Arbeten i slutna utrymmen är ett vanligt förekommande moment ombord på fartyg. Olyckor i samband med slutna utrymmen är tyvärr också vanligt förekommande. I många olycksfall så kan även de som ska hjälpa en nödställd i ett slutet utrymme drabbas av skador eller att dem i värsta fall mister livet. Detta resulterar i fler skadade eller omkomna än vad nödsituationen först hade. Den här studien har genom en kvalitativ forskningsmetod intervjuat sex respondenter med en semistrukturerad intervju. Respondenterna bestod av sjökaptensstudenter från Sjöbefälshögskolorna i Sverige. Arbetet undersökte hur övningarna ombord på fartygen förbereder besättningen på evakuering ur slutet utrymme. Studien fann att det upplevs övas för lite inom området slutna utrymmen och att osäkerheten kring situationerna som kan uppstå är hög. Många respondenter upplevde att man inte kunde rädda någon på en tillräckligt snabb tid och att evakueringar ur slutna utrymmen är ett väldigt svårt moment. Studiens resultat tyder på en kunskapsbrist inom situationerna kring evakuering ur slutet utrymme. / Work in enclosed spaces is a common occurrence on board ships. Unfortunately, accidents associated with confined spaces are also common. In many accidents, even those who intend to help a distressed person in an enclosed space can suffer injuries or in the worst case lose their lives. This results in more people injured or killed than the emergency first had. This study has through a qualitative reaserch method, interviwed six respondents with a semi-structured interview. The respondents consisted of naval officer students from the Swedish Naval Officer Universities in Sweden. The study investigated how the exercises aboard the ships prepare the crew for evacuation from enclosed spaces. The study found that in the respondent’s experience that it is practiced too seldomly and because of that it may arise some uncertainty in those situations. Many respondents felt that they could not save anyone in a fast enough time and that evacuations from confined spaces are a very difficult task.The study’s result indicates a lack of knowledge in the situation of evacuation from enclosed spaces.

Det finns studier som visar att sjöfarten har svårt att bibehålla unga sjöfarare inom sjömansbranschen. Forskning visar att yngre sjömän har en större tendens att avbryta sin karriär till sjöss och är mer receptiva för erbjudande från landbaserade arbetsplatser än de äldre sjömännen. Mot denna bakgrund har syftet med detta arbeta varit att undersöka vad som gör att en nautiker stannar inom sjöfartsyrket, vilka faktorer som påverkar ett val att gå iland och om ålder och generationstillhörighet har någon inverkan i synen på karriären. För att få fram ett resultat hölls det kvalitativa intervjuer. Resultatet påvisar att det är ledigheterna som lockar med ett yrke till sjöss. Anledningen till att seniorbefälen har stannat till sjöss så länge är att de har trivts och haft möjlighet att utvecklas. Resultatet visar även att detta är något som de studerande respondenterna tycker är viktigt för att det ska arbeta till sjöss hela sitt yrkessamma liv. En annan slutsats som drogs var att ålder inte har någon påverkan på hur en person ser på sin karriär till sjöss och att alla respondenterna var överens om att organisationen fungerar bäst med en besättning i varierande åldrar. / There are studies that show that the shipping industry has a hard time keeping young seafarers. There has been researches that show that young seafarers have a higher tendency to discontinue their career at sea and are more receptive for offers from land-based companies then the older seafarers. Against this background the purpose of this study has been to examine what makes a seafarer stay within the shipping industry, what factors influence a seafarer’s choice to go ashore and if age and generational affiliation has an impact in the perception of a lifelong career at sea. To obtain a result, qualitative interviews were held. Results show that it is the long vacations that attracts the seafarer to choose a life at sea. The reason that the older seafarers have stayed in this profession for a long period of time is because they have enjoyed their time on board and there has been a possibility to evolve. The results also show that this is something that the studying respondents think is important for them if they are to work at sea their entire career. Another conclusion that was drawn was that age doesn’t affect a person´s view of a career at sea and all respondents agree that the organization onboard works best if the crew is of mixed age.

