Tidigare forskning kring utomhuspedagogik studerar i stor utsträckning fördelar och nackdelar. I denna studie lyfts frågor om hur förskollärare nyttjar tiden och miljön i utomhusvistelsen. Studien jämför hur mycket tid det läggs på planerade pedagogiska aktiviteter utomhus jämfört med hur mycket total utomhusvistelse förskolorna har. Vår upplevelse är att nästan all tid man vistas utomhus är förlagd till fri lek och orsakerna till detta är något vi undersöker i denna studie. Fyra förskolor medverkar i studien och enskilda intervjuer har gjorts med åtta utbildade förskollärare. Studien visar att miljön har betydelse för hur mycket lärandetid det är som läggs utomhus. Brist på tid och resurser (personal, pengar och utbildning) ses som en begränsning till hur mycket förskolorna arbetar med utomhuspedagogik. Kunskaper om utomhuspedagogik och förskollärares inställning och förhållningssätt till denna pedagogik tycks enligt de intervjuade påverka dem i hur mycket pedagogiskt planerade aktiviteter de förlägger utomhus. Studiens resultat visar att vistelsen utomhus mestadels är förlagd till fri lek. Det förvånade oss att en förskola med stor gård och närhet till både skog och hav/sjö sällan tar tillvara på miljön för att skapa ett lärande. Anledningen är att det är många barn per förskollärare. Samtidigt visar den procentuella jämförelsen på att denna förskola har ungefär lika mycket pedagogiskt planerade aktiviteter kontra total utomhusvistelse som några av de andra förskolorna i studien.  Förskollärarna i vår studie påpekar att de vill ha ett samspel mellan planerade aktiviteter och fri lek (där spontant lärande ingår) för att skapa en variation som ska hjälpa barnen att komma vidare i sin utveckling. Här ser vi att de har mycket att arbeta med för att skapa detta samspel då den största delen av tiden utomhus spenderas till fri lek. / Earlier studies show in big expansion of the positive and negative outcomes of outdoor education. The focus in this study is on how preschool teachers use the environment to create a learning situation and how they use the time spent outdoors. This study compares the time spent on planned educational activities outdoors versus total time spent outdoors. Our experience is that almost all time spent outdoors are located in free play and the reasons for this is something we examine in this study. Four preschools participate in this study where interviews were conducted with eight preschool teachers. The study showed that the environment had an impact on how much learning time is spent outdoors. Lack of time and resources (staff, money and education) is seen as a limitation on how much time the preschools are working with outdoor education. Knowledge about outdoor education and the attitude and approach of the preschool teachers to this type of pedagogy seem to have an impact on how much time they are using on planned educational activities placed outdoors. The results of the study show that almost all time spent outdoor was used for free play. We were surprised about that one of the preschools didn’t take advantages of outdoor environment even though they have a big yard and are placed near a forest, a lake and an ocean. The reason is that there are many children per preschool teachers. This preschool has about as much planned educational activities versus total time spent on free play outdoor as some of the other preschools in the study, in percentage terms. To create a variation that will help children to make progress in their development, the preschool teachers in our study point out that they want to have an interaction between planned activities and free play (where spontaneous learning are included). The teachers have much to work with to create this interaction since the study showed that they spent most of the time on free play outdoors.

