Intresset för medborgardialog och medborgardeltagande ökar och många kommuner önskar utöka och förbättra sin kommunikation med medborgarna. För att öka inflytandet och förbättra medborgardialogen är det viktigt att involvera medborgarna i ett tidigt skede i planprocessen. Studier har visat att planer där allmänheten involverats tidigt i planprocessen har större chans att gå igenom utan överklagan. Den här studien riktar sig främst till svenska kommuner och yrkesverksamma inom samhällsplanering. Det huvudsakliga syftet med studien är att övergripande undersöka vilka metoder och verktyg svenska kommuner använder för att kommunicera med medborgarna. För att ta reda på vilka metoder som används och hur dess fungerar har en enkätundersökning skickats ut till 62 kommuner med olika storlek och geografisk spridning. Fyra kompletterande semi-strukturerade intervjuer har genomförts med tre olika kommuner. Resultatet visade att svenska kommuner använder sig i övervägande av olika typer av dialogmöten och masskommunikation i sin kommunikation med medborgarna. Kommunerna uttryckte däremot en önskan om att använda fler digitala metoder om det fanns resurser inom kommunen. Många kommuner uttryckte missnöje över hur samrådsmöten och stormöten fungerar samtidigt som det är en av de vanligaste metoderna för medborgardialog. För att förbättra medborgardialogen och bredda delaktigheten krävs att dialogen inleds i ett tidigt skede och att metoder och verktyg som tilltalar en bredare allmänhet används. / The interest in public participation is increasing and many municipalities express a wish to expand and improve their dialogue with the citizens. It is important to involve the citizens at an early stage in the planning process to increase the influence and improve the public participation. Studies have shown that the plans in which the public is involved at an early stage in the planning process are more likely to pass without any objections. This study is primarily focused on Swedish municipalities and professionals in urban planning. The main purpose of the study is to systematically investigate methods and tools that Swedish municipalities use to communicate with the public. To find out what methods are used and how they work s questionnaire has been sent out to 62 municipalities of different size and geographical location. Four additional semi-structured interviews were conducted with three different municipalities. The result showed that Swedish municipalities mostly use different dialogue meetings communicate with the public. However, they express a wish to use more digital methods if they had the resources to do so. Many municipalities expressed dissatisfaction over how the public hearings and larger meetings work while it is on the contrary the most common methods of communication with the public. In order to improve public participation it is important to involve and invite the public to communicate at an early stage in the planning process and to use methods that will appeal to a wider audience.

Fram till år 2025 beräknas mellan 51 000 och 93 000 bostäder behöva byggas i Sverige varje år. Idag byggs inte ens i närheten av så många. Konjunktur är mycket betydande för bostadsbyggande men även detaljplaneprocessens effektivitet och hur fort detaljplaner kan tas fram påverkar hur mycket som byggs. Byggprocessutredningen och Plangenomförandeutredningen är två tidigare utredningar som försökt förbättra planprocessen. Utifrån dessa utredningar har frågan om privat initiativrätt aktualiserats. 2019 har en ny utredning gjorts för att se över behovet och förutsättningarna för detta. Samtidigt gäller kommunalt planmonopol som innebär att den fysiska planeringen av mark och vatten är en kommunal angelägenhet.Syftet med denna uppsats är därav att först jämföra planprocesserna i Sverige, Norge och England särskilt i fråga om den privat initiativrättens utformning. Därefter fokuserar frågorna på hur den svenska planprocessen kan utvecklas tillsammans med en utökad privat initiativrätt, vilka för- och nackdelar som kan finnas och hur intresset ser ut för ett införande från kommuner och byggaktörer. Delar i systemen i Norge och England som har en utmärkande del privata initiativ har studerats speciellt, rättare sagt planeringsunderlag och samråd. Uppsatsen omfattar en fallstudie för plansystemen i Norge och England med syfte att jämföras med den svenska planprocessen. Syftet med två jämförande länder var att kunna använda verkliga fungerande förslag på utvecklingsområden till den svenska processen. Både en dokument- och litteraturstudie har utförts. Detta för att sätta sig in ämnet och förstå grundläggande lagstiftning, bakgrunden till dessa och identifierade konsekvenser av detta idag. Den kvalitativa studien har inneburit 14 intervjuer med kommuner, byggaktörer och branschorganisationer.  Det svenska plansystemet på kommunal nivå innefattar en icke bindande översiktsplan och en bindande detaljplan utifrån vilken bygglov söks. Kommunen har planmonopol och bestämmer när ett planarbete ska påbörjas. För att försöka göra processen snabbare kan byggaktörer sedan 2011 begära planbesked och kommuner sedan 2017 begära planeringsbesked. I Norge har alla kommuner en kommuneplan som innefattar två delar, varav arealdelen är bindande. Områdesregulering och detaljregulering motsvarar den svenska detaljplanen, där detaljreguleringen får utformas av privata planintressenter. I England ansöks byggtillstånd utan detaljplan direkt på en icke bindande översiktlig plan.Intervjuer visade att samarbetet skiljer sig åt beroende på vilka kommuner eller byggaktörer som är inblandade. Utredningar, resurser, kompetens, finansiering och lagstiftning påverkar tidsåtgången. Utvecklingsmöjligheter anses finnas i detaljplanens detaljeringsgrad, samarbetet med bygglovsenheten, avvägningen av riksintressen och avtalsvillkor. Byggaktörerna anger att de vill ta mer ansvar i processen för att kunna påverka tidsåtgången. De delar i processen som utgör myndighetsutövning anses istället inte intressant att lägga på det enskilda. Transparensen, tydlighet och samverkan behöver bli bättre utifrån ett konkurrenssyfte. Hur privat initiativrätt ska fungera i praktiken, och om det är bra, finns det delade meningar om.Tidsfrister för hela planprocessen kan tillsammans med ytterligare