Bakgrund: Svensk migrationslagstiftning har sin grund i en äldre rättsordning som uppkom i och med nationalstatens grundande. Efter andra världskriget växte en ny rättsordning fram baserad på mänskliga rättigheter. Barnets bästa är ett begrepp som har vuxit fram utifrån barns särskilda skyddsbehov och har sedan 1980-talet i ökande omfattning varit del av svensk lagstiftning. Sedan lagändringar i föräldrabalken 2018 ska barnets bästa ges största vikt vid alla frågor som rör adoption av ett barn. Dess-utom ska oftare begäras in ett yttrande från Migrationsverket. Migrationsverket bedömer om en adoption kan vara ett försök att få stanna i landet på ogiltiga skäl. Detta innebär att tingsrätten i beslutsfattandet samtidigt ska förhålla sig till, och resonera kring barnets bästa, och till misstanken om att adoptionen kan vara ett försök att kringgå gällande lagstiftning. Syfte: Att ge kunskap om hur tingsrätten förhåller sig till ett motstridigt område i rättsordningen där mänskliga rättigheter står mot nationens syn på medborgarskapet genom att ställa frågan: Hur resonerar tingsrätten runt barnets bästa i adoptionsärenden gällande barn som inte är svenska medborgare? Metod: Kritisk reflexiv metod och teori som den beskrivs av Alvesson och Sköldberg (2017). Material: Samtliga tingsrättsbeslut i adoptionsärenden från Södertörns tingsrätt under tidsperioden 1 september 2018 till 1 april 2020, gällande barn under 18 år som inte har svenskt medborgarskap. Urvalet resulterade i 16 ärenden. Resultat: Tingsrättens avvägningar och resonerande kring barnets bästa var inkonsekvent. Det tydligaste mönstret var att relationen mellan barn och sökande innan adoptionen avgjorde hur tingsrätten förhöll sig till barnets bästa. Utifrån denna skillnad skapades två resultatkategorier. När det saknades en relation mellan barn och sökande innan adoptionsprocessen utmärktes besluten av kort text med få argument. När en redan etablerad relation fanns mellan barn och sökande, eller då barnets behov var startpunkten för adoptionsansökan, var protokollen till stor del referenser till socialtjänstens och migrationsverkets yttranden. Tingsrätten redogjorde och resonerade både kring barnets bästa och migrationslagarna i större utsträckning, och kunde uttrycka tvivel om adoptionens syfte. Trots att tingsrättens bedömning av barnets bästa ska utgå från det individuella barnet så gjordes detta till stor del utifrån andra faktorer. Diskussion:  Utifrån det individuella barnets bästa borde inte relationen före adoptionsansökan vara avgörande för vare sig omfattningen av tingsrättens utforskande av nationella omvårdnadsmöjligheter eller risken för människohandel. Slutsats: I tingsrättens överväganden, i dessa internationella adoptionsärenden, vägde nationens bästa genomgående tyngre än barnets bästa. Detta tyder på att de nyare rättsordningarna med mänskliga rättigheter och barnets bästa med universella idéer, som det ser ut nu, både domineras av och används som rättfärdigande av den äldre rättsordningen om medborgarskap kopplat till nationalstaten. / Background: The best interests of the child (Sw. barnets bästa) is an expression that has arisen from children's special protection needs and has been a part of Swedish law since the 1980s. Since 2018 the best interests of the child should be given the largest concern in all adoption matters. Furthermore, in more cases an opinion should be received from the Swedish Migration Authority with an assessment if an adoption is an attempt to stay in the country on invalid grounds. This means the court in its judgement at the same time must consider and reason about the best interests of the child, and that the adoption could be an attempt to circumvent current immigration legislation. Purpose: To bring knowledge regarding how the district court reason about a conflicting area in current legislation where human rights stand against the nation's view on the citizenship by asking the question: How does the court reason about the best interests of the child in adoptions cases regarding children who aren't Swedish citizens? Method: Critical reflexive method and theory as described by Alvesson and Sköldberg (2017). Material: 16 district court rulings in adoption cases from Södertörns District Court between 1 September 2018 and 1 April 2020, regarding children under 18 who does not have Swedish citizenship. Results: The district court's reason about what constituted the best interests of the child was inconsistent. The clearest pattern was that the relationship between the child and the applicant(s) before the adoption decided how the court treated the child's best interests. When there was no relationship between the child and the applicant(s) before the adoption process, the decisions in general had short text with few arguments. When there was an established relationship between the child and the applicant(s), or when the child's need was the basis of the adoption application, the protocols was in large references to the Social Service Administration's and the Migration Authority's opinions. The District Court reported and reasoned both to a greater extent about the child's best interests and the migration laws and could express doubts about the purpose of the adoption. Although the district court's assessment of the best interests of the child should be based on the individual child, this was largely based on other factors. The scope of reasoning increased with the child's age, and decreased with the status of adults, respectively. When the applicant had Swedish citizenship, less reason was raised about the best interests of the child. In addition, patterns of gender stereotyped assessments of the applicant's parental ability were shown. Conclusions: In the district court's considerations, in these international adoption cases, the nation's best consistently weighed heavier than the child's best. This suggests that the newer human rights legal systems and the best interests of the child with universal ideas, as it now appears, are both dominated by and used to justify the older legal system of citizenship linked to the nation state.

