Orientador: Leila da Costa Ferreira / Tese (doutorado) - Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Filosofia e Ciencias Humanas / Made available in DSpace on 2018-08-11T09:26:11Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Castro_CarlosPotiara_D.pdf: 1416622 bytes, checksum: a5f18af8d5b33c259db46ce0fe8801e2 (MD5) Previous issue date: 2008 / Resumo: Este trabalho porta sobre a produção intelectual elaborada sobre a região amazônica na área de ciências sociais em três países: Brasil, Colômbia e Equador. Para realizar esse objetivo é feita uma discussão sobre o processo de transformação da região. É argüido que se trata de um processo que se repetiu ao longo do tempo em outras regiões do globo e que não se constitui em um movimento único na história, a não ser pelas especificidades locais. A própria irracionalidade desse avanço, que constitui e define em grande parte o objeto de estudo dessas ciências sociais, ou ao menos a tensão central em torno da qual é elaborada, é reveladora dos limites, das franjas de possibilidades reais que se colocam diante de nossa sociedade. Concluímos que trabalhar esse tema, os estudos amazônicos, dos de maior envergadura para a área ambiental, pode levar a entrever não apenas problemas presentes na região de maior floresta tropical do mundo. De uma forma especial esse tema nos habilita também a discutir a atual crise industrial, política e social traduzida pelo que chamamos de dilema ambiental. Palavras-chave: Ciência e tecnologia ¿ Amazônia; Pós-colonialismo; Produção científica ¿ Brasil; Produção científica ¿ Colômbia; Produção científica ¿ Equador; Ciências Sociais / Abstract: This work deals with the scientific literature about the Amazon region produced in the field of social sciences in three different countries: Brazil, Colombia and Ecuador. To achieve this goal we make a prior discussion about the transformation of the region related to the advancement of our civilization on its territory. It¿s argued that this is a process that was repeated over the time in other regions of the world and that this is not a unique movement in history even if with local specificities. The irrationality of this process, that defines in large part the study object of this literature, or at least the tension around it¿s center, reveals the limits of our contemporary societies. We conclude that working with that subject can uncover not only problems in the region of the world's largest tropical rainforest, but it enables us also to discuss the current industrial, political and social crisis translated by the concept of environmental dilemma. Keywords: Science and technology ¿ Amazon; Post-colonialism ; Scientific Production ¿ Brazil; Scientific Production ¿ Colombia; Scientific Production ¿ Ecuador ; Social Sciences / Doutorado / Doutor em Ciências Sociais

