Idag görs livscykelanalyser (LCA) för att identifiera de byggkomponenter somorsakar stora koldioxidutsläpp i byggbranschen.Syftet med denna studie är att med hjälp av livscykelanalysverktyget One ClickLCA jämföra hur stora koldioxidutsläpp som bildas av materialen i enlimträstomme, som tillhör en inomhusarena jämfört med materialen i en fiktivstålstomme, som är dimensionerad för att klara samma laster och funktion somlimträstommen. Detta görs i syfte att lyfta fram skillnaderna mellankoldioxidutsläppen i produktskedet (A1-A3) mellan en limträstomme och enstålstomme.En konstruktör har konstruerat stålstommen för jämförelsen. Konstruktören togfram dimensionerna och byggmaterialen, men stålstommen blev inte tillräckligtgenomarbetad och projekterad för att jämförelsen skulle kunna göras direkt.I One Click LCA behövs mängderna och byggkomponenterna för båda stommarnaför att kunna göra fullständiga livscykelanalyser. Med mängder menas volymeroch vikter för byggkomponenterna. I studien saknades från början mängder förvissa av byggkomponenterna och en del av syftet blev därför att ta fram allamängder för stommarna. För att få rätt mängder i studien användes bland annat tvåprogram, Bluebeam och Excel. Med dessa program togs längdmåtten för olikabyggkomponenter från ritningar. Tillsammans med de övriga uppgifterna ombyggkomponenterna kunde mängderna sedan tas fram.I One Click LCA behöver resurser väljas. Dessa kan vara kopplade till specifikabyggkomponenter och innehåller data om hur stora koldioxidutsläpp sombyggkomponenter orsakar. Med byggkomponenter och mängder som grund valdessedan resurser i One Click LCA. När resurser väljs räknar programmet ut hur storakoldioxidutsläpp som bildas i produktskedet (A1-A3) för byggkomponenterna.Med mängder och resurser kunde två resultat erhållas i programvaran. Resultatetvisar att 55 ton koldioxid bildas av limträstommen och 779,9 ton koldioxid bildasav stålstommen. I stålstommen är det fackverken som orsakar mestkoldioxidutsläpp och i limträstommen är balkarna i högdelen av inomhusarenansom orsakar mest koldioxidutsläpp. / Today, life-cycle assessment (LCA) are performed to identify the buildingcomponents that cause large carbon dioxide emissions in the construction industry.The purpose of this study is to use the life-cycle assessment tool One Click LCA tocompare how large carbon dioxide emissions are formed by the materials in aglulam frame, which belongs to an indoor arena compared to the materials in afictitious steel frame, which is dimensioned to withstand the same loads andfunction as the glulam frame. This is done in order to highlight the differencesbetween the carbon dioxide emissions in the product phase (A1-A3) between aglulam frame and a steel frame.A designer has designed the steel frame for comparison. The designer producedthe dimensions and building materials, but the steel frame was not sufficientlyworked out and projected for the comparison to be made directly.In One Click LCA, the quantities and building components for both frames areneeded to be able to make complete life-cycle assessment. By quantities is meantvolumes and weights for the building components. The study initially lackedquantities for some of the building components and part of the purpose wastherefore to produce all quantities for the frames. To get the right amounts in thestudy, two programs were used, Bluebeam and Excel. With these programs, thelength measurements for different building components were taken from drawings.Together with the other information about the building components, the quantitiescould then be produced.In One Click LCA, resources need to be selected. These can be linked to specificbuilding components and contain data on how large carbon dioxide emissions thatbuilding components cause. Based on building components and quantities,resources were then selected in One Click LCA. When resources are selected, theprogram calculates how large carbon dioxide emissions are formed in the productphase (A1-A3) for the building components. With quantities and resources, tworesults could be obtained in the software. The results show that 55 tonnes ofcarbon dioxide are formed by the glulam frame and 779.9 tonnes of carbon dioxideare formed by the steel frame. In the steel frame, it is the trusses that cause themost carbon dioxide emissions and in the glulam frame, the beams in the upperpart of the indoor arena cause the most carbon dioxide emissions.