utredningsansvar stärka byggaktörens kontroll över tiden. Resursbristen i kommunen bör underlättas när mer ansvar läggs på byggaktören. Mer betydande översiktsplaner anses öka transparensen och minska risken för förgävesplanering. En del av risken bör övergå till kommunen som utövar mest kontroll. Privat initiativrätt ställer högre krav på samarbete mellan kommun och byggaktör. Kunskaper och erfarenheter används bäst när de delas med varandra.Samarbetet och transparensen är viktiga faktorer som måste förbättras för att förbättra planprocessen. Det finns ett behov att privat initiativrätt om det bidrar till att processen går fortare. Det är dock svårt att se hur det ska fungera i praktiken, mycket pga. det kommunala planmonopolet. Fördelarna med privat initiativrätt är högre effektivitet, bättre samarbete, större rådighet över marken samt kontroll över risken för byggaktören. Nackdelarna är att konkurrensen blir sämre, visst merarbete uppstår för kommunen, risken ökar i tidigt skede för byggaktören och det görs intrång i planmonopolet. Privat initiativrätt kan framförallt utökas i utredningsskedet men även vad gäller utformandet av detaljplaner. / Between 51,000 and 93,000 homes need to be built in Sweden every year up until 2025. Today, we’re not even close to that. The business cycle is very important for housing construction, but so are also the efficiency of the detailed planning process and how quickly detailed plans can be developed, which then affect how much is being built. Byggprocessutredningen and Plangenomförandeutredningen are two previous investigations that previously attempted to improve the planning process. Based on these investigations, the issue of private initiative has been raised. In 2019, a new investigation has been carried out to review the need and conditions for this. At the same time, the municipal planning monopoly says that the physical planning of land and water is a municipal matter.The purpose of this thesis is therefore to first compare the planning processes in Sweden, Norway and England especially in terms of the right to private initiative in urban planning. The questions then focus on how the Swedish planning process can be developed through an expanded right of private initiative, what advantages and disadvantages it can lead to and if the municipalities and developers are interested in such an expansion. Parts of the systems in Norway and England, that have a distinctive part of private initiative, have been specifically studied, more precisely planning preparation and consultation. The thesis comprises a case study for the planning systems in Norway and the England with the aim of being compared with the Swedish planning process. The purpose of two comparative countries was to be able to use real, functional proposals on development areas for the Swedish process. Both a document and literature analysis have been performed. This is to get acquainted with the subject and understand basic legislation, the background to these and identified consequences of this today. The qualitative study has resulted in fourteen interviews with municipalities, developers and industry organizations.The Swedish planning system at municipal level includes a guiding overviewing plan and a legally binding detailed plan on which building permit is applied. The municipality has the planning  monopoly and decides when a planning work is to begin. In order to try to make the process more efficient, developers can, since 2011, request planbesked and municipalities can since 2017 request planeringsbesked. In Norway, all municipalities have an overviewing plan that includes two parts, of which one is legally binding. Områdesregulering and detaljregulering correspond to the Swedish detaljplan, where the second one may be designed by private plan stakeholders. In England, an application for planning permission are based directly on a guiding overviewing plan.Interviews showed that the cooperation differs depending on which municipalities and developers that are involved. Investigations, resources, competence, financing and legislation all affect the time schedule. Potentiality are considered to be found in the detailed plan's degree of detail, the cooperation with the building permit unit, the balance of national interests and contract terms. The developers state that they want to take more responsibility in the process simply in order to be able to influence the time spent. The parts of the process that constitute the exercise of authorities are not considered interesting to transfer to an individual party. Transparency, clarity and collaboration need to be improved on the basis of a competitive purpose. However, opinions are split on whether private right of initiative is a good thing, and how it will practically work.Time limits for the entire planning process, together with further investigation responsibility, can strengthen the developer’s control over the time schedule. The resource shortage in the municipality should be facilitated when more responsibility is placed on the developer More significant overviewing plans are considered to increase transparency and reduce the risk of planning in vain. Part of the risk should be transferred to the municipality that exercises the most control. Private right of initiative places greater demands on cooperation between the municipality and the developer. It is stated that knowledge and experience are best used when it is shared.Cooperation and transparency are important factors that must be improved to make the planning process more efficient. There is, in fact, a need for private initiative right if it contributes to efficiency in the planning process. However, it is difficult to see how it will work in practice, much because of the municipal planning monopoly. The advantages of private initiative law are higher efficiency, better cooperation, greater availability of land and control over the risk for the developer. The disadvantages are that competition gets worse, some additional work for the municipality arises, the risk increases at an early stage for the developer and there is an infringement of the planning monopoly. Private right of initiative can in particular be expanded in the investigation phase, but also regarding the design of detailed plans.