No Brasil, os reflexos da violência comunitária na conformação e no desenvolvimento das ações dos serviços de saúde, na atenção primária, apresentam-se como uma realidade a ser melhor estudada, assim como merece também mais atenção às repercussões sofridas pelas equipes de saúde. O objetivo do presente estudo consistiu em explorar qualitativamente as representações dos agentes comunitários de saúde (ACS) e da gestora de uma unidade de saúde da Estratégia Saúde da Família (ESF) acerca da violência comunitária no território onde atuam, verificando a possibilidade de interferência desse fenômeno em relação ao trabalho que realizam. Pretendeu-se, ainda, investigar essa interferência na construção dos vínculos entre os ACS e a população atendida por eles. O percurso metodológico adotado foi o da pesquisa qualitativa, por meio de análise das representações sociais, tendo sido realizadas 12 entrevistas abertas com os ACS e uma com a gestora da unidade de saúde em questão, utilizando-se um roteiro previamente elaborado com perguntas flexíveis, valorizando a singularidade das respostas dos entrevistados. Destaca-se como resultado da pesquisa a confirmação da hipótese de que a violência comunitária prejudica a integralidade do cuidado, isto é, a elaboração de determinadas estratégias de promoção, prevenção e recuperação, principalmente com relação à abordagem do tema consumo de drogas. Evidenciou-se que a regulação das ações no campo da saúde é condicionada pelas restrições abertas ou implicitamente colocadas pelas dinâmicas sociais presentes no território. Ademais, a conformação desse fenômeno ajuda a explicar uma parte dos episódios que envolvem a violência ocupacional, expressa em ameaças, medo e receio dos ACS. A violência comunitária e as representações sociais interferem ainda na produção dos vínculos estabelecidos com os usuários - construídos com maior ou menor aproximação - a depender do usuário e das estratégias mobilizadas por cada trabalhador. Contudo, além de interferir, a violência e as representações são categorias coprodutoras de vínculos, no sentido mais amplo, na medida em que aproxima/vincula os trabalhadores a determinadas experiências que podem influenciá-los nas suas decisões e nas ações que são tomadas, de modo consciente ou não. Do ponto de vista das ciências sociais, foi destacada a centralidade que adquire o trabalhador na lógica de mediação nas fronteiras porosas, mas bem demarcadas, do legal, do formal, do informal e do \"mundo do crime\". A presença da violência comunitária na atenção primária apresenta-se como uma realidade com a qual os trabalhadores já convivem há muitos anos. Essa questão vem sendo discutida no campo da saúde coletiva, e necessita ser reconhecida e abordada nas esferas federal, estadual e municipal, visando a construção de políticas e estratégias que auxiliem a atuação desses trabalhadores que estão \"na ponta\" dos serviços comunitários / In Brazil, the reflexes of community violence in the formation and development of the health care service actions, in the primary health care, present themselves as a reality to be better studied, as well as deserve more attention towards the repercussions suffered by the health care staffs. This paper aims at exploring qualitatively the representations of the community health workers and the manager of a Health Care Family Strategy facility concerning the community violence where they work, verifying the possibility of interference in this phenomenon in relation to the work they do. It was intended to investigate this interference in the bonds construction between the community health workers and the population attended by them. It was adopted the qualitative research methodology through social representation analysis, 12 open interviews with the community health workers and one interview with the health care facility manager had been made using a previously elaborated script with flexible questions, valuing the singularity of the interviewees\' answers. It is highlighted as a research result the confirmation of the hypothesis that the community violence spoils the care integrality, in other words, the elaboration of determined strategies of promotion, prevention and recovery, related mainly to the approach about the drug abuse. It was evidenced that the actions regulation in the health care area are conditioned by the open restrictions or put implicitly by the social dynamics existents in the territory. Furthermore, the formation of this phenomenon helps to explain a part of the episodes, which involve the workplace violence pointed in threats, fear and concern of the community health workers. Moreover, the community violence and its social representations interfere in the production of the bonds stablished with the users - built with greater or shorter closeness, depending on the user and the strategies assembled by each worker. However, besides interfering, the violence and the representations are co-producers categories of bonds, in the broadest sense, as they approximate/bond the workers to determined experiences, which may influence them in their decisions and in the actions taken, consciously or not. In the social science\'s point of view was highlighted the centrality, which the worker acquires in the rationale of porous borders mediation, well designated from legal to formal and from the \"world of crime\". The presence of community violence in the primary health care presents itself as a reality in which the workers have been living with for many years. This issue has been discussed in the area of the public health and it needs to be recognized and approached in the federal, state and municipal levels aiming the construction of policies and strategies that assist the achievement of these workers who are \"on the edge\" of the community services

This study focuses on tests and assessment in social science in the upper secondary school in Sweden. Testing has an effect on how students learn and on the information and knowledge they retain. Different forms of examination encourage different styles of learning and the type of test used also influence the perception students have on a subject. From a didactical perspective, based on a curriculum theory, the aim of this study is to examine teacher constructed tests and to analyze the construction and different reflections on the school subject social science. The tests analyzed are compared with the content of the formal curriculum. The findings indicate that the tests contain only a few of the goals in the formal curriculum. The curriculum does not seem to have a major influence on the setting of the test and its content. It is rather some kind of subject tradition that appears in the examinations. The dominant subject fields are political science and economics. Three subject profiles were found in the tests. The students are expected to orientate themselves with the subject and learn some basic facts. However, there are also questions which give the students opportunities to analyze different phenomenon and discuss several issues. The tests vary, for example in theoretical programs the content requires students to use the factual knowledge rather than rote learning. The questions are more theoretical and advanced compared with the tests that have been used within vocational programs.