Biogas is largely utilised as vehicle fuel in public bus transport in Sweden today. This study investigates opportunities and barriers for continued domestic use and production of biogas, in relation to the ongoing electrification of public bus transport. The analysis is based on interviews with actors in public transport and the biogas sector, experts on biogas systems, and representatives for alternative user segments. Three regions were chosen as case-studies for investigations of prospects in public transport, i.e. Stockholm, Västra Götaland and Skåne, though alternative uses were studied from a national perspective. In addition to public transport, considered uses include road transport, sea transport, industries, and electricity and heat production. The study identifies a broad agreement among stakeholders that renewable resources should be implemented where they provide most benefits from a system perspective. Therefore, electric public buses are valued in urban environments, while biogas solutions are found suitable for regional routes. Biogas is further viewed as environmentally beneficial in all user segments except continuous electricity and heat production, where it largely would replace renewable rather than fossil sources. Regarding costs and competitiveness, probable future uses are identified within light and heavy-duty road transport, and in consumer-oriented industries, i.e. the food industry. Economic support in policy instruments is further considered essential for continuous development of the Swedish biogas sector, though current influential instruments, e.g. the tax exemption, are described as short-term and unpredictable. The willingness to pay for the collected societal benefits of biogas further decrease in transitions from public to private consumers, and as biogas solutions simultaneously are linked with limited or uncertain competitiveness in these sectors, risks prevail that such transitions could imply stagnations and declines in biogas use and production, given today’s situation. / Idag används biogas till stor del som drivmedel för bussar inom kollektivtrafik i Sverige. Denna studie undersöker möjligheter och hinder för en fortsatt nationell användning och produktion av biogas, i samband med att bussar inom kollektivtrafiken nu elektrifieras. Analysen är baserad på intervjuer med aktörer inom kollektivtrafiken och biogassektorn, sakkunniga inom biogas, och alternativa användare av biogas. Tre regioner, Stockholm, Västra Götaland och Skåne, valdes som fallstudier för analys av möjligheter för fortsatt användning inom kollektivtrafiken. Alternativa användningar studerades istället ur ett nationellt perspektiv, och inkluderade vägtransporter, sjöfart, industri och el- och värmeproduktion. Studien visar att det råder enighet mellan intervjupersoner att förnybara resurser över lag ska användas där de medför störst samhällsnytta sett till samhället i stort. Inom kollektivtrafiken beskrivs elbussar därför som fördelaktiga i stadsmiljöer, medan biogas ses som lämpligt i regional trafik. Biogas framställs dessutom som miljömässigt fördelaktigt i alla alternativa användningsområden utom kontinuerlig el- och värmeproduktion, eftersom då främst förnybara och inte fossila resurser ersätts. Med hänsyn till kostnader och konkurrenskraft ses lätta och tunga transporter tillsammans med kundnära industrier, t.ex. livsmedelsindustrin, som troliga framtida användningsområden för biogas. Ekonomiskt stöd från styrmedel bedöms vara nödvändigt för en fortsatt utveckling av biogassektorn i Sverige, även om dagens styrmedel, t.ex. skattebefrielsen, beskrivs som kortsiktiga och oförutsägbara. Betalningsviljan för biogasens samlade samhällsnyttor minskar också vid en övergång från offentliga till privata kunder. Eftersom biogas därtill har en begränsad eller osäker konkurrenskraft jämtemot andra alternativ i de privata segmenten, identifierar denna studie risker för stagnation eller nedgång i användning och produktion av biogas vid en eventuell utfasning från den offentliga sektorn, givet dagens situation.

