Bakgrund: Människors ändrade levnadsförhållanden har under de senaste årtiondena resulterat i ökad psykisk ohälsa. Naturens påvisade hälsofrämjande effekter har varit grunden till den rehabiliteringsform som benämns naturunderstödd rehabilitering, NUR. Rehabiliteringsformen har visat sig vara effektiv för personer med stressrelaterade tillstånd. Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur professionella inom NUR hanterar sitt eget emotionella och deltagarorienterade arbete och hur de upplever deltagarnas rehabilitering.Metod: Vi har intervjuat sex professionella inom NUR. Empirin har analyserats med hjälp av socialpsykologiska teorier för att förstå relationen mellan professionella och deltagare.Resultat: Professionellas medmänskliga förhållande resulterar i trygga sociala band, vilket har en positiv effekt för deltagarens återhämtning. Vidare visar resultatet på att de professionellas förståelse för deltagarnas situation reducerar stigmatisering vilket bidrar till ytterligare en salutogen faktor. Professionellas ospecificerade roll mellan privatperson och yrkesutövare kan orsaka känslomässig belastning men att det blir en positiv effekt för deltagarna, då relationen och känslorna blir mer konkreta.Slutsatser: Relationer i naturunderstödd rehabilitering är en bärande faktor för en välfungerande NUR-verksamhet. Passion för arbetet har i slutändan mer värde än yrkeskompetens. / Background: In recent decades, peoples changed living conditions have resulted in increased mental illness. Nature's proven health-promoting effects have been the basis of the rehabilitation form, called nature-based rehabilitation, NBR. The form of rehabilitation has proven to be effective for people with stress-related conditions.Purpose: Our purpose is to investigate how professionals in NBR handle their own emotional and participant-oriented work and how they experience participants' rehabilitation.Method: We have interviewed six professionals working with NBR. Data has been analyzed using social psychological theories to understand the relationship between professionals and participants.Results: The professionals’ humanitarian relationships result in secure social bonds, which has a positive effect on the participant’s recovery. Furthermore, the results show that the professionals’ understanding of the participants’ situation reduces stigma, which contributes to another salutogenic factor. The unspecified role of the professionals between being civil and professional can cause emotional strain but it results in a positive effect on the participants as the relationship and feelings become more tangible.Conclusions: Relationships in nature-based rehabilitation are a key factor for a well-functioning NBR. In the end, the passion for the work has more value than professional skills.

This study focuses on how students in ninth grade at a Sweden school experience the security of their high school. Which factors affect safety the most and whether there is any difference between how girls and boys view security. The study is qualitative with a hermeneutic approach and the empirical data was collected through semi-structured group interviews with a total of 10 students. To analyze our results, we have chosen to use Scheff's social bonds, Bourdieu's social capital and Foucault's analysis of panopticon. The results showed that the interviewees perceive the general security at their school as good, but that there are situations that are uncomfortable and groups that contribute to an unsafe environment. Furthermore, it turned out that a strong unity, good relations with staff and classmates as well as camera surveillance were seen as security-creating factors.

