Småskaliga vattenkraftverk har varit en viktig del för landsbygden på många platser runt om i Värmland under en lång tid. Men vad som en gång var en vital del för landsbygdens utveckling är idag något som hotar de naturliga bestånden av fisk och vattenlevande fauna. Småskaliga kraftverk som inte är miljöanpassade står ofta i vägen för att ett vattendrag ska kunna uppnå god ekologisk status enligt EU:s miljömål. Detta görs för att skapa en hållbar utveckling för en hållbar framtid. Men att miljöanpassa ett kraftverk är en process som är mycket utmanande, tidskrävande och dyr för de enskilda kraftverksägarna. Bara processen kan kosta över hundra tusen kronor och då är inte kostnaderna för miljöanpassningarna inräknade. Miljöanpassningarna som ofta utgörs av konstruerandet av fiskvandringsvägar kan uppnå kostnader på flera miljoner kr. Om inte kraftverksägaren kan, vill eller tillåts tillståndsprövas hotas verksamheten av utrivning vilket även det resulterar i dyra kostnader och eventuellt polisanmälan för verksamhetsägaren. Hur än ägarna gör så är de ovilligt satta i situationer där de på ett och ett annat sätt kommer förlora stora summor och utsättas för psykiskt påfrestande processer. Denna uppsats ämnar att kritiskt granska just hur de ekologiska, ekonomiska och sociala principerna i hållbar utveckling vägs mot varandra i tillsyn och tillståndsprocesserna gällande småskaliga vattenkraftverk i Värmland. / Small scale hydropower stations have been a vital part for the rural areas in Värmland, Sweden for a long time. But what once was a vital part for the rural development in the areas is today threatening the natural habitats and species in the rivers. Small scale hydropower stations that are not environmentally adapted often hinder the streams they are in to achieve good ecological status according to the environmental goals set forth by the European Union. This is done so that sustainable development and a sustainable future can be set in motion. But to adapt a small scale hydropower station is no easy feat. It's a highly challenging, expensive and time demanding for the individual owners. The process itself can cost up to several hundreds of thousands in Swedish crowns, and that's without counting the environmental adaptations that might be installed. Fish ladders are often the preferred choice and the cost of constructing one could cost several millions of Swedish crowns. if the owner of the power plant is unable, not willing or not allowed to have his/hers power plant authorized the dam risks being torn down and the owner risk getting charged with criminal activity. Whatever the owners choose to act they are stuck in between a rock and a hard place. They are forced to pay huge sums regardless of the outcome not to speak of the mental strain the processes places upon the owners. This essay aims to critically review how the ecological, economic and social principles of sustainable development are weighed against one another in the oversight process and the permission process regarding small scale hydropower stations.

Stadsplanering och arkitektur har traditionellt sett prioriterat visuella värden i staden över andra sinnliga upplevelser. Synen dominans tillsammans med normen able-bodiedness ”den friska kroppen” inom yrkesgruppen gör att personer med blindhets erfarenheter och upplevelser blir exkluderade från samtalet om stadens utformning. Det bidrar också till en exkludering i staden genom att den bebyggda miljön i många fall inte är utformad efter deras behov. Personer med blindhets behov hanteras istället som tillgänglighetsåtgärder i ett senare skede och på så sätt framställs som något som skiljer från ”normalt” yrkesutövande. Denna studie studerar problematiken från en annan synvinkel. Här undersöks hur kunskap från personer med grav synnedsättning som inte huvudsakligen använder synen för orientering eller upplevelser av staden kan komma till nytta för stadsutvecklingen i stort. Syftet är att undersöka möjligheten att ta fram metoder som kan hjälpa till att synliggöra sinnliga upplevelser i staden. Människor har olika kroppsliga förmågor som påverkar hur vi använder våra sinnen och därför kan städer med olika sinnliga upplevelser bli mer anpassade för fler. Metoderna kan bidra till en mer inkluderande stad men även en mer variationsrik upplevelse, för alla oavsett funktionsförmåga, detta med större valfrihet och fler alternativ. Studien är både utforskande och ifrågasättande av subjektiviteterna ability och disability. Slutsatsen ger inte något konkret svar/lösning utan undersökning syftar till att synliggöra problem inom stadsplanering för att sedan vända dessa till möjligheter. Studien bidrar med metoder som kan hjälpa stadsplaneringen att reflektera över sinnliga upplevelser i staden och på så vis arbeta mot en mer inkluderande stad. Bidrar även med ett öppnare samtal om staden och utmanar normen om vilka som får vara med i utformningen av staden. Det finns ett behov av vidare forskning för att kunna använda kunskapen på en mer strategisk nivå, och en stadsplaneringen som vågar ta sig an de nya kunskaperna.

