Denna studie omfattar dels hur lärare beskriver sitt arbete med elevanpassningar i SO- undervisningen, men även hur lärare upplever arbetet med elevanpassningarna. Syftet är att visa hur lärare kan arbeta för att anpassa sin SO-undervisning utifrån ett heterogent klassrum men också att visa hur lärare känner inför detta uppdrag och hur förändringar i läraryrket kan ha påverkat dessa känslor. Studien synliggör lågstadielärares upplevelser av hur man kan arbeta med anpassningar i SO-undervisningen, dels ur Gardners (1983) teori om multipla intelligenser. Men även hur lärarna upplever detta arbete ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Då empirin som ligger till grund för studien behandlar lärares upplevelser av fenomenet anpassningar så bär även studien på ett fenomenologiskt perspektiv. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod för att kunna besvara frågeställningarna och dessa har utförts med hjälp av fem lärare som arbetar i åk 1-3 med SO-undervisning på tre olika grundskolor. De intervjuade lärarna har alla olika lång erfarenhet av läraryrket. Studiens resultat och analys grundar sig på den empiri som samlats in under intervjuerna. Slutsatsen som dras i studien är att lärare arbetar med tydliggörande pedagogik och varierande undervisning för att anpassa SO-undervisningen i förhållande till elevernas behov i ett heterogent klassrum. En annan slutsats är att lärare upplever att de inte räcker till i förhållande till tiden de har att tillgå för arbetet vilket visar sig ha kopplingar till läraryrkets förändring och fråga om deprofessionalisering. Då forskning visar att flera lärare upplever en stress inför arbetet med anpassningar så är denna studie av relevans för läraryrket. Detta eftersom studien dels lyfter lärares upplevelser av fenomenet men också orsakerna som ligger bakom upplevelserna av arbetet med anpassningar, med hänsyn till det omfattande arbetet som medförs.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers definition av inkludering och faktorer som påverkar deras arbete i att skapa förutsättningar för alla barns behov. Genom kvalitativa intervjuer analyserades datamaterialet med tematisk analys utifrån kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektiv. Resultaten visar att inkludering innefattar barns rättigheter, diskriminering, demokratiska värderingar och barns hemmiljö. Lek spelar en central roll och det betonas att alla barn bör inkluderas och få känna sig delaktiga. Definitionen av inkludering beskrivs som utmanande och inkludering i leken involverar att ge barn möjligheter att uttrycka sig och känna sig värderade. Utmaningarna innefattar att hantera barns uppfattning av inkludering och att möta individuella behov inom en stor gruppmiljö. Pedagogerna betonade behovet av att vara närvarande, skapa inkluderande språkmiljöer och använda olika strategier. Sammanfattningsvis strävar pedagogerna efter att skapa en inkludering där alla barn kan delta och utvecklas utifrån sina individuella behov och villkor. / The purpose of the study is to examine educators' definition of inclusion and factors that influence their work in creating conditions for all children's needs. Through qualitative interviews, the data was analyzed with thematic analysis based on compensatory, critical and dilemma perspectives. The results show that inclusion includes children's rights, discrimination, democratic values and children's home environment. Play plays a central role and it is emphasized that all children should be included and allowed to feel involved. The definition of inclusion is described as challenging and inclusion in play involves giving children opportunities to express themselves and feel valued. The challenges include managing children's perception of inclusion and meeting individual needs within a large group environment. The educators emphasized the need to be present, create inclusive language environments and use different strategies. In summary, the educators strive to create an inclusion where all children can participate and develop based on their individual needs and conditions.

