The aim of this study is to investigate what difficulties Swedish students with reading and writing difficulties may encounter when they write texts in English. A teaching experiment was done to see whether scaffolding, a process where the teacher shows the overall structure of e.g. a text, can help students with reading and writing difficulties improve their writing in English. Ten students in the 7th grade participated in the study, as well as four English teachers in a secondary school in Sweden. The students who participated were asked to write two texts in English. Before writing the first text, the students were told that they were going to write a fairy tale, but they were not given any other guidelines. Prior to writing the second text, two lessons of scaffolding were conducted. Then the texts were compared to see if the students had improved their ability to write in English in regards of content, spelling and genre-specific vocabulary. The results of the study show that students with reading and writing difficulties will indeed benefit from scaffolding when writing texts in English. / Syftet med den här studien är att undersöka vilka svårigheter som elever med läs- och skrivsvårigheter stöter på när de skriver texter på engelska. En undervisningsmetod influerad av scaffolding, stödstrukturer för att visa eleverna hur man t.ex. skriver en text på engelska, användes för att undersöka om elever med läs- och skrivsvårigheter kan förbättra sin förmåga att skriva på engelska. Tio elever i årskurs 7 samt fyra grundskolelärare i engelska deltog i undersökningen. Eleverna som deltog fick skriva två texter på engelska som sedan jämfördes för att ta reda på om elevernas förmåga att skriva på engelska hade förbättrats gällande innehåll, stavning och genre-specifikt språk. Innan de skrev den första texten fick eleverna enbart veta att de skulle skriva en saga. Den andra texten föregicks av två lektioner där eleverna fick stödstrukturer för att skriva en saga. Resultaten visar att det var en fördel för eleverna med läs- och skrivsvårigheter att arbeta med stödstrukturer när de skrev texter på engelska.

Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare i årskurs 2 och 3 arbetar med läs- och skrivsvårigheter. Samt att undersöka vad grundskolan kan ge för resurser för att hjälpa dessa elever. Materialet till denna studie har samlats in med hjälp av den kvalitativa metoden intervju. Under intervjun har jag tagit hjälp utav en föreställningskarta. En föreställningskarta är ett redskap som skapar en lättare förståelse för respondenten. Det blir djupare svar och jag som intervjuar blir en bättre lyssnare. Jag har intervjuat fyra stycken grundskollärare från årkurs 2 och 3 samt en rektor från en grundskola. Resultaten av denna studie tyder på att lärarens kompetens, metoder och skolans resurser är av stor vikt kring elever med läs- och skrivsvårigheter. / The purpose of this study is to investigate how primary school teachers in grades 2 and 3 work with pupils with reading and writing difficulties, and what resources primary school can provide to assist these students. To answer this purpose, I conducted a qualitative interview method, the performance map. This is a tool that creates a broader understanding of respondents. The answers will be more profound and the interviewer will be a better listener. I have interviewed four primary school teachers from grade 2 and 3, as well as a principal, all from the same primary school. The results of this study indicate that the teacher`s competence, reading and writing methods and school resources are of great importance when working with students who has reading and writing difficulties.

Syftet med studien är att förstå hur två gymnasieelever i läs- och skrivsvårigheter, på olika yrkesprogram, upplever sin undervisning i kursen Engelska 5. Följande frågeställningar har valts för att nå studiens syfte: Hur upplever eleverna att deras läs- och skrivsvårigheter påverkat deras studieresultat i kursen Engelska 5? Hur upplever eleverna att studieresultaten i kursen Engelska 5 påverkat den akademiska självbilden? Hur upplever eleverna olika bedömningspraktiker i engelskundervisningen? Studien har en kvalitativ ansats med livsberättelseintervju som metod. Den teoretiska utgångspunkten i studien är fenomenologi och Amedo Giorgis femstegsmodell har tillämpats för att analysera studiens data. I resultatet framkommer att eleverna upplever att deras läs- och skrivsvårigheter har påverkat både studieresultatet i kursen Engelska 5 och den akademiska självbilden negativt. De upplever att undervisningens upplägg, med stora undervisningsgrupper, begränsat lärarstöd och inga stödinsatser, är bidragande orsaker till att de inte lyckats nå kunskapskraven i kursen Engelska 5. Eleverna upplever att den muntliga feedbacken från läraren är mest effektiv för kunskapsinhämtandet samt att strategin kamratbedömning upplevs som negativ på grund av nya gruppkonstellationer varje läsår i kursen Engelska 5. Båda elever anser att de kommer ut i ett yrke efter gymnasiestudierna oavsett om de lyckas nå kunskapskraven i kursen Engelska 5 eller ej. / The purpose of the study is to understand how two students in upper secondary school, with reading- and writing difficulties, experience their education in the course English 5. To clarify and deepen the aim of the study three questions have been used: Do the students experience that their reading- and writing difficulties have affected their academic results? In what way do the students experience that their academic results have affected their academic self-concept? How do the students experience different types of assessment? The study has a qualitative approach with life stories as a method and the theoretical frame of the study is phenomenology. Amedo Giorgi's five steps model has been used to analyze the data of the study. The results show that the students experience that their reading- and writing difficulties have affected both their academic results and their academic self-concept negatively. They experience that the structure of their lessons, with big classes, limited teacher support and no special educational support, affect their possibility to accomplish the knowledge requirements. The students experience that the oral feedback from the teacher is the most important thing to accomplish knowledge. The strategy peer review is experienced as negative due to new classes every semester in the course English 5. Both students are convinced that they will be employable after their studies regardless if they have accomplished the knowledge requirements in the course English 5 or not.

