Today, the construction sector accounts for one-fifth of Sweden's climate impact. The Swedish Parliament has decided that Sweden should have net zero greenhouse gas emissions by 2045. This is happening at a time when Sweden is constantly growing. In 2025, we will have 11 million inhabitants. That means hundreds of thousands of new homes, more infrastructure and more public facilities. It is therefore critical that the building and construction sector collectively adjust its approach to climate neutrality. To achieve this vision, it is essential that construction companies drive the work throughout their value chain with a holistic focus across all environmental areas, from design and production to demolition. If Sweden is to achieve net zero greenhouse gas emissions by 2045, public procurement must take the lead and become fossil-free or climate-neutral within a few years Construction and real estate contracts, together with civil engineering and infrastructure, account for a significant proportion of public purchases in Sweden, and what is built today will affect nature, the environment and people for a long time to come. One way for Sweden to achieve these goals is to set more and higher requirements in public procurement.  Public clients have a major influence through the choices they make in their investments and construction contracts to achieve the vision of climate neutrality. When a public works procurement is carried out, the contractor usually has limited possibilities to make decisions that have a significant impact on the CO2e emissions of the project. This means that the contractor is critically dependent on the climate requirements set by the clients in order for the company itself to achieve its climate targets. The overall aim of this study was thus to contribute to a better understanding of how public clients currently reason - and what can be done to bring about a positive shift - in order for public clients to set higher climate requirements in construction contracts and in the production of dwellings.  This scientific study is conducted as a qualitative case study at Skanska Sweden, where an abductive research approach has been used for data collection. The study used a quantitative method in the form of a questionnaire survey where 16 municipal housing and real estate companies from the western geography of Sweden participated as respondents in the form of their respective Chief Executive Officer.  The results of the study highlighted the opportunities that the Paris Agreement and other climate policy measures have brought to actors in the Swedish building and construction sector. Furthermore, the results show that each actor in the construction sector needs to work strategically to set their own climate targets and implement them throughout their operations, with production methods that enable the use of materials with low or net zero climate impact and increase their reuse in order to succeed in achieving Sweden's goal of achieving climate neutrality by 2045. The municipal housing and property companies that participated as respondents have shown a willingness to act sustainably, this is considered to be very helpful for the development of sustainable public procurement in Sweden, these are also consistent with what previous research has found. There is a need for collaboration between municipal housing and property companies and the construction sector where, by identifying the specific challenges faced by municipalities, it is recommended that they set higher climate and competence requirements in public procurement and allow these to permeate the entire value value chain with systematic monitoring for a successful transition. / Idag står bygg- och anläggningssektorn för en femtedel av Sveriges klimatpåverkan. Riksdagen har beslutat att Sverige ska ha nettonollutsläpp av växthusgaser år 2045. Detta sker samtidigt som Sverige ständigt växer. År 2025 är vi 11 miljoner invånare. Det innebär hundratusentals nya bostäder, mer infrastruktur och fler offentliga lokaler. Det är därför kritiskt att bygg- och anläggningssektorn gemensamt ställer om i arbetet mot klimatneutralitet. För att kunna uppnå denna vision så är det viktigt att byggföretagen driver arbetet genom hela sin värdekedja med ett helhetsfokus inom samtliga miljöområden, från projektering och produktion till rivning.  