I denna studie utforskade vi framställningen av koranbränning på Instagram och Tiktok i Sverige under 2023 genom att analysera totalt 10 inlägg och 30 kommentarer. Syftet med studien var att belysa sociala mediers roll som plattform för nyheter och information, där kontroversiella ämnen snabbt sprids. Metoden byggde på en gestaltningsteori, vilket innebär hur budskap och information presenteras för att påverka människors uppfattning och tolkning. Dessutom använde vi retorisk och visuell textanalys baserad på fyra strukturella dimensioner för att belysa olika visuella och retoriska element i texterna. Resultaten analyserades i samband med tidigare forskning, och de visade på varierande framställning av koranbränning på de två plattformarna. På Tiktok användes ett kraftfullt visuellt material, medan Instagram fokuserade på mer informativa texter. Nyhetsinlägg på Instagram genererade mest interaktion, medan Tiktok inte visade någon specifik typ av konto som fick spridning, men privatpersoner var vanligt förekommande i vårt urval. I kommentarsfälten framkom diskussioner om yttrandefrihet, lagar, polisens roll och ett tydligt resonemang kring “vi” och “dem”-tankesätt. Dessa resultat indikerar och främjar därmed diskussioner kring hur sociala medier kan påverka samhällsdebatten.

Denna studie undersöker de retoriska strategierna som används i debattartiklar publicerade av den svenska tidningen Svenska Dagbladet angående användningen av ChatGPT, en avancerad chatbot, inom utbildning. Analyserna av dessa artiklar syftar till att belysa argumenten för och emot ChatGPT:s användning i skolor och bidra till en bättre förståelse av hur retorik kan forma åsikter om teknologi och innovation inom utbildning. För att uppnå detta använder studien en teoretisk ram som hämtar från konstruktivismteori, medialisering, moralpanik, teknisk determinism och retorikteori och dess övertygande enheter. Forskningsfrågorna som utforskas i denna studie inkluderar skildringen av ChatGPT:s påverkan på utbildning, de retoriska strategierna som används i artiklarna och den potentiella påverkan av moralisk panik på attityder till teknologi och innovation inom utbildning. Resultaten avslöjar att artiklarna presenterade både positiva och negativa perspektiv på användningen av ChatGPT och att olika retoriska strategier, såsom appel till auktoritet och känslor, användes för att påverka läsarnas åsikter. Studien bidrar till en bättre förståelse av retorikens roll i att forma attityder till användningen av avancerade chatbots inom utbildning och betonar vikten av att överväga flera teoretiska perspektiv vid analys av mediediskurs. / This study examines the rhetorical strategies used in opinion articles published by the Swedish newspaper Svenska Dagbladet regarding the use of ChatGPT, an advanced chatbot, in education. The analysis of these articles aims to shed light on the arguments for and against ChatGPT's use in schools and to contribute to a better understanding of how rhetoric can shape opinions about technology and innovation in education. To accomplish this, the study employs a theoretical framework that draws from constructivism theory, mediatization, moral panic, technological determinism, and rhetoric theory and its persuasive devices. The research questions explored in this study include the portrayal of ChatGPT's impact on education, the rhetorical strategies used in the articles, and the potential influence of moral panic on attitudes towards technology and innovation in education. The findings reveal that the articles presented both positive and negative perspectives on the use of ChatGPT, and that various rhetorical strategies, such as appeals to authority and emotion, were used to influence readers' opinions. The study contributes to a better understanding of the role of rhetoric in shaping attitudes towards the use of advanced chatbots in education and highlights the importance of considering multiple theoretical perspectives in analyzing media discourse.