Uppgiften var att rita ett gemensamt samlingsplats för lokala gymnasiestudenter på Slakthusområdet i södra Stockholm. Byggnaden ska också fungera som plats för olika kultur evenemang och aktiviteter. Det var lätt för mig att välja denna uppgift, eftersom gymnasiestudenter har inte tillgång till öppna studieytor på samma sätt som till exempel universitetstudenter, även om gymnasieutbildingen innebär också mycket eget studerande. När jag gick i gymnasiet så bodde jag nästan på det lokala biblioteket. För mig var det nästan ett annat hem där jag studerade och träffade gamla och nya vänner.  Trots att tomten på Slakthusområdet är ganska trång så ville jag skapa en öppen känsla och ett fritt flöde i byggnaden. Jag kom fram till triangel-formade våningsplan och stora trappor.  Det ska vara en harmonisk stämning i byggnaden för att det ska vara lätt att koncentrera sig och kunna fly vardags- och skolstress. Det finns undersökningar som visar att trä som konstruktionsmaterial har stressdämpande egenskaper och andra positiva hälsoeffekter och därför det kändes bra att använda trä i en läromiljö. Byggnaden bärs av limträpelare. Hisschakt fungerar som stabilisering. Träreglarna i fasaden stabiliserar byggnaden diagonalt. / The assignment was to design a studying centre for the local upper-secondary school students in Slakthusområdet, southern Stockholm. The building would be a place for studying as well as for different culture events and activities, including a library and a theater scene. For me it was easy to choose this specific task. High school students do not have open and  public places for studying like university students do. As a upper secondary school student I almost lived at the local library. I, as many many other students, studied there, met new and old friends and almost lived there.  The given site on an old industry area in southern Stockholm is quite small but I still wanted to have an open atmosphere and free flow in the building. That’s how the triangle-shaped floors and wide, open stairs were formed.  Wood as a construction material is noticed to have positive, stress-reducing features. That’s why it felt natural to use wood in a studying environment. The gluelam columns are load bearing. The elevator shaft in the middle as well as  diagonal wooden beams on the facade are stabilizing elements in the building.

Introduktion – Byggbranschen idag står för en betydande andel av jordensväxthusgasutsläpp och behovet för att minska dessa är stora. Att investera merklimatsmart i nybyggnation ökar och trä har blivit till ett alltmer populärt byggmaterialnär det kommer till flerbostadshus, men logistikhallar domineras fortfarande av stål.Studiens mål är att undersöka skillnaderna i kostnader och utsläpp av växthusgasermellan limträ- och stålstommar för logistikhallar. Detta för att undersöka om trä är ettekonomiskt rimligt och mer miljöeffektivt stommaterial vid byggnation avlogistikhallar än en stålstomme. Metod – Metoden som valts till studien är en fallstudie då den kommer omfatta bådeen teoretisk undersökning, granskning av kvantitativa data från ett tidigare projekt samtuppskatta storleken på en trästommes tvärsnitt genom simulering i endimensioneringsmjukvara. Kostnad och miljöpåverkan för en stål- och limträstommekommer att tas fram för att sedan kunna utföra en jämförande analys av de tvåstommaterialen. Resultat – Stommarna skiljer sig procentuellt sätt inte så mycket i pris menlimträstommen orsakar betydligt mindre växthusgasutsläpp jämfört med stålstommen.Kostnaden mellan stål- och trästommen skiljde sig knappt utifrån material- ochmontagekostnaderna. Stålstommen står för nästan sju gånger mer växthusgasutsläpp änlimträstommen under produktionsstadiet. I transportskedet har limträ en längretransportsträcka än stål i denna studie vilket är huvudorsaken till att limträstommenspåverkan på miljön är större än stålstommen i detta skede. Monteringsskedet harstålstommen en större miljöpåverkan än trästommen. Utifrån hela stommen under helabygg- och produktionsstadiet hade stålstommen fyra gånger mer i utsläpp änlimträstommen. Analys – Om priset på stommen är det huvudsakliga intresset hos byggherren bör inteen stålstomme antas vara det billigare alternativet. Denna studie har största spännvidderav balkar på 24 meter och vid större spännvidder kan förutsättningarna för val avstommaterial se annorlunda ut. Limträ är väl lämpat som stommaterial om ambitionenär att bygga med små mängder växthusgasutsläpp. Diskussion – Byggbranschen har en viktig roll i arbetet med att minskakoldioxidutsläppen och uppnå klimatmålen. Trots att trästommen som analyserats inteär optimalt utformad påvisar ändå studien stora miljömässiga fördelar att användalimträ som stommaterial i logistikhallar utan några större