The purpose of this essay is to examine and compare the cultural heritage work within the four municipalities in northern Värmland, and to see what motivates the preservation of sites classified as cultural heritage. The scientific method used in this essay is a qualitative descriptive idea analysis. The result of this essay has concluded that the northern municipalities in Värmland follow a set of rules and laws set by the Swedish governments appointed authority in the cultural district. But besides thet there is no cooperation or similar strategies between the municipality´s. The motives behind cultural heritage work are to strengthen the municipality´s growth both culturally and economically. This is done through heavy marketing of the different cultural heritage sites in the respective municipality to increase tourism, which leads to greater economic gains and puts the municipality´s on the map.

Syftet med studien har varit att undersöka ett föredömligt exempel på hur hantering av kulturmiljö kan se ut i kommunala planprocesser. Detta har utförts i form av en fallstudie av Strömstad Kommuns strategiska planering, vilken analyserats genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys av kommunens gällande översiktsplan, två fördjupade översiktsplaner samt ett underlagsdokument. Genom analysen har potentiella framgångsfaktorer kunnat urskiljas, exempelvis en positiv inställning till riksintressen, en samlad bebyggelseutveckling, förekomst av antikvarisk kompetens, kommunikativa inslag, tydliga riktlinjer och rekommendationer samt ett gediget förarbete som underlag.

Att förnya en bekant miljö som innehåller flera omfattande kulturvärden är inte enokomplicerad process. Det är flera aktörer och instanser inblandade i alla planprocessersom gäller förändringar i den fysiska miljön. Nybyggnation och andra kraftiga ingrepp ien fysisk miljö med flera kulturvärden och kulturmiljöer är en utmaning på flera plan. Iarbetet mot en förnyelse i dessa miljöer skall allmänheten, invånare, sakkunniga ochpolitiker mötas och enas med flera lagstiftningar och regler, översiktsplaner,detaljplaner, skydd för enskilda byggnader, kommunala dokument, ekonomi, åsikter ochäven känslor. Politiker, statliga instanser, sakkunniga och allmänheten eftersträvar olikaresultat och mål med den fysiska miljön och jobbar därefter i olika riktning. Detta kan leda till en spricka och en oförmåga att förstå varandras perspektiv mellan allainblandade och det leder till att planprocessen blir mer utdragen. Detta examensarbete är en studie som undersöker hur kulturmiljöer värderas hos allainblandade i den fysiska planeringen samt hur nybyggnation i kulturmiljö värderas ochhanteras hos alla inblandade i den fysiska planeringen. Det är ett teoretiskt ramverk somligger till grund för arbetet och detta är framtaget ur redan framtagen forskning somfinns kring ämnet om nybyggnation i kulturmiljöer. Det är en fallstudie som grundar sigi ett specifikt fall – Kulturhuset på Stortorget i Karlskrona. Det är ett omfattande empiriav kommunala dokument, lagstiftning, yttranden kring fallet som har studerats ochanalyserats utifrån en kvalitativ textanalys samt argumentationsanalys som metod.Studien resulterade i hur nybyggnation i kulturmiljöer hanteras genom estetiskvärdering, kulturhistorisk värdering, anpassning och samarbete. Utifrån dessa harslutsatser dragits för att se hur nybyggnation i kulturmiljöer hanteras, värderas ochdiskuteras i den fysiska planeringen.