This study aims to examine the argumentation regarding freedom of speech and the statement “je suis Charlie” (“I am Charlie”) in eight opinion articles from different Swedish web magazines. Two doctotral dissertations who’s main topics are the freedom of speech and different types of arguments regarding freedom of speach, was used in this study. The study also uses the actual Swedish law surrounding the freedom of speech, as well as the freedom of the press and breaches of these laws. Also mentioned as different types of theories are; utilitarianism and journalism ethics and standards. This is a qualitative study using rhetorical analysis as a main method, but the study also uses some tools from the field of argument analysis, such as theses and main arguments. The results from this study shows, amongst other things, that various arguments can be used when trying to get your view surrounding the freedom of speech across. However there seems to be a clear difference between the writers who argue that the freedom of speech is more important than the right to not having to be discriminated by a statement or an utterance, and the writers who argue that the right to not having to be discriminated by a statement is more important than the right to potentially disciminate someone while uttering something. The writers who share the first view presented here, that the freedom of speech is more important, are also the ones who support the expression ”I am Charlie”, and the writers who don’t think that the freedom of speech is of more importance than the right to not having to be discriminated, does not support the expression ”I am Charlie”. However, while looking at this study, it’s imoportant that the reader bares in mind that the results from it doesn’t say anythning about anything else apart from the articles studied.

Detektivromanen är en genre som på senare år blivit omåttligt populär. Idag kan man köpa en deckare i nästan varje kiosk och matbutik. På detta följer att omslagen i de flesta fall måste sticka ut ur mängden för att boken ska bli såld, vilket sålunda gör det intressant att undersöka vilka metoder man använder – och har använt – för att locka läsare.

No description available.

<p><strong>Och nu blir det reklamfilm - En kvalitativ innehållsanalys av de sju svenska politiska reklamfilmerna inför EU-valet 2009</strong></p><p>Seminar date: 2010-01-14</p><p>Department: Media- and Communication science</p><p>Report category: Degree project undergraduate level</p><p>Authors: Johan Heikensten and Elin Larsson</p><p>Advisor: Kristoffer Holt</p><p>Purpose: When TV4 for the first time offered advertising time to the Swedish political parties for the upcoming election of the European Parliament in 2009, a huge debate broke loose in the media. Regardless of opinions on the matter, we find it safe to say that political television commercials will have a great influence on future election campaigns in Sweden. Hence, we find it of great interest and importance to examine these seven commercials in order to look for tendencies, strategies and trends within the material. Theories: The theory chapter includes Communication, Political communication, Videostyle, Commercial strategies, Rhetoric and Semiotics. Methodology: The survey is based upon two qualitative analyses, a rhetorical analysis and a semiotic analysis. The rhetorical analysis emphasizes ethos, logos and pathos, while the semiotic analysis focuses on connotations, settings and symbols. In addition we have considered certain elements of the Videostyle-concept while examining the commercials. Conclusions: The seven commercials vary in style. The majority of the spots bring up some kind of political issue, although the issues tend to be vague. Three of the commercials present more specific stands on certain issue matters. Overall the spots have a positive focus, concentrating on their own candidate/party. The only negative spot is the Junilistan spot, which fulfills the expectations of the party as a typical challenger. Moderaterna, on the other hand, fulfill the incumbent strategy. Common trends among the spots are the use of political celebrities within the party in order to strengthen the candidacy. The settings are mainly informal and outdoors. Ethnical symbols of are frequently used, especially in the Folkpartiet spots.</p><p>Key words: political advertisement, commercials, advertising strategies, negative advertising, issue, image, rhetorical analysis, semiotics, rhetoric, videostyle, communication, EU-election</p> / <p><strong>Och nu blir det reklamfilm - En kvalitativ innehållsanalys av de sju svenska politiska reklamfilmerna inför EU-valet 2009 </strong></p><p><strong></strong>Seminariedatum: 2010-01-14</p><p>Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Mittuniversitetet, Sundsvall</p><p>Rapporttyp: C-uppsats, kandidatnivå</p><p>Författare: Johan Heikensten och Elin Larsson</p><p>Handledare: Kristoffer Holt</p><p>Syfte: När TV4 för första gången erbjöd de svenska politiska partierna reklamplats inför EU-parlamentsvalet 2009 orsakade det stor debatt i media. Oavsett vilken åsikt man har i ämnet så är det rimligt att tro att införandet av politisk tv-reklam kommer att förändra framtida valkampanjer. Slutspurten av valkampanjer har de senaste decennierna fått ökad betydelse och tillsammans med en sjunkande partiidentifikation bland väljarna ser vi förutsättningar för att den politiska tv-reklamen kommer ha stor chans att påverka framtida valresultat. Med anledning av detta finner vi det både intressant och viktigt att undersöka hur de sju svenska pionjärfilmerna från EU- parlamentsvalet 2009 är utformade. Genom att studera filmerna på djupet söker vi efter strategier och tendenser i materialet. Teori: .Den teoretiska grunden börjar i kommunikation och fortsätter via politisk kommunikation till djupdykningar inom reklamstrategier och videostyle. I teorin finns även retorik och semiotik som bakgrund för de analyser vi har använt oss av i metoden. Metod: Vår undersökning har utförts genom två kvalitativa innehållsanalyser av de sju politiska reklamfilmerna som sändes på TV4 inför EU-valet 2009, vilket är ett totalurval. Den retoriska analysen fokuserar på etos, logos och patos medan bildanalysen fokuserar på konnotationer, miljöer och symboler. Vi har även betraktat materialet utifrån de videostyle-begrepp som tas upp i teorin. Slutsats: De olika partierna använder sig av väldigt olika stilar i sina reklamfilmer. De flesta av dem tar upp någon sorts sakfråga eller politisk linje, även om dessa tenderar att vara väldigt vaga. Tre av filmerna tar upp konkreta sakfrågor. Generellt genomsyras filmerna av positiv reklam för det egna partiet, med uppbyggande av den egna imagen och de egna sakfrågorna. Negativ reklam är mer sällsynt i det undersökta materialet. Endast Junilistans reklamfilm har ett genomgående negativt fokus, vilket också stämmer in på dess position som utmanarparti. Moderaterna uppfyller i sin tur sin roll som utmanarens motsats, incumbents. Gemensamma trender bland filmerna är att använda sig av partiledare eller någon annan symbol för att stärka förtroendet för den aktuelle kandidaten. Samtliga filmer utspelar sig i informella miljöer. Symboler som kan sammankopplas med folklighet används också flititgt, framför allt i Folkpartiets filmer.</p><p>Nyckelord: politisk tv-reklam, reklamfilm, reklamstrategi, utmanarstrategi, negativ reklam, issue, image, bildanalys, retorisk analys, semiotik, retorik, videostyle, kommunikation, EU-val, incumbent.</p>