In this master thesis multiple time series of shipping industry and financial data are analysed in order to create a forecasting model to forecast freight rate indices. The data of main interest which are predicted are the two freight rate indices, BDI and BDTI, from the Baltic Exchange. The project investigates the possibilities for aggregated Vector Autoregression(VAR) models to outperform simple univariate models, in this case, an Autoregressive Integrated Moving Average(ARIMA) with seasonal components. The other part of this thesis is to model market shocks in the freight rate indices, given impulses in the other underlying VAR-model time series using the impulse response function. The main results are that the VAR-model forecast outperforms the ARIMA-model in forecasting the tanker freight rate index (BDTI), while the the bulk freight rate index(BDI) is better predicted by the simple ARIMA when calculating the forecast mean square error. / I denna avhandling analyseras multipla tidsserier över rederinärings- och finansiell data i syfte att skapa en prognosticerande modell för att prognosticera fraktratsindex. Dataserierna som i huvudsak prognosticeras är fraktratsindexen BDI och BDTI från Baltic exchange. I projektet undersöks om en aggregerad Vektor Autoregressiv(VAR) modell överträffar en univariat modell, i detta fall en Autoregressive Integrated Moving Average(ARIMA) med säsongsvariabel. I andra delen av denna avhandling modelleras chocker i fraktratsindexen givet impulser i de andra underliggande tidsserierna i de aggregerade VAR-modellerna. Huvudresultaten är att VAR-modellens prognos överträffar ARIMA-modellen för tankerraterna (BDTI), medan bulkraterna(BDI) bättre prognosticeras av ARIMA-modellen, i avseende på prognosernas beräknade mean square error.

Denna studie undersöker betydelsen av sociala nätverk och rekreationsaktiviteter för välbefinnandet hos ett urval skandinaviska sjöfarare, med särskilt fokus på hur dessa aktiviteter påverkar deras psykosociala hälsa ombord på fartyg. Studien belyser sambandet mellan mental ohälsa och tillgängligheten till rekreationsmöjligheter, samt analyserar effekterna av internet och socialt stöd för att hantera isolering och stress. Genom en kvalitativ metodologi med semistrukturerade intervjuer och användning av Social Network Theory, analyseras dynamiken och interpersonella relationer ombord. Resultaten tyder på att sjöfararna starkt värderar rekreationsaktiviteter såsom fysisk träning och social interaktion, vilka bidrar till en känsla av normalitet och minskar känslor av isolering. En kritisk faktor är behovet av stark social sammanhållning, främjad av gemensamma aktiviteter, men studien identifierar även utmaningar såsom bristen på djupgående relationer och behovet av att balansera socialt umgänge med individuella behov. Studien understryker vikten av fortsatta undersökningar för att förbättra sjöfararnas arbetsförhållanden och välbefinnande, och erbjuder insikter för strategiutveckling. / This study explores the significance of social networks and recreational activities for the well-being of a group of Scandinavian seafarers, with a particular focus on how these activities impact their psychosocial health aboard ships. The research highlights the relationship between mental health issues and the availability of recreational opportunities and analyzes the effects of internet and social support in managing isolation and stress. Employing a qualitative methodology with semi-structured interviews and using Social Network Theory, the dynamics and interpersonal relationships aboard are analyzed. The results suggest that seafarers highly value recreational activities such as physical exercise and social interaction, which contribute to a sense of normality and reduce feelings of isolation. A critical factor is the need for strong social cohesion, promoted by shared activities, but the study also identifies challenges such as the lack of deep relationships and the need to balance social engagement with individual needs. The study underscores the importance of continued investigations to improve the working conditions and well-being of seafarers and provides insights for developing strategies that support these goals.