Det pågår idag två samhällsomvandlingar i norra Sverige, i Kiruna och i Malmberget, till följd av den expanderande gruvverksamheten där omlokaliseringen kräver att ytterligare mark tas i anspråk. Speciella omständigheter råder i Kiruna där särskilda skydd och bestämmelser föreligger som en följd av den juridiska odlingsgränsen. Syftet med studien är att ge ett brett perspektiv på den unika odlingsgränsen och visa på sambandet mellan den och förvärv statlig mark vid samhällsomvandling. För att uppnå syftet utreddes odlingsgränsens historia, samhällsomvandlingarna och riksintressen samt markförvärvsprocessen och hur denna kan förbättras. Metoderna som användes var litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och besök gjordes på plats i Kiruna och i Malmberget för att fördjupa kunskaperna.Staten började ta över en stor del av förvaltningen av den skyddade marken redan på 1500-talet och uppmuntrade en inflyttning till norra Sverige. Begreppet odlingsgränsen uppkom under slutet av 1800-talet för att skydda samerna med rennäring gentemot nybyggarna. Dagens samhällsomvandlingar är omfattande och har stor påverkan på omgivningen där aktörerna anser att utveckling ska gå före avveckling. Runt Kiruna och Malmberget finns flera olika riksintressen att ta hänsyn till vid planeringen, till exempel rennäring och gruvnäring. Gruvnäringen får företräde framför de andra riksintressena på grund av nationalnyttan som den medför. Staten äger mycket mark runt Kiruna och för att få förvärva den krävs ett regeringsbeslut. En ansökan om ett sådant förvärv ska prövas hos Statens jordbruksverk, Länsstyrelsen, berörd sameby och Statens fastighetsverk. Med de många instanserna tar processen lång tid och för att effektivisera processen behövs i första hand kompetenshöjning hos aktörerna och bättre kommunikation. Jordbruksdrift var anledningen till att odlingsgränsen uppstod men idag tjänar den sitt syfte för andra näringar, till exempel turism. / Two urban transformations are in progress in northern Sweden today, in Kiruna and in Malmberget, due to expanding mining operations. The relocation of the two cities requires land acquisition. In Kiruna there are specific conditions due to certain protection provided by the so called cultivation border. The purpose of the study is to give a wide perspective on this unique cultivation border and indicate its association with land acquisition. In order to achieve the purpose of the study the history of the cultivation border, the urban transformations and national interests were investigated, as well as the process of land acquisition and how it can be improved. A literature study, qualitative interviews and visits at Kiruna and Malmberget was used to gain knowledge within the topic.As early as in the 1500s, the Swedish government started to take control of the northern parts of the country and encouraged its colonization. The cultivation border was created in the late 1800s to protect the Sami people and their industry from the settlers. The urban transformations are very extensive and have major impacts on the environment. Involved participants want to construct new areas before deconstructing the old ones. There are several different national interests in Kiruna and in Malmberget areas that have to be taken into account in the planning process. Two of those interests are the reindeer and mining industries. The mining industry takes precedence due to its economic benefits to the whole country. The State owns lots of land in Kiruna and in order to acquire it, the government has to give its approval. An application for such an acquirement must be adjudicated by the Swedish Board of Agriculture, the County Administrative Board, affected Sami villages and the National Property Board of Sweden. The high amount of authorities involved makes the process of aquisition long and an improvement to shorten it is to increase the competence of the involved parties and their intercommunication. The purpose of the cultivation border is still considered to be valid, although today for example the tourism is more important than the agriculturing to protect the Sami people.