The characteristics of the Russian military operations during the Russo-Georgian War of 2008 and again in the Crimean Crisis 2014, were “rude awakenings” to a shift in the strategic behaviour of Russia, not refraining from military aggression as means to political aims. In the aftermath of these “strategic shocks”, the scholarly debate on how to interpret and understand these limited wars, has several ongoing discussions, among which is whether this modern Russian style of warfare, as demonstrated in Moldova, Georgia, Ukraine and elsewhere, really is a novel concept or plainly “old wine in a new bottle”. This thesis is part taking in that debate through the theoretical framework of three Soviet era warfare methods from the psychological dimension: Deception – Maskirovka, Information Warfare – Reflexive Control, and Subversion – Active Measures. Within the framework, an analytical tool for qualitative text analysis is designed and then applied for the case studies of the Russo-Georgian War, as it compares to the Crimean Crisis, collecting indicators for the apparent presence of traditional methods in these cases. The study concludes that the Soviet era warfare concepts of Maskirovka, Reflexive Control and Active Measures, are relevant as explanators for a facet of the modern day Russian warfare style, in alignment with the general argument on the Russian warfare doctrine as evolutionary, rather than revolutionary, vis-a-vis the strategic practices of the Soviet era.

Bakgrund: Statistik visar på att allt fler i Sveriges befolkning upplever en ökad stress i så väl privat- som yrkesliv. Detta yttrar sig till exempel inom områden där digitaliseringen är avhängig för en fortsatt relevans på arbetsmarknaden och inom yrkesgrupper som redan tidigare haft höga krav på kunskap, effektivitet och hastighet. Tidigare forskning visar på ett samband mellan modernitetens framväxt samt de accelerationsprocesser som därigenom tagit fart. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om svenska nyhetsreportrars bakgrund och deras upplevelser avseende stressrelaterade frågor går att påvisa i förhållande till modernitetsstudier. Metod: Undersökningen är en kvantitativstudie som utförts med hjälp av digitala enkäter med främst fasta svarsalternativ på en ordinalskalenivå. Enkätundersökningen genomfördes av 78 svenska nyhetsredaktioner varav 21 TV-, 26 radio- och 31 tidningsredaktioner där 118 respondenter deltagit i undersökningen. Urvalet var icke slumpmässigt vilket medför att studiens resultat utgörs av deskriptiv statistik. Bearbetning av resultaten gjordes i statistikprogrammet SPSS. Resultat: I resultatet framkommer att stressrelaterade utmaningar finns i yrkesgruppen och att dessa går att relatera till modernitetsstudier. Ytterligare resultat visar att yrkesgruppen identifierar sig i mycket hög grad med sitt yrke, att de inte får tid för reflektion mellan arbetsuppdragen och att de inte är oroliga för att inte hänga med i den tekniska utvecklingen. Konklusion: Bakomliggande variabler såsom kön, ålder, medium och utbildningsnivå har inte uppvisat någon påverkan för upplevd stress. Däremot påvisar modernitetsteorier att indikationer finns på att förhållanden inom yrket skulle behöva vara bättre. Nyhetsreportrars höga krav och positiva inställning till förändring och utveckling i kombination med brist på återhämtning och reflektion kan mot bakgrund till att denna studie vilar mot deskriptiv statistik sägas vara i linje med teorier om samhället som en juggernaut och social acceleration i enlighet med både Anthony Giddens och Hartmut Rosa. / Background: Statistics show that more and more of Sweden’s population is experiencing increased stress in both private and professional life. This manifests itself, for example, in areas where continues relevance on the labor market is dependent on digitization as well as in professional groups with high demands on speed, knowledge and efficiency. Previous research shows a connection between the rise of modernity and increasing acceleration processes.  