Cette thèse examine l’essor récent du néo-paganisme en Angleterre, en tenant compte des particularités du contexte anglais, et en montrant la convergence d’influences historiques, culturelles et littéraires qui ont favorisé son émergence et son développement. Le néo-paganisme se décline en des branches ou traditions distinctes mais toutes issues d’un terreau commun. Cependant, on peut souligner l’émergence d’un néo-paganisme éclectique et syncrétique à part entière, portant sur le « bricolage » identitaire des individus qui composent leur propre spiritualité. Nous examinons la création d’une communauté et d’une identité néo-païennes, difficiles à cerner, mais qui reposent sur un socle commun de croyances et pratiques. Nous examinons les enjeux d’une quête identitaire véhiculée par une mystique de la terre d’Angleterre qui se veut inclusive, s’inscrivant dans une logique multiculturelle de la diversité et du pluralisme. Le néo-paganisme a pu profiter également d’un contexte politique, intellectuel et socioculturel favorable aux religions minoritaires, mais a dû faire des concessions pour se constituer en tant que religion afin d’être reconnu par les autorités publiques. Inversement, celles-ci ont été amenées à élargir et assouplir leur conception et leur définition de la religion afin d’inclure cette religiosité alternative. L’étude examine la plus grande visibilité des néo-paganismes et leur médiatisation, ainsi que les interfaces et zones de porosité entre ceux-ci et la culture dominante pour montrer une diffusion des thématiques néo-païennes dans la culture environnante, même si des problèmes persistent concernant l’acceptation et l’interprétation des noms pagan et surtout witch, et surtout des ambiguïtés en ce qui concerne les notions d’occulte et de magie. / This study examines the emergence and growth of paganism over recent decades in a specifically English context, taking into account the various historical, cultural and literary influences and the way paganism has developed as a ‘natural’ product of these. Although the term paganism covers a loose association of distinct branches and traditions, these inspire, influence and feed into each other to a greater or lesser extent, creating a generic paganism that has emerged as the dominant trend, within which individuals concoct and compose their own spirituality. Within a spectrum of practices and beliefs, enough common ground exists for the movement to be recognizable as such, but this contrasts greatly with more traditional ideas of religion. If the growth of paganism is partly explained by the greater availability of information and the use of Internet, it is also seemingly in resonance with various aspects of the contemporary, post-modern western psyche. Furthermore, it has benefited from the official climate concerning positive recognition of minority religions in a multicultural society, although difficulties have arisen in its being accepted as a religion, whether by the authorities, or due to internal factors. This has led to a higher media profile for paganism, sometimes in its favour, but sometimes leading to its scapegoating by newspapers seeking to denounce the perceived excesses of multiculturalism and the “politically correct”. If the name ‘pagan’ seems inappropriate, acting as a barrier in some quarters, no alternative, less controversial term has been found as a replacement. However, it can be noticed that pagan themes and attitudes are being more generally diffused within mainstream culture, with or without the pagan ‘label’.

Denna forskningsöversikt syftade till att undersöka vad som kan utgöra kognitiva hinder i lärandeprocessen under samhällskunskapsundervisning, med målet att finna implikationer för undervisning och examinationsformer som kan nå och engagera fler elever. Arbetet utgick ifrån ett teoretiskt ramverk för universellt utformade lärandesituationer, för att bidra till proaktiv och preventiv planering utifrån elevers funktionsvariation. Målet var att om möjligt reducera behovet av speciallösningar i efterhand, samt stödja samhällskunskapslärare i att möta eleverna såväl kollektivt som individuellt. Översikten inkluderar 48 peer-review-granskade artiklar publicerade i utvalda vetenskapliga tidskrifter, vilka bygger på antingen metaanalyser eller primärforskning som har utförts i skolmiljö med elever i årskurs 4 upp till och med gymnasiet. Särskild uppmärksamhet riktas mot de kognitiva krav som ställs när elever i takt med ökad ålder självständigt förväntas kunna bearbeta och skapa mening av samhällskunskapligt innehåll. Utifrån en kombinatorisk analys rekommenderar jag sammantaget mer explicit undervisning – i synnerhet litteracitetsutvecklande sådan sett till betydelsen av läs- och skrivförmåga för att lyckas inom samhällskunskapsämnet – samt mer kognitiv vägledning och modellering från samhällskunskapsläraren, dels för att utveckla elevens samhälleliga och akademiska litteracitet, dels för att på sikt möjliggöra självständig tillämpning av samhällskunskapliga tankeredskap. Vidare rekommenderas mer kognitiv validering av examinationer, för att synliggöra vilka kognitiva krav som bör ställas, vilka som faktiskt ställs och huruvida eleven använder sig av de förväntade kognitiva processerna. I ämnesdidaktisk forskning som hittills har genomförts i skandinavisk kontext framstår elevernas funktionsvariation som anmärkningsvärt osynliggjord, sett till den centrala roll som eleven spelar i många didaktiska modeller. När samhällkunskapsdidaktiken fokuserar på relationen mellan elev och innehåll är det utifrån en relativt homogen syn på gruppen nybörjare. Specialpedagogisk och språkvetenskaplig forskning däremot uppmärksammar i högre utsträckning “startsträckan” som elever har innan de når ämnesinnehållet och kan börja öva på ämnesspecifika förmågor.