För att Sverige ska klara av att nå nettonollutsläpp av växthusgaser till år 2045 så måste den offentliga upphandlingen stå i täten och bli fossilfri eller klimatneutral redan inom några år Bygg- och fastighetsentreprenader, tillsammans med anläggningsarbeten och infrastruktur, står för en betydande del av offentliga inköp i Sverige och det som byggs idag påverkar natur, miljö och människor för en lång tid framöver. En möjlighet för Sverige att uppnå målen är att ställa fler och högre krav i offentlig upphandling.  Offentliga beställare har en stor påverkansfaktor genom valet de gör i sina investeringar och byggupphandlingar för att uppnå visionen om klimatneutralitet. När en offentlig entreprenadupphandling genomförs har entreprenören i regel begränsade möjligheter att fatta beslut som får betydande konsekvenser för projektets CO2e-utsläpp. Det innebär att entreprenören är kritiskt beroende av de klimatkrav som kunderna ställer för att bolaget själva skall kunna nå sina klimatmål. Övergripande syftet med den här studien var således att bidra till en ökad förståelse kring hur offentliga beställare resonerar i dagsläget – och vad som kan göras för att få till en positiv förflyttning – för att offentliga beställare skall ställa högre klimatkrav i entreprenadupphandlingar och vid produktion av bostäder. Denna vetenskapliga studie är genomförd som en kvalitativ fallstudie hos Skanska Sverige, där en abduktiv forskningsansats har använts för datainsamlingen. I undersökningen användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning där 16 kommunala bostads- och fastighetsbolag från Sveriges västra geografi har deltagit som respondenter i form av respektive Verkställande direktör. Studiens resultat har ådagalagt de möjligheter som Parisavtalet och andra klimatpolitiska åtgärder har gett upphov till aktörer inom den svenska bygg- och anläggningssektorn. Vidare så visar resultatet att respektive aktör inom bygg- och anläggningssektorn behöver arbeta strategiskt med att sätta upp egna klimatmål och implementera dem i hela verksamheten, med produktionsmetoder som möjliggör användning av material med låg eller netto noll klimatpåverkan och öka sin återanvändning för att lyckas med nå Sveriges mål med att uppnå klimatneutralitet till år 2045. De kommunala bostad- och fastighetsbolagen som deltagit som respondenter har visat på en vilja att agera hållbart, detta anses vara till stor hjälp för utvecklingen av hållbar offentlig upphandling i Sverige, dessa överensstämmer också med vad tidigare forskning har funnit. Det behövs en samverkan mellan kommunala bostad- och fastighetsbolagen och byggsektorn där genom att identifiera kommunernas särskilda utmaningar rekommenderas att de ställer högre klimat- och kompetenskrav vid offentliga upphandlingar och låter dessa genomsyra hela värdekedjan med systematisk uppföljning för en framgångsrik omställning till en klimatneutral sektor.

I denna uppsats undersöks hur statens föreställningar om civilsamhällets roller i välfärden avspeglas i en offentlig utredning om idéburet offentliga partnerskap (IOP). Detta är särskilt intressant givet hur den tidigare civilsamhällesforskningen pekar på att staten alltmer värderar organisationer i det civila samhället likt aktörer på en marknad samtidigt som välfärdssystemen utvecklats på ett sätt som ignorerar organisationernas särart. IOP togs fram som ett försök att avhjälpa problematiken med en felriggad välfärdsmarknad och inramningen i Idéburen välfärd (SOU 2019:56) ger insyn i hur denna problematik förhandlas om i förslag för organisationernas ökade deltagande i välfärdsproduktionen. I en kritiskt granskande ansats kombineras Carol Bacchis policymetod What’s the Problem Represented to be (WPR) med en analytisk modell av statens föreställningar om civilsamhället. Angreppsättet låter undersöka statliga förhållningssätt till civilsamhällets inflytande i välfärdsproduktionen. Studien visar att civilsamhällets organisationer anses ha en avsaknad på inflytande i allt från behovsanalys till de premisser som välfärdstjänster utförs på. Den idéburna partens särart antas komma till rätta i IOP och spelar in i önskan om att främja deltagande på mer ömsesidiga grunder. För detta framstår dock vikten av att vara på rätt sida juridiken som avgörande. I den tvetydiga bedömningen av lagrummet för IOP identifieras en diskrepans mellan utredningens föreställningar och lösningsförslag. Det resulterar i ett förhållningssätt som värdesätter idéburnas särart men undgår att föreslå regleringar som förändrar möjligheten till inflytande i eller genom IOP.