Och nu blir det reklamfilm - En kvalitativ innehållsanalys av de sju svenska politiska reklamfilmerna inför EU-valet 2009 Seminar date: 2010-01-14 Department: Media- and Communication science Report category: Degree project undergraduate level Authors: Johan Heikensten and Elin Larsson Advisor: Kristoffer Holt Purpose: When TV4 for the first time offered advertising time to the Swedish political parties for the upcoming election of the European Parliament in 2009, a huge debate broke loose in the media. Regardless of opinions on the matter, we find it safe to say that political television commercials will have a great influence on future election campaigns in Sweden. Hence, we find it of great interest and importance to examine these seven commercials in order to look for tendencies, strategies and trends within the material. Theories: The theory chapter includes Communication, Political communication, Videostyle, Commercial strategies, Rhetoric and Semiotics. Methodology: The survey is based upon two qualitative analyses, a rhetorical analysis and a semiotic analysis. The rhetorical analysis emphasizes ethos, logos and pathos, while the semiotic analysis focuses on connotations, settings and symbols. In addition we have considered certain elements of the Videostyle-concept while examining the commercials. Conclusions: The seven commercials vary in style. The majority of the spots bring up some kind of political issue, although the issues tend to be vague. Three of the commercials present more specific stands on certain issue matters. Overall the spots have a positive focus, concentrating on their own candidate/party. The only negative spot is the Junilistan spot, which fulfills the expectations of the party as a typical challenger. Moderaterna, on the other hand, fulfill the incumbent strategy. Common trends among the spots are the use of political celebrities within the party in order to strengthen the candidacy. The settings are mainly informal and outdoors. Ethnical symbols of are frequently used, especially in the Folkpartiet spots. Key words: political advertisement, commercials, advertising strategies, negative advertising, issue, image, rhetorical analysis, semiotics, rhetoric, videostyle, communication, EU-election / Och nu blir det reklamfilm - En kvalitativ innehållsanalys av de sju svenska politiska reklamfilmerna inför EU-valet 2009 Seminariedatum: 2010-01-14 Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Mittuniversitetet, Sundsvall Rapporttyp: C-uppsats, kandidatnivå Författare: Johan Heikensten och Elin Larsson Handledare: Kristoffer Holt Syfte: När TV4 för första gången erbjöd de svenska politiska partierna reklamplats inför EU-parlamentsvalet 2009 orsakade det stor debatt i media. Oavsett vilken åsikt man har i ämnet så är det rimligt att tro att införandet av politisk tv-reklam kommer att förändra framtida valkampanjer. Slutspurten av valkampanjer har de senaste decennierna fått ökad betydelse och tillsammans med en sjunkande partiidentifikation bland väljarna ser vi förutsättningar för att den politiska tv-reklamen kommer ha stor chans att påverka framtida valresultat. Med anledning av detta finner vi det både intressant och viktigt att undersöka hur de sju svenska pionjärfilmerna från EU- parlamentsvalet 2009 är utformade. Genom att studera filmerna på djupet söker vi efter strategier och tendenser i materialet. Teori: .Den teoretiska grunden börjar i kommunikation och fortsätter via politisk kommunikation till djupdykningar inom reklamstrategier och videostyle. I teorin finns även retorik och semiotik som bakgrund för de analyser vi har använt oss av i metoden. Metod: Vår undersökning har utförts genom två kvalitativa innehållsanalyser av de sju politiska reklamfilmerna som sändes på TV4 inför EU-valet 2009, vilket är ett totalurval. Den retoriska analysen fokuserar på etos, logos och patos medan bildanalysen fokuserar på konnotationer, miljöer och symboler. Vi har även betraktat materialet utifrån de videostyle-begrepp som tas upp i teorin. Slutsats: De olika partierna använder sig av väldigt olika stilar i sina reklamfilmer. De flesta av dem tar upp någon sorts sakfråga eller politisk linje, även om dessa tenderar att vara väldigt vaga. Tre av filmerna tar upp konkreta sakfrågor. Generellt genomsyras filmerna av positiv reklam för det egna partiet, med uppbyggande av den egna imagen och de egna sakfrågorna. Negativ reklam är mer sällsynt i det undersökta materialet. Endast Junilistans reklamfilm har ett genomgående negativt fokus, vilket också stämmer in på dess position som utmanarparti. Moderaterna uppfyller i sin tur sin roll som utmanarens motsats, incumbents. Gemensamma trender bland filmerna är att använda sig av partiledare eller någon annan symbol för att stärka förtroendet för den aktuelle kandidaten. Samtliga filmer utspelar sig i informella miljöer. Symboler som kan sammankopplas med folklighet används också flititgt, framför allt i Folkpartiets filmer. Nyckelord: politisk tv-reklam, reklamfilm, reklamstrategi, utmanarstrategi, negativ reklam, issue, image, bildanalys, retorisk analys, semiotik, retorik, videostyle, kommunikation, EU-val, incumbent.