The goal of this study is to analyze a number of IEP: s in order to determine how these are constructed for students with read and write difficulties. In order to do so, I am going to analyze some action programs to determine which special educational theory that is the most common, based on the theories of Claes Nilholm. My questions are as follows: How the needs of the students receiving support are described, from a certain theoretical perspective and finally, is there an overall view that can be derived from this. For this study, I used qualitative content analysis when analyzing the IEP: s. The research showed that the most common theory used, describing both different actions and different needs, was the Categorical Perspective. A Perspective which puts the problem within the pupil itself and not as an environmental or social issue. Overall, the Categorical Perspective was also the most common perspective that could be seen throughout the action programs. Does this mean that the Categorical Perspective is generally used within schools? The study shows that there seems to be a semantic mix-up where the authors of action programs sometimes describe special adaptations, not actions, within the action programs, using a Categorical Perspective. Furthermore, there is The Dilemma Perspective that describes when there is a conflict between The Categorical and it´s counterpart, The Critical Perspective. Although this Dilemma Perspective does not show as much in the analysis, One can argue that there is always a dilemma when conflicts over resources arise.

The purpose of the study is to understand, from interviews with four teachers, how they relate to students with or in reading and writing difficulties. Furthermore, the purpose is to investigate whether the teachers in the study regard students as either with reading or writing difficulties or in reading and writing difficulties. The transcribed interview answers are interpreted and analyzed based on the categories of relational and categorical approaches. There are teachers who carry on both approaches. Teachers 'approaches in these regards have consequences for teachers' practical organization of teaching. A relational approach tends to be reflected in if teachers prefer to include students in reading and writing difficulties in regular teaching, while teachers with a more categorical approach to students with reading and writing difficulties tend to advocate that these students benefit best from alternative teaching methods that involve that the students are excluded from the rest of the class and the regular teaching. From the present study it appears that two teachers assume a relational perspective, and the other two carry both a relational and a categorical perspective at the same time, one teacher leans more on one perspective with elements of the other and vice versa. The teachers in the study mention the importance of social interaction at school and how it benefits learning. Therefore, this study's analysis is rooted in the sociocultural learning theory. Overall, collected data suggest that teachers and special educators and specialist teachers need to collaborate more within the classroom framework to create an inclusive environment.

The purpose of this survey is to get more understanding of what reading and writing difficulties really mean, as well as the methods that can be used to support students with reading and writing difficulties. In order to arrive at a result, I have used two research methods, qualitative interview and observation of three teachers. The results of the survey show that most teachers work on a specific method, the Bornholm method, in their teaching and that support can develop the student's learning, but they did not have much knowledge or experience about other methods in the field. All teachers who participated in the survey con- sidered that I pad/computer is a good complement in teaching for those students with reading and writing difficulties. The result can be linked to the socio-cultural theory that says that through the support of some or some tools, all children have the opportunity to develop their thinking. Through the support that the students get, it is the language and support structure that develops the learning. / Syftet med denna undersökning är att få mer förståelse för vad läs- och skrivsvårigheter egentligen innebär för lärare och skola, samt vilka metoder man kan arbeta med för att stötta elever som har läs- och skrivsvårigheter samt på vilken grundval lärare gör sitt metodval för att arbeta språkutvecklande. För att komma fram till ett resultat har jag använt mig av två olika forskningsmetoder, kvalitativ intervju och observation av tre lärare. Resultatet i undersökningen visar på att de flesta lärare arbetar med en specifik metod, Bornholmsmetoden, i sin undervisning samt att stöttning kan utveckla elevens lärande, men att lärarna inte hade någon större kunskap eller erfarenhet om andra metoder inom området. Samtliga lärare som deltog i undersökningen ansåg att Ipad/ dator är ett bra komplement i undervisningen för de elever som har läs- och skrivsvårigheter. Resultatet kan kopplas till den sociokulturella teorin som säger att via stöd av någon eller något redskap, har alla barn möjligheten att utveckla sitt tänkande. Genom stöttningen som eleverna får, är det språket och stödstrukturen som utvecklar lärandet.

