in relation to classmates and teachers. A qualitative approach is applied, which uses 10 semi-structured interviews with ten respondents, where all respondents have lived in Sweden between 5-10 years. The theories and concepts that support this study use, among others, social identity theory by Tajfel and acculturation process by Berry. The main data from the respondents indicated that a positive attitude from classmates, with helpful and accepting teachers, contributed to perceived inclusion in both the SVA class and in the regular class. The main reasons why the respondents experienced exclusion at school in relation to classmates and teachers were based on unpleasant treatment with traces of bullying, as well as prejudices based on discriminatory attitudes. What emerged from the results was that maximum inclusion could be experienced in both SVA and ordinary classes, but it was a smaller number of respondents who experienced it.