Stockholm is today one of the fastest growing regions in Europe and the demand for housing is increasing by the day. In order to achieve the target of becoming Europe's most attractive metropolitan region the city needs highly educated and skilled labour to satisfy the demand of companies today and in the future. However, the housing situation for students in the Stockholm area is at the moment very bleak. Stockholm is at least 7,000 student housings short and the quetime reaches as high as two years. Despite the lack of housing for students, we can’t see any increase in construction. This means that the students have a difficult time finding somewhere to live which results in that they choose to study elsewhere. In 2009 Boverket said that we must examine alternative solutions for resolving shortage of housing for students. In recent years a couple of projects can be seen in which existing buildings have converted its use from office or shops to student housing. An investigation of how the market views this option has been lacking. This essay aims to examine the student housing market in Stockholm in order to investigate whether conversion of existing buildings is an effective supplement when construction of new housing can’t meet the demand. We have furthermore examined a couple of restraining factors, in order to make the process more effective and finished of by drawing a couple of conclusions. The current planning process is considered to be one of the most restraining factors that leads to the fact that conversion can’t be utilized to its full extent. Lead times are said to be long and the fact that the plan is to detailed and precise makes it difficult to convert properties. With the help of more administrators and a more open plan, conversion could be used to its full extent. Building regulations are considered to be another reason why so few projects are being converted. The same rules apply when you build new buildings as when you convert. The market is looking for a change in the presentation of the current rules in order for these to be more applicable and beneficial for the market. Unpredicted expenses are always a risk when converting but with more experience the risk becomes lower. A system where you subsidize a part is not a market request since a lot of the answers suggest that this affects a market negatively in the long run. Rent control is not a factor that is considered to be restraining when converting buildings for student housing. / Stockholm är idag en av de snabbast växande regionerna i Europa och efterfrågan på bostäder i staden blir allt större för varje dag. För att uppnå de mål som finns om att bli Europas mest attraktiva storstadsregion behövs kompetent arbetskraft till staden för att fylla det behov som företagen efterfrågar nu och i framtiden. Den bostadssituation som råder för studenterna i Stockholmsområdet är dock väldigt dyster. Det saknas i dagsläget minst 7000 studentbostäder och kötiden för en studentbostad uppgår i dagsläget till minst två år. Trots detta ser vi inte någon större ökning av nyproducerade studentbostäder. När studenterna har svårt att hitta bostäder tenderar dessa att studera på annan ort och kunskap förloras, vilket hämmar Stockholms utveckling. Boverket kom 2009 med åsikten att man måste utreda alternativa lösningar för att lösa bostadsbristen för studenter. På senare år har man kunnat se projekt där befintliga fastigheter konverterats och ändrat användning från lokaler till studentbostäder. En utredning kring hur marknaden ser på detta alternativ har saknats. Denna rapport syftar till att studera studentbostadsmarknaden i Stockholm för att undersöka om konvertering av befintliga fastigheter är ett slagkraftigt komplement när nyproduktionen inte når upp till de mål som eftersöks. Genom att uppmärksamma ett antal återhållande faktorer har vi kunnat komma fram till ett antal slutsatser. Dagens system för planprocessen anses vara en faktor som gör att detta komplement inte kan utnyttjas till sin fulla grad. Ledtiderna uppges vara för långa och detaljplanens precisa och detaljerade utformning försvårar möjligheten att konvertera fastigheter. Med hjälp av fler handläggare och en mer öppen plan skulle detta komplement kunna tillämpas till sin fulla grad. Byggregler som tillämpas anses vara en annan anledning till att färre projekt genomförs. Samma byggregler som tillämpas för nyproduktion eftersträvas även vid konvertering. Marknaden söker en ändring av utformningen på dagens regler för att dessa ska vara mer tillämpbara och nyttiga för marknaden. Oförutsedda kostnader är en risk som alltid kommer vara ett orosmoln vid konverteringsprojekt men desto mer erfarenhet aktörerna har desto mindre blir risken. Subventionssystem är inte något som eftersträvas då resultatet pekar på att bidrag och investeringsstöd påverkar en marknad negativt i det långa loppet. Att hyresreglering för bostäder existerar anses inte vara en återhållande faktor för att detta komplement ska bli slagkraftigt

Regional planering tar en allt större plats i den svenska utvecklingen och har bland annat som uppgift att redogöra hur varje län ska utvecklas för att Sverige ska nå de nationella målen. Den regionala planeringen förenar mellankommunala frågor och utgör riktlinjer för både översiktsplaner och detaljplaner i regionen. Region Skåne har länge legat i framkant med sin regionala planering. De valde, vid framtagandet av sin senaste regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030, att bland annat arbeta med inkludering av medborgardialog tidigt och genomgående i processen. Denna rapport undersöker Region Skånes arbete med medborgardialog i framtagningsprocessen för den regionala utvecklingsstrategin. Resultatet sammanställer Region Skånes metod och utformning av medborgardialogen samt hur den slutgilltiga strategin är uppbyggd och är kopplad till medborgarnas åsikter. Medborgardialogen analyseras med hjälp av Arnsteins stege och SKL:s delaktighetstrappa, för att se hur stort inflytande deltagarna har haft på framtagningsprocessen och strategin. Dessutom analyseras vilket maktinflytande som kan ha påverkat medborgarna under dialogen utifrån Lukes maktdimensioner. Slutsatsen för denna uppsats är att Region Skåne har arbetat väl och genomtänkt med medborgardialog, trots att de valde att inte försäkra deltagarna något inflytande på den slutgiltiga strategin. De har inkluderat medborgarna mycket och genomgående, men då de har valt att använda sig av en urvalsprocess för dialogens deltagare så väljer de också att begränsa medborgardialogen. Medborgarna har dock haft en stor påverkan på den slutgiltiga planen på grund av den valda metoden för dialogen, vilket blir tydligt efter en analys med hjälp av Arnsteins stege och SKL: delaktighetstrappa. Det är också tydligt att ett flertal av Lukes maktdimensioner kan ha utövats under dialogtillfällena, men det är svårt att avgöra utifrån det material som varit tillgängligt. / In order to fulfill the national goals regarding Sweden’s development, the parliament is pressing for a more developed regional planning. The regional planning is supposed to assist the national goals by being more detailed and act as an umbrella strategy for the more local plans. The region Skåne has since long been an advocate for regional planning. They chose to, while producing their latest strategy Det öppna Skåne 2030, to include citizen participation early on and throughout the process. This essay evaluates Region Skåne’s work with the principles behind citizen participation, how they have chosen to methodize the meetings and include the citizens throughout the planning process, as well as how the citizen participation shows in the final development strategy for the region. The citizen participation is analyzed using the models Arnstein’s ladder and SKL:s participation stairs in order to assess the influence the citizens had during the production of and on the final strategy. The essay also examines what influences that could have affected the citizens during the meetings and does this using Lukes power dimensions. This study’s conclusion is that the region of Skåne has worked thoroughly with citizen participation, even though they chose not to promise the participants any influence over the final strategy. They have involved participants plenty and throughout the process; however, not all citizens have been offered the opportunity to participate, which narrowed the dialogue. The citizens have had a big impact on the final strategy and after analysis using Arnstein’s ladder and SKL:s participation stairs, this becomes evident. It is also apparent that a multiple of Lukes power dimensions could have played part during the citizen dialogue, but it is hard to evaluate solely from the documentation available.