Denna studie behandlar läs- och skrivsvårigheter och syftet är att undersöka hur några utvalda lärare förhåller sig till läs-och skrivsvårigheter samt vilka hjälpmedel och/eller läs-och skrivinlärningsmetoder de använder sig av i undervisningen för att underlätta undervisningen för de elever som har läs-och skrivsvårigheter. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Fyra lärare har intervjuats som alla är verksamma i årskurs ett till tre och arbetar på fyra olika skolor i två olika kommuner. Resultatet visar att lärare har god kompetens  och erfarenhet  av att anpassa sina lektioner utifrån de elever som har läs-och skrivsvårigheter då de utgår från deras behov, svårighetsnivå samt intressen för att stötta dem i sin läs-och skrivutveckling. Dock anser några lärare att skolorna saknar resurser. Det finns både fördelar och nackdelar med att anpassa undervisningen efter den enskilde eleven. En fördel är att elevernas motivation ökar då lärarna utgår efter deras intressen och en nackdel är att eleverna kan känna sig utanför och annorlunda om klasskamraterna ser att de får annat material. / This study deals with reading and writing difficulties, and the purpose is to examine how a couple of selected teachers relate to reading and writing difficulties and which tools and/or reading and writing learning methods they use in an education to facilitate teaching for the pupils who have reading and writing difficulties. The study was conducted by using qualitative semi-structures interviews. Four different teachers who are all active in grades one to three and they work at four different schools in two different municipalities were interviewed. The result shows that teachers have good competence and experience in adapting their lessons based on the pupils who have reading and writing difficulties based on their needs, level of difficulty and intereststo support them in their reading and writing development. Some teachers believe that the schools lack resources. There are both advantages and disadvantages of adapting the teaching to the individual pupil. One advantage is that the pupil’s motivation increases as the teacher adapts to their interests and one disadvantage is that the pupils can feel outside and different if the classmates see that they receive other material.

Denna studie undersöker hur olika professioner ser på hur lärare genom assisterande teknik kan öka delaktigheten i skolan för elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer och deltagarna består av två specialpedagoger, en speciallärare, en logoped, en IT-pedagog och en forskare inom läs- och skrivsvårigheter samt assisterande teknik. Intervjuerna utgör empirin för studien, vilket har analyserats utifrån delaktighetsaspekterna tillhörighet, tillgänglighet och samhandling. Resultatet av vår analys visar att en elevs tillhörighet främst berör vilken skolform, skola eller klass hen är inskriven i men också huruvida lärare kan skapa möjligheter för en elev att uppleva tillhörighet i en grupp. Resultatet pekar också på att tillgänglighetsaspekten är en övergripande och essentiell del av en elevs delaktighet i skolan och berör bland annat hur lärare genom assisterande teknik kan erbjuda stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter att delta i undervisningen. Vidare visar resultatet att tillgänglig assisterande teknik kan möjliggöra för en elevs samhandling, eftersom tekniken kan skapa förutsättningar för eleven att kunna delta och bidra i samma aktiviteter som kamraterna. Studien drar slutsatsen att delaktighet är komplext, men att tillgänglig assisterande teknik kan bidra till att skapa delaktighet för elever i läs- och skrivsvårigheter

Syftet med den här studien är att utveckla en förståelse för, och beskriva hur lärare i statligt ägda grundskolor i Tanzania arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien syftar till att ta reda på vilka förutsättningar grundskolelärare har för att kunna hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter och hur de arbetar för att nå det fjärde globala målet. Det fjärde globala målet är en del av Agenda 2030 och innebär att säkerställa att alla barn ska kunna lära sig att läsa, skriva och räkna innan år 2030. Metoden som används i studien är semistrukturerade intervjuer med 9 grundskolelärare och en enkät som besvaras av 18 grundskolelärare. Lärarna som deltar i studien arbetar i huvudsak i regionerna Kagera och Dar es Salaam. Den data som samlas in i samband med de semistrukturerade intervjuerna analyseras med hjälp av en tematisk analys. Enkätsvaren analyseras med hjälp av både en tematisk analys och med univariat analys. Resultatet visar på att lärarna har begränsade förutsättningar att hjälps elever med läs- och skrivsvårigheter. Till exempel har lärare i Tanzania stora klasser och brist på material. Resultatet visar också att det ibland förekommer individuell undervisning för att ge stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter men oftast sker undervisningen i helklass. Resultatet visar avslutningsvis på att lärares förutsättningar och arbetssätt får konsekvenser för eleverna. Exempelvis att de blir obehöriga att läsa vidare, de får psykiska problem och riskerar att hamna i arbetslöshet och fattigdom. Detta kan på sikt leda till en global konsekvens; att Agenda 2030 troligtvis inte uppfylls. / The aim of this study is to develop an understanding of and describe how teachers in government owned primary schools in Tanzania work with students with reading and writing difficulties. This study aims to find out what conditions primary school teachers have to help students with reading and writing difficulties and how primary school teachers work to reach the fourth global goal. The fourth global goal is a part of Agenda 2030 which means to ensure that all children should learn how to read, write and count before the year 2030. The research method that is being used in this study is semi-structured interviews with 9 primary school teachers and questionnaires answered by 18 primary school teachers. Most of the teachers that participate in this study are working in the regions of Kagera and Dar es Salaam. The data that is being collected from the interviews is analyzed by a thematic analysis. The questionnaires are analyzed by using both a thematic analysis and univariate analysis. The result shows that the teachers have limited conditions to help students with reading and writing difficulties. For example, they have a large number of students and limited resources. The result also shows that the teachers sometimes support students with reading and writing difficulties individually but that it is more common to teach all of the students at once. Finally, the result shows that teachers’ conditions and their working methods have consequences for the students with reading and writing difficulties. For example, the students cannot continue to secondary school, they get psychological problems and there is a risk that the students will face unemployment and poverty. In the long run this may cause a global consequence; that Agenda 2030 will probably not be accomplished.