Sveriges kulturhistoriska bebyggelse bär viktiga historiska spår och har varit en starktbidragande faktor till samhällets utveckling. Dessa byggnader utgör konkretahistorieberättare som åskådliggör hur samhället har förändrats med tiden. Bevarandet avhistoriska byggnader av detta slag, är därför mycket viktigt för att dessa värden inte skallgå förlorade. Respektive kommun har i detaljplanen möjlighet att skydda bevarandevärdbebyggelse genom att skapa varsamhets- och skyddsbestämmelser för de fastigheter ochområden som anses vara värdefulla ur ett kulturhistoriskt perspektiv. De flesta av dessabyggnader tillhör dock äldre byggnadsbestånd och kräver därför regelbundet underhållsochrenoveringsarbete för att överleva och uppfylla dagens krav på såväl energieffektivitetsom intern komfort. I renoveringsfasen för denna typ av bebyggelse uppstår emellertidofta komplikationer, då byggnadernas arkitektoniska värdebärare inte får förvanskas.Östra Sätra i Gävle, är utnämnt till riksintresse och kulturhistoriskt värdefullt till grund försin tidstypiska miljonprogrammsarkitektur med trafikseparering. Fastighetsbolaget ABGavlegårdarna, som äger och förvaltar husen i Östra Sätra, har vid renoveringen av ettantal punkthus i området, erfarit merkostnader till följd av varsamhetskraven för området.Merkostnaderna uppkom till följd av att konventionella tekniska lösningar och materialvalinte kunde tillämpas vid renoveringen.Detta examensarbete syftar till att kvantifiera dessa merkostnader med målsättningen attutgöra ett underlag för AB Gavlegårdarna för fortsatt dialog med Gävle Kommun, medavseende på det fortsatta förnyelsearbetet i Östra Sätra. Arbetet avgränsas till trepunkthus, Pinnmovägen 26, Glaciärvägen 23 och Glaciärvägen 21, där merkostnaderna förbalkonger, fasadbeklädnad och fönster ligger i fokus.Resultatet visar betydande merkostnader för samtliga av de studeradebyggnadskomponenterna. Merkostnaden för balkonger, fasadbeklädnad och fönsteruppgick till 22,6%, 1,7% respektive 0,5% av den totala renoveringskostnaden förrespektive punkthus.För att minimera merkostnaderna och motsättningarna för dessa typer avrenoveringsprojekt krävs tidig dialog mellan fastighetsägare och bygglovshandläggare,med en tydlig beslutsgrund i en antikvarisk förundersökning. / The Swedish stock of heritage buildings carries important historical trails and has been amajor contributing factor to the development of society. These buildings constitutespecific storytellers that illustrate how society has developed over time. The preservationof heritage buildings of this kind is therefore very important in order to assure that thesevalues are not lost over time. Each township has an opportunity to preserve thesebuildings by creating regulations in the zoning-plan with respect to cultural values.Buildings like these often belong to older building stocks and require regular maintenanceand renovation work in order to survive and meet today's demands regarding energyefficiency and internal comfort. In the renovation phase of this type of buildings,complications often occur due to the prohibition to vitiate historical buildingsarchitectural values.The east part of Sätra, in Gävle, is declared to be a historically valuable district of nationalinterest due to its million-program architecture with traffic separation. The district isowned by the property management company AB Gavlegårdarna who has experiencedlarge additional costs during the renovation phase of some tower blocks in the area, due tothe regulations of cultural values. These additional costs occur due to the fact thatconventional construction techniques and materials could not be used during therenovation.This thesis aims to quantify these additional costs with the goal to provide a basis for ABGavlegårdarna for a continued dialogue with the municipality of Gävle, with respect to theongoing renewal of Eastern Sätra. The thesis is confined to three tower blocks,Pinnmovägen 26 Glaciärvägen 23 and Glaciärvägen 21 where the additional cost ofbalconies, building plaster and windows are in focus.The results show significant additional costs for all of the studied building components.The additional cost for balconies, building plaster and windows amounted to 22,6%, 1,7%and 0,5% of the total renovation cost for each of the tower blocks.Minimizing the additional costs and contradictions of these types of renovation projectsrequire early dialogue between the property owners and the building permitadministrators with basis in a properly executed antiquarian investigation.