In this study, we investigated how Swedish shipping companies work to reduce harassment and abusive discrimination on board their ships. Through qualitative interviews, we have collected data on the shipping companies' understanding of today's situation, their preventive work, as well as their future vision and goals. It appears that the shipping companies are working actively to increase knowledge and awareness of gender equality issues and are working to change the harsh jargon that previously existed on board the ships. There is a desire for a zero tolerance against harassment and bullying on board ships, but at the same time an understanding that getting there is a challenge due to the human interaction that characterizes the work environment. Despite the challenges, the shipping companies see the future brightly and have a desire to continue working on these issues to create a safe and inclusive work environment for everyone on board. The discussion emphasizes the importance of continuing the work to prevent harassment and bullying onboard ships and to regularly follow up and evaluate the work environment, the results are put in perspective to the previous research presented in the study. By constantly being aware of the challenges and actively working to change the work culture, shipping companies can create a safer and healthier work environment for all seafarers. Overall, the results indicate that the shipping companies have taken important steps towards creating a safe and inclusive work environment, but there is still room for improvement and continuous work on these issues. / I studien har vi undersökt hur svenska rederier arbetar för att minska trakasserier och kränkande särbehandling ombord på sina fartyg. Genom kvalitativa intervjuer har vi samlat in data om rederiernas förståelse för dagens situation, deras förebyggande arbete, deras framtidsvision och målsättningar. Det framkommer att rederierna arbetar aktivt med att öka kunskapen och medvetenheten kring jämställdhetsfrågor och arbetar med att förändra den hårda jargongen som tidigare funnits ombord på fartygen. Det finns en önskan om en nollvision mot trakasserier och mobbning ombord på fartygen, men samtidigt en insikt om att det är en utmaning att nå dit på grund av den mänskliga interaktionen som präglar arbetsmiljön. Trots utmaningarna ser rederierna ljust på framtiden och har en vilja att fortsätta arbeta med dessa frågor för att skapa en trygg och inkluderande arbetsmiljö för alla ombord. I diskussionen betonas vikten av att fortsätta arbetet med att förebygga trakasserier och mobbning ombord på fartyg samt att regelbundet följa upp och utvärdera arbetsmiljön, resultaten gämförs med den tidiager forskning som presenterats. Genom att ständigt vara medveten om utmaningarna och aktivt arbeta med att förändra arbetskulturen kan rederierna skapa en mer säker och hälsosam arbetsmiljö för alla sjöfarare. Sammantaget tyder resultaten på att rederierna har tagit viktiga steg mot att skapa en trygg och inkluderande arbetsmiljö, men det finns fortfarande utrymme för förbättring och kontinuerligt arbete med dessa frågor.

Denna studie syftar till att utforska och utvärdera framtida befäls upplevelser av automooring inom sjöfarten med fokus på säkerhetsaspekter och effektiviteten. Genom strukturerade intervjuer har användarupplevelsen analyserats för att få en förståelse för hur automooring påverkar säkerheten och effektiviteten ombord på fartygen.   Resultaten av intervjuerna visar att majoriteten av respondenterna ser automooring som ett säkrare och mer effektivt alternativ till traditionell förtöjning. De noterar fördelar såsom minskad manuell hantering av trossar och ökad effektivitet vid förtöjning. Trots detta finns det även vissa bekymmer kring tillförlitligheten hos automooring, särskilt under olika väderförhållanden och för olika fartygstyper.   Respondenterna uttrycker övervägande positiv inställning till införandet av automooring, även om vissa uttrycker oro och tveksamhet. Förslag på framtida förbättringar inkluderar ökad tillförlitlighet hos automooring, anpassning till olika fartygstyper och väderförhållanden samt etablering av standarder och riktlinjer för användning i hamnar.   Slutsatserna visar att automooring har potential att vara ett säkrare och mer effektivt alternativ till traditionell förtöjning, men ytterligare utveckling och förbättringar krävs för att möta de identifierade problemen och utmaningarna.