Det framgår tydligt i skolans styrdokument, såväl i skollag som läroplaner, att skolan ska varalikvärdig för varje elev. Trots detta är likvärdigheten omdiskuterad, och skolväsendetkritiseras stort för att inte vara likvärdigt. Individualisering och anpassningar lyfts somviktiga aspekter när det kommer till likvärdig bedömning, vilket gör det desto mer komplextnär klassrummen karaktäriseras av mångfald. Syftet med studien är att undersökauppfattningar om likvärdig bedömning, såväl utmaningar som möjligheter. Studien ämnarföljaktligen att åskådliggöra hur bedömning kan anpassas till en mångfald av eleversolikheter gällande bakgrund, förutsättningar och behov. Detta från både ett elev- ochlärarperspektiv. Följande frågor behandlas: (1) “Vad har eleverna för uppfattningar om hur deblir bedömda?”, (2) “Vad gör bedömning likvärdigt enligt lärarna?” och (3) “Vad finns detför utmaningar med likvärdig bedömning enligt lärarna?”. För att undersöka dessa frågor såhar data samlats in genom å ena sidan kvalitativa intervjuer med 4 gymnasielärare. Å andrasidan genom enkäter utförda på 43 elevrespondenter, detta av både kvantitativ och kvalitativsort. Resultaten visar att eleverna i stor utsträckning anser att bedömningen är likvärdig ochatt den anpassas efter dem, men att vissa elever tycker att lärare borde individualisera i högregrad. Lärarna i studien diskuterar både möjligheter och utmaningar med likvärdig bedömningpå nationell-, skol- och klassrumsnivå. Fynden från empirin visar bland annat att lärare anseratt det behövs en nationell samsyn på likvärdighetsbegreppet, att anpassningar är ett gottexempel för att jobba mot likvärdighet, men att det behövs mer tid och resurser för attsäkerställa anpassningar. Resultaten diskuteras utifrån studiens teoretiska ram, PierreBourdieus teori om “habitus” och begreppet “bias”. Det man kan se är att elevernas habitusstyr hur de uppfattar och värderar den sociala kontexten, i detta fall undervisning ochbedömning. Elever upplever i hög grad att de blir bedömda rättvist och likvärdigt utifrånderas habitus. På klassrumsnivå framhåller flera lärare utmaningen med den subjektivabedömningen. Vidare hör detta i sin tur ihop med bias, där den subjektiva bedömningen utgörvissa förväntningar på vilken nivå elever ligger på. En av studiens slutsatser är att lärare ochelever uppfattar likvärdigheten i bedömningen olika, vad det beror på, föreslås som exempelpå vidare forskning.

Begreppet inkludering är inte något som lyfts ordagrant i läroplanen. Trots detta kan man förstå läroplanens formuleringar som att personalen i skolan ska utgå från ett förhållningssätt som syftar till att inkludera alla elever. Denna fallstudies syfte är att undersöka fritidshemmets arbete med elever i behov av stöd utifrån ett helhetsperspektiv. Genom att genomföra en kvalitativ fallstudie på en skola med hjälp utav metoderna intervjuer och observationer har vi kunnat undersöka fritidshemmets arbete med elever i behov av stöd utifrån detta helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet i vår studie innebär att vi undersökt olika professioners tankar, erfarenheter och upplevelser. Den tidigare forskning vi valt att använda oss utav är forskning som lyfter förutsättningar, relationer samt begreppet inkludering ur olika perspektiv. Forskningen bidrar bland annat med att belysa innebörden av det breda begreppet inkludering ur olika synvinklar. Genom det relationella- och det psykosociala perspektivet fick vi en möjlighet att genomföra en djupare analys utifrån våra frågeformuleringar. Tillsammans ger perspektiven ett brett synsätt på hur relationer, kommunikation och miljö påverkar elever i behov av stöd. Analysen av vårt resultat har visat en genomgående röd tråd av hur relationer spelar en viktig roll i arbetet med elever i behov av stöd. Den genomgående röda tråden har bestått av att olika professioner, på olika sätt betonat vikten av att bygga relationer med elever för att gynna en inkluderande verksamhet. Resultatet har även visat att fritidspersonalens förutsättningar påverkas av ledningens förståelse för fritids huvudsakliga uppdrag. I vår diskussion har delar av resultaten blivit bekräftade av den tidigare forskningen. Men det har även påvisats att det krävs en vidareutveckling utav personalens strukturer och arbetssätt på skolorganisationsnivå. / The concept of inclusion is not something that is raised verbatim in the curriculum. Despite this, the curriculum’s wording can be understood as meaning that the staff at the school should start from an approach that aims to include all students. The purpose of this case study is to research the leisure-time center’s work with students in need of support from a holistic perspective. By carrying out a qualitative case study at one school using the methods of interviews and observations, we