skillnader i kostnad. / Introduction – The construction industry today accounts for a significant portion ofthe Earth's greenhouse gas emissions, and the need to reduce these emissions issubstantial. Investing more climate-smartly in new construction is increasing, and woodhas become an increasingly popular building material, especially for multi-familyhouses. However, logistic warehouses are still predominantly dominated by steel. Theaim of this study is to investigate the differences in costs and greenhouse gas emissionsbetween glulam timber and steel frames for logistic warehouses. This is done toexamine whether wood is an economically viable and environmentally more efficientstructural material for constructing logistic warehouses compared to a steel frame. Method – The chosen method for the study is a case study, as it will encompass both atheoretical examination, a review of quantitative data from a previous project, and anestimation of the cross-sectional size of a timber frame through simulation in astructural design software. The cost and environmental impact of a steel and glulamtimber frame will be determined in order to conduct a comparative analysis of the twostructural materials. Results – The frames do not differ significantly in terms of price, but the glulam timberframe results in significantly lower greenhouse gas emissions compared to the steelframe. The cost difference between steel and timber frames was minimal based onmaterial and assembly costs. The steel frame generates almost seven times moregreenhouse gas emissions than the glulam timber frame during the production stage. Inthe transportation phase, laminated timber has a longer transportation distance then steelin this study, which is the main reason for the greater environmental impact of thelaminated timber frame compared to the steel frame at this stage. During the assemblyphase, the steel frame has a larger environmental impact than the timber frame. Acrossthe entire frame during the entire construction and production stages, the steel framehas four times more emissions than the glulam timber frame. Analysis – If the cost of the frame is the primary concern for the builder, a steel frameshould not be assumed to be the cheaper alternative. This study considers the widestspan of beams at 24 meters, and for larger spans, the conditions for choosing structuralmaterials might differ. Glulam timber is well-suited as a structural material if the goalis to build with minimal greenhouse gas emissions. Discussion – The construction industry plays a crucial role in reducing carbon dioxideemissions and achieving climate goals. Despite the fact that the analyzed timber framemight not be optimally designed, the study still demonstrates significant environmentaladvantages in using glulam timber as a structural material in logistic warehouses, withno major differences in cost.

Wood is a sustainable material that reduces the climate impact that comes from the construction sector. In addition, Wood is economical and offers many advantages such as the low weight, that it is a renewable material and the flexibility. However, in order for Wood to be durable and have a smaller climate impact, the right construction method should be used for each type of building, otherwise it can lead to collapse.In this thesis, the most durable and stable construction method was investigated between column-beam systems in glulam and CLT board, for a machine hall building made of wood, based on factors such as environmental impact, fire resistance and stability. The investigation used FEM-Design software to analyze the course of the fire, which facilitated a more comprehensive analysis and reduced the risk of human error. FEM Design simplified the use of more complex methods that required greater knowledge and longer time to implement. In contrast, hand calculations were used for the stability comparison and data were collected for the environmental impact from EPDS. The study showed that glulam structures have higher stability capabilities with a superiority of 2.1% in compressive strength, 9,1% in flexural strength, 3,5 % shorter in breaking length and 86% lower in slenderness ratio indicating the probability of deformation under load compared to crosslaminated timber (CLT) making it a preferred material for larger constructions. Glulam also generates around 5% less CO2 emissions per cubic meter compared to CLT. In terms of fire safety, CLT performed better under a 60-minute fire exposure and required less Class F gypsum board as fire protection. Choosing a construction method is a multidimensional assessment that weighs factors such as construction site, the nature of the construction project and personal preferences, despite specific research findings.