Sexual harassment has existed for several decades and is still present in many differentindustries in Sweden. As the metoo movement grew, the topic became increasingly moreknown and current. This qualitative study is based on how management and employees at astate agency perceive preventative work aimed towards counteracting and neutralizing sexualharassments; moreover, the study also investigated whether the metoo-movement hasinfluenced this kind of prevention work. To be able to answer the study's question, aqualitative method was used in the form of eight semi-structured interviews. Based on theempirical data collected, we see that the perception of the preventive work differed betweenmanagement and employees. We want to believe that metoo has contributed to noticeablechanges in the organizational world.Based on information collected during some interviews, it can be stated that the metoomovement has not had a significant contribution to any adjustments in the organizationsprevention work: however, information collected from other interviews points towards therebeing major changes made to prevention work.The significant changes we have observed are updated guidelines and policies, employeesurveys, workplace meetings, and an updated intranet. We believe that sexual harassment isstill a major problem at workplaces and that there is a high number hidden statistic. / Sexuella trakasserier har funnits i flera decennier och finns även i dagsläget inom mångaolika branscher i Sverige. Ämnet blev mycket högaktuellt i takt med metoo-rörelsen. Dennakvalitativa studie är baserad på vilken uppfattning ledningen respektive medarbetare har i enstatlig myndighet på det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier dessutom om metoofenomenet har haft en inverkan på detta arbete. För att kunna besvara studiens frågeställninghar vi i utgått från en kvalitativ metod i form av åtta semistrukturerade intervjuer. Utifrån deninsamlade empirin har vi kunnat läsa av att uppfattningen om det förebyggande arbetetskiljde sig åt mellan ledning och medarbetare. Vi vill lita på att metoo har bidragit tillmärkbara förändringar inom organisationsvärlden. Vid vissa intervjutillfällen har vi kunnatkonstatera att metoo-rörelsen inte bidragit till några särskilda justeringar i organisationensförebyggande arbetet medan vid andra tillfällen har vi fått veta att det skett störreförändringar. De påtagliga förändringar vi har beaktat är uppdaterade riktlinjer och policys,medarbetarenkäter, arbetsplatsträffar och uppdaterad intranät. Vi anser att sexuellatrakasserier fortfarande är en stor problematik på arbetsplatser som består av ett stortmörkertal.

Psykisk ohälsa är ett stort problem och dess negativa konsekvenser drabbar individer, närstående och hela samhällen. För att komma åt problemen är det viktigt att det finns flera framgångsrika rehabiliteringsinsatser. Forskning har visat att naturen kan användas för att rehabilitera människor mot psykisk ohälsa. Syftet med examensarbetet var att undersöka de yrkesverksammas upplevelser av naturbaserad rehabilitering för individer med psykisk ohälsa. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju yrkesverksamma inom olika naturbaserade rehabiliteringsinsatser. Insamlad empiri analyserades därefter med hjälp av en tematisk analys. För att förstå och tolka empirin användes teorier inom socialpsykologi och en teori som berör naturens påverkan på människan. Tre huvudteman identifierades genom resultatanalysen: (1) kunskap; (2) läkning genom natur och djur; och (3) relationer. Inom huvudtemat kunskap visade resultatet att de yrkesverksammas yrkeskunskap och yrkeserfarenhet hade flertalet positiva konsekvenser i deltagarnas rehabiliteringsprocess. I det andra huvudtemat framkom insatsernas för- och nackdelar. Fördelarna var många och betydligt fler än nackdelarna. Den positiva påverkan berörde deltagarnas fysiska, psykiska, kognitiva och sociala mående och fungerande. I det sista huvudtemat framkom det att relationer hade en viktig roll i rehabiliteringsprocessen. Detta handlade om att deltagarna kom in i en gemenskap och att de yrkesverksammas förhållningssätt gentemot deltagarna var betydelsefullt för deltagarnas rehabiliteringsprocess. Naturbaserad rehabilitering, och de yrkesverksamma, kan därmed sägas vara viktiga faktorer för individers tillfrisknande. / Mental disorders is a major problem and its negative consequences affect individuals, relatives and entire communities. To address the problems, it is important that there are several successful interventions. Research has shown that nature can be used to rehabilitate people against mental disorders. The purpose of the study was to investigate the professionals' experiences of nature-based rehabilitation for individuals with mental disorders. Six semi-structured interviews were conducted with seven professionals' in various nature-based interventions. Collected empirical data were then analysed using thematic analysis. To understand and interpret the empirical data, theories in social psychology and one theory concerning the effects of nature were used. Three main themes were identified through the analysis of the results: (1) knowledge; (2) healing through nature and animals; and (3) relationships. Within the main theme knowledge, the results showed that the professionals' knowledge and experiences had a majority of positive consequences on the participants' rehabilitation process. In the second main theme, the advantages and disadvantages of the interventions emerged. The advantages were many and significantly more than the disadvantages. The positive impact affected the participants' physical, mental, cognitive, and social well-being and functioning. The last main theme emerged that relationships played an important role in the rehabilitation process. This centered about the fact that the participants entered a community and that the attitudes of the professionals towards the participants was important for the participants' rehabilitation process. Nature-based rehabilitation, and the professionals, can therefore be said to be important factors for individuals' recovery.