Världen över sker ständiga budgetöverskridanden. Offentliga verksamheter har inte varit något undantag för dessa kostnadsöverskridanden, vilket skapar incitament till att förstå varför de uppstår. I de offentliga projekten drabbas fler än bara de projektansvariga vid budgetöverskridelser. Det är samhället i stort som får betala för arbetet eftersom det är skattefinansierade projekt. Examensarbetet utgör en fallstudie som genomfördes med syftet att skapa förståelse för varför budgetöverskridanden sker i en liten kommun. För att uppnå syftet har både sekundär- och primärdata använts i form av en djupgående dokumentanalys vilken kompletterats av intervjuer. Som fallstudieobjekt har en liten kommun använts för att samla in material. Arbetets dokumentanalys syftar till att sammanställa och jämföra tidigare utförda projekt. Intervjuer med respondenter har kompletterat och förklarat de budgetavvikelser som uppmärksammats från dokumentanalysen. En litteraturstudie av tidigare forskningens resultat möjliggjorde även för jämförelse och ökad förståelse av resultatet. Resultatet av studien är en förklaring till varför budgetöverskridanden förekommer i en liten kommun. De huvudsakliga anledningarna är ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten (ÄTA-arbeten) i projekten vilket orsakas av olika faktorer. Dessa olika faktorer kan vara exempelvis felaktiga handlingar eller dåliga markförhållanden. ÄTA-arbeten är väldigt kostnads- och tidsdrivande vilket orsakar budgetöverskridanden. Studien visar också att kostnadsöverskridanden är mer vanligt förekommande än tidsöverskridanden / All over the world budget overruns occur. Public organisations have been no exception for these overruns, which incentivizes creating an understanding to why they occur in the first place. In the public projects there are more people than just the project managers who are affected by these overruns. This is due to the fact that the public projects are financed by tax funds which is paid by the society as a whole. The purpose of this study is to create an understanding of why budget overruns occur where a small municipality has been chosen as the case object to gather data. To achieve this purpose both primary and secondary data has been used to create a document analysis which has been complemented with interviews. The document analysis of the study aims to compile and compare previous projects in the municipality. The interviews are supposed to complement and explain different budget deviations found in the document analysis. Finally, a literature review was carried out in order to enable the comparison of the gathered data and increase the understanding of the findings. The result of the study is an explanation of why budget overruns occur in a small municipality. The primary reasons are change orders in the project plan which is caused by different factors. These different factors are faulty or vaguely formed project plans or even bad conditions of the land. Change orders are very cost and time consuming which causes budget overruns. The study also found that cost overruns are more common than time overruns.

The study is mainly to reflect on how the two members of the European Union, Sweden and Finland has chosen to implement the directive 2014/24/EU of the European Parliament and of the Council of the European Union. To limit the study the focus has been to investigate the width of ‘conflict of interest’ as well as the width of ‘contracting authorities’. The conflict of interest may appear in all phases within the purchasing process with a risk for unjust advantages for the wanted supplier or the opposite, where a supplier is excluded by purpose. The actual procurement process is presented in the study in a wider context where the procurement document, the publication of the document as well as the establishing of the winning tender is defined as the second phase. The total process of purchasing begins with a first phase, the analysis of the actual need, market orientation and an evaluating of the previous contract. The third phase, contract management, is very critical as the risk of becoming caught altering the contracts during the term is low. Therefore, is not only the conflict of interest connected to the prior involvement of candidates or tenderers that need to be addressed. The regulation of the two national procurement laws does not contain the wider sense of conflict of interest. Instead, one Finnish inferior law, regulating administration and conflict of interest there in, appears to be the most comprehensive legislation to include all organizations that the procurement law applies to. The Swedish regulation as oppose to the Finnish spread out on a general administrative law and a law applied to the municipal organizations. However, this is not including all the organizations that must process their procurations according to law. The legislator refers to the constitutional principle, the principle of equality, and a mandate for the procurement authority to support all procurement organizations that are obliged to implement procurement under public procurement laws. Above is a simplified description of how the procurement directive has been implemented in Sweden and Finland. What has been noted is that is does not appear to be any penalties for those who shows a behavior indicating that there is a conflict of interest in any of the steps of the purchasing process. On the other hand, it is the contracting organization that may face penalties such as a waste of resources when a procurement is reviewed and fails, which means further time spent on yet another process of procurement. A contracting organization that does not manage its contracts according to the stated demands in the procurement might make such incorrect purchases or concessions that could lead to considerable sanctions.