Samhället efterfrågar idag i allt högre grad miljövänlig och hållbar byggnation. Ett sätt möta dessa nya krav på miljövänlig byggnation är att använda mer trä då detta minskar koldioxidutsläpp genom substitutionseffekten. Syftet att undersöka huruvida traditionella fogningstekniker som helt utförs i trä kan ersätta samtida fogar i framtida byggnation. Målet är att visa att detta är möjligt ur hållfasthetssynpunkt. Undersökningen kommer att begränsas till att undersöka en pelar-balk-anslutning där den traditionella fogen representeras av tre olika varianter tapp i tapphålsfog och den samtida av balksko. Fogarna undersöks beräkningsmässigt samt genom försök där belastningsfallet ämnar ge en hög tvärkraft. Resultaten pekar på att det är möjligt att introducera den undersökta traditionella träfogningstekniken vid samtida byggnation. / Societies demand for environmentally friendly and sustainable construction is ever increasing. One way to meet these new demands on environmentally friendly construction is to use more wood which decreases carbon emissions through the substitution effect. This report aims to research whether traditional joinery techniques entirely executed in wood can replace contemporary joinery techniques in future construction. The goal is to show whether this is possible from a strength standpoint. The research will be limited in that it will strictly seek to study a pillar-beamconnection where the traditional joint researched will be three varying mortise and tenon joints and the contemporary joint is a joist hanger. The joints will be analyzed with calculation and experimentation where the load case aims to produce mainly shear in the joint. The results point towards it being possible to introduce this traditional joint in contemporary construction.

In recent years, industrialised house building has gained shares on the Swedish house building market. The market demands for industrialised house building are exceeding the available supply of housing and experiencing a substantial increase in the housing production costs. For industrialised house building, the design has been identified as a critical phase with the systematization of the design a necessary part of industrialisation. Therefore, companies strive towards the inclusion of standardization and controlled processes in the design phase. Product platforms have proved to be related to the standardization of processes and products. Introducing a product platform approach in the design phase of house building could be a way to improve the design and ensure value creation in entire processes. Thus, the aim of this research is to outline means to support and improve the design phase of industrialised house building by using a product platform approach. A Swedish multi-storey house building company that uses glulam post and beam building system with a focus on platform development was used as the single case study in this research. The company intends to achieve increased efficiency by moving towards industrialized approaches. Empirical data were mainly gathered from interviews, observations, workshops, and document analysis. The findings present the existing challenges in the housing building industry and outlines twenty critical success factors that need to be considered in the design phase. Also, the result outlines support methods and tools that can be used for the improvement of the design phase when applying a product platform approach. Moreover, a flexible product platform can be developed with the support of parametric modelling and used to design building components having an engineer-to-order characteristic. Finally, the results show that a building system can be considered as part of a product platform in light of the necessity of an adequate support in the design process to maintain a sustainable platform. Thus, the contribution includes the addition of knowledge to platform theory in general and its application on the design phase of industrialised house building. / Under de senaste åren har det industriella husbyggandet tagit andelar på den svenska husbyggnadsmarknaden. Behovet av bostäder på marknaden överstiger tillgången och med ökning av bostadsproduktionskostnaderna som konsekvens. För det industriella husbyggandet har projekteringen identifierats som en avgörande fas och dess systematisering är en nödvändig för industrialiseringen. Som en följd strävar företag i segmentet efter att inkludera standardisering och kontrollerade processer i projekteringen. Produktplattformar har kunnat kopplas till standardisering av processer och produkter. Införandet av produktplattformar i projekteringen kan vara ett sätt att förbättra designen och säkra värdeskapandet igenom hela processen. Således är syftet i denna avhandling att ta fram medel för att stödja och förbättra projekteringen för industriellt husbyggande genom att tillämpa en ansats med produktplattformar. Ett svenskt byggnadsföretag med flera våningar som använder limträ- och balksystem med fokus på plattformsutveckling användes som en enda fallstudie i denna forskning. En fallstudie har genomförts på ett företag som bygger flervåningshus med ett pelar-balksystem i limträ med fokus på plattformsutveckling. Företaget har ambitionen att nå högre effektivitet genom att röra sig mot ett mer industriellt tillvägagångssätt. Data samlades in från intervjuer, observationer, workshops och dokumentanalyser. Resultaten visar vilka de befintliga utmaningarna är för husbyggandet och presenterar tjugo kritiska framgångsfaktorer som ska beaktas i projekteringen. Studien har även tagit fram supportmetoder och verktyg som kan användas för att förbättra projekteringen vid tillämpning av produktplattformar. Vidare, en flexibel produktplattform kan utvecklas med stöd av parametrisk modellering och användas för att projektera byggnads-komponenter med engineer-to-orderegenskaper. Slutligen, resultaten pekar mot att ett byggsystem kan betraktas som en del av en produktplattform ur perspektivet att tillräckligt med stöd i projekteringen krävs för att underhålla en hållbar plattform. Således, arbetet har bidragit med kunskap till teori om plattformar i allmänhet och dess tillämpning på projekteringen för industriellt husbyggande.

