Idag är det kustnära eller det s.k. litorala området i fokus för många av världens mariner. Det finnsolika syften med att genomföra operationer i det litorala området men det huvudsakliga syftet äratt tillse att sjötransportförbindelserna som till största del sker i det litorala området fungerar.Andra syften är t.ex. att med expeditionära styrkor kunna påverka en situation på land eller somSverige operera i det litorala området i syfte att försvara sig. De uppgifter som ska lösas i detlitorala området inkluderas av begreppet Littoral Warfare, men vad betyder det för de olikanationerna?Denna uppsats jämför hur USA, Storbritannien och Sverige ser på det litorala området ochbegreppet Littoral Warfare. Undersökningen kopplas till vilka målsättningar nationerna har inomdet litorala området, vilka metoder de avser nyttja samt vilka medel som finns att tillgå för att lösauppgifter i det litorala området. Undersökningen genomförs genom att jämföra de olikanationernas doktriner för att ge ökad förståelse av begrepp som används i gemensammaoperationer och med avsikt att minska risken för missförstånd.Undersökningens resultat visar att nationerna har samma uppfattning avseende vad begreppetLittoral Warfare innebär men att uppfattningen om vilket det litorala området är skiljer sig.Målsättningarna mellan nationerna är till viss del också särskiljande då t.ex. Sverige har en merdefensiv hållning än de andra nationerna. Skillnader som framkommer avseende val av metod ärmer en resursfråga än vilka mål nationen vill uppnå i det litorala området. / Nowadays, the coastal and littoral areas are in focus for most of the navies and marines in theworld. There are a number of different purposes for a navy to conduct littoral operations. Onepurpose could be to ensure functioning sea lines of communication, which most times areestablished in this part of the sea. Another purpose could be to influence the situation ashore withan expeditionary force. Furthermore, the littoral area could be used to defend a nation, which is thecase in Sweden. Missions and tasks supposed to be conducted in the littoral areas are gatheredunder the heading of Littoral Warfare, but what does this term imply for different nations?This research compares how the US, Great Britain and Sweden views the littoral area and the termLittoral Warfare. The research is connected to what objectives these nations have in the littoralarea, what methods they intend to use and what means they have available to accomplish theirobjectives. In order to increase the knowledge for the different terms used in combined jointoperations and to minimize the risk of misunderstanding, this research is comparing the doctrinesof the nations mentioned above.The result of this comparison shows that these nations have the same general understanding of theterm, Littoral Warfare, but their notions on the actual area considered as littoral are divergent.Furthermore, there is some diversity between the nations regarding their objectives where Swedenfor instance, has a more defensive approach compared to the others. Finally, the differences thatcomes to light regarding what methods to use in the littoral area, depends on what means areavailable, more so than the objective itself. / Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 07-09