Bakgrund: Under flera årtionden har företag arbetat med kvalitetsledning i syfte till att förbättra och utveckla sina verksamheter. Metoder och verktyg har fungerat som stöd för att möta företagets värderingar och möta de interna och externa kundernas behov med minskad mängd resurser. Nyligen utförda projekt har kunnat bekräfta att jämställdhetsintegrering fungerar som en effektiv metod vid förbättrings- och utvecklingsarbete. Metoden påstås ha positiv inverkan på företags prestanda genom bland annat förbättrad arbetsmiljö, förhöjd kreativ och innovativ förmåga hos medarbetare samt ökad förmåga att attrahera välutbildad personal. Förutom detta anses jämställdhetsintegrering även bidra till social hållbarhet och uppfylla FN:s globala mål snabbare, vilket i sin tur leder till hållbar utveckling. Syfte: Syftet med den här studien har varit att undersöka hur jämställdhetsintegrering och kvalitetsledning samverkar, samt hur jämställdhetsintegrering kan bidra till förbättring av byggprojekt. Metod: Studien har genomförts enligt fördjupad fallstudie på Skanska Fastigheter Göteborg. För att förstå fallföretagets problem och nuvarande situation utfördes kvalitativ metod med kvantitativ inslag. Studiens kvalitativ data syftade till att skapa grundlig förståelse av ämnesområdet och fallföretagets, medan inslag av kvalitativ data motsvarade statistik från fallföretaget och byggbranschen. Som analysmetod av studiens primära datainsamling utfördes en Tematisk analys och Voice Of The Customer Table (VOCT). Resultat: I studiens teoretiska referensram identifierades flera likheter mellan kvalitetsledning och jämställdhetsintegrering, där jämställdhetsintegrering ansågs betraktas som en metod för ständiga förbättringar. Efter undersökning av Skanskas nuvarande arbetssätt framgick det att det inte finns någon koppling mellan företagets kvalitetsarbete och jämställdhetsarbete. Det medför att jämställdhetsintegrering i projektet Götakvarteren kan innebära större förändring då nya tankegångar och arbetssätt måste upprättas. Däremot indikerade analysen av medarbetarnas behov att jämställda byggprojekt är fördelaktigt för företagets hållbara utveckling. Efter analysen kunde även åtgärder och rekommendationer tas fram på hur projektet Götakvarteren kan bli mer framgångsrikt och jämställt. Slutsats: Det finns en tydlig koppling mellan jämställdhetsintegrering och kvalitetsledning, där jämställdhetsintegrering kan argumenteras för att vara en kvalitetsmetod. Just som Skanskas nuvarande kvalitetsarbete bör jämställdhetsarbetet vara integrerat i den dagliga verksamheten och accepteras som en metod för ständiga förbättringar. Utifrån Skanskas nuvarande situation togs åtgärder fram på hur jämställdhetsintegrering kan bidra till kvalitetsarbete och skapa framgångsrika och jämställda byggprojekt. / Background: Over decades, companies have been integrating quality management to constantly improve and develop their businesses. Techniques and tools have been used as support to meet the company’s values, and to increase external and internal customer satisfaction with a reduce amount of resources. Recent projects have demonstrated that gender mainstreaming works as an effective approach for business improvement and development. The method is claimed to have a positive impact on the company’s business performance, for instance by improved working environment, increased creative and innovative capacity of employees and an increased ability to attract well-trained staff. In addition, it is considered that gender mainstreaming contributes to social sustainability and the achievement of the UN’s global goals faster, which in turn leads to sustainable development. Purpose: The purpose of this study has been to investigate how gender mainstreaming and quality management interact, and how gender mainstreaming can contribute to the improvement of construction projects. Methodology: The study has been carried out as an in-depth case study at Skanska Commercial Development Nordic in Gothenburg. In order to understand the business case, its problem and current situation, a qualitative methodology with quantitative data was made. The qualitative data was used to obtain a deeper understanding of the case, and the quantitative data consisted of statistics