Covid-19 meant that infection prevention measures needed to be taken. Many businesses around the country had to make rapid digital changes, with telework as an important tool. Approaches and prerequisites for digital solutions may have been different for society's many actors and businesses. A qualitative study, in relation to physical planning, has been carried out in Karlstad municipality, to explore the effects of telework in public administration and municipal processes. The question is what challenges arose in community planning during Covid-19, but also how community planning may have been affected by Covid-19. Community planning is dependent on cooperation and good relations between officials and citizens, and several parts of the planning process require physical meetings. In the municipality of Karlstad, the digital dialogue affected the conditions for "the good relationship between officials and residents". Telework made internal collaboration difficult and ultimately also affected the quality of the work. The rapid conversion to digital solutions also brought lessons learned and insights that improvements can be made, as it has been shown that the employee can deliver good results even from home. Digital solutions have also had positive effects on collaboration outside the organization, when long journeys are no longer a must, both time and resources can be saved. In the municipality of Karlstad, the digital transition took place quickly, how it would happen and how the process would be adapted was not clear. Digital solutions were not applicable at all stages, but the community planner created own approaches and learned to work based on prevailing conditions. / Covid-19 medförde att smittskyddsåtgärder behövde vidtas. Många verksamheter runt om i landet fick göra snabba digitala omställningar, med hemarbete som ett viktigt verktyg. Tillvägagångsätt och förutsättningar för digitala lösningar kan ha sett olika ut för samhällets många aktörer och verksamheter. I syfte att undersöka effekter av digitala omställningar i offentlig förvaltning och kommunala processer har en kvalitativ studie, i relation till den fysiska planeringen, utförts i Karlstads kommun. Frågan är vilka utmaningar som uppstod i samhällsplaneringen under Covid-19, men också hur samhällsplaneringen kan ha påverkats av Covid-19. Samhällsplaneringen är beroende av samverkan och goda relationer mellan tjänstepersoner och medborgare och flera delar av planprocessen förutsätter det fysiska mötet. I Karlstads kommun påverkade den digitala dialogen förutsättningarna för ”den goda relationen mellan tjänstepersoner och invånare”. Hemarbetet försvårade det interna samarbetet och påverkade i slutändan även kvalitén på arbetet. Den snabba omställningen till digitala lösningar medförde även lärdomar och insikter om att förbättringar kan göras, då det har visat sig att resultat kan uppnås även när arbetet utförs utanför verksamhetens ordinarie lokaler. Digitala lösningar för möten har medfört en effektivisering i flera led, när långa resor inte längre är ett måste kan både tid och resurser sparas. I Karlstads kommun skedde den digitala omställningen snabbt, hur den skulle gå till och hur processen skulle anpassas var inte entydigt. Digitala lösningar var inte applicerbara i alla steg, men genom skapande av nya förhållningsätt kunde arbetet fortlöpa utifrån rådande förutsättningar.

Kommuner har planmonopol i Sverige vilket innebär att de har ensamrätt att ta fram och anta detaljplaner. En detaljplan reglerar hur kommunens mark- och vattenområden ska användas och upplåtas. I planen regleras vilken mark som ska utgöra allmän plats och kvartersmark. Allmän plats är sådan mark som parker, natur, torg eller vägar som är till för allmänhetens behov. Upplåtelser av allmän plats får i regel inte ske för enskilt ändamål, då den allmänna platsen är till och upplåten för allmänna intressen. Platsens användning ska redovisas i plankartan med tillhörande planbestämmelser som är juridiskt bindande. Således ska den allmänna platsen bland annat vara tillgänglig för utryckningsfordon. Fastighetsbildning ska ske i överenstämmelse med gällande detaljplan. Vid beslut om en fastighetsbildningsåtgärd kan kommunen i sitt planerande bedöma en åtgärd som en mindre avvikelse enligt fastighetsbildningslagen 3:2 om det inte motverkar syftet med planen. Det har ifrågasatts om det är tillåtet att upplåta allmän plats för enskilt ändamål. Vissa kommuner menar att syftet med den allmänna platsen försvinner om den upplåts för ett enskilt intresse. Andra menar att det finns behov. Skälen som har använts är mindre avvikelse från detaljplan, att syftet med detaljplanen inte motverkas samt att den allmänna platsens tillgänglighet för allmänheten inte påverkas i större mån. I studien framgår att tillfälliga upplåtelser regleras i ordningslagen och upplåts med ett polistillstånd. Permanenta upplåtelser regleras i jordabalken samt i fastighetsbildningslagen och kan upplåtas via nyttjanderättsavtal eller servitut. I denna studie avser den allmänna platsen den som anges i plan- och bygglagen samt motsvarande definition av offentlig plats i ordningslagen. Syftet med denna studie är att beskriva rättsläget kring upplåtelse av allmän plats för enskilt ändamål. Studien ska även ge svar på hur utvalda kommuner och lantmäterimyndigheter förhåller sig till frågan. Vidare avser den att belysa de bakomliggande motiv som de utvalda myndigheterna har för sina beslut. Studien har avgränsats till att endast behandla upplåtelser i form av nyttjanderätter och servitut. Efter genomförd studie kan vi konstatera att enskilda upplåtelser förekommer på allmänplats. Kommuner upplåter den allmänna platsen främst med motiveringen som en mindre avvikelse från detaljplan och att syftet med platsen inte motverkas. Vidare konstaterar studien att det råder delade meningar om lagstiftningen bör förtydligas eller ändras. I dagsläget kan författarna till denna studie se att frågan om upplåtelser av allmän plats bör hanteras tidigt i planprocessen. Genom att få in frågan tidigt kan myndigheterna undvika en tidskrävande och dyr planändring. Vi ser även att det finns ett behov av att ändra eller förtydliga lagstiftningen. / Municipalities have the plan monopoly which means that they have the exclusive right to produce and adopt detailed plans. A detailed development plan regulates how land and water areas should be used and granted. The plan regulates which land that should constitute a land for public space and an area for building sites. Public space is for example land as parks, nature, squares or roads that are made for the public's needs. Public spaces are usually not allowed to be leased for private interests as they are made for public interests. The use of the site's must be reported in the map for the detailed plan, with associated plan regulations that both are legally conclusive. The public spaces should, among