Purpose: The purpose of the study is to investigate whether Swedish news reporters’ background and their experiences regarding stress-related issues can be demonstrated in relation to modernity studies. Method: The survey is a quantitative study carried out using digital questionnaires with mainly fixed response options at an ordinal scale level. The survey was conducted at 78 Swedish newsrooms, of which 21 TV, 26 radio and 31 newspaper rooms, where 118 respondents participated in the survey. The selection was not random, which means that the results of the study consist of descriptive statistics. Processing of the results was done in the statistical program SPSS.  Results: The results show that stress-related challenges do exist in the occupational group and that these can be related to modernity studies according to modernity studies. Further results show that the occupational group identifies to a very high degree with their profession, that they do not have enough time for reflection between work assignments and that they are not worried about not keeping up with technical developments.  Conclusion: Underlying variables such as gender, age, medium and level of education have no effect on perceived stress. On the other hand, modernity theories can be emphasized that there are indications that conditions in the profession need to improve. News reporters' high demands and positive attitude to change and development in combined with a lack of recovery and reflection, in light of the fact that this study rests against descriptive statistics, can be said to be in line with theories of society as a juggernaut and social acceleration in accordance with both Anthony Giddens and Hartmut Rosa.

I denna uppsats har jag undersökt arbetsprocessen bakom filmklippning med Donald A. Schöns teorier om praktisk reflexiv analys som utgångspunkt. Analysen tog stöd i teorier kopplade till filmklippning och filmteori. Anteckningar som gjorts under arbetsprocessen utgör forskningsunderlaget i uppsatsen. Scenen som jag har arbetat med är öppningsscenen från min dokumentärfilm Samlardjävulen. Filmen i sin helhet var även min medieproduktion och presentationen av den finns bifogad efter uppsatsen. Arbetsprocessen undersöktes genom att utgå från Schöns begrepp och formuleringar vilket synliggjorde viktiga och komplexa delar av arbetet med att redigera film. Resultatet visade att Schöns teorier kan användas för att beskriva arbetsprocessen bakom filmklippning på ett ingående sätt, men teorierna har också visat sig ha svagheter gällande möjligheten att beskriva vissa typer av praktiska handlingar. Uppsatsen avslutas med en diskussion och förslag på vidare forskning. / In this essay, I have examined the process of film editing using Donald A. Schön's theories of practical reflective analysis. The analysis drew on theories related to film editing and film theory, and the research data consisted of notes taken during the editing process. The scene that I have been working on is the opening scene from my documentary film Samlardjävulen. This film was also the project that I completed during my final semester. The presentation of the film can be found in this file, after the essay. By applying Schön's theories on the work process, the study revealed important and complex aspects of editing film. The results showed that Schön's theories can be used to describe the process of film editing in detail, however, I concluded that the theories have certain weaknesses when it comes to describing some types of practical actions. The essay concludes with a discussion and possible options for further research.