from the company and the construction industry. As method of analysis, a Thematic analysis and Voice Of The Customer Table (VOCT) was done to understand the needs of the employees at Skanska. Result: In the study’s theoretical framework, several similarities between gender mainstreaming and quality management were identified, in which gender mainstreaming could be seen as a technique within quality management. From the study of Skanska’s way of working, it emerged that there is no link between their work with quality and gender equality. That entails gender mainstreaming in the project Götakvarteren will involve major changes as new ideas and methods must be established. On the other hand, the analysis indicated that the employees need of an equal construction project would be beneficial for the company’s sustainable development. Based on the needs of the employees, recommendations have been given for how Götakvarteren could become profitable by becoming Skanska’s most equal project. Conclusion: There is a distinct link between gender mainstreaming and quality management, in which gender mainstreaming can be argued to be a technique within quality management. Just as Skanska’s current quality management system, the work with gender equality should be integrated in the daily activities and accepted as a method for continuous improvement. After identifying the company’s challenges, opportunities and needs, actions have been developed for how gender mainstreaming can contribute to successful and equal construction projects.

Denna studie handlar om hur utformningen av den fysiska miljön påverkar den sociala hållbarheten i områden med socioekonomiska svårigheter. Fokus ligger på hur kommuner, fastighetsbolag och andra berörda aktörer arbetar med frågor rörande gestaltning, boende, fysisk miljö, trygghet och säkerhet, hälsa, inflytande och delaktighet. Syftet är att samla kunskap om ämnet samt belysa innebörden av det. Målet är att ta fram riktlinjer för social hållbarhet som stöd till upprättande av en social hållbarhetsplan eller utveckling av ett område. Forskning som berör ämnet samt intervjuer med kommun, fastighetsbolag och sakkunnig har varit centrala i framtagandet av riktlinjerna. Intervjuer och tidigare forskning korrelerar med varandra och visar att den fysiska miljön har en inverkan på människans välmående. Studien ställer viktig forskning i samband med en inkluderande samarbetsprocess och ger förklaring till att involvera inblandade aktörer och befintliga invånare i utvecklingen av områdets fysiska miljö. En blandning av bebyggelse och verksamheter är viktigt. Tillsammans med en öppen och attraktiv fysisk miljö kan detta på lång sikt bidra till ökad rörelse och trygghetskänsla. Kollektivtrafiken i samband med verksamheter och bra förbindelser kan underlätta för boende att knyta sociala kontakter. / This paper illustrates how the built environment affects the social sustainability in areas with socio-economic difficulties. The focus is on how municipalities, real estate companies and other actors work on issues concerning design, housing, physical environment, security and safety, health, influence and participation. The purpose of this study is to gather knowledge about the subject and to highlight the meaning of it. The aim is to develop guidelines for the establishment of a social development plan or during the development of a region. Research that focuses on the subject as well as interviews with municipalities, real estate companies and an expert has been central to the preparation of the guidelines. Interviews and previous research correlate with each other and illustrate how the physical environment has an impact on the residents and their well-being. The study places important research in connection with an inclusive collaboration process and provides an explanation for involving concerned actors and existing residents in the development of the area's physical environment. A mix of buildings and operations is important. This together with an open and attractive physical environment, can in long terms contribute to increased movement and feelings of safety. Public transport in relation with activities and good connections can make it easier for residents to establish social contacts.