Arbetet har syftat till att undersöka och problematisera flaggstatens och klassificeringssällskapens roller såsom kontrollfunktion avseende sjösäkerhet. Frågor har ställts angående vilka skyldigheter flaggstater å ena sidan, och klassificeringssällskap å andra sidan, har vad gäller fartygskonstruktion och fartygssäkerhet. Vidare har arbetet även behandlat frågan vilka sjösäkerhetsrelaterade effekter som kan uppkomma av att flaggstaten delegerar skyldigheter avseende konstruktion till klassificeringssällskap. För att besvara frågorna har en kvalitativ dokumentstudie gjorts, med vissa inslag av rättsdogmatik i de delar som avsett finna gällande rätt på området. Materialet för dokumentstudiens del har till stor del valts ut genom en bred sökning i litteratur och avhandlingar på området. På så vis har det använda materialet redan genomgått en urvalsprocess och därmed ansetts vara relevant för arbetet. Resultatet visar att det finns en viss överlappning i kontrollfunktionsrollen för både flaggstaten och klassificeringssällskapen. Att delegering av skyldigheter sker från flaggstaten till klassificeringssällskapen är inte nödvändigtvis problematiskt. Dock kan en delegering få negativa effekter på sjösäkerheten i de fall klassificeringssällskapen inte är i paritet med flaggstaten eller båda parter saknar en effektiv kontrollfunktion med högt ställda krav. Skulle delegering ske till ett klassificeringssällskap som har en god kontrollfunktion med höga krav kan brister som finns inom flaggstaten, såsom bristande resurser och kompetens, avhjälpas. Trots att systemet till stor del verkar fungera tillfredsställande finns anledning att fortsätta forska inom området för att undersöka hur de problem som belysts i detta arbete kan åtgärdas eller förhindras i framtiden. / The aim of this paper has been to investigate and problematize the roles of the flag state and the classification societies in regard to their maritime safety control function. Questions have been raised regarding what obligations flag states on one hand, and classification societies on the other hand, have regarding ship construction and ship safety. Furthermore, the paper has also addressed the question of what maritime safety-related effects may arise from the flag state delegating their duties to classification societies. To answer the questions, a qualitative document study has been conducted, with some elements of legal dogmatics in certain parts in order to find the current legal situation. The material for the document study has been selected by thorough research into literature and dissertations in the area. Therefore, the chosen material has been previously reviewed and gone through a selection process and was thus considered relevant for this paper. The result has shown that there is some overlap in the control function for both the flag state and the classification societies. Delegating obligations from the flag state to the classification societies is not necessarily problematic. However, delegation of the said duties can have negative effects on maritime safety in cases where the classification societies are not on par with the flag state or both parties lack an effective control apparatus to enforce high standards. Should delegation occur to a classification society that has a good control apparatus with high requirements, possible shortcomings that exist within the flag state, such as lack of resources and skills, can be remedied by the high standard performance of the classification society. Even though the system might seem satisfactorily at first glance, there is room for further research in the area in order to investigate how the existing problems can be managed and prevented in the future.

Balansen mellan krav och resurser används i det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet (OSA) och är grunden för en trygg och säker arbetsmiljö. En påfrestande arbetsbelastning kan ta sig uttryck i konflikter såsom kränkningar, hot om våld och våld som i sin tur leder till ohälsa och arbetsskador. Kränkande särbehandling är vanligare till sjöss jämfört med landbaserade yrken. Svensk sjöfartsnäring är en mansdominerad arbetsplats där kvinnliga medarbetare utgör 30 % av ombordanställda och är en minoritetsgrupp. Kvinnor i en mansdominerad bransch löper en ökad risk för kränkningar, vilket metoo-rörelsen och den svenska sjöfartens motsvarighet #lättaankar vittnar om.  Syftet med masteruppsatsen var att identifiera åtgärder utifrån ett MTO-perspektiv för att utveckla en god organisatorisk och social arbetsmiljö inom svensk sjöfart. En blandad metoddesign tillämpades för att samla in data från Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik och data från två cafédialoger med 37 branschföreträdare från den svenska sjöfartsnäringen.  Resultatet visade 87 fall av arbetsskador relaterade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön mellan 2009-2019. Resultatet utifrån branschföreträdarnas upplevelser belyser behovet av att förbättra organisationsstrukturer och arbetssätt som minskar riskerna för ohälsa samt arbetsskador relaterade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.  Masteruppsatsen var en delstudie i forskningsprojektet Praktiskt arbetsmiljöarbete för en jämställd sjöfart finansierat av AFA försäkring mellan 2019-2021. / Praktiskt arbetsmiljöarbete för en jämställd sjöfart