Trots att kunskapsområdet EU har en större plats i både grundskolans och gymnasieskolans styrdokument idag har brister i EU- undervisningen uppdagats. Eleverna ges inte tillräckliga kunskaper och går ur gymnasiet med bristande förståelse för EU och sin egen roll som EU- medborgare. Detta väcker frågor kring hur undervisningen om EU ser ut på högstadiet och gymnasiet samt om en kunskapsprogression möjliggörs.Syftet med denna studie är att belysa högstadielärares och gymnasielärares tankar och beskrivning av sin undervisning om EU, för att analysera om deras undervisning möjliggör en progression för elevernas EU-kunskaper. För att möjliggöra en sådan studie har undersökningen genomförts genom kvalitativa intervjuer av fyra högstadielärare och fyra gymnasielärare som alla undervisar i ämnet Samhällskunskap.Studien har utgått från antagandet att undervisningen om EU och kunskapsprogressionen inte är tillräcklig, vilket till viss del bekräftas av studiens resultat. Resultatet visade aspekter som tyder på en likartad undervisning på bägge skolstadier och som därför inte anses leda till en progression. Samtidigt uppmärksammas delar i undervisningen på gymnasiet som tyder på en fördjupning av tidigare tillägnade kunskaper och som därför gynnar en kunskapsprogression, och även faktorer som kan vara anledningar till att kunskapsprogressionen försvåras; så som tidsbrist, stoffträngsel och ointresse hos elever och lärare. Studien visar att antagandet om brister i EU- undervisningen och ett visst missgynnande av kunskapsprogression stämmer men att det också finns möjliga förklaringar till detta. / Despite the fact that knowledge regarding EU plays a larger role today in both steering documents for secondary school and high school has imperfections been identified. The students are not given enough knowledge and finish high school with a lack of understanding of EU and their own role as citizens in EU. This raises questions regarding how the education of the subject is managed in secondary and high school and also if a knowledge progression is made possible.The purpose of this study is to put a light on the thoughts of teachers in secondary- and high schools about their EU education to be able to analyze if their teaching makes a progression of the students’ knowledge possible regarding their knowledge of EU. To make such a study possible the survey was conducted through qualitative interviews of four social science teachers in secondary school and four social science teachers in high school have been made.The study was been based on the assumption that education about EU is lacking and that knowledge progression is not adequate which to a part is proved by the result of the study. The result showed a similar education in both stages which therefore doesn’t point to a knowledge progression. At the same time parts of the education in high school indicates a deepened study of different knowledge areas studied in secondary school which therefore favors knowledge progression, but at the same time progression can be reduced by identified factors like lack of time, “overcrowded” subject areas and lack of interest from both students and teachers. The study shows that the assumption that imperfections exists in EU education and that a degree of limited knowledge progression is true, but it also shows that there are possible explanations to why this may be.