have been able to examine the leisure-time center’s work with students in need of support from this holistic perspective. The holistic perspective in our research means that we researched the thoughts and experiences of different professionals. The previous research we have chosen to use are research that highlight the conditions, relationships and the concept of inclusion from different perspectives. Among other things, the research contributes by elucidating the meaning of the broad concept of inclusion from different points of view. Through the relational and psychosocial perspective, we were given an opportunity to carry out a deeper analysis based on our question formulations. Together, the perspectives provide a broad view of how relationships, communication and the environment impact students in need of support. The analysis of our results has shown a consistent red thread of how relations play an important role in working with students in need of support. The consistent red thread has consisted of different professions, in different ways, emphasizing the importance of building relationships with students in order to favor an inclusive activity. The results have also shown that the leisure staff’s conditions are affected by management’s understanding of leisure’s main mission. In our discussion, parts of the results have been confirmed by the previous research. But it has also been shown that a further development of the staff’s structures and working methods at the school organization level is required.

Riishøj, Camilla och Lindoff, Josefin (2023). Ett, två, tre - alla ska mé. Effekten av den tillgängliga lärmiljön med koppling till den tidiga läsinlärningen. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Studien förväntas bidra med djupare kunskap och förståelse gällande att utveckla och organisera en tillgänglig lärmiljö utifrån varje individ samt hur den tillgängliga lärmiljön kan påverka den tidiga läsinlärningen på ett gynnsamt och positivt sätt. Vidare syftar studien till att skapa insikt och kunskap kring hur speciallärarens arbete kan organiseras och planeras på olika sätt, för att påverka och utveckla den tillgängliga lärmiljön och på så sätt den tidiga läsinlärningen. Syftet är att undersöka några lärare och speciallärares uppfattningar och definitioner kring vad en tillgänglig lärmiljö innebär, både ur ett specialpedagogiskt och ur ett lärarperspektiv. Vidare syftar studien till att relatera den tillgängliga lärmiljön med elevens tidiga läsinlärning. Häri kommer fokus ligga på hur specialläraren kan bidra till att utveckla samt påverka, den tillgängliga lärmiljön för eleven, med koppling till den tidiga läsinlärningen. I studien kommer den sociala, den pedagogiska och den fysiska lärmiljön att undersökas.  Följande frågeställningar har använts för att besvara studiens syfte: Hur definierar några lärare och speciallärare begreppet tillgänglig lärmiljö och hur kan den gestaltas?Vilka uppfattningar finns gällande, hur den tillgängliga lärmiljön påverkar elevers tidiga läsinlärning?Vilka uppfattningar framträder gällande, hur specialläraren kan bidra till att utveckla en tillgänglig lärmiljö med fokus på tidig läsinlärning? Studien utgår ifrån Vygotskijs (1999; 2001) sociokulturella teori, med fokus på den närmaste utvecklingszonen, även kallad den proximala utvecklingszonen. Vidare belyses det specialpedagogiska teoretiska perspektivet med hjälp av Nilholm (2020), Ahlberg (2017), Aspelin (2013) samt Rubin (2013). Slutligen tas specialpedagogiska modeller i beaktning. Studien är baserad på sex semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och två speciallärare. Intervjuerna har utgått ifrån en intervjuguide med möjlighet till följdfrågor och djupare utveckling av svar. Intervjuerna genomfördes digitalt och har spelats in med digitala hjälpmedel. Samtliga intervjuer har transkriberats och därefter analyserats för att säkerställa största möjliga trovärdighet i resultatet. Studiens resultat visar att samtliga informanter har god kännedom kring vad en tillgänglig lärmiljö innebär samt hur den bör vara utformad och organiserad för att möta varje elevs enskilda behov och förutsättningar. Vidare visar resultatet ett tydligt samband mellan en välorganiserad och planerad lärmiljö som bedöms vara tillgänglig, kopplad till den tidiga läsinlärningen. Utifrån detta har speciallärarens påverkan på och utveckling av, den tillgängliga lärmiljön kopplat till den tidiga läsinlärningen undersökts. Resultatet visar att speciallärarens arbete har stor påverkan på den tillgängliga lärmiljön och således den tidiga läsinlärning, detta i samarbete med lärarna. Viktigt att lyfta fram är de resonemang vad gäller utveckling av speciallärarens roll och arbetsuppgifter för att kunna möta lärarens behov av stöd, handledning, samtal och