The purpose of this essay is to analyse how five small municipalities in Sweden handle and represent LGBTQ-people. This analysis uses the method What´s the Problem represented to be? created by Carol Bacchi and Susan Goodwin, which purpose is to analyse policy documents through a poststructural lens. The method has been combined with queer theory and queer time to analyse how subjectivity is represented in the documents. The findings conclude that the municipalities do represent LGBTQ-people in some compacity but that the documents struggle to explain sexuality and struggle with finding solutions that include nonbinary people. The documents also tend to represent LGBTQ-people as victims in the documents through the focus on discriminatory actions against LGBTQ-people.

I denna studie undersöktes förskollärares perspektiv kring deras arbete med barns trygghet och anknytning samt vilka förutsättningar barnen ges till detta, kopplat till deras första introduktion i förskolan. Studien har en kvalitativ design och grundar sig på intervjuer med åtta förskollärare från fyra olika förskolor. Resultatet visade generellt en samstämmig syn hos förskollärarna, där viktiga aspekter var att en trygg anknytning kräver tid, att kontakt med vårdnadshavare har betydelse för att knyta an till barnet och att förskollärare behöver anpassa sina strategier eftersom introduktionen kan skilja sig från barn till barn. Utifrån anknytningsteorin och dess centrala begrepp stärktes resultatet. Resultatet stämde även överens med mycket av den tidigare forskningen som bland annat nämner att tid är en viktig faktor för att skapa anknytning. Studien bidrog i sin helhet med kunskap kring förskollärares syn på sitt arbete med barns trygghet och anknytning kopplat till deras första introduktion i förskolan.

Denna studie handlar om pedagogers (förskollärare och barnskötare) planeringstid i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och rektorer i förskolan förhåller sig till planeringstid, samt om de upplever att den planeringstid som ges är tillräcklig i tid för att sträva mot högre kvalitet i enlighet med läroplanen för förskolan. Vi har undersökt huruvida pedagoger i förskolan får rätt förutsättningar av rektorer för att möjliggöra utveckling och lärande genom en enkät som metod för datainsamling. Enkäten skickades ut i facebookgrupper där både verksamma förskollärare, barnskötare och rektorer fick delta. Vi har använt ramfaktorteorin som analysverktyg för att analysera studiens insamlade data. Denna teori har medfört att resultaten har kunnat tolkas utifrån olika ramar som styr förskolans verksamhet, samt hur detta påverkar planeringstiden och kvaliteten på utbildningen. Studiens resultat visar att mängden planeringstid varierar mellan förskolor. Vidare visar resultatet att samtliga informanter belyser vikten av planeringstid, där majoriteten av informanterna lyfter att de har för lite planeringstid. En konsekvens av detta beskrivs vara att barnens lärande påverkas negativt samt att förskollärare känner sig stressade och otillräckliga. Förutsättningar för att planeringstiden ska bidra till ökad kvalitet beskrivs i studiens resultat vara ett gott samarbete mellan arbetslag och rektorn.

Syftet med denna studie är att utforska vad 14 lärare i grundskolans låg- mellan- och högstadium anser vara viktiga faktorer för framgångsrik fortbildning, samt att utifrån det resonera kring hur specialpedagoger kan arbeta för att främja framgångsrik fortbildning. Bakgrunden till studien är egna och kollegors erfarenheter av att fortbildningsinsatser inte alltid, eller till och med sällan, får en varaktig effekt på lärares undervisning och elevers lärande, den senaste tidens debatt om effekterna av lärares fortbildning samt ett intresse för hur man som specialpedagog kan bidra i arbetet med fortbildning på en skola. Tidigare forskning om vad som leder till framgångsrik fortbildning är omfattande, men trots det verkar denna kunskap sällan tas tillvara. Ambitionen med studien är att sprida kunskap om framgångsfaktorerna samt lyfta specialpedagogens roll i arbetet med fortbildning i skolan. Studien utgår ifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori som utifrån olika systemnivåer analyserar vad det är som påverkar en individs utveckling.                           Resultatet visar att lärare anser att faktorer för framgångsrik fortbildning handlar om att man behöver utgå ifrån lärares och elevers behov vid val av fortbildningsinsats, att fortbildningen behöver kännas relevant, erbjuda konkreta verktyg och oftare vara ämnesrelaterad. Tid, engagemang från skolledningen och kollegialt samarbete anses också vara centralt. Tidigare forskning lyfter utöver dessa faktorer vikten av ett systematiskt arbetssätt och att insatserna vilar på vetenskaplig grund. Specialpedagogens roll i fortbildningssammanhang lyfts inte av någon lärare i intervjuerna och sällan i den tidigare forskningen. Utifrån en analys av resultatet konstateras att skolan skulle ha mycket att vinna på att låta specialpedagogens kompetens användas mer i fortbildningsarbetet.