There are directives for how public procurement should be conducted, in terms of quality,price, non-discrimination, transparency, equal treatment, reasonable requirements and how environmental, social and labor law considerations should be taken into account. Public procurement must also solve societal problems with the aim of achieving the global goals, but despite these guidelines, environmental ethical problems still remain for how a purchaser should prioritize and evaluate between the social, ecological and economic responsibility in public procurement. The purpose was to investigate whether environmental ethics could make a significant contribution in highlighting and understanding the environmental ethical challenges, conflicts, gaps and considerations that public procurement faces and provide answers to how public procurement should ethically value different tenders in order to be able to choose the supplier that makes the greatest social, ecological and economic benefit to society with the aim of achieving the global goals. The conclusion is that doctor Olle Torpman's environmental ethical sub-issues make the ethical challenges, as conflicts, gaps and considerations that public procurement faces visible and comprehensible. The application of the ethics of sustainable development, specified by professor Mikael Stenmark, solves the environmental ethics problems and shows that an environmental ethics theory makes a significant contribution when it comes to providing answers to how public procurement should ethically value the social, ecological and economic responsibility in public procurement. The procurement authority has been commissioned by the government to amend the law on public procurement so that it is in line with the new climate law. I hope that this thesis can provide an environmental ethical perspective on public procurement. Keywords: sustainable purchases, sustainable public procurement, environmental ethics, evaluate sustainability in purchasing, sustainable development goals, public procurement shall solve societal problems.

In Romania, the consideration that politicians use their influence to control the public procurement market is axiomatic. It is no surprise that the country ranks high in perceptionbased surveys or the low participation of firms on the procurement market. The more difficult task is to demonstrate the existence of restrictions to procurement contracts in order to benefit preferred companies. That is, to measure the extent to which the market is captured by favored companies. Employing data on all public procurement contracts in Romania for the period 2009 – 2015, this paper examines government favoritism in public procurement exerted by political parties. Using a dynamic panel data approach (Dávid-Barrett and Fazekas 2019), the companies are classified based on their winning pattern with respect to government change. Favoritism is observed if winning companies within the government period are also associated with a higher risk of corruption measured by two alternative approaches. The findings confirm that procurement market is captured in a low to moderate proportion (24%) and that the market display patterns of systematic favoritism. This may signal certain progress registered by Romania to combat political corruption. Arguably, the insensitivity of perception indicators with respect to this progress is, at least partly, due to media coverage of the on-going corruption investigations related to the past. / I Rumänien, finns det en allmän uppfattning om att politiker använder sitt inflytande för att kontrollera den offentliga upphandlingsmarknaden. Det är ingen överraskning att landet rankas högt i perceptionsbaserade undersökningar rörande korruption eller att företags deltagande inom upphandlingsmarknaden är lågt. Ett svårare uppdrag är dock att påvisa och bevisa förekomsten av begränsningar kring upphandlingskontrakt med syfte att gynna vissa företag. Med andra ord så föreligger en utmaning att, genom mätning, påvisa i vilken utsträckning marknaden inkluderar favoriserade företag kontra hur den exkluderar övriga företag. Med hjälp av uppgifter om samtliga kontrakt gällande offentlig upphandling i Rumänien under åren 2009 – 2015, undersöker denna avhandling regeringens och dess politiska partiers favorisering. Företagen i upphandlingarna klassificeras med hjälp av dynamiskpaneldata (Dávid-Barrett och Fazekas 2019), baserat på des vinnande mönster kopplat till regeringsbyte. Favorisering kan observeras om vinnande företag inom regeringsperioden även är förknippade med en högre risk för korruption som mätts genom två alternativa metoder. Resultaten bekräftar att upphandlingsmarknaden fångas i en låg till måttlig andel (24%) av favoriserade företag och att marknaden visar mönster av systematisk favorisering. Resultaten kan dock signalera om visst framsteg som Rumänien har uppnått för att bekämpa politisk korruption. Det kan argumenteras att perceptionsbaserade indikatorer fångade inte upp dessa framsteg, åtminstone delvis, på grund av mediatäckningen av pågående korruptionsutredningar i Rumänien relaterade till det förflutna.