This thesis aims to develop knowledge of non-metallic connections in order to develop and change the Swedish wood architecture as well as wood structures. The main question being "Are metal-free connections suitable for contemporary timber buildings?". In the theory chapter, facts about wood are introduced, followed by literature studies and previous research. Through literature research in the university database and conducting interviews with an architect, a designer and a carpenter, data was collected for the design process and for the calculation of the dimensions for one of the selected glulam connections. The result showed that there is a lack of knowledge in Sweden regarding non-metallic connections, other countries such as Switzerland are more developed in the area and has accepted the idea of this concept. The result also showed that the lack of strength in wooden connections lead to large dimensions of the timber elements, but an aesthetic advantage can be developed. Finally, the results are discussed and analyzed according to the different requirements set on appearance, durability and manufacturability. / Detta examensarbete syftar till att utveckla kunskap om metallfria knutpunkter för att möjliggöra en mer varierad svensk träarkitektur. Den övergripande frågan har varit ”Hur väl lämpar sig metallfria knutpunkter för nutida byggande av träkonstruktioner?”. I teorikapitlet beskrivs fakta om materialet trä, följt av beskrivning av litteratur och tidigare forskning som är relevant för denna studie. Genom en litteraturstudie via universitetets databaser samt intervjuer med en arkitekt, en konstruktör och en möbeldesigner samlades data för gestaltningsprocessen och dimensionering av en knutpunkt i limträ. Resultatet visade att det finns kunskapsbrist i Sverige gällande metallfria knutpunkter, andra länder som Schweiz är mer utvecklade inom området samt har accepterat tanken på detta koncept. Resultatet visade även att frågor kring hållfasthet leder till stora dimensioner för de ingående träelementen, men att en estetisk fördel kan utvecklas. Slutligen diskuteras och analyseras resultaten utefter olika krav som ställts på utseende, hållfasthet och tillverkning.

Det byggs i trä i Sverige som aldrig förr. Det blir alltmer populärt för varje år som går att ersätta prefabricerade element i betong samt pelare och balkar i stål med element med motsvarande funktion i antingen korslimmat trä eller limträ. Under tidsperioden 2010 till och med 2019 har andelen nyproducerade lägenheter i flerbostadshus, som byggts i trä, ökat med 122 %. Det kommer delvis som en följd att det först 1994 blev tillåtet att bygga flervåningshus i trä när funktionskrav infördes. Vid byggande i trä finns det olika sorters trämaterial att välja mellan, tre av dem är konstruktionsvirke, limträ och korslimmat trä. Konstruktionsvirke är ursågade delar av trädstammar och limträ samt korslimmat trä är sammansatta trämaterial av konstruktionsvirke i form av lameller och lim. Skillnaden mellan limträ och korslimmat trä är att lamellerna, lagren, är lagda i samma riktning i limträ och som namnet antyder, korsvis i korslimmat trä. Limträ har formen av pelare och balkar medan korslimmat trä bildar massiva skivelement. Eftersom trä är ett organiskt material kommer det vid hög temperatur att antända och förbrännas. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida brandförloppet skiljer sig mellan konstruktionsvirke, limträ och korslimmat trä samt ta reda på om limmet påverkar brandförloppet eller inte i fallen med limträ och korslimmat trä. Uppsatsen är av det kvalitativa slaget, och analyserar därmed redan framtagen information snarare än tillföra egen. Informationen hämtas från intervjuer med personer med för uppsatsen relevanta kompetenser och från litteraturstudier. Eftersom alla tre i uppsatsen analyserade material består av eller är konstruktionsvirke kommer brandförloppen i stora drag vara jämförbara. Lamelleringseffekten i limträ och korslimmat trä kommer göra brandförloppen i de materialen mer gynnsamma. Den stora skillnaden i brandförlopp kommer bero på huruvida det ingående limmet i limträ och korslimmat trä delaminerar vid upphettning. Det finns flera olika sorters lim tillåtna för ändamålet, där vissa sorter delaminerar och andra inte. Uppsatsens slutsats är att materialen som tidigare nämnts i stort genomgår samma brandförlopp och att valet av lim kommer ha påverkan på brandförloppet då eventuell delaminering är ogynnsamt för konstruktionen. / In Sweden, building with wood have never been so popular as now and to exchange prefabricated elements in concrete and pillars and beams in steel with corresponding elements in either cross-laminated timber and or glued-laminated timber becomes increasingly more popular on a yearly basis. During the timeframe from 2010 through 2019 the share of newly produced flats in multi-storey buildings have risen with 122 %. In part, it can be explained by the introduction of function-based design in Sweden 1994, before that, wooden multi-storey buildings were not allowed. When building with wood, there are several wooden materials to choose from, three