diskussioner. I speciallärarrollen är det av stor vikt att tillgodose alla elevers behov utifrån deras individuella förutsättningar. En avgörande del i detta, är att specialläraren handleder lärare samt för samtal och diskussioner kring hur lärmiljön byggs upp på bästa sätt för att gynna den tidiga läsinlärningen. Specialläraren bör även vara delaktig och närvarande i klassrummet på olika sätt, samt vara flexibel och tillgänglig. Nyckelord: Anpassningar, förutsättning att komma till lärande, speciallärare, tidig läsinlärning, tillgänglig lärmiljö. / Riishøj, Camilla and Lindoff, Josefin (2023). One, two, three - everyone on board. The impact of an accessible learning environment in relation to early literacy development. Special Teacher Programme, Department of School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö University, 90 credits. The study is expected to contribute with deeper knowledge and understanding regarding developing and organising an accessible learning environment based on each individual and how the accessible learning environment can influence early literacy in a beneficial and positive way. Furthermore, the study aims to create insight and knowledge about how the special education teacher’s work can be organised and planned in different ways, in order to influence and develop an accessible learning environment and thus early literacy. The aim is to examine some teachers' and special education teachers' perceptions and definitions of what an accessible learning environment means, both from a special education perspective and a teacher’s perspective. Additionally, the study aims to link the accessible learning environment with the pupil's early literacy. The focus will be on how the special education teacher can contribute to developing and influencing the accessible learning environment for the pupil, with a link to early reading acquisition. The study will examine the social, pedagogical, and physical learning environment.  The following research questions have been used to answer the objective of the study: ·       How do some teachers and special education teachers define the concept of an accessible learning environment and how can it be designed? ·       What are the perceptions of how the accessible learning environment affects pupils' early literacy? ·       What perceptions emerge regarding how the special education teacher can contribute to the development of an accessible learning environment with a focus on early literacy?  The study is based on Vygotsky's (1999, 2001) sociocultural theory, with a focus on the zone of proximal development. Furthermore, the special education theoretical perspective is highlighted with the help of Aspelin (2013), Rubin (2013), Ahlberg (2017), and Nilholm (2020). Finally, special education models are considered in this study.  The study is based on six semi-structured interviews with four teachers and two special education teachers. The interviews were based on an interview guide with the possibility of follow-up questions and deeper development of answers. The interviews were conducted digitally and recorded with digital aids. All interviews were transcribed and subsequently analysed to ensure maximum credibility of the results.  The results of the study show that all informants have a knowledge of what an accessible learning environment means and how it should be designed and organised to meet the individual needs and conditions of each student. Furthermore, the results show a clear relationship between a well-organised and planned learning environment that is deemed accessible and linked to early literacy. Based on this, the impact of the special education teacher on, and the development of, the accessible learning environment linked to early literacy learning has been investigated. The results show that the work of the special education teacher has a major impact on the accessible learning environment and thus on early literacy learning, in collaboration with the teachers. Important to highlight are the arguments regarding the development of the role and tasks of the special education teacher in order to meet the teacher's needs for support, guidance, conversation, and discussion. In the role of the special education teacher, it is essential to meet the needs of all pupils based on their individual circumstances. A crucial part of this is that the special education teacher supervises teachers and leads conversations and discussions on how best to structure the learning environment to promote early literacy learning. The special education teacher should also be involved and present within the classroom in various ways and be flexible and accessible.  Key words: adaptations, prerequisite for learning, special education teacher, early literacy, accessible learning environment.