This study aims to highlight the connection between what is stated within some of the regulatory documents that Swedish preschools are abided to follow, and how some preschool teachers choose to both interpret and work with them when working with discrimination based on ethnic background. The study is divided into two different themes, with the intention to first compare the content of several regulatory documents to detect what they say about the responsibilities of Swedish preschools when it comes to their work with discrimination based on ethnic background/racism. The second theme is based on qualitive interviews with four preschool teachers, with the intention to detect how the teachers relate and think about the given subject. We also aim to highlight differences and similarities between the regulatory documents and the thoughts and actual actions of the preschool teachers. Previous research shows that the common problem in interrupting discrimination based on ethnic background is that preschool teachers avoid bringing up the subject with their children. Mainly because preschool teachers feel they lack the tools and knowledge on how to teach children on the given subject. The consequence of their non-action is that instead of interrupting discrimination based on ethnic background, they contribute to its continuation. Our conclusion is that despite the good intensions that are expressed in most of the regulatory documents, not many preschool teachers have the practical knowledge on how to translate the words into action.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring fysisk aktiv lek i förskolans utemiljö utifrån barns perspektiv. Studien är relevant för förskolan då den kan ge kunskaper som kan påverka planering av verksamheten på ett sådant sätt att de bidrar till barns fysiskt aktiva lek och barns framtida hälsa. Baserat på tidigare forskning framkom faktorer som eventuellt kan påverka barns fysiska aktivitet och motoriska utveckling. I dessa studier har förskollärare intervjuats och barn har endast observerats. Utifrån det formulerades två forskningsfrågor där syftet blev att undersöka hur barn uttryckte fysisk aktiv lek på försöksgården. Studien har ett kvalitativt förhållningssätt och empirin bearbetades och analyserades utifrån den sociokulturella teorin med begreppen medling och appropiering. Resultatet visade på att barnen använder flera redskap i förskolans utemiljö i sin fysiskt aktiva lek. Det blev tydligt i resultatet att förskolan utemiljö har en påverkan på hur barns fysiskt aktiva lek blir. Vidare i diskussionen omsätts resultaten i tidigare forskning och jämför samband mellan denna studie och den tidigare forskningen. / The purpose of this study is to contribute knowledge about physical active play in the preschool's outdoor environment from a child's perspective. The study is relevant for preschool as it can provide knowledge that can influence the planning of the activities in such a way that they contribute to children's physically active play and children's future health. Based on previous research, factors that could potentially affect children's physical activity and motor development were revealed. In these studies, preschool teachers have been interviewed and children have only been observed. Based on this, two research questions were formulated where the aim was to investigate how children expressed physical active play in the experimental yard. The study has a qualitative approach and the empiricwas processed and analyzed based on the sociocultural theory with the concepts of mediation and appropiering. The results showed that the children use several tools in the outdoor environment of the preschool in their physically active play. It became clear in the result that the preschool outdoor environment has an impact on how children's physically active play becomes. Furthermore, the discussion translates the results into previous research and compares the relationship between this study and the previous research.

Talet är något som många människor tar för givet, men för en del barn och vuxna är detta något som inte är lika självklart. Människor med språksvårigheter kan få hjälp och denna hjälp kan börja redan i förskolan. Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, är ett samlingsbegrepp av olika hjälpmedel som kompletterar talet. Teckenstöd och grafisk AKK är de två vanligaste AKK. Teckenstöd tecknar man med händerna samtidigt som du säger ordet. Grafisk AKK är bilder och symboler där man till exempel gör bildscheman över dagen. Tidigare forskning har visat att personal som gått en kurs inom alternativ och kompletterande kommunikation har börjat tänka mer på hur de kommunicerar med personer med språksvårighet och har också börjat använda sig mer av olika sorters AKK. Även de barn som inte har språksvårigheter gynnas av att använda alternativ och kompletterande kommunikation då det ger extra tydlighet i kommunikationen. Om alla barnen lär sig att använda alternativ och kompletterande kommunikation så kan de även använda denna i leken tillsammans med barn med språksvårigheter. I leken härmar barnen varandra både verbalt och icke-verbalt vilket innebär framsteg i kommunikationen.   I mitt examensarbete har jag intervjuat fyra förskollärare i olika kommuner i centrala och östra Värmland. I intervjuerna så framkom att arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation varierar mycket, beroende på vilket behov som ansågs behövas. Inställningen till alternativ och kompletterande kommunikation var positiv bland alla de intervjuade men det upplevdes svårt att mäta förbättringen då detta är en lång process. Det framkom också att utbildning i kommunerna inom alternativ och kompletterande kommunikation inte var så stor men att det fanns en önskan bland samtliga förskollärare att lära sig mer om detta. / The spoken language is something that many people take for granted, but for some children and adults this is something that is not obvious. People with language difficulties can get help and this help can start already in preschool. Augmentative and alternative communication, AAC, is a collective concept of various aids that supplement the speech. There are two different types of AAC, aided systems and unaided systems. With unaided systems you use your body and hands to sign word while saying them out loud. Aided systems are pictures and symbols, for example, you create picture schedules throughout the day. Previous research has shown that staff who have taken a course in augmentative and alternative communication have started to think more about how they communicate with people with language difficulties and have also started to use more of different kinds of AAC. Even those children who do not have language difficulties benefits from using AAC as it provides extra clarity in communication. If all children learn to use AAC, they can also use this in the play together with children with language difficulties. In the play, the children mimic each other both verbally and non-verbally, which leads to progress in communication.  I have interviewed four preschool teachers in different cities in central and eastern Värmland. In the interviews, it became apparent that the way of working with AAC varies. The variation is caused by the individual extend to which the need for AAC is seen. The attitude towards Augmentative and alternative communication was positive among all interviewees. However, the measurement of improvements caused by AAC is being seen a challenge. The interviewees stated that the long period of time which is needed when using AAC makes it difficult to measure possible results. The preschool teachers participating in the interviews were of the opinion that education in their respective cities within AAC shows room for improvement and that there was a desire among them all to learn more about the concept.