The continuous advances and prevalence of embedded systems, being systems consisting of both hardware and software put together, provides a great challenge for industrial companies. Due to the increasing need of complex products to meet the demands of customers, companies more often need to source software from external suppliers. Software has the characteristic of being a product which is difficult to specify as it has the ability to iteratively update itself according to the changing environment, making it hard to determine precisely what it will look like at the beginning of its development. As a result, traditional waterfall contracts, for which the intention is to set clear specifications early on, are often not suitable for developing systems including software. Therefore, the need for flexible contracts, called agile contracts, among industrial companies is emerging to support new technological applications. The purpose of this thesis was to examine what the main challenges are when implementing agile contracts in industrial companies who are purchasing embedded systems, and how these challenges can be mitigated or rectified. This was done by an empirical study in the form of interviews with various relevant actors. Firstly, employees from an industrial company looking to implement agile contracts within its procurement processes to support its embedded system purchases were interviewed. The respondents expressed their concerns and perceived challenges with introducing agile contracts to their business. Then, to answer the challenges interviews were conducted with people who were knowledgeable within the topic of agile contracts. Also, a benchmark, a literature review and a theoretical framework have been performed to analyse previous findings within this research area. This thesis identified nine main challenges being Risk Management, Payment Model, Time Aspect, Communication, Embedded Systems, IP-Rights, Supplier Management, Mindset & Knowledge and Future. Each of these challenges was answered separately, but it was found that some answers overlapped between different challenges. The most prevalent challenge was regarding communication, as a successful relationship built on sufficient collaboration and trust lays a foundation for all the other challenges to be managed more easily. Another recurrent theme was that all involved parties must understand precisely what an agile contract implies in order to make beneficial decisions to manage all the challenges. / De kontinuerliga framstegen för inbyggda system, som består av både hårdvara och mjukvara sammansatt innebär en stor utmaning för industriella företag. På grund av det ökade behovet av mjukvara för att möta kundernas efterfrågan behöver företag köpa in mjukvara från externa leverantörer. Mjukvara är svårt att specificera eftersom det har förmågan att iterativt uppdatera sig själv i enighet med den förändrade miljön. Detta gör det svårt att i ett tidigt skede av ett projekt fastställa exakt hur produkten ska vara utformad. På grund av detta är traditionella kontrakt, som ofta följer vattenfallsmodellen för vilken avsikten är att tidigt sätta tydliga kravspecifikationer, sällan lämpade för att köpa in inbyggda system. Därav uppstår behovet av agila kontrakt bland industriföretag för att stödja nya tekniska tillämpningar. Syftet med denna avhandling var att undersöka vilka de huvudsakliga utmaningarna är gällande att implementera agila kontrakt på ett industriföretag som köper in och utvecklar inbyggda system samt hur dessa utmaningar kan bemötas. Detta gjordes i form av en empirisk studie med relevanta aktörer, främst inom ett industriföretag som avser att implementera agila kontrakt i sin inköpsprocess för att effektivisera inköp av inbyggda system. Först intervjuades medarbetare som idag köper in inbyggda system. Dessa fick uttrycka sina tveksamheter och utmaningar kring att implementera agila kontrakt i sin inköpsprocess. Efter det utfördes mer strukturerade intervjuer med kunniga personer inom agila kontrakt med målet att hitta lösningar till de tidigare identifierade utmaningarna. Dessa intervjuer i kombination med en litteraturstudie, ett teoretiskt ramverk och en benchmark användes för att analysera och besvara de identifierade utmaningarna. Denna avhandling identifierade nio huvudsakliga utmaningar från de explorativa intervjuerna; Riskhantering, Betalningsmodell, Tidsaspekt, Kommunikation, Inbyggda System, IP-Rättigheter, Mentalitet & Kunskap samt Framtid. Dessa utmaningar har alla blivit besvarade separat men det fastställdes tidigt att de finns tydliga överlappningar mellan utmaningarna. Den vanligaste överlappningen var angående kommunikation då en framgångsrik relation byggd på samarbete och förtroende lägger grunden för att alla andra utmaningar lättare ska kunna bemötas och lösas. Ytterligare ett återkommande tema var att alla parter måste förstå exakt vad ett agilt kontrakt innebär och hur det fungerar för att kunna fatta rätt beslut och hantera övriga utmaningar.

