Global ETD Search

11	Förintelsen i vitögat : Konstverket Yolocaust som retoriskt projekt i formandet av ett kollektivt minne Monserrat Forssén, Clara January 2017 (has links) Uppsatsen undersöker konstverket Yolocaust som retoriskt projekt i formandet av det kollektiva minnet som omger Förintelsen. Det provokativa konstverket aktualiserar kulturella förhållningssätt till Förintelsemonumentet i Berlin och minnesplatser i allmänhet, exempelvis vilka beteenden som är gångbara och hur man framställer sig själv. Bland annat diskuteras ämnen som selfiekultur, självframställning och heliga minnen. Begrepp som används för att tolka konstverket är skammande, sakralisering, heterotopi, intertextualitet, parodi, remediering och hypermediacy. Retorik Förintelsen Yolocaust Minnen Kollektivt minne Hågkomst Selfiekultur Minnesplats Parodi Intertextualitet Hypermediacy Remediation Heterotopi Förintelsemonumentet Minnesmonument Humanities and the Arts Humaniora och konst Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora
12	La risa abunda en la boca de los postmodernistas : Ironía, sátira y parodia en Nocturno de Chile de Roberto Bolaño Fuentes Aedo, Oscar January 2013 (has links) En este trabajo se investigará, dentro del contexto de la postmodernidad, las estrategias discursivas presentes en la novela Nocturno de Chile (2000) del autor chileno Roberto Bolaño (1953-2003) y que giran en torno a la ironía o distancia irónica y cómo estas se plasman en sátira y parodia. Esta última, por su importancia como forma ampliamente adoptada por la postmodernidad, reviste un interés especial en nuestro estudio ya que supone una suerte de subversión de las convenciones del arte desde sus adentros, asegurando continuidad y cambio. En la introducción se procurará un acercamiento a una poética de la postmodernidad y al género novelesco de la metaficción historiográfica según los lineamientos de Linda Hutcheon. El análisis parte de esta poética y se complementa con una teoría específica de la parodia, sin desvincularla de la ironía y la sátira. Hemos procurado esquematizar los multifacéticos aspectos del protagonista y la enmarañada red de temas que no pretende, con mucho, ser rígida. Además de la teoría, la postmodernidad exige una aproximación a la praxis del lenguaje en uso, lo que supone una ampliación del marco teórico formalista. Por eso, en nuestro análisis también ponderaremos los comentarios del autor y de los críticos o la academia en orden de contextualizar la producción del texto y facilitar la decodificación. En lo posible, no rehuimos de la discusión que despierta la postmodernidad y presentamos abiertamente algunos de sus aspectos problemáticos, paradojales o contradictorios. Om natten i Chile latinoamerikanska literatur postmodernism satyr parodi ironi Roberto Bolaño Bolano Nocturno de Chile literatura latinoamericana postmodernismo parodia sátira ironía Specific Literatures Litteraturstudier
13	"Strunt alt hvad du orerar" : Carl Michael Bellman, ordensretoriken och Bacchi Orden Lind, Peter January 2014 (has links) The 1760's and 1770's saw the emergence of numerous clubs, orders and societies in Stockholm. One of the most extraordinary expressions of this phenomenon was Carl Michael Bellman's Bacchi Orden, a series of semi-public dramatic entertainments chronicling the exploits of the members of Bacchi Orden, a fictional society enrolling several of Stockholm's most notorious drunkards and dedicated to the celebration of Bacchus. Bellman's parodic perspective stands in marked contrast to the self-professed virtuous undertakings of Stockholm's contemporary clubs and orders, whose members were recruited from the social and economic elites and professional and artisanal classes. The main purpose of the dissertation was to study the ceremonial rhetorical practices of Bacchi Orden - speeches, processions and other features designed to enhance the members' loyalty to the society's chosen ideal - and compare them to similar rhetorical traits in several orders and societies of the era in Stockholm to understand what made Bellman's parody work as an entertainment. The dissertation consists of three chapters. The first chapter introduces Bacchi Orden as a parodic and dramatic work and the eighteenth-century associations as cultural and social institutions. The second chapter outlines the use of ceremonial rhetoric in a number of orders and societies in Stockholm contemporary with Bacchi Orden. Through a combined chronological and thematic approach, the third chapter examines recurring rhetorical patterns in Bellman's parody and the rhetorical implications these patterns might have signaled to his audicence. The ceremonial rhetorical practices of Bacchi Orden may be interpreted as