The aim of this thesis is to study how the international media CNN frame their news reporting with the change of presidency in America, after a year of being accused of spreading fake news by president Trump. By using a Critical Discourse Analysis, CDA and a rhetorical analysis I examined a selection of articles published in CNN. In total I examined ten articles from 2015 focusing on how CNN choose to portray the identity of the president at the time Barack Obama. I also selected ten articles from 2017 to analyze how the CNN choose to construct Trumps identity a year after his ascent to the president office. The result show that Barack Obama is portrayed as an inspiring president always there for his people. Donald Trump is instead portrayed as a bad leader for the country while CNN started to focus on regaining the trust of the public. In 2015 CNN also used more pathos and ethos arguments than in 2017 when they instead focus on arguments through logos. CNN show that they stand by their goal to control and oversee the power of governments in democracy. Media and governments in a democracy work together to balance their power. / Syftet med den här uppsatsen är att studera hur det internationella mediet CNN gestaltar sin nyhetsrapportering, med förändringen av olika presidenter, efter ett år att ha blivit anklagade att sprida falska nyheter av president Trump. Genom att använda en kritisk diskursanalys och en retorisk analys undersökte jag ett urval av artiklar publicerade i CNN. Totalt studerade jag tio artiklar från 2015 som handlade om Barack Obama som var president det året. Sedan valde jag tio artiklar från 2017 för att analysera hur CNN valde att gestalta Trumps identitet, ett år efter han blivit president. Resultatet visade att Barack Obama gestaltas som en inspirerande ledare som alltid finns där för sitt folk. Donald Trump gestaltades istället som en sämre ledare för landet och CNN fokuserade på att vinna tillbaka förtroendet från allmänheten. 2015 använde CNN också mer patos och etosargument än 2017 då de istället fokuserade på logosargument. CNN visar att de står fast vid sitt uppdrag att kontrollera och bevaka demokratiska länders regeringar. Medierna och regeringar arbetar tillsammans för att balansera sin makt.