Background: Ever since the Brundtland Commission stressed that Social Sustainability (SS) issues are often ignored, there has been mounting research on social sustainability (Boström, Vifell, Klintman, Soneryd, Hallström & Thedvall, 2015). Companies are now addressing sustainability concerns more broadly because of the increasing demand and pressure from society demanding they deal with the negative social impacts associated with their products and activities. This study is delimited to SMEs. While individual SMEs are naturally smaller and have less impact on sustainability than larger businesses, their involvement is important in achieving national SS targets (Weingaertner & Moberg, 2011). Sustainability is often regarded as the privilege of large corporations since they have sufficient funds to improve their carbon footprint (Rodgers, 2010). The activities of SMEs are not well understood and documented, including their entrepreneurial start-ups within communities, of which some are entirely based on sustainable principles (Rodgers, 2010). Given that SMEs play an important role towards sustainable development, understanding the underlying mechanisms of why SMEs are committed to SS within communities is an important research topic. Purpose: The purpose of this study is to investigate how SMEs facilitate the ability of communities to develop socially sustainable practices that not only satisfy the requirements of current members but also support the ability of future generations to maintain sustainable communities. Method: Due to the limited literature in social sustainability in the context of SMEs embedded in diverse communities, this thesis employs an exploratory research design together with qualitative and abductive approaches. Qualitative content analysis is used in coding and analysing the empirical findings, and the abductive approach is used in developing an extended framework of social sustainability. Conclusion: The aim of this study was to gain insight into the initiatives implemented by SMEs towards socially sustainable communities and the obstacles they face. Through qualitative research in different sectors of the economy (agriculture, construction, service, retail, manufacturing) and different countries, an empirical understanding of how SMEs engage in social sustainability initiatives was derived. The empirical findings resulted in the extension of a social sustainability framework proposed by Eizenberg and Jabareen (2017). In the extended framework, community social capital was added as the fifth concept of SS and its main components include human capital, social capital, social cohesion, social inclusion, natural capital and philanthropic capital. The variety of sectors and countries enabled us to take into account contextual differences and develop an international view of social sustainability concepts relevant for communities. / Bakgrund: Ända sedan Brundtland kommissionen betonade att SS-frågor ofta ignorerades, har det förekommit forskning om social hållbarhet (Boström, Vifell, Klintman, Soneryd, Hallström & Thedvall, 2015). Företagen är nu pressade att ta itu med sociala hållbarhetsfrågor och denna studie fokuserar på små och medelstora företag. Medan enskilda små och medelstora företag är naturligt mindre och har mindre inverkan på hållbarhetsarbetet än de större företagen, är deras engagemang viktigt för att uppnå nationella SS mål (Weingaertner & Moberg, 2011). Hållbarhet betraktas ofta som ett privilegium för stora företag eftersom de har tillräckliga medel för att förbättra sitt koldioxidavtryck (Rodgers, 2010). De små och medelstora företagens verksamhet är inte väl förstådd och dokumenterad, inklusive företagsetableringar inom samhällen, av vilka vissa är helt baserade på hållbara principer (Rodgers, 2010). Med tanke på att små och medelstora företag spelar en viktig roll för en hållbar utveckling är det viktigt att förstå de bakomliggande mekanismerna bakom varför små och medelstora företag är engagerade i SS inom samhällen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur små och medelstora företag kan främja en samhällelig förmåga att utveckla socialt hållbara metoder som inte bara tillfredsställer de nuvarande medlemmarnas behov utan också stöder framtida generationers förmåga att bibehålla en hållbar samhällen. Metod: På grund av den begränsade litteraturen om social hållbarhet inom ramen för små och medelstora företag i samhället, använder denna avhandling en explorativ forsknings design tillsammans med kvalitativa och abduktiva metoder. Den kvalitativa innehållsanalysen används vid kodning och analys av empiriska fynd, och den abduktiva metoden används för att utveckla en utvidgad ram för social hållbarhet inom samhällen. Slutsats: Syftet med denna studie var att få insikt i de initiativ som små och medelstora företag genomför för socialt hållbara samhällen och de hinder de står inför. Genom kvalitativ forskning inom olika sektorer av ekonomin (jordbruk, byggande, service, detaljhandel, tillverkning) och olika länder, har en empirisk förståelse för hur små och medelstora företag engagerar sig i sociala hållbarhets initiativ härletts. De empiriska rönen resulterade i en utvidgning av en social hållbarhetsram som föreslogs av Eizenberg och Jabareen (2017). I den utvidgade ramen infördes samhälleligt kapital som det femte konceptet för SS och dess huvudkomponenter är humankapital, socialt kapital, social sammanhållning, social integration, naturkapital och filantropiska kapital. Mångfalden av sektorer och länder gjorde det möjligt för oss att ta hänsyn till kontextuella skillnader och utveckla en internationell syn på sociala hållbarhets begrepp som är relevanta för samhällen.

