Global ETD Search

41	Digital kompetens bland digitala infödingar: Om elevers och lärares syn på elevernas digitala kompetens Libertson, Joanna January 2014 (has links) Med bakgrund i de senaste årens digitalisering av skolan och EU-kommissionens formulering av digital kompetens som en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande är studiens syfte att undersöka och jämföra hur lärare och elever på en skola på gymnasienivå ser på elevernas digitala kompetens. Detta görs utifrån tre frågeställningar som rör elevernas syn på sin digitala kompetens, lärarnas syn på elevernas digitala kompetens samt huruvida det finns någon diskrepans mellan dessa båda. Den metod som används är kvalitativa intervjuer, och studiens resultat bygger på totalt sju intervjuer. Av dessa är fyra intervjuer med elever från samma klass och tre med lärare från samma skola.Resultatet analyseras utifrån Macken-Horariks modell om kunskap och litteracitet och delas in i tre kategorier som ligger till grund för diskussionen. I denna lyfts utöver Macken-Horariks modell också EU-kommissionens definition av digital kompetens och begreppsparet digital inföding och digital immigrant in som teoretiska utgångspunkter.Eleverna uttrycker generellt att de tycker att deras digitala kompetens är självklar och god. Deras uttalanden kan förstås som att de ser på sig själva som digitala infödingar, och därmed ser sig datoranvändning som naturlig och självklar. Samtidigt ser de inte användningen som helt oproblematisk: dels går mycket tid åt till datoranvändning och dels erbjuder datorn distraktioner vilket några elever upplever som ett problem. Att reflektera kring och hantera dessa problem kan dock också ses som en del av den digitala kompetensen.Även en av lärarna menar att elevernas digitala kompetens är god, medan de övriga menar att den innehåller luckor. Både denna diskrepans den som finns mellan två av lärarnas och elevernas syn på elevernas digitala kompetens, kan förstås genom att man delar in digital kompetens i tre kunskapsdomäner enligt Macken-Horariks modell: den vardagliga, den specialiserade och den reflexiva. Emedan eleverna besitter en vardaglig digital kompetens, som de menar är god och tillräcklig, ser två av lärarna luckor i den specialiserade datoranvändningen för deras respektive ämnen. Den lärare som inte upplever några luckor är den lärare vars lektioner innehåller uttrycklig undervisning i sitt ämnes specialiserade digitala kompetens. datorn i skolan digitala immigranter digitala infödingar digital kompetens IKT IT reflexiv kunskapsdomän vardaglig kunskapsdomän specialiserad kunskapsdomän Engineering and Technology Teknik och teknologier
42	Finska immigranter i Katrineholm : Politiska hegemoniers och sociala relationers betydelse för immigranters politiska integration och aktörskap i ett svenskt lokalsamhälle 1944-1991 / Finnish immigrants in Katrineholm : The relevance of political hegemonies and social relations for the political integration of immigrants in a Swedish local community. 1944-1991 Boberg, Per January 2011 (has links) The present memorandum outlines the structure, theoretical starting points and disposition of a thesis about the activities of Finnish immigrants in a Swedish local community, more specifically their political integration. The intention is to study the municipality of Katrineholm in the years 1944 to 1991. Previous research about the actorship of immigrants in spheres such as politics, labour unions, immigrant associations, educational associations and mass-education, as well as churches and religion, is presented to give an overview of possible areas connected to political integration that can be studied. The overview of previous research also covers local immigrant politics. The intended theoretical starting points for the proposed thesis are political economy and hegemony. The latter is intended to be investigated through its expression in the social relations class, gender, ethnicity, nationality and generation. It is suggested in this memorandum that hegemonies and social relations within a local political economy can be operationalised fruitfully in a study of political integration. Hence, theoretical viewpoints and definitions connected to political integration are also elaborated on. Methodologically it is suggested that quantitative and qualitative analysis be undertaken to study the sources that the thesis is intended to be based on. Sources such as documents from the exemplified activity fields are to be used. Also, it is suggested that oral sources such as interview be used. Another possible method is a research circle, if preconditions in Katrineholm favour such an approach. The conclusion of this memorandum is that no previous studies have been undertaken using the approach presented and further that few studies of the local political integration of immigrants exist. Hence, the proposed thesis will make a significant contribution to the study of immigrant actorship, political integration and contributions to the formation of social relations and hegemonies in a local political economy. class ethnicity Finnish immigrants gender generation hegemony local community nationality political economy political integration social relations etnicitet finska immigranter genus generation hegemoni klass lokalsamhälle nationalitet politisk ekonomi politisk integration sociala relationer History Historia