Syftet med denna fallstudie är att visa på en ökad förståelse kring regeringschefers förmåga att skapa förtroende sin kriskommunikation. Uppsatsen undersöker de tal till nationen som hölls av Sveriges statsminister Stefan Löfven och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson vid Covid-19 pandemin under våren och hösten 2020. Uppsatsen utgår från ett retoriskt perspektiv och undersöker talens innehåll utifrån dess transkriberingar. Analysen utgår från uppsatsens teoretiska perspektiv som innefattar retorikens olika delar, appellformer och stilfigurer. Den utgår även från den retoriska situationen. Metoden som används är retorisk analys och utgår från uppsatsens disposition, argumentation, stil och retoriska situation. Den retoriska analysen skapar möjligheten att analysera och tolka talen både i sin helhet men också genom meningar, ord och tecken. Vidare diskuteras resultaten utifrån tidigare forskning och teoretiska perspektiv med ett fokus på politiskt förtroende och kriskommunikation.   Uppsatsen finner resultatet att regeringscheferna använder samtliga retoriska verktyg som undersöks i sina tal. Det framgår även att dessa verktyg används av regeringscheferna i syfte att öka förtroendet för dem som regeringschefer. Utifrån tidigare forskning går det se att både Löfven och Johnson fick ett ökat förtroende en kort tid efter att de första talen genomfördes, vilket indikerar att regeringscheferna kan ha lyckats uppnå ett förtroende genom sin kriskommunikation. / The aim of this case study is to gain more understanding of the head of government's ability to create trust in their crisis communication. The essay examines speeches to the nation, given by the Swedish Prime Minister Stefan Löfven and the British Prime Minister Boris Johnson, during the Covid-19 pandemic in the spring and fall of 2020. The essay uses a rhetorical perspective and examines the content of the speeches based on their transcripts. The analysis is based on the theoretical framework of the essay, which includes the rhetorical theory, three modes of persuasion and the figures of speech. It is also based on the rhetorical situation. The rhetorical analysis is the method used in the case study which focuses on the speech's disposition, argumentation, style and rhetorical situation. The rhetorical analysis makes it possible to analyze and interpret language both in its ensemble, but also through sentences, words, and signs. Furthermore, results based on previous research and theoretical perspectives are discussed with a focus on political trust and crisis communication.   The essay concludes that both Löfven and Johnson use all the rhetorical tools that are examined in their speeches. It is also clear that these tools are used by Löfven and Johnson to gain trust as Heads of Government. Based on previous research, it can be seen that both Löfven and Johnson gained increased trust shortly after their speeches were given, which indicates that the heads of government may have succeeded in gaining confidence through their crisis communication.

This bachelor thesis offers a rhetorical analysis of the album Maranatha by Swedish Black Metal artist Funeral Mist. Its main focus is on the intertextuality between the song "Blessed Curse" and the biblical book Deuteronomy, especially Deut 28 from which it has sampled a large portion of text. In the analysis I uncover the similarities and differences between the two texts in order to explain how the biblical fragments constitute new meanings when rearranged and taken out of their original context. The analysis concludes with relating the material to its new context i.e. the album Maranatha and the Black Metal scene by explaining other intertexts and references to the Bible and discussing which genre is best suited to describe the album as a whole. The results of the study show that the biblical quotations in the lyrics convey radically different messages and meanings compared to their original content in Deut 28. This in turn acknowledge how dependent linguistic symbols are on their context. I finish off my thesis with a few reflections on the moral and ethical implications of this use of biblical material concerning the anti-christian agenda supported by members of the Black Metal scene and specifically how Daniel Rostén of Funeral Mist view his own work and agenda.