Flersamhet är ett svenskt begrepp som beskriver personer som lever polyamoröst, i öppna relationer eller på andra sätt har icke-monogama relationer med samtycke. Vårt samhälle har en väldigt stark monogaminorm som ofta påverkar personer som lever utanför den på ett negativt sätt. Den aktuella studien ämnade att ta reda på vilka erfarenheter personer som jobbar med psykologisk behandling (psykologer, psykoterapeuter och kuratorer eller liknande) har av att ha flersamma klienter i terapi eller behandlande samtal, samt vilka erfarenheter som är viktiga och betydelsefulla i behandling med flersamma klienter. Fyra psykologer intervjuades och data analyserades med reflexiv tematisk analys. Deltagarnas berättelser tyder på att utmaningen som behandlare står inför när det träffar flersamma klienter oftast gäller sig själva och sitt eget arbete, snarare än klienterna. De behöver förhålla sig till ideal kopplat till flersamhet, behandlarrollens ideal och hur de påverkas av samhällsnormer i stort och monogaminormen specifikt. Kunskap beskrivs som en av de viktigaste aspekterna och psykologerna behöver förhålla sig till vem som har ansvar över att tillräcklig och rätt kunskap ska finnas hos behandlarna. Det beskrivs även som en viktig aspekt att förhålla sig till sin professionella roll som behandlare och att reflektera över vad som är ett bra bemötande gentemot flersamma klienter. Resultatet visar att psykologens identitetsarbete är ett övergripande tema som deltagarna behöver förhålla sig till på ett eller annat sätt. / Consensual non-monogamy, CNM, describes people who are polyamorous, have open relationships or other non-monogamous relationships with consent. Our society has a strong monogamy-norm that often will affect people who do not conform to it, often in a negative way. The current study aimed to explore what experiences people who work with psychological treatment (psychologists, psychotherapists and counselors and the like) have of therapy with CNM clients, and which experience they deem important and meaningful in therapy with CNM clients. Four psychologists were interviewed, and the data was analyzed with reflexive thematic analysis. The participants' descriptions suggest that the challenge faced by psychologists primarily revolves around themselves and their own work, rather than the clients. They need to navigate ideals associated with CNM, the ideal role of the psychologist, and how they are influenced by societal norms at large, and monogamy in particular. Knowledge is identified as one of the crucial aspects and they need to navigate questions and concerns regarding who has responsibility that sufficient and appropriate knowledge is held by the psychologists. Another important aspect is to navigate their own professional role as psychologists and reflect on what constitutes positive treatment towards CNM clients. The findings indicate that the psychologist’s process of identity work is an overarching theme which the participants need to navigate in one way or another.

Med bakgrund i de senaste årens digitalisering av skolan och EU-kommissionens formulering av digital kompetens som en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande är studiens syfte att undersöka och jämföra hur lärare och elever på en skola på gymnasienivå ser på elevernas digitala kompetens. Detta görs utifrån tre frågeställningar som rör elevernas syn på sin digitala kompetens, lärarnas syn på elevernas digitala kompetens samt huruvida det finns någon diskrepans mellan dessa båda. Den metod som används är kvalitativa intervjuer, och studiens resultat bygger på totalt sju intervjuer. Av dessa är fyra intervjuer med elever från samma klass och tre med lärare från samma skola.Resultatet analyseras utifrån Macken-Horariks modell om kunskap och litteracitet och delas in i tre kategorier som ligger till grund för diskussionen. I denna lyfts utöver Macken-Horariks modell också EU-kommissionens definition av digital kompetens och begreppsparet digital inföding och digital immigrant in som teoretiska utgångspunkter.Eleverna uttrycker generellt att de tycker att deras digitala kompetens är självklar och god. Deras uttalanden kan förstås som att de ser på sig själva som digitala infödingar, och därmed ser sig datoranvändning som naturlig och självklar. Samtidigt ser de inte användningen som helt oproblematisk: dels går mycket tid åt till datoranvändning och dels erbjuder datorn distraktioner vilket några elever upplever som ett problem. Att reflektera kring och hantera dessa problem kan dock också ses som en del av den digitala kompetensen.Även en av lärarna menar att elevernas digitala kompetens är god, medan de övriga menar att den innehåller luckor. Både denna diskrepans den som finns mellan två av lärarnas och elevernas syn på elevernas digitala kompetens, kan förstås genom att man delar in digital kompetens i tre kunskapsdomäner enligt Macken-Horariks modell: den vardagliga, den specialiserade och den reflexiva. Emedan eleverna besitter en vardaglig digital kompetens, som de menar är god och tillräcklig, ser två av lärarna luckor i den specialiserade datoranvändningen för deras respektive ämnen. Den lärare som inte upplever några luckor är den lärare vars lektioner innehåller uttrycklig undervisning i sitt ämnes specialiserade digitala kompetens.