Purpose – The purpose of this study is To investigate performance targets within a 3PLcompany and the effect they have on financial and social sustainability. To fulfil the purpose of the study two research questions has been conducted: How does a 3PL-company use performance targets to increase the company’s financial value? How are the employees affected by the present performance targets? Method – To fulfil the purpose of the study a case study has been conducted at a 3PL-company were performance targets to measure individual performance is used. Two methods to collect empirical data were used. These two were interviews and observations. In addition to these two methods, a literature study were conducted. Findings – The study resulted in that the performance targets affected both the companies economic and social sustainability. The performance targets are used to negotiate a sustainable contract with the clients and to contribute with growth to the company and this affects the employees both positive and negative. Implications – The study has contributed to highlight the knowledge gaps that were identified which are that performance targets on an individual level is rather unexplored and also that RBV has not been used in warehouse environment before. The study also contributes to how performance targets affect the employees in a 3PL-company. Limitations – The study that were conducted was a single case study and are therefore not as generalizable as a multiple case study. The interviewees had previous experience from warehouse organizations and therefore did not notice any affects from the performance targets. The study would have been strengthened by having interviewees who does not have previous experience from warehouse organizations who could have a different view on performance targets. / Syfte – Syftet med denna studie är Att undersöka prestationsmål inom ett 3PL-företag och dess påverkan på ekonomisk och social hållbarhet. För att uppfylla studiens syfte har två frågeställningar formulerat: Hur används prestationsmål inom ett 3PL-företag för att öka företagets ekonomiska värde? Hur påverkas de anställda av de nuvarande prestationsmålen? Metod – För att uppfylla studiens syfte har en fallstudie genomförts på ett tredjepartslogistikföretag där de använder prestationsmål för att mäta individers prestation. Två stycken datainsamlingstekniker användes för att samla in empiri till studien, intervjuer och observation. Utöver dessa två datainsamlingstekniker har en litteraturstudie genomförts. Resultat – Studien resulterade i att prestationsmål har en påverkan både på ett företags ekonomiska och sociala hållbarhet. Prestationsmålen används av tredjepartslogistikföretag för att kunna förhandla ett hållbart kontrakt med sina kunder och tillföra tillväxt till företaget och detta påverkar ett företagets anställda både positivt och negativt. Implikationer – Studien har bidragit till att belysa de kunskapsgap som identifierats vilka är att prestationsmål på individnivå är ett relativt outforskat område och att RBV inte har använts inom lagerverksamhet tidigare. och hur prestationsmål påverkar de anställda inom ett 3PLföretag. Begränsningar – Studien som genomfördes var en enfallstudie vilket innebär att studien inte är lika generaliserbar som en flerfallstudie. Intervjuernas respondenter hade erfarenhet inom lagerverksamhet och märkte därför ingen större påverkan av prestationsmålen. Studien hade stärkts av att ha respondenter som inte har erfarenhet inom lagerverksamhet då de kan ha en annan syn på prestationsmål.

Konstruktiv hantering av konflikter kan bidra till lärandesituationer. Som en del i att synliggöra det vardagliga arbetet lyfter studien pedagogers erfarenheter och upplevelser kring konflikthanteringsarbetet i förskolan. I en strävan att utveckla både värdegrundsarbete och verksamhet, har det efterfrågats och skett ett sökande efter kunskap och verksamma strategier för att hantera vardagliga konflikter mellan barnen. Konflikthantering utgör dock ett mångfacetterat fält, hanteras och uppfattas på olika sätt, både i arbetslag och verksamhet. Det praktiska arbetet kan därmed upplevas svårt av pedagogerna att orientera sig i och ett helhetsarbete genomsyrar därmed inte alltid verksamheten. Tankestilar är starkt sammankopplade med förhållningssätt vilket bidrar till att styra blicken mot hur arbetet med konflikter bör hanteras. Med pedagogernas blick riktad mot det ”det goda arbetet” kan lätt normer och värden osynliggöras inom verksamheten och påverka vad som blir möjligt för barnen att vara en del av. Studien belyser förskolors olika strategier att hantera konflikter och därmed vilka områden som fokuseras. Utifrån enkäter har pedagogernas svar utgjort en grund för att problematisera vilken roll konflikthantering och användandet av konflikthanteringsmodeller spelar i det relationella vardagliga arbetet -i strävan mot ett demokratiskt klimat och social hållbar utveckling. Resultatet visar att bland annat kunskap, tid och avsaknad av samsyn utgör faktorer som hindrar ett gemensamt arbete med konflikthantering i förskolan. Genom samtal, reflektion, granskning och utvärdering finns dock möjlighet att lyfta olika perspektiv och tankar kring använda strategier och hur de kan anpassas till verksamhetens ständigt reviderade behov. Där motsättningar ges utrymme får tankestilar möjlighet att mötas och utvecklas. Studien belyser därmed vikten av pedagogernas behov av utrymme för att löpande kunna granska och problematisera både förhållningssätt samt val av konflikthanteringsstrategier.