Bakgrunden till denna studie är framdragningen av kustjärnvägen Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå med stationslägen i bland annat Skellefteå och Piteå. Järnvägen är en miljövänlig transportlösning för gods men också för persontransporter, som bidrar till att binda samman hela kustlandet. När nya infrastruktursatsningar ska genomföras föregås de av ingående utredningar. De ska klargöras när, var och hur satsningen ska genomföras och av vem. Finansieringen av projektet är också en viktig fråga, är det privata aktörer eller är det samhället som ska betala. Är det samhället som ska finansiera projektet är det av stor vikt att klargöra om effekterna av åtgärden är samhällsekonomiskt hållbara. Dessa infrastruktursatsningar blir ofta identifierade som riksintressen. Tolkningen av riksintressenas överlägsna ställning vid mark- och vattenanvändningsplanering gör att det infaller ett investeringsvakuum direkt Trafikverket identifierat ett infrastrukturprojekt som är av rikets intresse för kommunikationer. Syftet med denna studie är att utreda de konsekvenser som en framdragning av viktig infrastruktur som Norrbotniabanan har på tätortsutvecklingen under utredningsarbetet av projekten och svara på följande frågeställningar: <ol type="1">  Vad innebär järnvägsutredningar för tätortsutvecklingen före byggstarten av järnvägen? <ul type="disc"><ul type="disc">Vilka är de negativa konsekvenserna för den kommunala tätortsutvecklingen av utredningsarbetet? Vilka är de positiva konsekvenserna för den kommunala tätortsutvecklingen av utredningsarbetet? <ol type="1">Hur kan de negativa konsekvenserna av en järnvägsutredning minimeras? Hur kan de positiva konsekvenserna av en järnvägsutredning tillvartas? För att svara på frågeställningarna har en abduktiv ansats med kvalitativa metoder använts i denna studie. En systematisk litteraturstudie har kompletterats med semistrukturerade intervjuer. För att ytterligare fördjupa förståelsen har en Planstudie genomförts av Piteå kommuns översiktsplan samt påverkade detaljplaner. De viktigaste slutsatserna av denna studie är att utredningskorridoren för Norrbotniabanan har påverkat tätortsutvecklingen i Piteå kommun negativt. Hur stora de negativa konsekvenserna varit är svårt att konkretisera. De negativa konsekvenserna som framkommit av studien är bland annat: Skapar osäkerhet, med allt vad det innebär av uteblivna investeringar i verksamheter men också bostadsbyggande. Förbättringsåtgärder försvåras på befintliga anläggningar. Påverkar fastighetsmarknaden negativt då försäljningar uteblir. Skapar planeringssvårigheter, eftersom alternativa lägen ofta måste väljas. Påverkar tillgången på etableringsbar mark i kommunen. Verksamhetsmarken i kommunen är slut och önskvärda etableringslägen för bostäder i centrum påverkas. En positiv konsekvens av utredningsarbetet för Norrbotniabanan är att det planeras för en regionsammankopplande järnväg. / The background to this study is the development of the Norrbotniabanan coastal railway between Umeå and Luleå with including stations in Skellefteå and Piteå. The railroad is an environmentally friendly solution for goods but also for passenger transport, which helps to tie together the entire coastal region. When new infrastructure initiatives are to be implemented, they are preceded by in-depth investigations. It has to be clarified when and how the investment will be carried out and by whom. Financing the project is also an important issue, is it private actors or is the society going to pay. If the society is financing the project, it is important to clarify whether the impact of the measure is socio-economic. These infrastructure initiatives are often identified as national interests. The interpretation of the supreme position of national interest in land and water use planning makes it an investment vacuum area directly The Swedish Transport Administration (Trafikverket) has identified an infrastructure project that is of the public interest in communications. The purpose of this study is to investigate the impact of a project on important infrastructure like Norrbotniabanan has on urban development during the investigation of the project and answer the following questions. What do railway investigations mean for urban development before the construction of the railway? What are the negative consequences for the municipal urban development of the investigations? What are the positive consequences for the municipal urban development of the investigations? How can the negative impact of a railway investigation be minimized? How can the positive consequences of a railway investigation be improved? To answer the questions an abductive approach whit qualitative method has been used in this study. A systematic literature study has been supplemented with semi structured interviews. To further deepen the understanding, a Plane study has been conducted by Piteå municipality's overview plan and affected detailed plans. The main conclusions of this study are that the investigation corridor for Norrbotniabanan has negatively affected urban development in Piteå municipality. How big the negative consequences have been is difficult to concretize. The negative consequences identified by the study include: • Creates uncertainty, with all that it means of missing investments in businesses but also housing construction. Improvement measures are made difficult at existing facilities. Have effects on the property market in the municipality, due to missing house sales. • Creates planning difficulties, because alternative modes often have to be selected. Have effects on the availability of plannable land in the municipality. The industrial in the municipalities have ended and desirable establishments for housing in the center are affected. A positive consequence of the investigations work for the Norrbotniabanan railway is that it is planned for a regional connecting railway.