other things, also be available for emergency vehicles. Property formations should compliance with the current detailed plan. Minor deviations from the detailed plan can be made if the deviations are compatible with the purpose of the plan, according to the Real Property Formation Act 3:2. It has been questioned if it´s allowed to lease public spaces for private interests. Certain municipalities mean that the purpose with the public spaces disappears if it is leased for a private interest, but other municipalities think that there is a need. The selected authorities' reasons for the leases are minor deviation from the detailed plan, that the purpose of the detailed plan is not counteracted and that the public place's accessibility to the public is not affected that much. This thesis clear that land which is leased temporary regulates in the Order Act of Sweden and is leased with a police license. Permanent leases regulate in the Code of Land Laws forms part of the Statute Book of Sweden as well as in the Property Formation Act and make the leases with a use agreement or an easement. In this thesis public spaces definition that specifies in the Planning and Building Act and the corresponding definition in the Order Act of Sweden. The purpose of the thesis is to describe the legal situation concerning private leases on public places. The study is supposed to describe how four municipalities and two land survey authorities deal with the issue. The study also intends to clarify the underlying motives that the selected authorities have for their decisions. There are several rights to apply for private interests in public spaces. The authors of this thesis have defined to only investigate whether it is possible to grant land for private interests through easements or rights of user. After completing the study, we can conclude that there are shared opinions about whether the legislation should be clarified or changed. The authors of this study can see that the issue of granting public space should be dealt with early in the planning process. To start setting the issue up early, the authorities can avoid a time-consuming and expensive change of plan. We also can see that there is a need to change or clarify the legislation.

I ”Översiktsplan Älvkarleby Kommun 2009” framgår att kommunen vill utveckla de demokratiska formerna och underlätta för medborgarnas politiska delaktighet. Tidigare forskning har visat att behovet av medborgardeltagande ökar i den offentliga planeringen och att planerare kan dra flera fördelar av medborgardeltagande i planprocesser. Ett sätt att öka medborgardeltagandet är att integrera digital 3D-visualisering i planprocessen, ett verktyg som Älvkarleby kommun inte använder i framtagandet av dagens detaljplaner.   Syftet med denna studie är att undersöka den digitala 3D-visualiseringens framtid i en liten svensk kommun. Studien kommer att identifiera inställningen till digital 3D-visualisering hos politiker, planerare och medborgare. Slutligen ska studien också undersöka hur mindre kommuner kan använda digital 3D-visualisering i framtida planarbete för att öka det befintliga medborgardeltagandet. Målet med denna studie är att påvisa för Älvkarleby, och andra kommuner där digital 3D-visualisering inte används, hur de med enkla medel och kostnadseffektivt kan använda 3D-visualisering i framtida planprocesser.   För att identifiera synen på digital 3D-visualisering hos ett urval av kommunala tjänstemän och politiker har det genomförts semistrukturerade intervjuer. För att kvantitativt undersöka medborgarnas syn har digitala enkäter skickats ut via det sociala nätverket Facebook. Under studien har det genomförts åtta intervjuer och 99 enkäter har besvarats.   Politiker, planerare och medborgare inom kommunen är överens om att 3D-visualiseringen kan bidra till att effektivisera och förbättra planprocessen för detaljplaner. Studien har också resulterat i identifiering av de hinder som kan uppstå inom planprocesser med digital 3D-visualisering.   Digital 3D-visualisering som en del i planprocessen för detaljplaner kan medföra att medborgardeltagandet i Älvkarleby kommun ökar. Detta eftersom intresset för det kommunala planarbetet och viljan att bidra hos medborgare kan påverkas positivt av digital 3D-visualisering i planprocessen. Utöver medborgardeltagandet kan också digital 3D-visualisering förenkla arbetsgången hos såväl kommunala tjänstemän som politiker.       Nyckelord: Digital 3D-visualisering, Planprocess, Detaljplan, Älvkarleby kommun, Medborgardeltagande. / In “Översiktsplan Älvkarleby Kommun 2009” is it clear that the municipality of Älvkarleby want to develop the democratic forms and facilitate citizens’ political participation. Earlier research shows that the need for citizen participation increases in public planning and believe that planners can draw multiple benefits of citizen participation in planning processes. One way to increase citizen participation is the integration of digital 3D visualization in the planning process, a tool that the municipality of Älvkarleby not using for local plans today. The purpose of this study is to examine the future of digital 3D visualization in small Swedish municipality. The study will identify attitudes to digital 3D visualization of politicians, planners and citizens. Finally, the study will also examine how small municipalities can use digital 3D visualization in the future planning to enhance the existing civic participation. The goal of this study is to demonstrate to Älvkarleby, and other municipalities where the digital 3D visualization is not used, how to by simple means and cost-effective use digital 3D visualization in future planning processes. To identify the perception of 3D digital visualization, a selection of municipal officials and politicians, semi-structural interviews have been carried out. To quantitatively examine the citizens' attitudes, digital questionnaires have been sent out via the social network Facebook. During the study eight interviews and 99 surveys have been answered. Politicians, planners and citizens in the municipality agree that digital 3D visualization can help to streamline and improve the planning processes for local plans. The study has also resulted in identifying the obstacles that digital 3D visualization may lead to in the planning process. Digital 3D visualization as a part of the planning process for the local planning could lead to increased citizen participation in the municipality of Älvkarleby, as the interest in the planning process increases and the desire to participate are positively affected by digital 3D visualization. In addition to civic participation, the digital 3D visualization can also be used to simplify the workflows for both municipal officials and politicians.         Keywords: Digital 3D Visualization, Planning Process, Zoning Plan, Älvkarleby kommun, Public Participation.