of which are dimensional lumber, glued-laminated timber, and cross-laminated timber. Dimensional lumber is sawed parts of logs and glued-laminated timber and cross-laminated timber are engineered wood composed by dimensional lumber in form of laminating stock and adhesives. The difference between glued-laminated timber and cross-laminated timber are that the laminating stock, the layers, are oriented the same way in glued-laminating lumber and as the name suggests, crossed, perpendicular to each other in cross-laminated timber. Glued-laminated timber is used as pillars and beams while cross-laminated timber is used as massive wooden panels. Since wood is an organic material, it will ignite and combust at high temperatures. The purpose of the thesis is to examinate whether the fire course differs in dimensional lumber, glued-laminated timber, and cross-laminated timber. The thesis is qualitative, and therefore analyses already researched information rather than providing new. The information is provided by interviews with people with relevant functions according to the thesis and from literary studies. As all three materials analysed in the thesis are composed of or are dimensional lumber the fire course will broadly be comparable, however, the in glued-laminated timber and cross-laminated timber inherent laminating effect will make these materials fire course more advantageous. The main divergence in fire course will depend on whether the in glued-laminated timber and cross-laminated timber inherent adhesive will delaminate when heated or not. There are several different types of adhesives allowed for the purpose where some types will delaminate and other will not when heated. The conclusion of the thesis is that the earlier mentioned materials broadly experience the same fire course, and that the choice of adhesive will have effect on the fire course due to eventual delamination being disadvantageous for the construction. / <p>Betyg 2021-06-04</p>

Detta examensarbete ger en kostnadsjämförelse mellan stomsystem utfört i stål samt limträ. På uppdrag av Wästbygg AB har en undersökning gjorts om vilket material som är mest lämplig vid uppförande av en hallbyggnad på 15,000 m2. Med utgångspunkt i Stockholmsområdet, jämförs stommarna med spännvidden 45 meter.Det finns många olika sätt att uppföra stomlösningar, med avseende på utformning och material vilket gör valet av stomme svårt. Beroende på vilka krav man har på stommen kan avgränsningar och beslut tas till vilket material eller stomsystem som lämpar sig bäst för stombygget. Med hjälp av litteraturstudier, intervjuer och diskussioner har ett förslag på konstruktionsdelar, material och utformning tagits fram. Utifrån mängden fackverk/takstolar och pelare som krävs för att utföra stomsystemen görs en kostnadsanalys för materialet och dess transport till arbetsplatsen. Resultatet för kostnaden av respektive material har gjorts genom kontakt med leverantör av materialen. Kostnadsanalysen visar en prisskillnad mellan stommarna på ungefär 1650000 kr till stålets fördel.Materialens egenskaper har sedan jämförts med varandra och en poängsammanställning har framställts som visar vilket material som är till fördel för bygget. De egenskaper som väljs till jämförelsen är de egenskaper som författarna tycker är väsentliga för stombygget. / There are different methods of constructing frame systems. The choice of material has an influence on the final outcome of the frame system. This bachelor’s thesis includes a comparison on frame systems constructed in steel and glulam. Due to an assignment from Wästbygg AB an investigation has been made regarding which of the material is more suitable for an industrial building with an area of 15,000 m2. The building is to be constructed in Stockholm, and frame systems with a span of 45 meter will be compared to each other. The sizing and construction analysis for both frame systems in steel and glulam has been calculated according to Eurocode. Amount of construction parts needed to finish the build is compiled in a list, which is then used to make an appreciated cost summary for the construction. The cost of transportation to the site of the building is included in the cost. Results for the cost of the materials have been made with collaboration with the material suppliers. The cost summary shows that frame system in steel is economically better, with a lower cost of 1 650 000 kr less than glulam. Information about the different materials has been collected by litterateurs, web pages and interviews. The information is then compared to each other and a result by different characteristic qualities has been made. These qualities are then graded depended on how the materials match a sort of quality that is required in a frame system. Some qualities are more important than others, so there is a contention that some qualitys are better for frame system than others, for example if the material has solidity rather than being esthetic. Especially when constructing a large building as this. It is concluded that the choice of material depends on the type of building that is to be constructed.