Energy demand projections are essential tools that enable policymakers, engineers, scientists, stakeholders and investors to assess the future energy needs of a country and understand the technical, economic, social and environmental costs associated with meeting this demand. Such tools become further indispensable in the case of developing countries, where past consumption trends alone cannot indicate the trajectory of their future energy demand. Transport is one of the largest consumers of energy among all the end-use sectors. In 2018, it accounted for almost 29% of the total final consumption (TFC) of energy and 65% of oil consumption in the world [1]. A key ingredient for economic growth, mobility is indispensable for access to employment, education, health care and other services and operating industrial and trade activities. This report describes an energy demand model of the transport sector for selected countries in Sub-Saharan Africa. The countries modelled are Angola, Côte d’Ivoire, Democratic Republic of the Congo, Ethiopia, Ghana, Kenya, Mozambique, Nigeria, Senegal, South Africa and Tanzania. With the exception of South Africa, the transport sector in the focus countries is largely underdeveloped and outdated. Road transport dominates the energy demand for transport in the region today and this trend is projected to continue to 2040. The ownership of cars increases rapidly, especially in cities, but this growth starts from very low levels as the region is home to countries with the lowest ownership rates in the world. As in the case of emerging Asian economies, the fleet of two- and three-wheelers growsiiifaster than that of cars and a significant share of this growth comes from rural areas. Aviation is the largest non-road consumer of energy and this continues to 2040 as a consequence of rising GDP and rapid urbanisation. Rail and navigation lag behind current global levels but are projected to develop significantly to aid in achieving the industrialisation goals set out by the African Agenda 2063. In its current state, the sector faces major challenges like inadequate and poorly maintained infrastructure, dealing with increasing traffic congestion in cities, large-scale imports of second-hand vehicles with poor emission standards that affect air quality in cities, lack of safe and formally operated public transportation systems and insufficient consideration for the different mobility needs of women. Sound policymaking and investments in infrastructure have the potential to overcome or significantly reduce the severity of most of these challenges in the future. / Energibehovsprognoser är grundläggande verktyg som möjliggör för beslutsfattare, ingenjörer, forskare, intressenter och andelsägare att bedöma framtida energibehov för ett land och förstå de tekniska, ekonomiska och de miljömässiga kostnaderna förknippade med att möta detta behov. Dessa verktyg är än mer oumbärliga i fallet för utvecklingsländer, där tidigare förbrukningstrender enskilt inte kan indikera den framtida utvecklingen av energibehoven. Transport är en av de största förbrukarna av energi utav alla slutanvändningssektorer. Under 2018 stod den för nästan 29% av den totala slutförbrukningen (TFC) av energi och 65% av oljekonsumtionen i världen[1]. Som en nyckelingrediens för ekonomisk tillväxt är rörlighet oumbärligt för åtkomst till anställning, hälsovård och andra tjänster och drift av industri och handelsaktiviteter. Den här rapporten beskriver en energibehovsmodell av transportsektorn för utvalda länder i subsahariska Afrika. Länderna som har modellerats är Angola, Elfenbenskusten, Demokratiska Republiken Kongo, Etiopien, Ghana,Kenya, Mozambique, Nigeria, Senegal, Sydafrika och Tanzania. Undantaget Sydafrika så är transportsektorn i de utvalda länderna i stora delar underutvecklad och föråldrad. Vägtransporter dominerar energibehoven för transport i regionen idag och den här trenden förväntas pågå fram till 2040. Ägandet av bilar ökar kraftigt, framförallt i städer, men den här tillväxten sker från väldigt låga nivåer då länderna i regionen tillhör den grupp länder med lägst ägande i världen. Som är fallet med växande ekonomier i Asien, så växer flottan av två- ochivtrehjulingar snabbare än den för bilar och en signifikant andel av den tillväxten sker i lantliga områden. Flyg är den största förbrukaren utanför vägarna vilket förväntas fortsätta fram till 2040 som en konsekvens av växande BNP och snabb urbanisering. Järnväg och sjöfart släpar efter aktuella globala nivåer men förväntas att utvecklas signifikant för att uppfylla industrialiseringsmålen som finns uppsatta av African Agenda 2063. I det aktuella stadiet, så möter sektorn stora utmaningar som otillräcklig och dåligt underhållen infrastruktur, ökade trafikstockningar i städer, storskalig import av andrahandsfordon med dåliga utsläppsstandarder som påverkar luftkvaliteten i städerna, avsaknad av säker och officiellt driven kollektivtrafik samt otillräcklig hänsynstagande för kvinnors transportbehov. Sunt beslutsfattande och investerande har potentialen att övervinna eller signifikant reducera allvaret av de flesta av dessa utmaningar inför framtiden.