parodying rhetorical commonplaces occuring in all the examined orders' pledges to uphold certain virtues for the benefit of the Swedish nation. This system of virtues - with moderation, patriotism and diligence as cornerstones - is put to parodic use in Bacchi Orden through the different breaches of decorum Bellman allows his characters to act out in their doomed endeavors to combine ceremonial protocol and severe intoxication. As a contrast, friendly and frank companionship among the selected few is the one positive virtue that Bellman's audience can infer from his mock-society. This particular tenet became central to subsequent social clubs, which used Bellman's fiction as a template for their ceremonies. Carl Michael Bellman epideictic rhetoric clubs and societies 18th century ceremonies parody Carl Michael Bellman demonstrativ retorik klubbar och sällskap 1700-tal ceremonier parodi
14	"No good being a witch unless you let people know" : The importance of performance in Terry Pratchett's Wyrd Sisters / ”Det var poänglöst att vara häxa om man inte lät folk få veta det” : Vikten av att spela en roll i Terry Pratchetts Häxkonster Sköld, Maria January 2022 (has links) In this analysis of Terry Pratchett’s Wyrd Sisters, I argue that performance of the witch is the most important part of witchcraft on Discworld, and, indeed, what drives the story. To underpin this position, I understand Wyrd Sisters as a work of metafiction and parody, examine witch tropes and stories on Discworld and draw parallels to the weird sisters of Shakespeare's Macbeth. Using Pratchett's own theory of narrative causality and Judith Butler's theory of performativity, I show that there is no witch essence on Discworld, but that the witches' performances are imitations of imitations. I also show how the witches' performances of themselves and theatre performance interact and amplify each other, as theatre is a key theme in the novel. / I den här analysen av Terry Pratchetts Häxkonster argumenterar jag för att de roller häxorna ikläder sig är den viktigaste aspekten av deras magi på Skivvärlden, och att iscensättandet av häxan i sig är vad som driver berättelsen framåt. Som bevis för min tes läser jag Häxkonster som metafiktion och parodi, går igenom stereotyper av häxor på Skivvärlden och drar paralleller till de tre häxorna från Shakespeares Macbeth. Jag använder Pratchetts egen teori om narrativ kausalitet och Judith Butlers teori om performativitet för att visa att ”häxan” inte har någon essens på Skivvärlden; häxornas iklädande av roller är istället imitationer av andra imitationer. Jag visar också hur teateruppträdande och häxornas iscensättande av sig själva samspelar och förstärker varandra, då romanen har ett starkt teatertema. Pratchett Terry Pratchett Discworld Wyrd Sisters performance performativity metafiction parody fantasy theatre Pratchett Terry Pratchett Skivvärlden Häxkonster roller performativitet metafiktion parodi fantasy teater Specific Literatures Litteraturstudier
15	Dealing with Dragons - parodi eller travesti på de klassiska sagorna? Göthe, Cecilia January 2008 (has links) <p>Uppsatsen är en närläsning av Patricia C. Wredes bok <em>Dealing with Dragons </em>och undersöker huruvida boken i fråga är en parodi eller travesti på de klassiska sagorna, t.ex. Törnrosa och Askungen. Jag tar också reda på om det går att läsa boken på olika sätt beroende på hur stor förkunskap man har om de gamla sagorna. Gérard Genette har skrivit boken <em>Palimpsestes: La</em> <em>littérature au second degré</em>, och jag har med hjälp av en svensk översättning använt mig av hans teorier om hypotext - hypertext, parodi, travesti och transformation. Jag tar även hjälp av Jack Zipes och hans bok <em>The Brothers Grimm - From Enchanted Forests to the Modern</em> <em>World. </em>Dessutom används Barbara Walls bok <em>The Narrator's Voice - The Dilemma of</em> <em>Children's fiction </em>för att reda ut begreppet dubbelt tilltal.</p><p>Uppsatsen är indelad i tre delar med tillhörande underrubriker: Inledning, analys och slutdiskussion. Under analysdelen tar jag upp Wredes sätt att använda sig av direkt och indirekt transformation samt om hänvisningarna till bl.a. Grimms sagor är inslag av parodi eller travesti. Metoden jag använder mig av är att visa och analysera utdrag ur boken som är direkt eller indirekt transformerade från sedan länge befintliga sagor eller legender.</p><p>Resultatet av analysen når sitt syfte och svarar på frågeställningen. Slutsatsen är att boken <em>Dealing with Dragons </em>till största delen är en parodi på kända sagor, men att inslagen av travesti är nödvändiga och behövs för den roliga och lite snälla tonen som boken tillhandahåller.</p> parodi travesti sagor klassiska sagor hypertext hypotext transformation direkt transformation indirekt transformation dubbelt tilltal Patricia C. Wrede Genette Zipes Grimm The Enchanted Forest Chronicles Dealing with Dragons Prinsessa söker drake HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Literature Litteraturvetenskap