2000-talet markerade födelsen av en ny sorts terrorism. Sedan dess har Europa fått utstå frekventa terrorattacker vilket resulterat i att länder antagit strängare lagar och kontrollåtgärder för att bekämpa terrorismen. Mot bakgrund av detta är uppsatsens syfte att försöka svara på om strängare anti-terrorlagstiftning i Frankrike och Storbritannien kan medföra omfattande begränsningar i människors grundläggande fri-och rättigheter. Genom att använda sig utav en rättsdogmatisk metod och en komparativ metod har uppsatsen kritiskt granskat internationella konventioner, lagstiftningar, rättsfall, vetenskapliga artiklar och doktrin i syfte att besvara följande frågeställningar; vad krävs för att länder ska kunna deklarera allmänt nödläge och således ha en lagstadgad rättighet att derogera från eller begränsa vissa mänskliga rättigheter? Vilka rättsliga åtgärder gällande preventiv häktning och andra kontrollåtgärder har Frankrike och Storbritannien tagit i syfte att bekämpa terrorism och riskerar dess inskränkningar att kränka artikel 5 EKMR? Hur regleras rätten till icke-diskriminering i artikel 14 EKMR?  Uppsatsen har också försökt att svara på om de eventuella begränsningarna av människors rättigheter kan försvaras genom John Finnis rättsteori och tankar om mänskliga rättigheter.                             Den första slutsatsen som nås i uppsatsen är att terrorism kan utgöra ett accepterat allmänt nödläge enligt artikel 15 EKMR då det uppfyller artikelns rekvisit. Därmed är både Frankrikes och Storbritanniens deklarerande av allmänt nödläge accepterat och lagligt enligt artikel 15 EKMR. Uppsatsens andra slutsats slår fast att Frankrikes och Storbritanniens lagstiftningar gällande preventiv häktning kan utgöra en möjlig kränkning av artikel 5 EKMR då lagstiftningarna saknar kravet på förutsägbarhet. Studien har också påvisat att lagstiftningarna gällande preventiva häktningar riskerar att användas för generella misstankar om terrorism vilket också kan utgöra en möjlig kränkning av artikel 5 EKMR. Uppsatsen sista slutsats är att dessa lagstiftningar riskerar att diskriminera vissa samhällsgrupper om de tillämpas på ett felaktigt sätt, t.ex. endast mot icke-medborgare. / The 21st century marked the birth of a new kind of terrorism. Since then, Europe has suffered frequent terrorist attacks, resulting in countries adopting stricter laws and control measures to combat terrorism. The aim of this thesis is therefore to investigate if stricter anti-terrorist legislation in France and Great Britain can lead to unlawful limitations on human rights. The thesis critically examines international conventions, legislation, case law, articles, and doctrine by using an investigative approach and a comparative method to answer the following questions; what is required for countries to declare a state of emergency and thus have a statutory right to derogate from or limit certain human rights? What legal measures regarding preventive detention and other control measures have France and Great Britain adopted to combat terrorism and does the limitations violate Article 5 of the ECHR? How is the right to non-discrimination regulated in Article 14 of the ECHR? The thesis also aims to clarify if any limitations of human rights can be justified by the legal theories of John Finnis.                                                                                                                               In conclusion, the thesis reveals that terrorism can constitute a state of emergency according to Article 15 of the ECHR.  Thus, both France and Great Britain's declarations of states of emergency are accepted and legal in accordance with Article 15 of the ECHR. Furthermore, the thesis states that the legislation in France and Great Britain, which regulate preventive detention, may constitute a possible violation of article 5 ECHR, due to its lack of predictability. The thesis has also shown that the legislation regarding preventive detention may constitute a violation of article 5 ECHR if its applied wrongfully and thus, may also constitute a violation of article 14 ECHR.

Storbritannien har traditionellt sett bejakat kulturell mångfald som en del av det brittiska samhället, ”en gemenskap av gemenskaper”. De våldsamheter som uppstod mellan asiatiska och vita ungdomar, polis och medlemmar ur högerextrema organisationer i flera nordengelska städer sommaren 2001 markerade emellertid en brytpunkt i den brittiska diskursen om integration och kulturell mångfald, vilken förstärktes ytterligare i de politiska svaren på självmordsbombningarna i Londons tunnelbana 2005. En rad utredningar och rapporter publicerades som signalerade ett tydligt politiskt skifte från fokus på antirasism och skillnadstänkande till en betoning av en gemensam nationell identitet över de kulturella skillnaderna och vikten av att skapa sammanhållning kring en uppsättning ”brittiska värden”. Med hjälp av Laclau och Mouffes teorier identifikation, gruppbildning och makt och Foucauls fokus på problemformulering, analyserar jag hur makt på olika sätt aktiveras i den nya sammanhållningsagendan och problematiserar de processer genom vilka den brittiska regeringen försöker skapa en förstärkt nationell gemenskap. I uppsatsens sista del för jag samman resultaten i en diskussion kring hur man hade kunnat problematisera det annorlunda och vilka alternativa berättelser som faller utanför blickfånget i diskursen kring ”community cohesion”.

The object of this essay was, first, to study what advantages parliamentary members in the participating countries argue that their country gains when university students study abroad via ERASMUS, and, second, to study two factors that might affect what advantages that are emphasised by the parliamentary members in the participating countries. To achieve this object, two research questions were posed regarding what advantages of the ERASMUS Programme are mentioned in the parliamentary debate in three countries, United Kingdom, Sweden and Germany, and regarding whether the parliamentary debate is different between the countries as concerns what advantages are emphasised. Subsequently another two research questions were studied, regarding whether the countries’ different positions in Europe and the existence of euroscepticism in these countries affect what advantages of the ERASMUS Programme are emphasised in the parliamentary debate. The study was carried out using argumentation analysis, in which the arguments for participation in the ERASMUS Programme presented in the parliamentary debates were compiled and grouped together according to whether they refer to economic and professional advantages or to cultural and social advantages. The results of the study showed that there are differences between the countries regarding what advantages are emphasised in the parliamentary debate. After a discussion of the countries’ different positions in Europe and the existence of euroscepticism in these countries, the conclusion was that a country’s position in Europe does not affect what advantages of the ERASMUS Programme that are emphasised in the parliamentary debate, while the level of euroscepticism in a country does affect what advantages are emphasised.