Uppsatsen syftar till att utreda tillämpningen av 4:4 miljöbalkens geografiska begränsning. Lagparagrafen reglerar riksintresseområde för ”högexploaterad kust” där endast fritidshusbebyggelse får komma till stånd undantagsvis och då ifall de utgör komplettering till befintlig bebyggelse eller ifall fritidshusbebyggelsen utgör en naturlig avrundning till ett redan bebyggt område. Kustområdena som denna lagparagraf reglerar anger specifikt vissa ortsnamn, men är ändå inte tydlig med vilka geografiska gränser som faktiskt gäller, exempelvis hur långt in i landet ett kustområde sträcker sig. Så var går gränsen? I detta arbete behandlas i urval fyra rättsfall, spridda över tiden avseende exploatering i riksintresseområde där 4:4 MB har varit en central paragraf i fråga. Rättsfallen avser samtliga tiden från det att miljöbalken vann laga kraft 1998. Ett av dessa rättsfall utföll så att 4:4 MB inte ansågs vara tillämpligt och frågan hänvisades tillbaka till kommunen för vidare handläggning. Därmed är det inte klarlagt ifall det genomfördes någon sorts exploatering i fallet i slutändan. Vad jag generellt finner i rättsfallen är att rättsinstanserna oftast dömer så att någon exploatering inte tillåts, men att sakägarna som för ärendena inför domstol är inte kommunerna utan privatpersoner som bor i de aktuella områdena. I studien kontaktades ett antal länsstyrelser och kommuner för att få en tydligare bild av hur 4:4 MB tillämpas. Kommunerna som studerats i arbetet har olika mycket hantering av 4:4 MB. Vissa kommuner har stort tryck på exploatering i kustområden medan andra har mindre efterfrågan, och mängden ärende med anknytning till 4:4 MB verkar samvariera med exploateringsintresset. Något som flera företrädare för kommunerna i studien tar upp i de genomförda intervjuerna är avsaknaden av sorts mall eller liknande som förtydligar vad för värden som regelverket avses skydda, definitioner av ord i lagen så som ”tätort” och ”fritidsbebyggelse”, och vad det är för utveckling av områdena som eftersträvas. Av de valda länsstyrelsernas informationsutgivning, på deras respektive hemsidor framgår det oftast ungefärligt samma sak angående riksintressen. Det som brukar tas upp, med avseende på 4 kapitlet MB eller allmänt riksintresse, är en återgivning av lagtexten, en hänvisning till var detta regelverk är tillämpligt i länet och därefter en avslutning med hänvisning till en GIS-karta. Tillämpningen av 4:4 MB skiljer sig åt mellan länsstyrelser och kommuner. Vad de flesta länsstyrelser och kommuner verkar ha gemensamt är att de använder sig av ett GIS-skikt. Kommunerna som studerats i arbetet har olika mycket hantering av 4:4 MB. Detta beror på att, liksom länsstyrelser, exploateringstrycket varierar och därmed mängden ärende med 4:4 MB varierar. För vidare forskning anser jag att ett förtydligande av 4 :4 MB är nödvändig. Vidare bör en inventering ske om de nu i lagrummet reglerade områdena är aktuella att klassa som riksintresse. Även definition av andra ord i 4:4 MB skulle vara önskvärt, så som en definition av ”tätort” respektive ”fritidsbebyggelse”, samt ett förtydligande avseende vilka värden som staten avser skydda. Sammanfattningsvis tillämpas lagparagrafen hos länsstyrelser och kommuner idag med stor grund i ett GIS-skikt och med stöd i tidigare ärenden. Dock förfaller varken länsstyrelser eller kommuner någon helt klar bild avseende vilka värden som ska skyddas och kan därmed inte vara helt säkra på var den geografiska avgränsningen bör vara. Dock verkar den geografiska avgränsningen inte vara det största problemet med 4:4 MB, utan definitioner av uttryck exempelvis ”tätort” och ”fritidshus” och vilka värden som lagstiftaren syftar till att bevara. / This study aims to investigate the practical use of the 4:4 Environmental Code in Sweden. The paragraph regulates national interest areas of high-exploited coast where only vacation buildings exceptionally may be constructed and in that case the vacation buildings must make a complement to the already existing settlement or they must make a natural rounding to an already built area. The coastal areas this paragraph regulates specifies some location name s, but it is still not clear which geographical limits to apply. For example, how far inland does the coastal area extends. Where is the limit? In this work four legal cases are treated. These cases are within the field of exploitation in the national interest area where 4:4 Environmental Code have been a key paragraph. All the legal cases refer to the time after the Environmental Code became legally valid in 1998. One of these legal cases showed that the 4:4 Environmental Code was not applicable and the question was sent back to the municipality for further processing. Thereby it is not clear if there was any exploitation in the case in the end. What I generally find in the legal cases is that the courts often sentence so that there is no exploitation, but that it is private