Bakgrund: Trots att det är mycket fokus på kunskapsbaserad socialtjänst och evidensbaserad vård och omsorg, finns det indikationer på att arbetet med hälso- och välfärdsteknik (HVT) inte uppfyller dessa krav. Kommuner tycks dessutom ha svårigheter med strukturerade processer kring HVT. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur evidens används när kommuner i Sverige upphandlar, implementerar och utvärderar HVT, samt vilket eventuellt stöd kommuner önskar med detta arbete. Metod: Förklarande sekventiell mixad metod-design användes i den här studien och tjänstemän i fem svenska kommuner deltog i enkät samt uppföljande intervju. Resultat: Kommuner arbetar inte systematiskt och strukturerat med evidens vid upphandling, implementering och utvärdering av HVT. Kommuner lade stor vikt vid underlag från andra kommuner inför upphandling. Två kommuner hade en beslutad process för implementering och tre hade en plan för systematisk uppföljning av HVT. Mer än hälften av kommunerna ansåg att de behövde stöd i arbetet med HVT, exempelvis med strukturerade utvärderingar, framför allt med kvalitativ uppföljning. Det fanns också ett behov av vägledningar och mallar, trots att det finns mycket stödmaterial inom området från flera olika myndigheter. Slutsats: Det finns ett behov av nationellt stöd i processerna och att tydliggöra hur kommuner kan bidra till att skapa evidens. Det finns ett behov av fortsatt forskning om hur bristen på en röd tråd med evidens genom processerna påverkar slutanvändarna/brukarna. / Background: Despite much focus on knowledge-based social services and evidence-based health and social care, there are indications that the work with health and welfare technology (HWT) does not meet the requirements to be considered evidence-based. Municipalities also seem to have difficulties in establishing processes regarding HWT. Purpose: The purpose of this thesis was to investigate how evidence is used when municipalities in Sweden procure, implement, and evaluate HWT, and to investigate what possible support municipalities would like regarding this. Method: Explanatory sequential mixed-methods design was used and officials in five different municipalities conducted surveys and subsequent interviews. Results: Municipalities do not consistently work with evidence in the procurement, implementation, and evaluation of HWT in a systematic and structured manner. Municipalities placed great emphasis on input from other. Two municipalities used an established process for the implementation of HWT and three had a plan for systematic follow-up. More than half of the municipalities felt that they needed support in their work with HWT, for example with structured evaluations, and especially qualitative follow-up. There was also a need for guidance and templates even though much support material from several different national authorities exists. Conclusion: There is a need for national support in establishing processes, and in clarifyinghow municipalities can contribute to evidence generation. Continued research on how the lack of an integrated use of evidence throughout municipal care processes affect the end users is necessary.

Upphandling av informationssystem har visat sig vara ett komplext fenomen inom offentlig sektor där LOU binder upp kravställarprocessen. Studien undersöker hur ett lärosäte arbetar med utveckling och förändringsarbete inom ramen för LOU för att informationssystemet ska stödja verksamhetens behov. Detta görs genom en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Studien ger en förståelse för hur en verksamhet inom offentlig sektor arbetat med upphandling av system, såväl som genererar värdefulla insikter. I empirin framgår det att strategisk kommunikation bidrar till användarinvolvering och aktivt deltagande som förbättrade möjligheterna till att uppnå acceptans för systembytet. Resultaten identifierar även en konflikt mellan systemutveckling och upphandling kring balanseringen av krav där det gäller att som upphandlare ställa tillräckligt med krav men samtidigt inte göra en alltför omfattande kravspecifikation och låsa in sig utan lösningar. Resultaten mynnar ut i en modell över processen för upphandling och implementering och lämnar läsaren med en förståelse för hur upphandlings- och implementeringsarbetet kan se ut. Detta för att möta det kunskapsgap som finns om forskning kring systemutveckling, implementering och förändringsarbete kopplat till LOU. Av fallstudien kan vi dra slutsatsen att det är avgörande att en verksamhets informatik- och organisationsstrategi stödjer varandra för att verksamhetsutveckling inkluderat ett systembyte ska nå framgång.