This master thesis constitutes a review of literature from a post-colonial perspective to analyze the current conflict in south Sudan between the ethnic groups, the Nuer and the Dinka. The method used in this work is qualitative, with elements of hermeneutics. The work is based on the theories of postcolonial theory and the ethnicity and assumes the thesis of the grooves of the colonial era are also found in south Sudan and in particular by the ethnic groups that today live in the country. The aim of the thesis is to investigate the role of the colonial times have been, in the question of how the ethnic pattern looks in today's south Sudan, but also find out how the emergence of the current conflict in the country can be seen as a colonial consequence. The result shows that colonialism had a major impact on the population in the southern region and by the policy, the oppression and the new ranking structures in south Sudan strengthened the hatred between the ethnic groups and the conflict between the Nuer and Dinka could live on.

Sammanfattning: Denna uppsats ämnar ta reda på vilket förhållande de fyra brittiska partierna; Det Konservativa Partiet, Labour, Liberaldemokraterna och UKIP vill att Storbritannien ska ha till EU framöver. Uppsatsens utgångspunkt är debatten kring den folkomröstning Storbritannien kommer att genomföra angående EU-medlemskapet 23e juni 2016. Fokus i uppsatsen ligger på partiernas syn på statens roll i samhället och staters roll i internationell politik. Uppsatsen svarar även på vilka konsekvenser partierna ser som möjliga vid respektive utfall av folkomröstningen och vilka ämnen man lägger tyngdpunkt på i debatten. För att få svar på frågorna genomförs en beskrivande idéanalys. Som teoretisk grund används Europeisk integrationsteori och internationella relationer, IR-teori. Uppsatsen visar att partiernas inställning till EU och utrikespolitik inte är uniform. Inom gruppen partier som vill att Storbritannien blir kvar i EU ryms en mängd motsägelsefulla åsikter och vad ett eventuellt utträde ur EU skulle leda till är trots djupgående debatt mycket oklart.

Klimatproblematiken som ett Collective Action problem är oerhört komplext då klimatet inte är nationsbundet utan berör hela världen, vilket i sin tur gör att alla världens stater är inkorporerade i ett gigantiskt klimatproblem. Komplexiteten blir ännu mer påtaglig på grund av den globala marknaden där stater såväl som andra aktörer opererar transnationellt. Första nation att lagstifta om ett klimatförändringsmål var Storbritannien som 2008 antog den så kallade Climate Change Act med huvudsyfte att 2050 ha minskat de nationella växthusgasutsläppen med 80 procent, jämfört med 1990 års utsläppsnivå (Climate Change Act 2008). Drygt 9 år senare har den svenska regeringen lagt fram en proposition (Prop. 2016/17:146) gällande ett klimatpolitiskt ramverk som föreslår nya klimatmål samt en klimatlag för att Sverige ska få en stabil och långsiktig klimatpolitik. Det Klimatpolitiska ramverket ska bidra till att Sverige år 2045 har minskat sina växthusgasutsläpp med 85 procent jämfört med 1990 års nivå. Studien syftar till att jämföra Storbritanniens och Sveriges klimatlagar för att sedan väga detta mot vilka krav som ställs teoretiskt för att institutioner ska kunna lösa kollektiva dilemman av den här digniteten. En fallstudiemetodik har använts för att kunna jämföra Storbritanniens och Sveriges klimatlagar både gentemot de teoretiska kraven som ställs för institutioner men även för att kunna jämföra länderna emellan i en Cross-Case slutsats. Studiens analysramverk har utgjorts av Ostrom´s (2005) "Grammar of institutions" därefter har ländernas klimatåtaganden studerats och studien visar på att den brittiska Climate Change Act och den svenska Propositionen för ett klimatpolitiskt ramverk i det stora hela är väldigt lik varandra. Den största iakttagelsen som studien gör är att det för båda länderna finns tydliga brister och då främst när det gäller avsaknaden av sanktioner eller rättsliga påföljder givet att staterna inte följer klimatlagarna.