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att utifrån frågeställningen “Hur upplever utrikesfödd hemtjänstpersonal relationerna till klienter, kollegor och ledning i en tätort i Mellansverige?” belysa möjliga utmaningar som personalen står inför i sitt yrke och hur deras utländska bakgrund påverkar interaktionerna med klienter, chefer och kollegor. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med anställda inom hemtjänsten i en liten kommun i mellan-Sverige. Resultatet visar att hemtjänstpersonalen i hög grad påverkas av att vara utrikes född i sin yrkesroll. Den utrikes födda hemtjänstpersonalen har upplevt diskriminering i arbetet, känner en press av att prestera bättre än sina svenska kollegor för att dels bli accepterade och dels bevisa sin kompetens.I analysen används intersektionalitetsteorin för att analysera diskriminering och hur faktorerna klass och status påverkar interaktioner mellan klienter, kollegor och chefer. Arlie Hochschild's teori om emotionellt arbete används för att förstå hur personalen hanterar och agerar i situationer där de utsätts för diskriminering. Avslutningsvis tillämpas Thomas Scheffs begrepp sociala band, för att förstå varför hemtjänstpersonalen agerar som de gör. / The purpose of the essay is to, based on the question "How do foreign-born home caregivers experience the relationships with clients, colleagues and management in a conurbation in Central Sweden?" highlight possible challenges that staff face in their profession and how their foreign background affects interactions with clients, managers and colleagues.. The study is based on eight qualitative interviews with employees in home care in a small municipality in central Sweden. The results show that foreign-born home caregivers are greatly affected by their foreign background in their profession. They have experienced discrimination at work and feel pressure to perform better than their Swedish colleagues to be accepted and to prove their competence. In the analysis, intersectionality theory is used to analyze discrimination and how class and status factors affect interactions between clients, colleagues, and managers. Arlie Hochschild's theory of emotional labor is used to understand how caregivers handle and act in situations where they are subjected to discrimination. Finally, Thomas Scheff's concept of social bonds is applied to understand why home caregivers act as they do.

Syftet med vår studie är att förstå hur ett logistikföretag främjar och skapar en god arbetsmiljö genom att arbeta med företagets globala värdepolicys. Genom uppförandekoder i hur företaget ska representeras ställs det krav på medarbetarna hur de ska agera i olika situationer. Empirin är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med en chef och sju anställda på ett och samma logistikföretag. Studien har en hermeneutisk utgångspunkt då det är medarbetarnas känslor och upplevelser som legat till grund för resultatet. Intervjuerna har analyserats utifrån följande teorier: Organisationskultur av Dag Ingvar Jacobsen och Jan Thorsvik samt Jan Winroth om flexibelt arbete i organisationsdesignen. Sociala band av Thomas Scheff och emotionellt arbete av Arlie Hochschild. Resultatet visade att medarbetarna uppskattar chefens ledarstil och ges stort utrymme i att utföra sina arbetsuppgifter under frihet. Arbetsgruppen har en central roll för de anställda och det är här de finner råd och stöd för varandra när de behöver det. De sociala banden mellan individerna stärks av stolthet i en vänskaplig arbetsmiljö och riskerade att försvagas av skamkänslor och det emotionella arbete de utsätts för vid kontakt med krävande kunder. / The purpose of our study is to understand how a logistics company promotes and creates a good work environment by working with the company's global value policy. Through codes of conduct in how the company is to be represented, requirements are placed on the employees how they should act in different situations. The experience is collected through semi-structured interviews with a manager and seven employees at one and the same logistics company. The study has a hermeneutic starting point as it is the employees' feelings and experiences that formed the basis for the results. The interviews have been analyzed based on the following theories: Organizational culture by Dag Ingvar Jacobsen and Jan Thorsvik and Jan Winroth on flexible work in organizational design. Social Bonds by Thomas Scheff and Emotional Labor by Arlie Hochschild. The results showed that the employees appreciate the manager's leadership style and are given a lot of freedom in performing their tasks. The work group has a central role for the employees and this is where they find advice and support for each other when they need it. The social bonds between individuals are strengthened by pride in a friendly work environment and risked being weakened by feelings of shame and the emotional labor they are exposed to when dealing with demanding customers.