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Syftet med detta arbete är att ta reda på om Bollywoodfilmer innehåller korta eller långa sekvenser med mindre ingående eller mer ingående sekvenser med religiöst innehåll. Detta har genomförts genom att jag först har skaffat en bakgrundskunskap om filmindustrin Bollywood, om Indien, och om hinduismen.</p><p>                      För att genomföra undersökningen studerades fem Bollywoodfilmer och alla sekvenser med religiöst innehåll antecknades. Dessa sekvenser analyserades sedan och fick antingen stämpeln kort, mindre ingående eller längre, mer ingående.</p><p>                       Resultatet blev att antalet sekvenser i filmerna varierar väldigt mycket från film till film. En film kunde innehålla endast kortare mindre ingående sekvenser eller många korta mindre ingående sekvenser och flera längre mer ingående sekvenser. Något som dock påverkade antalet sekvenser i filmerna var speltiden, de längre filmerna innehåller fler sekvenser än de kortare filmerna.</p><p>Slutresultatet är att de kortare, mindre ingående sekvenserna är klart dominerande i Bollywoodfilmer.</p><p> </p><p>Nyckelord: Bollywood, hinduismen, Indien, Tid av glädje tid av sorg, Paheli, Lagaan, Marigold, Devdas.</p>

Abstract Syftet med detta arbete är att ta reda på om Bollywoodfilmer innehåller korta eller långa sekvenser med mindre ingående eller mer ingående sekvenser med religiöst innehåll. Detta har genomförts genom att jag först har skaffat en bakgrundskunskap om filmindustrin Bollywood, om Indien, och om hinduismen.                       För att genomföra undersökningen studerades fem Bollywoodfilmer och alla sekvenser med religiöst innehåll antecknades. Dessa sekvenser analyserades sedan och fick antingen stämpeln kort, mindre ingående eller längre, mer ingående.                        Resultatet blev att antalet sekvenser i filmerna varierar väldigt mycket från film till film. En film kunde innehålla endast kortare mindre ingående sekvenser eller många korta mindre ingående sekvenser och flera längre mer ingående sekvenser. Något som dock påverkade antalet sekvenser i filmerna var speltiden, de längre filmerna innehåller fler sekvenser än de kortare filmerna. Slutresultatet är att de kortare, mindre ingående sekvenserna är klart dominerande i Bollywoodfilmer.   Nyckelord: Bollywood, hinduismen, Indien, Tid av glädje tid av sorg, Paheli, Lagaan, Marigold, Devdas.