Fysisk planering av land och vatten är en viktig del av ett samhälles struktur och utveckling. Samhällsplaneringen är en demokratisk process, reglerad av flertalet lagar och den ska bidra till en hållbar livsmiljö ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Trafikverket är den myndighet i Sverige som ansvarar för planering av infrastruktur. Enligt väglagen och lagen om byggande av järnväg ska den som avser att bygga ny infrastruktur upprätta en väg- eller järnvägsplan, vilket ofta är en lång och kostsam process. Den 1 januari 2013 infördes ändringar i lagstiftningen för att undanta små och okomplicerade åtgärder från den formella planprocessen med avsikten att effektivisera infrastrukturplaneringen. De här projekten fick benämningen typfall 1 i Trafikverkets planeringssystem. Syftet med studien är att undersöka hur lagändringarna från 2013 har använts i planläggningsarbetet hos Trafikverket. Studien avser att undersöka vilken typ av projekt lagändringarna applicerats på och hur projekten överensstämmer med avsikterna att de ska vara små och okomplicerade. Den ska även skapa en inblick i hur förändringarna tagits emot och uppfattas av de som arbetar med infrastrukturplanering. De metoder som använts för att besvara frågeställningarna är dokumentstudie och fokuserad intervju. Dokumentstudien inbegriper alla planerade projekt från Region Väst mellan 1 januari 2013 och 31 december 2014. Intervjuerna har genomförts med projektledare och konsulter som alla har erfarenhet av planering av små och okomplicerade projekt. Resultatet visar att Trafikverket främst använder lagändringen för att anlägga busshållplatser, vänstersvängfält och cirkulationsplatser, samt att betydligt fler åtgärder har utförts på väg än på järnväg. Projekten varierar i omfattning då de nya riktlinjerna har blivit tolkade på olika sätt. Slutsatsen är att lagändringarna har bidragit till en effektivare planprocess. Intervjusvaren visar att inställningen till att genomföra mindre projekt utan formell plan huvudsakligen är positiv. De visar även att det krävs tydligare riktlinjer för hur beställningar och bakgrundsmaterial till projekten ska vara utformade. / Spatial planning of land and water is an important part of a community’s structure and development. Community planning is a democratic process, regulated by several laws and it’s contributing to a sustainable living environment from a social, ecological and economic perspective. Trafikverket (The Swedish Transport Agency) is the authority in Sweden which is responsible for infrastructure planning. According to the Swedish Road Law and Railway Law, the one intending to build new infrastructure, must establish a road or railway plan, which often is a long and costly process. In January 1, 2013 changes were introduced in to the law to exclude small and uncomplicated projects from the formal planning process, to create a more effective infrastructure planning system. These small projects were given the name type case 1 (typfall 1), in the planning system of Trafikveket. The purpose of the study is to examine how the changes in the law from 2013 have been used in the planning process by Trafikverket. The study intends to investigate which type of project the law changes has applied on and how they conform with the intentions that they should be small and uncomplicated. It will also investigate how the changes are received and perceived by those involved in infrastructure planning. The methods used to answer the questions is document study and focused interviews. The documents study includes all the planned projects from Region Väst (Western Region) from 1 January 2013 to 31 December 2014. The interviews were conducted with project managers and consultants who all have experience in the planning of small and uncomplicated projects. The results shows that Trafikverket mainly uses the new changes in the law to build bus stops, left fields and roundabouts, and it has been applied to significantly more road projects than railway projects. The projects is varying in size since the new guidelines have been interpreted in different ways. The conclusion is that changes in the law have contributed to a more efficient planning process. The project managers overall have a positive attitude to implement smaller projects without a formal plan, but the guidelines on witch background material needed for a project should be more clear.