16	Dealing with Dragons - parodi eller travesti på de klassiska sagorna? Göthe, Cecilia January 2008 (has links) Uppsatsen är en närläsning av Patricia C. Wredes bok Dealing with Dragons och undersöker huruvida boken i fråga är en parodi eller travesti på de klassiska sagorna, t.ex. Törnrosa och Askungen. Jag tar också reda på om det går att läsa boken på olika sätt beroende på hur stor förkunskap man har om de gamla sagorna. Gérard Genette har skrivit boken Palimpsestes: La littérature au second degré, och jag har med hjälp av en svensk översättning använt mig av hans teorier om hypotext - hypertext, parodi, travesti och transformation. Jag tar även hjälp av Jack Zipes och hans bok The Brothers Grimm - From Enchanted Forests to the Modern World. Dessutom används Barbara Walls bok The Narrator's Voice - The Dilemma of Children's fiction för att reda ut begreppet dubbelt tilltal. Uppsatsen är indelad i tre delar med tillhörande underrubriker: Inledning, analys och slutdiskussion. Under analysdelen tar jag upp Wredes sätt att använda sig av direkt och indirekt transformation samt om hänvisningarna till bl.a. Grimms sagor är inslag av parodi eller travesti. Metoden jag använder mig av är att visa och analysera utdrag ur boken som är direkt eller indirekt transformerade från sedan länge befintliga sagor eller legender. Resultatet av analysen når sitt syfte och svarar på frågeställningen. Slutsatsen är att boken Dealing with Dragons till största delen är en parodi på kända sagor, men att inslagen av travesti är nödvändiga och behövs för den roliga och lite snälla tonen som boken tillhandahåller. parodi travesti sagor klassiska sagor hypertext hypotext transformation direkt transformation indirekt transformation dubbelt tilltal Patricia C. Wrede Genette Zipes Grimm The Enchanted Forest Chronicles Dealing with Dragons Prinsessa söker drake HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Literature Litteraturvetenskap
17	Deepfakes: ett upphovsrättsligt problem : En undersökning av det upphovsrättsliga skyddet och parodiundantagets samspel med AI-assisterade skapandeprocesser / Deepfakes: A Copyright Issue : An Inquiry of the Copyright Protection and Parody Exception's Interplay with AI-assisted Creative Processes Atala Labbé, Daniel Antonio January 2022 (has links) In the age of digitalization several new ways of creating immaterial property have sprung up due to the resurgence of artificial intelligence (AI). This has paved the way for different kinds of tech including the assistance of AI in a more normalized way. A prominent variation of this tech is called "deepfake". Deepfakes are a technology that essentially places your face, likeness, mannerisms, and voice onto new situations that the creator then steers to make the deepfake do or say things that the person whose deepfake is based on hasn't done or said. This technology has been used in a myriad of ways all from humourous content to extorsion and revenge porn. The aim of this master thesis is to analyse how immaterial law protection is achieved through current Swedish immaterial law principles and how these fit within the context of heavily based AI-tech such as deepfakes. This is done through a dogmatic lens meaning that a systematization and mapping of both Swedish and EU based laws and praxis are done as well as discussing the current thoughts on AI-assistance throughout the creative process. Another subject that is touched upon is the parody exception in immaterial law and the concept of adaptation and how these work with and apply to AI-based creations. Part of the problems that we face right now is that we have no existing legal parameters to solve the problem of larger AI-involvement in creative processes, this is certainly going to change how we view copyright law today. When comparing and using EU as well as Swedish praxis to analyze the AI-problem a common denominator is that all copyright law and praxis is based around the presumption that there needs to be a human involved in the majority of the creative process. AI already exists as a part of many creative processes today without any questions asked, however when the AI-part is more significant in the process the question becomes complicated when paired with traditional copyright law perspectives. Howevwer, some discussions have been going on in both Swedish and EU legal spheres, mostly in the EU who are going to legislate more in the field of