This study aims to test the strength of Shaun Clarkes air theory SPOT-bombing for small nations, to see if the theory could be of good use for all the small states around the world which are not able to master the capacity needed for large nation air theories. The British use of airpower during the Falkland war serves as case which is compared to the SPOT-bombing theory. The British task force, although much smaller than the Argentine military force, succeeded to win the war through extensive use of airpower. The studies analytic results reveal that the indicators taken from the air theory are not found to any greater extent in the British use of airpower during the war. Therefore this study is not able to strengthen or falsify Clarkes air theory as a whole, but reaches the conclusion that using unconventional methods are useful for a smaller state to get effect on strategic level against a larger opponent. Still, after this study there is more work to be done to test the relevance of the SPOT-bombing for small nations air theory, to be able to state if it is worth for small states to base their airpower doctrines upon it.

When too many afford too little, one could claim that a housing market is malfunctioning. The United Kingdom and Sweden suffer from housing shortages in the major cities, creating low affordability, great strain on lower income groups and worse foundation for social sustainability. Considering matters such as different housing histories, political ideologies and policies, Sweden and the UK may seem quite unalike at first, resulting in expectations for two ‘distinct’ housing shortages. However, when a more thoroughly examination is made, it is possible the situation may appear different. Perhaps, it is even possible solving the British and Swedish housing shortages with the same solutions; two birds with one stone.    The purpose with this thesis is to: analyse and compare the British and Swedish housing histories, identify challenges, present a few options to solving today’s low affordability, discuss how these shortages are solved so that affordable housing is obtained in both countries.    To investigate this, the four questions:   1.    Do Sweden and the UK have similar housing histories, and have they contributed to today’s shortages?   2.    Are there similar housing challenges in Sweden and the UK?   3.    Are there the same solutions to the housing shortages of Sweden and the UK?   4.    Which are the most effective options for achieving an affordable housing future?   ; were asked and tried to be answered.    The intentions are that this thesis will be of use to housing debates in both countries, planners, professionals and decision makers, as well as interested and affected laymen, in search for knowledge concerning the reality they are faced with.    Through examining the British and Swedish housing histories from 1946 to 2018, policies during the eras of the ‘Welfare State’, the ‘Liberal Society’ and the ‘State of Crisis’, the affordability challenges of tomorrow where formulated. To find possible options to face these challenges, five experts in the UK were interviewed, leading up to the four options concerning affordability; the market liberal: lowering construction cost and building smaller homes, and the social: local authority development / council housing and policy changes to increase social values in land.    After analysing pros and cons with these options, their effect on increasing affordability and social sustainability were discussed, along with preventing further deregulation and privatisation of the housing markets as well as investing more in the countryside.    The final recommendations and conclusions conclude that policies in both countries need to be changed if these housing shortages are to be truly ended and long-term sustainability on the housing markets achieved. To obtain affordability and stable housing markets, attitudes and policies throughout the societies would have to change towards viewing homes more as a human right, rather than a commodity. Another conclusion is that local authorities/councils have proven themselves to be capable developers in the past, which they can become yet again but only if the current systems change. / När alltför många har råd med alltför lite, kan man hävda att en bostadsmarknad fungerar felaktigt. I Storbritannien och Sverige råder bostadsbrist i storstäderna, vilket belastar låginkomsttagare och skapar en sämre grund för social hållbarhet. Med hänsyn till ämnen så som olika förflutna, politiska ideologier och politik, kan Sverige och Storbritannien i första hand tyckas vara ganska olika, vilket resulterar i förväntningar efter två "distinkta" bostadskriser. Dock, efter en grundligare undersökning är genomförd, kanske situationen uppfattas annorlunda. Kanske är det till och med möjligt att lösa de brittiska och svenska bostadskriserna med samma lösningar, så som det heter på engelska; two birds with one stone.    Syftet med denna avhandling är att: analysera och jämföra historien rörande bostadssituationen i Sverige och Storbritannien, identifiera utmaningar, presentera några alternativ för att lösa dagens kriser samt att diskutera hur dessa kriser bör lösas så att en hållbar morgondag blir uppnådd i båda länderna.    För att undersöka detta, ställdes de fyra frågorna:   1.    Har Storbritannien och Sverige ett liknande förflutet vad gäller bostäder och har dessa bidragit till dagens kriser?   2.    Finns det liknande utmaningar berörande bostäder i Storbritannien och Sverige   3.    Finns det samma lösningar på bostadskriserna i Storbritannien och Sverige?   4.    Vilka är de mest effektiva alternativen för att uppnå en hållbar framtid?   ; vilka försöktes besvaras.    Avsikten är att denna avhandling kommer vara till nytta för bostadsdebatten i båda länderna, planerare, professionella och beslutsfattare samt intresserade och påverkade lekmän på jakt efter kunskap om den verklighet de står inför.    Genom att undersöka hur den brittiska och svenska bostadssituationen tidigare sett ut, från 1946 till 2018, politiken under ”välfärdsstatens”, ”det liberala samhällets" och "staten i kris" eror, har utmaningarna för att uppnå en billigare morgondag formulerats. För att hitta möjliga alternativ för att möta dessa utmaningar, intervjuades fem experter i Storbritannien, vilket ledde fram till de fyra alternativen: de marknadsliberala; sänka byggkostnader och bygga mindre bostäder, samt de sociala; lokala myndigheters bostadsbyggande / kommunalt bostadsbyggande och politiska förändringar för att öka markers sociala värden vid utveckling.    Efter att ha analyserat för- och nackdelar med dessa alternativ diskuterades deras effekt på ökad köpkraft och social hållbarhet, att förhindra ytterligare avregleringar och privatiseringar av bostadsmarknaderna samt att investera mer i landsbygden.    De slutliga rekommendationerna och slutsatserna fastställer att politiken i båda länderna behöver ändras om dessa bostadskriser verkligen ska lösas och långsiktig hållbarhet på bostadsmarknaden uppnås. För att få överkomliga priser och stabila bostadsmarknader skulle attityder och politik i hela samhället behöva förändras mot att betrakta hem mer som en mänsklig rätt snarare än en vara. En annan slutsats är att lokala myndigheter / kommuner tidigare har visat sig vara kapabla bostadsutvecklare, vilket de kan bli igen men bara om de rådande systemen förändras.