The 2012 Integrated Early Childhood Development (IECD) curriculum recently introduced in all Botswana government preschools was examined by this study. To guide the findings of this study the literature addressing the effective preschool curriculum implementation strategies was reviewed. Furthermore, structured interviews, non-participant observations and documents review were conducted in line with the qualitative phenomenological research approach. Specifically, teachers from three preschools implementing the 2012 IECD curriculum framework were interviewed to obtain their views with regard to its implementation. The data collected from the interviews was thematically analysed and triangulated with that from the observations and documents. The findings of this study showed that even though the teachers were generally satisfied with their different levels of training, they were concerned about the limited duration of in-service training as well as the course content that did not address their unique needs and those of their supervisors. Consequently, effective IECD curriculum implementation was negatively affected by lack of effective supervision as well as lack of teaching resources and other forms of support. Drawing from the findings of this study, recommendations were made and teacher training guidelines were developed. The guidelines were informed by the SCLT (teacher training) and CoP (formation of partnerships) theories. The implications of this study are that the suggested training guidelines would promote teacher efficacy facilitated by proper teacher training strategies and they will hopefully motivate the formation of working partnerships. / Curriculum and Instructional Studies / M. Ed. (Curriculum Studies)

Syftet med studien är att undersöka vad verksamma pedagoger i förskolan anser är önskvärd samt icke önskvärd lek i förskolans verksamhet. Studien förankrar sig i Basil Bernsteins (1924–2000) teori om inramning. Det insamlade materialet består av tolv stycken intervjuer med verksamma pedagoger och deras utsagor kring vad de anser är önskvärd och icke önskvärd lek i förskolan. Resultatet visade att det var lättare för pedagogerna att beskriva vad de ansåg var icke önskvärd lek än önskvärd lek. Det mest centrala i resultatet om önskvärd lek var att pedagogerna ansåg att önskvärd lek är lek som är inkluderande där alla barn får vara med. Sett till vad pedagogerna ansåg var icke önskvärd lek så var det främst lek där barnen riskerar ta fysisk eller emotionell skada. Enlig vår analys kunde samma typ av lek omslutas antingen av en stark eller en svag inramning utifrån de intervjuade pedagogernas svar. / The purpose of this study is to investigate what active educators in preschool consider is desirable and undesirable play in preschool activities. The study is rooted in Basil Bernstein's (1924–2000) theory of framing. The collected material consists of twelve interviews with active educators and their statements about what they consider is desirable and undesirable play in preschool. The result showed that it was easier for educators to describe what they considered is undesirable play than desirable play. The most central thing in the result about desirable play was that the educators considered that desirable play is play that is inclusive where all children can participate. Seen to what the educators considered about undesirable play it was mainly play where the children could risk taking physical or emotional harm. According to our analysis, the same type of play could be embraced either by a strong or a weak framing based on the interviewed educators response.