Denna studie handlar om samhällsorienterade begrepp. Studiens syfte är att undersöka vilka samhällsorienterade begrepp som syns i lärares samhällsundervisning. Studien ska även undersöka vilka metoder lärare använder sig av för att elever ska förstå begrepp och hur lärare bedömer elevers begreppskunskaper. Detta har undersökts genom nio observationer och två intervjuer av två lärare i Södra Sverige. Metoderna har använts på grund av att studien har en kvalitativ ansats. I kapitlet ”Teori och tidigare forskning” berörs läsförståelse, ordförråd, ämnesspråk, samhällsorienterade begrepp, begreppsundervisning och bedömning. I resultatet framgår det att lärarna som observerades använde centrala begrepp och använde speciellt läsning, diskussioner och samtal som metoder. I resultatet framgår det även att lärarna bedömde, genom att de lyssnade på elevernas muntliga förmågor och att de gick runt och läste vad eleverna skrev.

Kunskapsöversikten syftar till att belysa betygens funktion och rättvis bedömning i en svensk utbildningskontext. Översikten baseras på forskning som sammanställts från en systematisk informationssökningsprocess huvudsakligen förankrad i forskningsdatabasen Swepub.Tilläggsmaterial har sökts genom sekundärsökningar. Resultatdelen redovisar förhållandet mellan betygens funktion och rättvis bedömning i fyra delar. Ett inledande kapitel som ger ett historisktperspektiv på hur utbildningsverksamheten i Sverige förändrats i relation till betygsättning och bedömning. Därefter i de två följande kapitlen fördjupas kunskapen kring betygens funktion och villkor för rättvis bedömning. I de sista två kapitlen vidgas problematiken kring betygens funktion och rättvis bedömning genom att närmare undersöka forskning kring validitet och reliabilitet. Den främsta slutsatsen kunskapsöversikten når är att betygens funktion och rättvis bedömning styrs av de förutsättningar det målrelaterade systemet skapar. Särskilt utmanas rättviseaspekten i bedömningsprocessen för att de föreskrivna riktlinjerna är inte alltid det som mäts vid bedömningstillfället. Andra faktorer som personliga drag hos elever, leder till att betyget inte är ett tillförlitligt mått på elevens kunskap. Kan inte betygens funktion säkerställas, då att betyget är ett korrekt mått på elevens kunskap, får betyget en negativ inverkan på bedömningens trovärdighet. Avslutande diskussionen kretsar kring att belysa ämnesrelevansen av kunskapsöversiktens inriktning. Ämnesrelevansen vilar på grunder av att lärare alltid i sitt yrkesutövande måste betygsätta och bedöma. Då är frågan om betygens funktion och rättvis bedömning en brännande punkt för en jämlik skolgång.

The study’s purpose has been to attract attention and facilitate discussion regarding norms that are present in text books in the social science for upper primary school. The theoretical premiss has been a normcritical perspective based on queer theory, social constructionism and intersectionality. The study’s conclusion is based on content analysis (text and image) of four text books. The method that was chosen were qualitative analysis with quantitative ingredients. This study was limited to family constellations, ability to function, gender/non-binary gender persons and white/non white persons.   In summary, the text books shows several normcritical perspectives. The results differ from earlier studies since one out of four study material is female dominant. The most common family constellation that appeared was the nuclear family. All study materials was dominated by white persons, additionally there were persons with disabilities: visual impairment (glasses). Other disabilities were absent. / Studiens syfte har varit att väcka uppmärksamhet och skapa diskussion kring vilka normer som förekommer i läroböcker i samhällskunskap för årskurs 4-6. Teoretiska utgångspunkter har varit normkritiskt perspektiv utifrån queerteori, socialkonstruktivism och intersektionalitet. Studiens resultat är baserat på text- och bildanalys av fyra läroböcker. Metoden som valdes var kvalitativ analys med kvanitativa inslag. Denna studie var avgränsad mot familjekonstellationer, funktionsförmåga, genus/könsöverskridande identitet och vithet/icke vithet.   Sammanfattningsvis har läroböckerna flera normkritiska perspektiv. Resultatet skiljer sig från tidigare forskning i och med att en av fyra läroböcker var kvinnodominerade. Den vanligaste formen av familjekonstellationer var kärnfamiljen. Samtliga läroböcker domineras av vita personer, dessutom finns presentationers av personer med funktionsnedsättning: synfel (glasögon). Andra funktionsnedsättningar lyste med sin frånvaro.

Die DGOF veröffentlicht hier digitale Kompendien zu aktuellen Themen der Online-Forschung mit Fachbeiträgen von Experten und Expertinnen aus der Branche.