Sweden should be internationally leading in taking advantage of the opportunities offered by digitalization. Though several industries report successes, the community-building sector is far behind. The Swedish government has initiated several assignments to enable and push the digitalization of the community-building process forward. The process that has been analogous, time-consuming, fragmented and resulted in a loss of valuable information, shall become digital, uniform, and cohesive, as well as facilitate decision-making, collaboration, information- and knowledge flows. This thesis has been limited to studying the planning and building permit process, a central part of the community-building process, from an innovation ecosystem perspective. The purpose has been to understand how actors collaborate to realize the goal of a digital community-building process. It includes understanding also how actors work and relate to digitalization internally in their organization, how they interact with others, what roles they take, as well as what values, challenges, and success factors they identify. Literature- and document studies have been completed to understand innovation ecosystems, digitalization in the sector and how the innovation ecosystem perspective can be used to understand the digitization of the planning and building permit process. Interviews have been held with eight different actors who in various ways are significant for the digitization of the process. The result clarifies that the actors have reached different digital maturity. While some have taken on a leadership role, are innovative and explore opportunities, others are waiting to see which direction the sector takes and are open to adapting to the results of other actors' exploring and innovations. Moreover, the history of a long collaboration has served as a foundation for the actors' work with digitalization and proved crucial for achieving the goal of a cohesive digital process. The results have also clarified that actors have different knowledge and specializations that consequently established dependence on other actors and affect each actor's capacity for action. Furthermore, several identified challenges of legal, economic, and political character, need to be solved for the process to be digitized. Challenges also relate to some of the digital technology that is implemented neither meets legal requirements nor the requirements of the actors. Simultaneously digitalization requires new working methods and new knowledge among employees. The central identified values are efficiency, and the increased collective understanding and knowledge visual models enable. It can also result in higher quality and consensus on decisions and detailed plans, as well as new opportunities for evaluation, analysis, and optimization, and hopefully enable more sustainable development. / Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter, men trots att flera branscher redovisar framgångar ligger samhällsbyggandssektorn långt efter. För att pådriva och möjliggöra en digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen har regeringen initierat en rad uppdrag. Processen som varit analog, tidskrävande, fragmenterad och resulterat i att värdefull information går förlorad, ska bli digital, enhetlig, sammanhållen och underlätta beslutsfattande, samverkan, informations- och kunskapsflöden. Uppsatsen har avgränsats till att studera digitaliseringen av skedena plan- och bygglovsprocessen från ett innovationsekosystemperspektiv. Syftet har varit att förstå hur aktörer samverkar för att realisera målbilden om en digital samhällsbyggnadsprocess. Det har även inneburit att förstå hur aktörerna arbetar och förhåller dig till digitalisering internt, vilka roller de tar, hur de samverkar och vad för värden, utmaningar och framgångsfaktorer de identifierar. Litteratur- och dokumentstudier har genomförts för att skapa en förståelse för innovationsekosystem, digitalisering inom sektorn samt för hur innovationsekosystemperspektivet kan användas för att förstå digitaliseringen av plan- och bygglovsprocessen. Intervjuer har hållits med åtta olika aktörer som på olika sätt är betydande för digitaliseringen av processen. Resultatet har tydliggjort att aktörerna arbetar med digitalisering på olika sätt. Medan vissa tagit på sig en ledartröja, är innovativa och utforskar möjligheter, är andra mer inväntande för att se vilken riktning sektorn tar och är öppna för att anpassa sig till resultaten av andra aktörers utforskande. Den samverkan som länge funnits etablerat har lagt en grund för digitaliseringsarbetet och visat sig vara avgörande för att målbilden om en digital sammanhållen process ska kunna uppnås. Resultatet har även visat att aktörer har olika specialiseringar som skapat ett beroende till andra aktörers kompetenser och utrymme för agerande. Det finns flera identifierade utmaningar som behöver lösas för att processen ska gå att digitalisera. De är av såväl juridisk, ekonomisk och politisk karaktär. Det handlar även om att den digitala teknik som finns inte uppfyller aktörernas krav. Digitaliseringen innebär även nya arbetsmetoder och att anställda behöver nya kunskaper. De främsta identifierade värdena är effektivisering och att man genom visuella modeller får en ökad kollektiv förståelse och kunskap. Det kan även resultera i högre kvalitet och samsyn på beslut och detaljplaner, samt helt nya möjligheter för utvärdering, analys och optimering vilket förhoppningsvis kan möjliggöra en hållbarare utveckling.

I Sverige är behovet av bostäder stort och en utbredd bostadsbrist råder. Av den anledningen behövs det fram till år 2025 uppföras cirka 710 000 bostäder, där det största behovet finns i storstadsregionerna.  En förutsättning för att bostadsbristen ska kunna motverkas är att detaljplaner tas fram, vilka möjliggör ett ökat bostadsbyggande. Detaljplanerna tas fram i form av en detaljplaneprocess, vars syfte är att reglera mark- och vattenanvändningen. Under de senaste åren har denna process fått kritik för att vara ineffektiv och bromsa bostadsbyggandet, där en del av problemet är bristfälligt samarbete mellan kommun och byggherre. Av den anledningen har en undersökning kring relationen mellan parterna utförts i samverkan med Institutionen för Fastigheter och Byggande på KTH.  Denna undersökning syftar till att identifiera framgångsfaktorerna i relationen mellan kommunen och byggherren. Rapporten har avgränsats till detaljplaneläggning av bostäder i Stockholmsregionen, där kommunen och byggherren arbetar i samverkan. Aspekter som har undersökts är samarbete, kommunikation, tillit och lagprestationer.  Inledningsvis utfördes en litteraturstudie av tidigare forskning kring planprocessen och projektledning, där syftet var att skapa översiktlig kunskap kring ämnet samt utgöra underlag för frågemallar till intervjuer. Därefter genomfördes elva djupgående och semistrukturerade intervjuer med sakkunniga representanter från olika kommuner och byggherrar. Målet med intervjuerna var att inhämta empiri för att kunna besvara undersökningens frågeställning: Vilka är de viktigaste framgångsfaktorerna i relationen mellan kommunen och byggherren vad gäller samarbete, kommunikation, tillit och lagprestationer?  