Nyckeln till en djupare förståelse av omsorgsbegreppet ligger i omsorgens verkliga synlighet i förskolan. Att synliggöra begreppet omsorg är dock inte lätt. Hur beskrivs omsorgsarbetet och hur förstår pedagogerna omsorg på ett djupare plan? Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers förståelse av begreppet och emotionellt omsorgsarbete samt att ta reda på hur förskolor aktivt arbetar med omsorgsfrågor i sina arbetslag. Våra forskningsfrågor är följande; a) Hur beskriver pedagoger sin förståelse av begreppet omsorg? b) Hur förklarar pedagoger arbetet med barns rätt till omsorg? c) Hur tar pedagoger hand om och tillgodoser barns känslomässiga behov i förskoleundervisningen? Resultatet visar att omsorgen sker ömsesidigt i samspelet mellan pedagoger och barn men eftersom begreppet omsorg är mångsidigt och svårtolkat blir det sekundärt i förskoleundervisningen. Alla barn har rätt till lika mycket omsorg men det ser olika ut på grund av olika faktorer som barns ålder, personaltäthet, resurser, storleken på barngruppen et cetera. Respondenterna i vår studie framhåller att det inte samtalas tillräckligt mycket kring omsorg och hur man bedriver och aktivt arbetar med barns känslomässiga behov i förskoleutbildningen. / The key to a deeper understanding of the concept of care lies in the real visibility of care in preschool. However, making the concept of care visible is not easy. One must consider what care look like in its entirety between children and adults in today's preschool? How is care work described and how do the educators understand care on a deeper level? The purpose of our study is to examine educators' understanding of the concept of care and emotional care work and to find out how preschools actively work with care issues in their work teams. Our research questions are as follows; a) How do educators describe their understanding of the concept of care? b) How do educators explain the work with children's right to care? c) How do educators care for and provide for children's emotional needs in preschool education? The result is based on analyzes from a care ethics perspective by Nel Noddings. We have used Noddings concept to link educators' descriptions, which are from a care ethics perspective; role model, dialogue, practical actions and confirmation. The result shows that care takes place mutually in the interaction between educators and children but since the concept of care is versatile and difficult to interpret it becomes secondary in preschool education. All children have the right to the same amount of care, but it looks different due to different factors such as children's age, staff density, resources, size of the group of children etc. The respondents in our study say that there isn’t enough talk about care and how to conduct and actively work with children's emotional needs in preschool education.

This study explored preschool teachers' perspectives on caring relationships and their perceptions of how such relationships affect children's autonomy and motivation in preschool in two cultural settings: one city in China and another in the U.S. Data was collected from preschool teachers in both locations using a qualitative interviewing research strategy. The study found that consensus exists among preschool teachers from the two cities about the importance of caring relationships, in which trust, acceptance, equality, and mutual respect were viewed as these relationships' primary characteristics. There were also shared values regarding teachers' roles and their effective strategies for establishing social skills and caring and sharing among children. Nevertheless, some underlying assumptions about caring, especially teachers' understandings of autonomy and motivation, differed somewhat in relation to the social, cultural, philosophical, or practical influences in the two cultural contexts. The results of the study provide opportunities for early childhood teachers and teacher educators in both contexts to reflect on their own assumptions about these values, as well as insights for preparing caring teachers in both cultural settings.

Denna uppsats syftar till att ta reda på hur förskollärare använder sig av utomhusmiljön som ett pedagogiskt verktyg. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med sex förskollärare från sex olika förskolor. Efter analys av data visar resultaten på att förskollärare anser att användandet av pedagogiskt material, naturmaterial, pedagogers förhållningssätt och nyttjandet av det stora rummet är betydande för användningen av utomhusmiljön som ett pedagogiskt verktyg. Förskollärare ser även fördelar med användandet av utomhusmiljön i form av mycket öppna ytor, frihet att använda rösten samt hälsofrämjande aspekter. De nackdelar som förskollärare nämner är dåligt väder, fel kläder, dålig överblick samt gårdens grundutformning som inte går att ändra på.

Utevistelse är en naturlig och central del i förskolans dagliga verksamhet, där förskolegården utgör den främsta platsen att vara på. Studien är kvalitativ och bygger på en metod med semistrukturerade intervjuer som genomförts med fem olika förskollärare. Syftet med studien r att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på undervisning utomhus på förskolegården. Forskningsfrågorna som ska svara upp mot syftet är: Hur uppfattar förskollärare undervisning på förskolegården?, “Hurbeskriver förskollärare att de använder förskolegården vid undervisning?” och “Vilka ramar beskriver förskollärare finns vid undervisning på förskolegården?”Resultaten analyseras med hjälp av proximala utvecklingszonen och didaktikens fyra nyckelbegrepp som teoretisk utgångspunkt. Resultaten tyder på att förskollärare använder förskolegården till både spontan och planerad undervisning där de integrerar olika undervisningsmaterial och lärandeinnehåll. Förskolegårdens utformning avspeglar möjligheterna att bedriva undervisning utomhus, där resultaten visar på att en välplanerad miljö är önskvärd. Det framkommer i studien att det finns en del ramar att ta hänsyn till vid planering och genomförande av undervisning på förskolegården. Slutsatsen är att det faller tillbaka på förskollärares enskilda motivation och inställning till att undervisa utomhus på förskolegården, snarare än att förskolegårdens utformning avgör i vilken utsträckning undervisning bedrivs.