Denna studie har undersökt hur kommuner i Stockholms län följer upp det systematiska kvalitetsarbetet vid de privata skolföretag som kommunen har avtal med för att erbjuda kommunal vuxenutbildning till sina kommuninvånare. Studien önskade att samla in en så heltäckande bild som möjligt gällande vilka arbetssätt som användes i denna uppföljning samt undersöka på vilket sätt uppföljningen kan bidra till ett förbättringsarbete. Datainsamlingsmetoden som valdes var enkäter, dessa skickades till rektorer på kommunerna och till rektorer på privata skolföretag. Enkäten som var riktad mot kommuner skickades ut till 22 rektorer som tillsammans representerade Stockholms läns 26 kommuner. Enkäten som var riktad mot skolor skickades ut till 39 rektorer som representerar de 39 privata skolföretag som har avtal med en eller flera av Stockholms läns kommuner. Svarsfrekvensen för respondenter från kommun blev 46,1% och respondenter från skola blev 28,2%. Den totala svarsfrekvensen landade på 35,3%.  Resultatet visade att de arbetssätt som användes var bland annat: ·         Kontinuerlig kontakt med skolorna under terminen ·         Fysiska besök på skolorna ·         Samla in elevers synpunkter ·         Läsa skolornas årsrapporter ·         Begära in olika typer av dokumentation ·         Begära in handlingsplaner när brister upptäcks ·         Skapande av forum för dialog och erfarenhetsbyte Resultatet visade att sätt där uppföljningen kunde leda till utvecklig var bland annat att: ·         Brister upptäcks ·         Uppföljningen underlättar dialog och vidare samarbete ·         Stöd gällande lag och förordning ·         Goda exempel kunde lyftas Resultat och analys visade dock att det fanns en viss diskrepans mellan svaren hos kommunrepresentanter och skolrepresentanter. Kommunrepresentanterna ansåg i högre utsträckning att uppföljningen var utformad i syfte att utveckla utbildningen tillsammans med skolan, att den dokumentation som begärdes in användes i ett utvecklingsarbete samt att arbetet har ett fokus på både kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling medan skolrepresentanterna inte upplevde detsamma i lika stor utsträckning. / This study has examined how municipalities in Stockholm County follow up the systematic quality work at the private school companies with which the municipality has an agreement to offer municipal adult education for its municipal residents.  The data collection method chosen was questionnaires sent to principals in the municipalities and to principals of private school companies. The questionnaire, which was aimed at municipalities, was sent to 22 principals who together represented all the municipalities in Stockholm County. The questionnaire, which was aimed at schools, was sent out to 39 principals representing private school companies that have agreements with one or more municipalities in Stockholm. The response rate for respondents from the municipalities was 46,1% and respondents from school was 28,2%. The total response rate ended up at 35,3%.  The results showed that the methods used by the municipalities included: ·         continuous contact with the schools during the semester  ·         physical visits to the schools ·         collecting student views ·         reading annual reports ·         requesting different types of documentation ·         requesting action plans when deficiencies are discovered ·         creation of forums for dialogue and exchange of experience The results showed ways in which the follow-up could lead to development:  ·         discovering deficiencies ·         the follow-up facilitates dialogue and further cooperation ·         support for current law and regulations ·         good examples could be highlighted.  The results and the analysis showed, however, that there was a certain discrepancy between the answers of municipal representatives and school representatives. The municipal representatives considered to a greater extent that the follow-up was designed with the aim of improving the education together with the school, that the documentation requested was used in a development work and that the follow-up has a focus on both quality assurance and quality improvement while the school representatives did not fully experienced it in the same way. / <p>2022-06-05</p>