individuals which live in the current area, that take the case to court and not the municipality. In this study, county governments and municipalities were contacted to get a better understanding of how 4:4 Environmental Code is used. The municipalities that where studied in this work have some very different management of 4:4 Environmental Code. Some municipalities have a lot of pressure on exploitation in coastal areas while other municipalities have less pressure, and the amount of errands with connection to 4:4 Environmental Code seems to match the exploitation interest. Something that several representatives of the municipalities bring up in the conducted interviews is the lack of some sort of template or something similar that clarifies the values the Code intend to protect, definitions of word in the law such as “urban area” and “vacation building”, and what development is being sought. In general, the information regarding the national interests available on the websites of the chosen county governments respectively, is the same. What is usually brought up, regarding the fourth chapter in the Environmental Code or generally about national interest s, is a rendering of the paragraph, a reference to where in the county this paragraph is applicable and thereafter a closure with another reference to a GIS-map. The county governments and the municipalities apply 4:4 Environmental Code differently. What the most county governments and municipalities seem to have in common is their use of the GIS-map. The studied municipalities in this work have many different managements of 4:4 Environmental Code. This is because, as in the case with the county governments, that the pressure on exploitation varies and thereby does the amount of errands about 4:4 Environmental Code vary as well. For further research, I consider that a clarification of the 4:4 Environmental Code is necessary. Furthermore, there should be an inventory to see if the paragraph’s regulated areas are still current enough to be classified as national interest areas. Also the definition of other words in 4:4 Environmental Code would be desirable, such as a definition of “urban area“ and “vacation building“, and as well as a clarification of what values the Swedish state intends to protect.  In conclusion, the paragraph is applied today at the county governments and municipalities with a great support of a GIS-map and other previous errands. However, neither the county governments or the municipalities seems to have a totally clear picture regarding what values that are supposed to be protected and can therefore not be completely sure about where the geographical delimitation should be. But the geographical delimitations do not seem to be the greatest problem about the 4:4 Environmental Code, but definitions of expressions for instance “urban area“ and “vacation building “, and which values that the legislature aims to preserve.

Den nuvarande prövningsordningen för bearbetningskoncession bygger på ett system där Bergsstaten bedömer företrädesrätt till mineral och mark- och vattenområden. Prospektören måste senare ansöka om miljötillstånd enligt miljöbalken. Problem uppstår när de parallella prövningarna kolliderar med EU:s skydd för utpekade arter och livsmiljöer (Natura 2000). Risken med att vid ett tidigt skede i processen ansöka om Natura 2000-tillstånd är att man behöver söka nytt tillstånd senare i processen, detta om gruvverksamhetens omfattning och miljöeffekter inte var fullt klarlagda vid det första ansökningstillfället. Dessa omständigheter har resulterat i en rättsosäkerhet och att färre gruvor etableras. Arbetet har tagit utgångspunkt ifrån analyser av gällande rätt och har genom en rättsdogmatisk metod syftat till att redogöra för förutsättningarna för att erhålla bearbetningskoncession. Vidare har arbetet avsett att undersöka när i prövningsprocessen ett Natura 2000-tillstånd behöver sökas samt vilka kriterier som behöver vara uppfyllda för att erhålla tillståndet. De parallella prövningarna samt nuvarande prövningsordning har blivit ett problem som givit upphov till ett lagförslag som föreslår att ett Natura 2000-tillstånd inte längre ska vara en förutsättning för att erhålla bearbetningskoncession. Natura 2000-tillståndsprövningen ska istället interageras med miljötillståndsprövningen som sker vid ett senare tillfälle. De tilltänkta ändringarna syftar till att effektivisera prövningsprocessen samt bidra till att den ska bli mer förutsägbar och rättssäker, detta i sin tur antas leda till att investeringsviljan ökar. Lagändringen antas inte leda till några negativa effekter på miljön eftersom en koncession inte per automatik innebär tillstånd att starta en gruvverksamhet, den utgör heller ingen garanti för att verksamheten kommer godkännas i slutändan. Kraven på tillstånd enligt miljöbalken kvarstår och lagstiftarens syfte är endast att ändra när i tillståndsprövningen ansökan ska ske.