AI. In Sweden there have been no legislative processes when it comes to AI in copyright law however there have been some governmental organisations and essays that have shed a light on the matter. I conclude this master thesis by writing about the findings of each question as has been mentioned above, namely that AI becomes a significant factor in deciding if a deepfake achieves copyright protection or not and the same can be said about parodies. After this I make a concluding analysis of the urgency of a need for laws that tackle AI in the area of immaterial laws listing other areas that might need it more than immaterial laws as has been explored throughout this thesis as well and that Sweden need to take part in every discussion about this to form a sustainable legal framework for AIs in the context of immaterial laws. This will open up for a clear framework when assessing different technologies that use AI like deepfakes as well. deepfakes copyright parody exception parody parodies AI artificial intelligence adaptation adaptations DSM EU Infopaq Painer Levola-Hengelo deepfakes upphovsrätt URL djupfejk infopaq EU WIPO parodi parodiundantag upphovsrättslagen bearbetning beroende bearbetning självständig bearbetning DSM Levola-Hengelo Painer artificiell intelligens AI immaterialrätt Law Juridik
18	Deepfakes: ett upphovsrättsligt problem : En undersökning av det upphovsrättsliga skyddet och parodiundantagets samspel med AI-assisterade skapandeprocesser / Deepfakes: A Copyright Issue : An Inquiry of the Copyright Protection and Parody Exception's Interplay with AI-assisted Creative Processes Atala Labbé, Daniel Atala January 2022 (has links) In the age of digitalizarion several new ways of creating immaterial property have sprung up due to the resurgence of artificial intelligence (AI). This has paved the way for different kinds of tech including the assistance of AI in a more normalized way. A prominent variation of this tech is called "deepfake". Deepfakes are a technology that essentially places your face, likeness, mannerisms, and voice onto new situations that the creator then steers to make the deepfake do or say things that the person whose deepfake is based on hasn't done or said. This technology has been used in a myriad of ways, all from humourous content to extorsion and revenge porn. The aim of this master thesis is to analyse how immaterial law protection is achieved through current Swedish immaterial law principles and how these fit within the context of heavily based AI-tech such as deepfakes. This is done through a dogmatic lens, meaning that a systematization and mapping of both Swedish and EU-based laws and praxis are done as well as discussing the current thoughts on AI-assistance throughout the creative process. Another subject that is touched upon is the parody exception in immaterial law and the concept of adaptation and how these work with and apply to AI-based creations. Part of the problems that we face right now is that we have no existing legal parameters to solve the problem of larger AI-involvement in creative processes, this is certainly going to change how we view copyright law today. When comparing and using EU as well as Swedish praxis to analyze the AI-problem a common denominator is that all copyright law and praxis is based around the presumption that there needs to be a human involved in the majority of the creative process. AI already exists as a part of many creative processes today without any questions asked, however when the AI-part is more significant in the process the question becomes complicated when paired with traditional copyright law perspectives. However, some discussions have been going on in both Swedish and EU legal spheres, mostly in the EU who are going to legislate more in the field of AI. In Sweden there have been no legislative processes when it comes to AI in copyright law however there have been some governmental organisations and essays that have shed a light on the matter. I conclude this master thesis by writing about the findings of each question as has been mentioned above, namely that AI becomes a significant factor in deciding if a deepfake achieves copyright protection or not and the same can be said about parodies. After this I make a concluding analysis of the urgency of a need for laws that tackle AI in the area of immaterial laws listing other areas that might need it more than immaterial laws as has been explored throughout this thesis as well and that Sweden needs to take part in every discussion about this to form a sustainable legal framework for AIs in the context of immaterial laws. This will open up for a clear framework when assessing different technologies that use AI like deepfakes as well. deepfakes AI artificial intelligence immaterial law copyright copyright law originality precision and objectivity free and independent choices Infopaq Levola-Hengelo Painer parody parody exception DSM directive deepfakes AI artificiell intelligens upphovsrätt URL Upphovsrättslagen originalitetskrav parodiundantaget parodi bearbetning självständig bearbetning skapandeprocess Infopaq Painer Levola-Hengelo DSM-direktivet fotorätt djupfejk fria och självständiga val precision och objektivitet Law Juridik Law (excluding Law and Society)