Undersökningen påvisar att den enskilt största framgångsfaktorn i relationen mellan parterna är att ett kompetent projektledarskap finns representerat. I en projektledarroll ingår att skapa goda förutsättningar för samarbete, kommunikation, tillit och lagprestationer. Detta gör att relationen mellan parterna kommer att fungera bättre om en kompetent projektledare är ansvarig för processen. Kommunen verkar som planmyndighet och bör därför säkerställa att en kompetent projektledare finns representerad för att leda processen. För ett framgångsrikt samarbete krävs framförallt en gemensam och genomförbar målbild, samt att hålla fast vid det som är överenskommet för att motverka riktningsförändringar i processen vid hög personalomsättning. Dessutom bör parterna inneha förståelse för varandras roller och drivkrafter samt hur respektive organisation styrs, leds och verkar.  För att skapa goda förutsättningar för en bra kommunikation bör parterna sträva mot att ha en så öppen och rak dialog som möjligt, där ställningstaganden och beslut skall motiveras. Dessutom bör parterna vara lyhörda mot varandra och förebygga konflikter genom att i ett tidigt skede diskutera känsliga frågor som exempelvis exploateringsgrad, tidplan och detaljeringsnivå.  De största framgångsfaktorerna för att skapa tillit mellan parterna är att vara så transparenta som möjligt och undvika att dölja angelägenheter för varandra. Dessutom anses det vara viktigt att förvalta det förtroende som den andra parten har gett genom att utföra det som utlovats.  Framgångsfaktorer för att skapa lagprestationer är att involvera lösningsorienterade och engagerade individer, samt som ovan nämnts, involvera en kompetent projektledare. Dessutom bör byggherren bidra med kompetens kring genomförandet för att i ett tidigt skede säkerställa att det som planläggs är möjligt att bygga med en god arbetsmiljö.  Övriga framgångsfaktorer för att skapa en god relation mellan kommunen och byggherren är att tidseffektivisera processen, dock under förutsättningen att kvaliteten inte påverkas negativt av detta. Dessutom bör parterna genomföra en erfarenhetsåterföring efter avslutat projekt, för att dels dra lärdomar och utveckla processen men även för att förbättra relationen mellan varandra.  Om ovan nämnda framgångsfaktorer finns representerade i processen anses förutsättningarna finnas för att skapa en god relation mellan kommunen och byggherren. Detta är viktigt eftersom en god relation med tillfredställande samarbete parterna emellan anses skapa gynnsammare förutsättningar för planläggningen av bostäder. Detta underlättar framtagandet av fler detaljplaner, vilket leder till att fler bostäder kan byggas och motverka bostadsbristen som råder. / In Sweden the need for housing is extensive, with a widespread housing shortage as an outcome. There is a need of approximately 710 000 units to be built until year 2025, where the highest demand is in the metropolitan regions. A precondition for the ability to meet the housing demand is an increased number of detailed development plans, which is needed when developing housing. The detailed development plan’s purpose is to regulate the land and water usage. During the last years the process of developing the plans has been criticized for being ineffective and to decelerate the building of new housing. A part of the problem is an inadequate collaboration between the municipality and the housing developer. Due to this problem, the relationship between the municipality and the housing developer have been closer studied in this thesis in cooperation with the Department of Real Estate and Construction Management at the Royal Institute of Technology KTH.  The purpose of this study is to identify the success factors in the relationship between the municipality and housing developer. The report has been delimited to only include detailed development planning of housing in the Stockholm region, where the municipality and housing developer collaborate. The aspects which are studied closer are collaboration, communication, trust and team performance.  First of all, a literature review of previous research on the detail development planning process and project management was conducted. This to create broad and general knowledge of the subject. The purpose of the literature study was to gain knowledge of the subject and design question templates for upcoming interviews. As a next step, eleven in-depth and semi-structured interviews were conducted with experts from different municipalities and housing development companies. The goal was to collect empirical data in order to answer the research question: What are the most important success factors in the relationship between the municipality and the housing developer in terms of collaboration, communication, trust and team performance?  The findings reveal that the main success factor in the relationship between the parties is the presence of professional project management. The role of a project manager includes creating preconditions for collaboration, communication, trust and team performance. Meaning, that the relationship between the parties will work more adequate if an individual highly competent within these areas is leading the project. The municipality is the planning authority and should therefore ensure that a competent project manager is represented in the process.  For a successful collaboration, there need to be a common and buildable goal. Also, it is important that one sticks to what is agreed upon, especially when there is a change in management due to high staff turnover. Both parties also need to understand each other’s roles and drivers, and how the different organizations are structured. In order to create good conditions for communication, the parties should try to have an open and straightforward dialogue where all decisions are argued for. The parties should be responsive to each other and prevent conflicts by discussing sensitive issues such as the floor space index, schedules and the degree of details at an early stage of the process. Success factors for establishing trust between the parties are transparency and avoiding to hide things from each other. It is also considered of importance to keep the trust by delivering what is promised. Important factors for a good team performance are to involve solution-oriented and dedicated individuals, led by a competent project manager. The housing developer should also contribute with constructability skills in order to ensure that the detailed development plan is buildable with a safe working environment. Other success factors for establishing a good relationship between the municipality and the housing developer is to make the process more time-effective, without compromising the quality. In addition, the parties should implement experience feedback sessions at the end of the project in order to learn from the process and improve the relationship between the parties. If the above-mentioned success factors are taken into account in the process, the conditions for the relationship can be considered as good. A good relationship with satisfactory collaboration between the parties will benefit the planning process of housing. Hopefully this will result in more detailed development plans and increase the construction rate of housing in order to meet the high demands.