43	Integration in Sweden : A qualitative study of immigrant women and their journey to integrate into the Swedish society. Sadikot, Minaz January 2011 (has links) The purpose of this study is to identify the problems that immigrant women face when attempting to integrate in the Swedish society. The investigation seeks to scrutinize the aspects that facilitate in this process of integration for non-Swedish women and whether the administrative authorities responsible for handling matters of integration does so in an efficient way? This is a qualitative study where a bottom-up approach has been implemented. The study revolves around 5 interviews that have been conducted with immigrant women, who have narrated their situation from which a number of aspects have been chosen to highlight the integration problems that have risen in Sweden. These factors that have been identified in the study are: ‘cultural differences’, ‘gender roles’, ‘discrimination’, the importance of the language’, residential segregation’ and ‘the roles of the administrative authorities’. The empirical evidence drawn from the before mentioned interviews has been combined with theoretical material in order to strengthen the credibility of the study. The thesis ends with a concluding discussion where emphasis has been put on evaluating the findings of the thesis and aiming to provide an answer to the research questions. The conclusion and thus the results of the study displays that the Swedish government has indeed taken measures to improve the situation. Yet, issues such as societal and institutional discrimination, residential segregation and cultural barriers between groups remain evident, creating immense difficulties for the immigrants to become part of the Swedish society. / Syftet med denna studie är att identifiera de problem som invandrade kvinnor möter i integreringen i det svenska samhället. Undersökningen ifrågasätter aspekter som underlättar icke-svenska kvinnors integration i det svenska samhället och om de administrativa myndigheterna hanterar integrationsfrågorna på ett effektivt sätt? Detta är en kvalitativ studie, där ett bottom-up-strategi har tillämpats. Studien kretsar kring 5 intervjuer som har genomförts med invandrarkvinnor, som har återberättat sin situation från vilket ett antal aspekter har valts för att lyfta upp de integrations problem som har uppstått i Sverige. De faktorer som har identifierats i studien är: "kulturella skillnader", "könsroller", "diskriminering", betydelsen av språket, “boende segregation” och de "administrativa myndigheternas roller". Den empiriska delen har kombinerats med den teoretiska för att stärka trovärdigheten i studien. Uppsatsen avslutas med en sammanfattande diskussion där vikt har lagts på att utvärdera resultaten av uppsatsen och syftar åt att tillhandahålla ett svar på frågeställningarna. Slutsatsen av denna studie påvisar att den svenska regeringen förvisso har vidtagit åtgärder för att förbättra situationen, men att frågor som samhällelig och institutionell diskriminering, bostads segregation och kulturella barriärer mellan grupper fortsätter att existera, vilket skapar svårigheter för invandrare att bli en del av det svenska samhället. Woman immigrants integration segregation swedish society discrimination gender roles Kvinna invandrare invandring diskriminering immigranter integration segregation genus
44	Integrationspolitikens utmaningar på kommunal nivå : En studie om immigranter i Sjöbo och Åstorp Holm, Klas January 2018 (has links) Invandringen till Sverige har ökat de senaste åren och i samband med flyktingkrisen 2015 steg antalet nyanlända dramatiskt. Denna utveckling har orsakat debatt om immigranters rättigheter och krav för integration som staten bör ställa för att utveckla integrationen av immigranter i det svenska samhället. Studier av hur integration fungerar på kommunal nivå har endast gjorts i begränsad omfattning. I och med det faktum att det finns en stark politisk självständighet på kommunal nivå i Sverige, samt att det råder en polarisering mellan politiker är det intressant att studera skillnader i målsättningar och förutsättningar för integration mellan kommuner. Uppsatsen behandlar därför frågan om vilka förutsättningarna är för integration av immigranter. Detta görs genom att studera de två skånska kommunerna Åstorp och Sjöbo som har liknande storlek och geografiskt läge men olika politiska styren. Intervjuer görs med politiker från dessa kommuner och uppsatsen redogör för skillnaderna i integrationspolitiska målsättningar. En kvantitativ analys görs även med hjälp av en enkät som besvarats av immigranter i de två kommunerna. Analysen visar att kommuntillhörighet spelar en viss roll för hur immigranterna upplever mottagandet av deras kultur samt social integration med svenskar. Därutöver visar resultaten att immigranters ursprung, kön, tid i Sverige, uppfattning om religionens betydelse samt upplevda krav på anpassning, förknippas på olika sätt med tillfredställande av deras anspråk för integration, såsom hur de upplever kulturellt mottagande, autonomi, inkludering i olika avseenden samt religiösa rättigheter. En slutsats är att förutsättningarna för integration är starkt förknippade med dessa egenskaper, men att de är relaterade till immigranternas anspråk om rättigheter på olika sätt. Integrationspolitiska åtgärder bör lämpligen ta hänsyn till hur de olika egenskaperna hos immigranterna är relaterade till tillfredställandet av deras anspråk för att därigenom stärka integrationsprocessen. integration integrationspolitik statsvetenskap statskunskap politik Åstorp Sjöbo Skåne Sverige Socialdemokraterna Moderaterna Sverigedemokraterna S M SD invandring invandrare invandra immigranter immigrant migration emigrering emigrera flykting flyktingar flyktingkrisen 2015 Syrien Afghanistan Irak Iran Turkiet Polen Europa Kina Colombia Asien mellanöstern EU svenska svenska för invandrare SFI Sydamerika Afrika Eritrea Holland Nederländerna intervju intervjuer enkät enkäter enkätundersökning enkätundersökningar kvalitativ kvantitativ statistik partier parti utvandring utvandra segregation integrera segregera integrering segregering kommun kommuner ålder kön islam muslim religion religiös muslimer tid anpassning assimilering assimilera regression analys graf analyser regressioner grafer Will Kymlicka Will Kymlicka politisk teori teori filosofi dynamik dynamisk effektiv anspråk anspråken mångkultur vädjan inkludering inkludera medborgarskap medborgare utbildning arbete symboler autonomi minoritet minoriteter stat politiker ursprung kultur kulturell kulturellt Political Science Statsvetenskap

Page generated in 0.0786 seconds