Made available in DSpace on 2016-04-25T16:45:17Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Mozart Nino.pdf: 747699 bytes, checksum: a30b483618c5881318f511a95142084f (MD5) Previous issue date: 2009-06-29 / This work intends to explore what a company should do and also how to do it, to offer to society social action projects, which could be seen and accomplished as business opportunities, innovation and competitive advantage. And also to present some management and planning tools and models which would help to put together a social dimension to the economic and environmental dimensions, in an integrated planning, decision making and execution of its corporate strategy, which contemplate the interdependence and the convergence of both company and society concerns in the core of the company strategic management process / Este trabalho se propõe a explorar o que uma empresa deveria fazer e também como fazê-lo, para oferecer à sociedade projetos de ações sociais que pudessem ser percebidas e realizadas como oportunidades de negócios, de inovação e de vantagem competitiva. E também a apresentar algumas ferramentas e modelos de gestão e planejamento, que permitiriam juntar uma dimensão social às dimensões econômica e ambiental, em um processo integrado de planejamento, tomada de decisão e execução de estratégia empresarial, contemplando uma interdependência e convergência dos interesses da empresa e da sociedade no centro estratégico da gestão da empresa

Denna studie undersöker processkedjan för att implementera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer. Hur kedjan ser ut från det att ett uppdrag ges av regeringen, till arbetet vidare hos den aktuella myndigheten för att sedan komma till hur arbetet tas vid ute hos kommuner och andra berörda aktörer. Ekosystemtjänster är de fördelar som vi människor får indirekt och direkt av naturen. Vi är beroende av att ekosystemen fortsätter producera tjänster som är livsviktiga för människans hälsa, välbefinnande samt för hela vår existens. Ett gemensamt arbete och hänsynsfullt nyttjande av våra resurser behövs för att säkerställa ekosystemtjänsterna. Att bevara, utveckla och nyskapa tätortsnära natur och grönområden kan resultera i stora samhällsvinster och att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen är ett steg i rätt riktning. Två etappmål togs fram 2018, där det ena målet innebär att kommunerna ska ha tillgång till en utvecklad metod gällande integrering av stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer senast år 2020. Det andra målet innebär att en majoritet av kommunerna senast 2025 ska ta tillvara och integrera ekosystemtjänster och stadsgrönska i planering, byggande och förvaltning. Studiens resultat bygger på hur långt kommunerna har kommit i arbetet med de två etappmålen, samt Boverkets insats i arbetet bakom den utvecklade metoden och med att nå ut med informationen till kommuner och andra aktörer. Resultatet innefattar även arbetet tillsammans med Naturvårdverkets då uppdraget skulle ske i samverkan med dem. Detta har genomförts med både kvalitativa och kvantitativa metoder, genom intervjuer och enkätutskick. / This study investigates the process chain for implementing urban greenery and ecosystem services in urban environments. This is done from the time the assignment is given by the government to the relevant authority, the continued work there, on to the work out at the municipalities and other relevant actors. Ecosystem services are the benefits that we humans receive indirectly and directly by nature. We are dependent on the ecosystems continuing to produce services that are vital to human health, well-being and for our entire existence. Commonly work and careful use of our resources are needed to ensure ecosystem services. Preserving, developing and innovating urban and green areas can result in great social benefits and integrating ecosystem services into physical planning is a step in the right direction. Two stagegoals were developed in 2018, where one goal means that the municipalities should have access to a developed method regarding the integration of urban greenery and ecosystem services in urban environments by 2020. The second goal means that a majority of the municipalities must use and integrate urban greenery and ecosystem services by 2025 at the latest, in planning, construction and management. The study result is based on how far the municipalities have come to work on the two stagegoals, as well as Boverkets work behind the developed method and with reaching out with the information to the municipalities and other concerned. The result also includes the work in conjunction with Naturvårdsverket when the assignment would take place in collaboration with them. This has been done with both qualitative and quantitative methods, through interviews and questionnaires.