In a time where the climate is one of the most important issues and challenges in politics, both nationally and globally, the social debate is moving towards the need to build more sustainably, where wood is becoming increasingly popular from a sustainability perspective. The study examines the possibilities for an increased use of wood in Dalarna by highlighting the obstacles and challenges that slow down the progression of wood construction. It is also examined how an extended collaboration between the actors in the construction sector and how previous experiences with wooden construction projects can increase confidence in the material and promote wooden construction. The study is conducted through qualitative interview studies with active actors in several levels within the construction sector. A total of 9 respondents participates in the study from different parts of the process; clients, project designer, the wooden industry and construction contractor to form a deeper understanding of the subject from different perspectives within the construction sector. It describes a positive attitude towards wood as a building material with visions of expanding constructions with more wood as a frame material where confidence in the material is high. The biggest challenges for wood as a building material are described as a lack of knowledge and prejudices within both the industry and the market. Other challenges to ensure a promotion of the material, which heights in detailed development plans were explained. Strategies and needs to promote the work of implementing wood in more projects are described where it is a matter of facilitation, not a requirement to ensure wooden constructions. It appears that ignorance regarding fire and moisture are the most common prejudices in the industry, which is confirmed by the theoretical framework. Today's building regulations allow the use of all types of frame materials, but the ignorance regarding fire properties and how wood as a material handles being exposed to moisture is a problematic challenge. An expanded industry collaboration where shared knowledge and experience between the actors in the creation of and participation in forums is an important factor in promoting wood in construction projects as described in the theoretical framework. An increased degree of completion and streamlining of the assembly process would give wood several additional advantages. / I en tid där klimatet är en av politikens viktigaste frågor och utmaningar, både nationellt och globalt går samhällsdebatten mot att vi måste bygga mer hållbart där trä blir alltmer populärt ur ett hållbarhetsperspektiv. I studien undersöks möjligheterna till en ökad användning av trä i Dalarna genom att belysa de hinder och utmaningar som bromsar progressionen av träbyggande. Det undersöks även hur en utökad samverkan mellan aktörerna inom byggsektorn och hur tidigare erfarenheter av träbyggnadsprojekt kan öka förtroendet för materialet och främja träbyggandet. Studien bedrivs genom kvalitativa intervjustudier med aktiva aktörer i flera led inom byggsektorn. Totalt nio respondenter deltar i studien från olika delar av processen; beställare, projektör, träindustri och byggentreprenör för att bilda en djupare förståelse kring ämnet från olika perspektiv inom byggsektorn. Det redogörs för en positiv inställning till trä som byggnadsmaterial med visioner om att utöka byggnationerna med mer trä som stommaterial där förtroendet för materialet är högt. De största utmaningarna för trä som byggnadsmaterial beskrivs vara brist på kunskap och fördomar inom både branschen och på marknaden. Övriga utmaningar för att säkerställa ett främjande av materialet, som höjder i detaljplaner redogjordes för. Strategier och behov för att främja arbetet med att implementera trä i fler projekt beskrivs där det handlar om ett underlättande, inte ett krav för att säkerställa träbyggnationer. Det framkommer att okunskap gällande brand och fukt är de vanligaste fördomarna inom branschen vilket styrks av det teoretiska ramverket. Dagens byggnadsregler tillåter användningen av alla typer av stommaterial men okunskapen gällande brandegenskaper och hur trä som material hanterar att utsättas för fukt är en problematisk utmaning. En utökad branschsamverkan där delade kunskaper och erfarenheter mellan aktörerna i skapande av och deltagande i forum är en viktig faktor för att främja trä i byggprojekt vilket beskrivs i det teoretiska ramverket. En ökad färdigställandegrad och effektivisering av monteringsprocessen skulle ge trä ytterligare flera fördelar.