Purpose: The purpose of the study was to examine experiences of opportunities and challenges in a digital work environment for researchers within academia Method: A qualitative study was performed, based on 13 semi-structured interviews with eight female and five male university researchers. A reflexive thematic analysis method was used to examine meaningful patterns within the group of researchers, thereby enhancing the understanding of the digital work environment in academia. Main results: Three main themes and eight sub-themes were identified. The three primary themes were: navigating a boundaryless work environment, interacting through digital communication, and enhancing technical conditions in work. The results show that the themes and sub-themes describe various aspects of opportunities and challenges that the informants experienced in their digital work environment. Conclusion: University researchers experience a digital paradox between the flexibility of work and recovery, and the demands of digital availability, challenges with high workload, and boundary setting. The results of this study can provide an understanding of how individuals perceive their digital work environment, which can promote increased awareness within workgroups and organizations about the opportunities and challenges that can promote or hinder a good occupational health. / Problemformulering: Digitaliseringen har påskyndat behovet av en välfungerande digital arbetsmiljö eftersom nya möjligheter och utmaningar växer fram, speciellt inom akademin. Kunskap om universitetsanställda forskares erfarenheter av digitala arbetsmiljö behövs för att kunna möta samtidens digitaliserade arbetsmiljö. Syfte: Syftet med studien var att undersöka erfarenheter av möjligheter och utmaningar i en digital arbetsmiljö för forskare inom akademin. Metod: En kvalitativ studien genomfördes, baserad på 13 semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnliga och fem manliga universitetsanställda forskare. Reflexiv tematisk analysmetod användes för att undersöka meningsfulla mönster inom gruppen forskare och därigenom öka förståelsen av digital arbetsmiljö inom akademin. Huvudresultat: Tre teman och åtta subteman identifierades. De tre huvudsakliga teman som identifierats var: att navigera i ett gränslöst arbete, att samverka med digital kommunikation och slutligen att främja tekniska förutsättningar i arbetet. Resultatet visar att teman och subteman beskriver olika aspekter av möjligheter och utmaningar som informanterna erfor i deras digitala arbetsmiljö. Slutsats: Universitetsanställda forskare erfar en digital paradox mellan arbetets flexibilitet och återhämtning samt krav på digital tillgänglighet, utmaningar med hög arbetsbelastning och gränssättning. Resultaten av denna studie kan ge en förståelse för hur individer uppfattar sin digitala arbetsmiljö, vilket kan främja ökad medvetenhet inom arbetsgrupper och organisationer om de möjligheter och utmaningar som kan främja eller hindra en god arbetshälsa.

<p><i>Offentligt rum och vardagens politik</i> handlar om hur 1990- talets sociala förändring, med en rörelse från ett samhälle integrerat av arbetsetiken mot ett samhälle organiserat utifrån konsumtionsestetiken, förändrar demokratins villkor i och för det offentliga rummet. Det mer preciserade syftet är att undersöka vilka konsekvenser den sociala förändringen får för utövandet av vardagens politik i det offentliga rummet. Den övergripande frågeställningen är vad ett fritt ord innebär, vad är det fritt från och för vem är det fritt? </p><p>Centrala begrepp i studien är: <i>Medborgaren</i>, dvs. individens kollektiva identitet som politisk varelse. <i>Decentraliserat politiskt begrepp</i>, där utförandet av politik inte är förbehållet den parlamentariska sfären, utan något som sker i vår vardag, vardagens politik. <i>Konsumtionsestetik</i>, där identitetsbildande och rörlighet i det sociala rummet sker efter en individuell och upplevelsebaserad logik.</p><p>Det empiriska materialet består av tidningsartiklar från det offentliga samtalet om medborgarlön och är analyserade utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv.</p>

This investigation aimed to shed light on the terms of the dispensing and the retaining of municipal social benefits granted by Swedish social services, this in regard of a less visible societal subgroup; citizens who cannot attain or retain housing of their own. Through qualitative interviews with six municipal social workers in Skåne, the plight of these citizens is revealed from a policy-making perspective in respect of views on discretion and individual appreciation. How may the applicant impact the application process and how does social subletting operate as a service effort? Further analysis of the accounts of informants’ views on change and the reasons for change, sketched an image of a society where public acceptance and tolerance are crucial factors for citizens hoping to achieve a homestead through means of municipal intervention. In conclusion, flexible attitudes towards job description are of major import to the possibility of offering client support in under-staffed municipal environs. Furthermore, reflexive social workers allying with the applicant throughout the process, from application to intervention are decisive for efficacious, long-term social work.