Syftet med studien är att undersöka hur gängmedlemmar lyckats lämna sitt gäng. Denna kvalitativa studie undersöker fyra gängmedlemmars personliga resa ut ur sina respektive gäng, och hur de upplevde samhällsinsatser och ibland bristen på dem. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer som analyserades med en tematisk analys. Under litteratursökningens gång upptäcktes en märkbar kunskapslucka i tillgänglig forskning om hur människor lämnar kriminella gäng. Det finns dock studier gjorda om vägen in i ett gäng. Resultatet av intervjuerna har tolkats utifrån push- och pull-teorin och teorin om sociala band. Resultaten tyder på att majoriteten av de tillfrågade lämnade sina gäng på grund av rädsla för att bli skjutna, antingen för sig själv eller familjemedlemmar. En annan viktig anledning till att de tillfrågade lämnade sina gäng var för att de hade yttre motiv och möjligheter, såsom: en ny relation, att skaffa barn eller att flytta till en annan stad. Personer som har lämnat gängkriminalitet upplevde ofta samhällsinsatserna som otillräckliga och därmed bristande. Enligt deras upplevelse litade socialarbetaren inte helt på eller lyssnade på dem. Andra typer av insatser som respondenterna hade önskat var: familjebehandling i hemmet, mentorskap eller olika återinträdesinsatser för att bli bättre integrerade i samhället efter att ha lämnat ett gäng. Studien visade att det finns ett behov av ytterligare forskning gällande utfallet av olika insatser. Det behövs också ytterligare forskning kring socialarbetarens roll, vad de kan göra och vad de bör göra, för att underlätta vägen ut ur ett gäng. / The purpose of the study is to investigate how gang members succeeded in quitting their gang. This qualitative study examines the personal journey of four gang-members out of their respective gangs, and how they experienced the societal efforts and sometimes the lack of them. The study was carried out with the help of semi-structured interviews which were analyzed with a thematic analysis. Surprisingly, there was a noticeable gap in available research in how people leave criminal gangs. There are however studies done on the way into a gang. The result of the interviews have been interpreted based on the push- and pull-theory and the theory of social bonds. The results indicate that the majority of respondents left their gangs due to fear of getting shot, either themselves or family members. Another major reason why the respondents left their gangs is because they had other external motivations and opportunities, such as: a new relationship, having a child, or simply relocating to another city. However, the former gang members often experienced that societal interventions were lacking. In their experience the social worker didn't fully trust or listen to them. Examples of interventions that could have benefitted, according to the respondents, are: family treatment at home, mentorship, or re-entry interventions to get better integrated into society after leaving a gang. The study showed that there's a need for further research regarding the potential outcome of each type of intervention. There is also a need for further research regarding the role of social workers, what they can do, and what they should do, in order to facilitate the way out of a gang.