Mit einer Bevölkerung von 6,8 Millionen Menschen gehört der Großraum Hyderabad zu den am schnellsten wachsenden städtischen Agglomerationen Südindiens. Das zentrale Thema dieser Dissertation ist die Erforschung der Zusammenhänge zwischen der fortschreitenden Urbanisierung und dem strukturellen Wandel in der peri-urbanen Landwirtschaft im Großraum dieser Megacity Darüber hinaus ist die Erforschung der Sichtweisen und Einstellung der Landwirte zum Thema Nachhaltigkeit für die Arbeit von herausragendem Interesse: z.B., welche Bedeutung hat die Auswahl des Anbausystems auf die Wahl der Anpassungsstrategien? In einer umfassenden Literaturübersicht zum Thema Urbanisierung und peri-urbane Landwirtschaft werden verschiedene Theorien dahingehend analysiert, welche Aussagen sich zu den Auswirkungen der Urbanisierung auf die peri-urbane Landwirtschaft treffen lassen. Wichtige Einflussfaktoren des sich vollziehenden strukturellen Wandels werden herausgearbeitet und die gängigsten Anpassungsmaßnahmen der peri-urbanen Farmer (z.B. zusätzlicher Einsatz von Familienarbeitskräften oder Wechsel in die Nebenerwerbslandwirtschaft), sowie der damit verbundenen Umweltauswirkungen vorgestellt und erklärt. Zudem wird Fragen nachgegangen, wie sich mehr oder weniger nachhaltige Entscheidungen erklären lassen, welche Rolle bei der Umstellung auf nachhaltige Praktiken der Landwirtschaft die Nutzung sozialer Netzwerke wie Familie und Nachbarschaft oder die Mitgliedschaft in bäuerlichen Organisationen spielen. Die Arbeit kommt zu dem Ergebnis, dass infolge der ökologischen Umstellung sich intensivere Kooperationen (collective action) ergaben, die wiederum in Konsequenz sowohl ökologische als auch soziale Nachhaltigkeit förderten. Dies bestätigt die theoretische Annahme, dass wirksame gesellschaftliche Beteiligungen Schlüsselfunktionen für soziale Innovationen darstellen, die zukünftige Politikgestaltung in den Randgebieten von Hyderabad beeinflussen könnten. / This thesis explores the ramifications of rapid urbanization on food production in the urban periphery of Greater Hyderabad Area, Southern city of India. In addition this dissertations unpack the wider questions related understanding of sustainability and sustainable farming by the agricultural actors in the urban periphery. The literature review draws attention to the various theories, concepts and pathways of change across the globe. The results particularly focusing on the Indian context indicate that in peri-urban farming along with the increasing cost of production there is associated environmental impacts.To lower these costs, farmers also expanded family labour and resorted to part time farming. In general current developments in the land use of agriculturists indicate an unsustainable use of natural resources where small farms are disappearing and medium size farms are increasing. Also, there is much emphasis on understanding the farmers’ prioritization about the three dimensions of sustainability. Findings reveal that majority of them prioritized the economic criteria rather than environmental and social, where the social sustainability perhaps faded out in the urban peripheries. These results explains the completely different understanding (connotation as well as association) of the term sustainability in this dynamic setting. In the end this dissertation has found that ecological challenge procured community (collective action) and thus prompted environmental sustainability as well as social sustainability confirming the theoretical claim that collective action and effective community participation are core elements of social innovation which might help to shape future politics in Hyderabad’s urban fringes.