Skolverket har som mål att stärka elevers digitala kompetens inom skolväsendet för att främja kunskapsutvecklingen och anser att mer forskning behövs för att se hur elever kan uppnå en hög digital kompetens. För att digitala verktyg ska kunna stötta elevers lärande behöver dessa verktyg utvärderas ur ett elevperspektiv, speciellt för elever med dyslexi som har ett stort behov av digitala verktyg för att uppnå kunskapskraven. När en elev har fått diagnosen dyslexi sätts digitala verktyg in i undervisningen i syfte att underlätta elevens svårigheter, däremot finns det lite forskning som visar på hur elever upplever digitala verktyg i deras undervisning och om de digitala verktygen verkligen stödjer eleverna i deras lärande.Syftet med studien var därför att ta reda på hur digitala verktyg kan främja lärandet för elever med dyslexi sett ur ett elevperspektiv. Genom en kvalitativ forskningsmetod och intervjuer med sex dyslektiska elever från högstadiet och gymnasiet har studien undersökt elevernas upplevelser av digitala verktyg i en skolmiljö. Resultatet från studien visade på att de flesta elever upplevde flera fördelar med digitala verktyg. Ett rättstavningsprogram bidrog till att elever kände flyt i sitt skrivande då de enkelt kunde rätta till grammatiska fel och stavfel. Genom att använda datorn som verktyg för att ta anteckningar kunde elever hänga med i skolan på ett bättre sätt. Läsförståelsen och ordförrådet förbättrades genom att lyssna på böcker med digitala verktyg. Motivationen ökade när elever kände att de utvecklades i deras lärande. Dock upplevde vissa elever även utmaningar med digitala verktyg som kunde hämma deras lärande. Röda undermarkeringar som påvisade felstavningar i ett rättstavningsprogram upplevdes som störande och negativa. Talsynteser med datoriserade röster upplevdes som svåra att förstå. Andra utmaningar som lyftes fram av eleverna var tekniska problem och brist på digital kompetens hos lärare. En lärarens kompetens för att anpassa ett digitalt stöd efter elevers olika behov ansågs som en viktig faktor för elevens lärande. / The National Agency for Education aims to strengthen students' digital competence in the school system to promote student's development of knowledge and believes that more research is needed to see how students can meet a high level of digital competence. For digital tool's ability to support students' learning, these tools need to be evaluated from a student perspective, especially for students with dyslexia who have a great need for digital tools to achieve the knowledge requirements. When a student is diagnosed with dyslexia, digital tools are used in the teaching to alleviate the student's difficulties nevertheless there is little research that shows how students experience digital tools in their education and whether the digital tools support students in their learning.The purpose of the study omitted to find out how digital tools can promote learning for students with dyslexia from a student perspective. Through a qualitative research methodand interviews with six dyslexic students from high school and high school, the study has examined students' experiences of digital tools in a school environment.The results from the study showed that most students experienced several benefits of digital tools. A spelling program helped students feel fluent in their writing because of the easiness of correct grammatical errors and spelling errors. Students could keep up with the school better by using the computer as a tool for taking notes. Reading comprehension and vocabulary were improved by listening to books with digital tools. Motivation increased when students felt that they were developing in their learning. However, some students also experienced challenges with digital tools that could hamper their learning. Students perceived red underscores that indicated misspellings in a spelling program as disruptive and negative. Students perceived speech syntheses with computerized voices as hard to understand. Other challenges highlighted by the students were technical problems and lack of digital competence in teachers. A teacher's competence to adopt digital support to students' different needs was considered a key reason for the student's learning.