Brottsligheten i Sverige har ökat. Två av fem individer återfaller i brott efter frigivning. De individer som lever i utanförskap och kriminalitet är i en utsatt position. Flertalet av kriminalvårdens klienter har behov av insatser från olika verksamheter för att klara sig från återfall i kriminalitet. Syftet med studien är att få en djupare förståelse om vad före detta kriminella anser har varit betydelsefullt i deras process att lämna sin kriminella livsstil. Syftet är även att belysa vilken inverkan kriminalvården och socialtjänstens insatser har utgjort i denna process. De frågeställningar som studien ämnar besvara är: Vad har varit betydelsefullt för att kunna lämna den kriminella livsstilen? Vilken betydelse har insatser från kriminalvården utgjort i processen att lämna den kriminella livsstilen? Vilken betydelse har insatser från socialtjänsten utgjort i processen att lämna den kriminella livsstilen? För att besvara dessa frågor har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med medlemmar från KRIS och X-cons. Resultatet har analyserats utifrån teorin om sociala band samt tidigare forskning inom den valda studiens område. Det informanterna har uppgett som mest betydelsefullt är att känna ett sammanhang och meningsfullhet till sådant som sysselsättning, fritid och sociala relationer. Det som också har haft betydelse är de vändpunkter som informanterna har kommit i kontakt med. Dessa har varit sådant som fängelsestraff, försämrad hälsa, kontakt med föreningar och insatser från kriminalvården och socialtjänsten som sedan lett dem till insikt och möjlighet till förändring av deras livssituation. / Crime in Sweden has increased. Two out of five individuals reoffend after release from prison. Those individuals who are living in alienation and crime are in a vulnerable position. Most of the prison service and probation clients are in need of support from various authorities in order to desist from crime. The aim of this study is to gain a deeper understanding of what ex-criminals think has been important in their process to leave their criminal lifestyle. It also aims to view the impact of prison service and probation and social services support in this process. The questions which the study intends to answer are: What has been important to be able to leave the criminal lifestyle? How important has the efforts of the prison and probation service been in the process of leaving the criminal lifestyle? How important has the efforts of social services been in the process of leaving the criminal lifestyle? To answer these questions, we used a qualitative approach. Eight semi-structurerd interviews were conducted with members of KRIS and X-cons. The results have been analyzed according to the theory of social bonds and previous research of the selected study field. The informants have indicated that the most important factor is to feel a connection and meaningfulness such as employment, leisure and social relationships. What also played an important role were the turning points that the informants have come in contact with. These have been such as a prison sentance, impaired health, contact with organizations and efforts of prison and probation service and social services which then led them to the knowledge and ability to change their lives.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka viktiga faktorer till att individer lyckas lämna en kriminell livsstil. Detta är av intresse att undersöka då politiker och andra aktörer i samhället som arbetar med att bekämpa kriminalitet får kunskap om dessa faktorer och kan arbeta utifrån det. Tillvägagångssättet för studien har varit en kvalitativ innehållsanalys baserat på semistrukturerade intervjuer. Studiens syfte har besvarats genom intervjuer med fyra personer från föreningen KRIS - Kriminellas revansch i samhället. Samtliga intervjupersoner har tidigare suttit i fängelse och haft en kriminell livsstil som de har lämnat. I resultatet pekades sju faktorer ut som viktiga för att kunna lämna en kriminell livsstil - individens spiritualitet, att individen varit med om vändpunkter som gett en tankeställare, individens inre övertygelse, gemenskap,ett adekvat myndighetsstöd, identifikation och nykterhet. Faktorerna har varit viktiga både enskilt och tillsammans med varandra. Denna studie visar även på ett varierande och delvis bristfälligt stöd från myndigheter i individers process av att lämna en kriminell livsstil. Resultatet har analyserats med hjälp av de teoretiska perspektiven: kontrollteori, stämplingsteori, Parks meningsskapande teori och resiliens. / The overall purpose of this study is to investigate important factors for individuals' criminal desistance process. This is of interest to investigate in order for politicians and other actors in society who work to combat criminality to gain knowledge of these factors so they can work based on that knowledge. The approach in the study has been a qualitative content analysis based on semi-structured interviews. The purpose of the study has been answered through interviews with four people from the association KRIS - Kriminellas revansch i samhället. All of the interviewed persons are former prisoners and have in the past lived a criminal lifestyle which they now have left. In the results, seven factors were identified as important for being able to leave a criminal lifestyle - the individuals connection to spirituality and religion, that the individual experienced turning points which contributed to the person having an eye-opener, possessing an inner conviction, the access to a prosocial community, an adequate support from authorities, identification and sobriety. These factors have been important both individually and combined with each other. This study also shows a varying and a partly inadequate support from authorities during individuals' desistance process. The result has been analyzed with help from several theoretical perspectives: control theory, labeling theory, Parks theory of meaning making and the theory of resilience.