Fokus i denna avhandling utgör läkares och civilingenjörers kunskaps- och identifikationsprocesser under utbildning och arbete – vilka studeras som utsnitt ur levnadsbanor. Syftet är att beskriva och tolka relationen mellan högre utbildning och arbete, dels utifrån föreställningar i forskning och policy, dels utifrån människors subjektivitet, vardagserfarenheter och liv. Studien baseras på textanalys och intervjuer med läkare och IT-ingenjörer under de första åren i arbetslivet och yrket. Kännetecknande är att processer följs över tid genom en longitudinell design. Den teoretiska ramen struktureras runt tre länkade teman: Kunskap och dynamiker i det samtida samhället; Högre utbildning och arbete; Människors formbarhet. Reflexiv tolkning utgör metodologisk ansats. Begreppen flexibilitet, stabilitet och ambivalens används dialektiskt vid analys av empiriska data. Avhandlingen visar att människors subjektivitet och vardagserfarenheter samspelar med generella föreställningar och sammanhangens reella förhållanden. Utbildnings- och yrkesval kan förstås som uttryck för såväl reflexiva livsprojekt som subjektiva dynamiker. Att formas till civilingenjör och läkare ter sig på vitt skilda sätt. Ingenjörerna formas till generalister och ”spelar med säkra kort” medan läkarna bygger en karaktär och ”spelar med sig själva som insats”. I arbetet använder civilingenjörerna titeln som en flexibel strategi – identifikation är främst bunden till plats, funktion och arbetstid. Läkarnas identifikation med yrket utgör ett konstant tillstånd – läkare är något de alltid är, också på fritiden – yrket är starkt bundet till person. Resultaten indikerar att både ingenjörs- och läkaryrket kännetecknas av livslånga kvalificeringsprocesser. De visar sig stark exkluderande över tid. Relationen mellan högre utbildning och arbetet diskuteras vidare i avhandlingen genom människors levnadsbanor och i termer av såväl formbara som hållbara liv. / The focus of this thesis is the formation of knowledge and professional identification through physicians’ and engineers’ education and work – life-trajectories are the frame of interpretation. The aim is to describe and interpret the relationship between higher education and work, partly by studying ideas in research and educational policy, partly by people’s subjectivity, experiences and everyday life. This study is based on text analysis and interviews with physicians and engineers. The characteristic of this study is that processes are described and interpreted through a longitudinal design. The theoretical framework is built up by three interrelated themes: knowledge and dynamics in contemporary society; higher education and work; the reflexivity of the individuals. An overarching interpretive approach is applied, and the concepts of flexibility, stability and ambivalence are used dialectically in the analysis of empirical data. The study indicates interplay between subjectivity, everyday life experiences and conditions in different practices. The informants’ educational and career choice can be understood as expressions of reflexive life-projects or as subjective dynamics. Becoming an engineer or physician stand out as substantially different processes. The engineers in information technology are becoming generalists and are “playing the game with a safe hand”, while the physicians becoming characters and are “playing the game with oneself as stake”. At work the engineers are using their title as a flexible strategy – identification is confined to place of work, occupation and working hours. The physicians’ identification with their profession is a fixed state of mind – they are always physicians, even in their leisure time – the profession is associated with their personality. The results indicate that both engineers and physicians careers can be characterised by life-long qualification. It appears as a strongly excluding factor. The relationship between higher education and work is discussed as life-trajectories and in terms of formable and sustainable life.