Syftet med denna uppsats var att besvara följande frågeställning: 1) Hur gestaltas den polska självständighetsmarschen och dess deltagare? Går det genom öppen kodning att hitta återkommande frames? Går det att se nationella skillnader? 2) Hur förhåller sig gestaltningen till tidigare journalistisk forskning om hur demonstrationer gestaltas? Kännetecknas gestaltningar av de frames som i hög utsträckning används? Går det att se nationella skillnader? 3) Hur återspeglar framställningar av självständighetsmarschen hur journalister i de olika undersökta länderna förhåller sig till objektivitetsideal enligt en liberal modell? Frågeställningen besvarades genom en tvådelad kvantitativ objektivitetsanalys samt en tvådelad kvalitativ gestaltningsanalys. Resultatet av den första delen av den kvantitativa undersökningen visade att objektivitetsideal förknippade med hur informationskällor används var relativt lika; objektivitetsideal återspeglas inom detta område på ett relativt likartat sätt länder emellan. Resultatet av den andra delen av den kvantitativa undersökningen visade relativt stora skillnader mellan hur inrikes (polska) medier samt utrikesmedier beskriver marschen. Tydligast i detta sammanhang var att 46% av de utländska nyhetstexterna kallade marschen helt högerextrem, medan endast 7% av de polska nyhetstexterna kallade den i helhet som högerextrem. Liknande siffror kunde ses om man bytte ut begreppet ”högerextrem” mot ”nationalistisk”. I gestaltningsanalysens första del, kunde fem olika mindre ramar som beskrev marschens deltagare (”stöttade av regeringen”, ”representanter av allmän opinion”, ”vandaler/huliganer”, ”extremister” och ”harmlösa”) identifieras, och dessa bildade tillsammans en övergripande gestaltningsram. Den övergripande ramen gick att tillämpa på de flesta texter som analyserades. Resultatet av den andra delen visade att Dardis (2006) kartlagda marginaliseringsfigurer (som forskning visat frekvent använts i tidigare journalistisk forskning om demonstrationer) användes i liten utsträckning. Gestaltningsanalysen visade, tillskillnad från objektivitetsanalysen, relativt lika beskrivningar i samtliga länders medier, även om det gick att se nationella skillnader.När det gäller objektivitetsideal så indikerar resultatet generellt att journalister i Polen inom detta sammanhang förhåller sig annorlunda till västerländska objektivitetsideal, alternativt att journalister förhåller sig annorlunda till objektivitetsideal när det gäller utrikes- jämfört med inrikesrapportering.