This bachelor thesis explores how the composer handles and structures his composing based on pre-determined timeframes and how the composing process are affected by these given timeframes. The theory chapter brings up how short deadlines to compose affect how filmcomposers and other artists work when they create or compose. Previous studies bring up that composers want to write faster and be more efficient.  Three different musical pieces were composed to explore different lengths of pre-determined timeframes. Piece nr. 1 had a timeframe of 10 hours, piece nr.2 had a timeframe of 25 hours and piece nr. 3 had a timeframe of 50 hours to compose. All the pieces were written for a string quartet and had in addition to the timeframes a few other specific rules to follow.  The conclusion that came of this study was a deeper understanding of how pre-determined timeframes affect a composer’s creative process. A short timeframe gave the composer an intense couple of days of composing where the creative choices were based mostly from previous knowledge and inspiration of other musical pieces. A long timeframe gave the composer more time to reflect on the music that was written and a chance to explore new ideas. With a long timeframe the composer could challenge himself to create something entirely new. The short timeframe was easier to structure and be efficient on. The longer timeframes got harder to structure in terms of what the composer thought he could and would create in that amount of time.

When a company is part of an agreement there is a risk that one of the collaborators pursues similar business and takes up competition with the partner or chooses to reveal information about their partner to other parties. To avoid this, companies establish a confidentiality agreement that prohibits the parties to reveal any information. Confidentiality agreements that are eternal have become more common in Swedish contract law in commercial relations. As a result, disputes between collaborators have occurred regarding the unreasonable length and validity of the agreement at a later stage. When a confidentiality agreement is considered to be unreasonable, 36 § of the Swedish contract law (AvtL) can be applicable. The paragraph deals with the legitimacy and the opportunities of re-adjustment of the unreasonable contract. The question is, can a confidentiality agreement that is eternally valid in commercial relations be modified with the support of 36 § AvtL? Pacta sunt servanda is an important principle in Swedish contract law and the confidentiality agreement is no exception. Hence, the duty of fulfilling a contractual obligation is important. The 36 § of AvtL can be applied when an obligation can be considered to be unreasonable. Confidentiality agreements in commercial relations that are eternal can be seen as unreasonable if a partner is inferior or if later occurred relations changes the meaning of an agreement. If information is considered to be an industrial secret it should be classified according to Act on the Protection of Business Secrets (FHL). However, when the information is not any longer regarded as an industrial secret, it can be unreasonable to have a eternal confidentiality agreement. An example of this can be a patent that expires after a certain period of time. Hence the confidentiality agreement should be able to modify, with the support of 36 § AvtL.

Med utgångspunkt i min konstnärliga praktik behandlar jag begreppet kronotopi; tröskelfenomen, tidrum i relation till kroppar. Tiden tjocknar, laddar rummet och svarar på tidens rörelser. Texten ställer sig frågan hur skillnad kan fördela tid. Jag situerar mig i relation till Laura Marks såkallade haptiskta seende, Jennifer M. Barker om taktilitet samt Deleuze och Merleau-Pontys arbeten om varseblivning, med en förhoppning om att komma närmare en idé om samtidighetens omöjlighet. En samling frågor producerar genomgående språk och texten bär på möjligheten att låta oss befinna oss kvar i vissa tankeobjekt som framskrivs genom tidrummet. Det tankeobjekt som behandlas i texten är föremålet fönster. Fönstret som en tröskel, som en teknik, som ett tillstånd, som en tanke, som en kropp, som ett öga, som en perceptionsgräns, som ett språk, som en dikt, som en bok. Jag önskar sträcka ut våra intima utrymmen genom att försätta oss i ett precist tillstånd, i en förtjockad tid.

In this essay I employ memory theories to examine Absalom, Absalom! by William Faulkner. How are the memories depicted and how do they function in the novel? What are the characters 'allowed' to remember? Scholars that have written about William Faulkners usage of memories and narrative time in his novels, often claim that they together represent and create a sense of determinism and/or fatalism. Even though I agreed with that opinion, regarding time and memory in a lot of Faulkners novels, I wondered if these features in the text might not represent/mean something more, beyond that. One scholar have expressed the view that William Faulkners characters resemble blind marionettes of Destiny. I instead claim that the characters themselves, via their individual memories and temporal relations, create an internal determinism, connected with cultural memory, norms and traditions. I try to examine both the individual memories, as depicted in the novel, and the novel in its entirety, using different memory theories and narratology.