19	Den inre digitala marknadens framtid : Medlemsstaternas dilemma med implementeringen av upphovsrättsdirektivet: fokus på svensk respektive fransk rätt / The Future of the Digital Single Market : The Member States’ dilemma with the implementation of the Copyright Directive: focus on Swedish and French law Ekstrand, Johan, Landström, Jennifer January 2020 (has links) Upphovsrättsdirektivet, Digital Single Market-direktivet, befinner sig idag i en implementeringsprocess i EU-länderna. Implementeringen syftar till att harmonisera upphovsrätten mellan medlemsstaterna och att upprätthålla en väl fungerande inre marknad. Direktivet medför ett antal dilemman vid harmoniseringen av medlemsländernas lagstiftningar. Somliga länder är positiva till direktivet, medan andra anmärker en ordalydelse som är otydlig, abstrakt och svår att konkretisera. Frankrike var första land inom unionen att lägga fram ett lagförslag baserat på direktivet. Samtliga medlemsländer, däribland Sverige, har fortfarande tid på sig att införliva direktivet i sin lagstiftning. Syftet med uppsatsen är att utreda DSM-direktivets artikel 17 och dess implementering i fransk rätt med utgångspunkt i Frankrikes framställda lagförslag. Vidare är ändamålet att göra en konkret jämförelse mellan förevarande upphovsrättsliga normer i Sverige respektive Frankrike, för att således kunna analysera det franska lagförslagets lämplighet i svensk rättsordning. Lämpligheten ska försöka bedömas utifrån kulturella värderingar bakom nationell lagstiftning och upphovsrättspolitik. För att besvara frågeställningen huruvida det franska lagförslaget på implementering av DSM-direktivets artikel 17 kan vara en förebild för den svenska lagstiftaren, har framställningen disponerats enligt följande: vi har (1) utrett svensk upphovsrätt, (2) redogjort för DSM-direktivet och härrörande kritik, (3) uppgivit Regeringskansliets resonemang och frågeställningar gällande direktivets genomförande i svensk rätt, (4) utrett fransk upphovsrätt samt (5) översatt och tolkat förevarande lagförslag med tillhörande kritik. Utöver rättskällor, har framställningen till övervägande del grund i debattartiklar, tidskrifter samt inlägg online för att klargöra den aktuella problematiken rörande DSM-direktivet. Slutsatsen är att svensk respektive fransk upphovsrätt visserligen framstår som snarlika i stort sett. Däremot kan det franska lagförslaget på implementering av direktivet enbart framstå som en förebild i viss mån. Av artikel 17:s tre huvudområden kan vägledning av det franska lagförslaget endast ges gällande införandet av en klagomåls- och avhjälpningsmekanism. / <p>Det här är den slutgiltiga examensuppsatsen, en nedskuren version av en mer omfattande och djupgående version. För intressenter finns den första versionen tillgänglig via kontakt med författarna. </p> Digital Single Market The Copyright Directive Code de la propriété intellectuelle Le droit d'auteur Les droits voisins du droit d'auteur Tribunal de Grande Instance de Paris Cour d’appel de ParisARCOM CSA HADOPI 49 2001/29/EG och 2009/24/EG Upphovsrättsdirektivet Upphovsrätt DSM DSM-direktivet Fransk rätt Svensk rätt Upphovsman Digital Single Market Digital Single Market direktivet EU-direktiv EU EU-rätt direktiv Ensamrätt artikel 17 Fritt innehåll Licensavtal Licensskatt Citat Recensioner Parodi Parodiverk Memes Framställare Fotograf Reproduktion Offentliggörande Utövande konstnär Närstående rättigheter Onlineleverantör Onlineleverantörer Skyldigheter Tillstånd Uppladdning Piratpartiet Skyddade verk Tjänster Rättigheter Användare Immaterialrätt Lagförslag Regeringskansliet Kritik Justitiedepartementet EU-parlamentet Verk Moraliskrätt Egendomsrätt Ekonomisk rätt Ideell rätt Direktiv 96/9/EG Direktiv 49 2001/29/EG Direktiv 2009/24/EG Infosoc Infosoc-direktivet Alster Facebook Instagram Youtube Twitter Tiktok EU:s ministerråd Karikatyr Pastisch Plattform URL Upphovsrättslag Upphovsrättslagen Tillgängliggöra Överlåtelse Tvistemål Äganderätt Inskränkning Undantag Prop. 1992/93:214 Prop. 2004/05:110 Tvistlösning Filter Igenkänningsfilter Uppladdningsfilter Media EU-kommissionen C-201/13 NJA 2015 s. 1097 Law and Society Juridik och samhälle

Search results