Studien utgår från två fall av gruvetablering, Rönnbäcken och Kallak, vilka har liknande utgångspunkter men resulterat i olika utfall. Respektive länsstyrelse har i de två fallen yttrat sig jakande respektive nekande. Studien är ett fall av myndighetsutövning i två fall av bearbetningskoncession och syftar till att förklara varför olika beslut fattats i fallen Rönnbäcken och Kallak. Det teoretiska ramverket utgår från Punctuated Equilibrium theory vilket belyser fyra faktorer av vikt för beslut, yttranden och processen i sig i de två fallen. Utgångspunkten är teoriprövande där det teoretiska ramverket används förklarande i och med de olika utfallen. Studien använder sig av processpårning och analyserar därigenom kvantitet såväl som innehåll och tendenser i bland annat artiklar, protokoll, lagar och yttranden.   Studien utgör ett bidrag till existerande forskningslitteratur inom området gruvnäring och stärker i och med slutsatser, förklaringspotentialen hos Punctuated equilibrium theory. Ytterligare slutsatser innefattar att det avstyrkande yttrandet och beslutet i fallet Kallak tyder på policyförändringar där fallet Kallak mycket väl kan påverka utkomsten i fallet Rönnbäcken. Attention och New participants ses som de viktigaste faktorerna i initiering av policyförändring.

Studien grundar sig i den ständigt ökade stadsbefolkningen vilket bidrar till att städerna behöver utvecklas. En lösning på detta kan vara förtätning. Det kan leda till konsekvenser i de befintliga kvarteren med nya byggnader som oftast ska placeras i känsliga miljöer som i detta fall är ett kulturhistoriskt värdefullt område. För att inte förvanska kulturhistoriska miljöer är det viktigt att förtätning sker varsamt. Studien behandlar ett kvarter i centrala Växjö som är av högt kulturhistoriskt värde. Syftet i följande studie är att undersöka vilka prioriteringar som sker vid utformning av nybyggnation vid förtätning av kulturhistoriska miljöer. Målet är att ta fram ett förslag på hur en förtätning i ett kulturhistoriskt område kan gå till. Undersökningen baseras på en enkätundersökning och områdesanalyser samt litteraturstudier. Resultatet visar att exploatering kan genomföras om det sker på ett varsamt sätt. Det sätter synnerligen höga krav på fasadutformning, detaljer, material, kulörval, markanslutningar, volym, skala och proportioner samt samspelet med omkringliggande byggnader och miljöer. Att visa respekt för de befintliga områdena och ha ett varsamt förhållningssätt vid förtätningsprojekt för nutida och framtida behov är väsentligt. / The study is based on the ever-increasing urban population, which contributes to the development needs of cities. A solution to this can be densification. This can lead to consequences in the existing neighborhoods with new buildings, which will often be placed in a sensitive environment, which in the case of this study is a cultural-historical area. In order not to distort cultural-historical areas, it is important that densification takes place with care. The study deals with a current area in central Växjö which is of high cultural and historical value. The purpose of the following study is to examine what priorities take precedence while designing new constructions during densifying in cultural-historical environments. The goal is to suggest how densification in a cultural-historical area can look like. The study is based on a survey and observations. The results show that exploitation can be achieved gently. It places truly high demands on facade design, details, materials, color choices, ground connections, volume, scale and proportions as well as interaction with surrounding buildings and environments. Showing respect for existing areas and maintaining a gentle approach when developing cities for contemporary and future needs is essential.