The purpose of the study was to increase knowledge about high school students' perspective on the school's support efforts in mathematics teaching. Bronfenbrenner's developmental ecology model was used as the theoretical framework for the design of the interview guide and result analysis. The study has a qualitative approach and the empirical evidence was collected through semi-structured interviews with ten high school students in the high school's university preparatory program at four different schools.  The selection of informants was made based on the students' self-perceived experiences of mathematics difficulties. After transcribing the audio files, the material was analyzed in its entirety using thematic content analysis. The result showed that additional adaptations in mathematics teaching to a greater extent need to meet the students' actual needs. The students in the study preferred a mathematics support in teaching, such as two teachers in the classroom instead of a support outside teaching. To prevent mathematics difficulties, the teaching needs to involve the students in different ways during the lessons, be interesting and understandable according to the study's informants. The language in mathematics could create barriers to accessibility, a factor which can be understood on both a micro and exo level. Several students highlighted the potential of the digital resources for mathematics and how these can be used as supplementary support. Finally, problems at the meso level need attention and transitions both between junior high and high school as well as between high schools need to be ensured regarding the students' need for additional adaptations and knowledge development in mathematics.

Majoriteten av alla gymnasieelever med språkstörning går i ordinarie verksamheter i gymnasieskolan. Trots det beskrivs ofta språkstörning som en relativt okänd funktionsnedsättning. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om vilka typer av anpassningar och stöd som erbjuds elever med språkstörning inom ramen för den ordinarie undervisningen. Studien syftade vidare till att bidra med kunskap om relationen mellan lärares utbildning och erfarenhet inom området och olika anpassningar och stöd i verksamheten. Studien är kvantitativ med en deduktiv ansats. Studiens teoretiska ramverk lyfter framför allt fram kommunikationsstödjande lärmiljöer utifrån dimensionerna språkinlärningsmiljö, språkinlärningsmöjligheter och språkinlärningsinteraktioner. Populationen utgjordes av gymnasielärare. Ett stratifierat icke-proportionellt slumpmässigt urval av kommuner gjordes. Urvalsramen var ett utdrag ur skolenhetsregistret. Datainsamlingsmetoden var en digital enkät. Enkäten skickades till rektorer i valda kommuner för vidarebefordran till gymnasielärare. I studien deltog 186 personer. Insamlad empiri analyserades med hjälp av deskriptiv statistik och variansanalyser. Resultatet visade att de svarande instämde helt eller delvis i majoriteten av de undersökta anpassningarna. Inom språkinlärningsmiljö återfanns de anpassningar som flest av de svarande helt eller delvis tog avstånd ifrån. Sammantaget visar resultatet att det är lärare som har haft möjlighet att kompetensutveckla/fortbilda sig som har störst medvetenhet och vilja att göra vissa anpassnignar som de tror kan gynna elever med olika former av språkstörning. Formell utbildning, år i yrket och typ av lärarexamen tycks däremot ha en marginell eller liten betydelse för hur lärare anpassar, prioriterar och riktar sin undervisning till elever med språkstörning. / The majority of all the upper secondary pupils with developmental language disorder (DLD) participate in regular education. Still, DLD is often described as a relatively unknown disability. The aim of this study was to broaden the knowledge of (1) what type of adjustments and support are offered to pupils with DLD in regular education, and (2) the relation between teachers' education, experience within the area, and adjustments and support in the education. It was a quantative study with a deductive approach. The theoretical framework was a theory about communication supporting classrooms based on the dimensions, language learning environment, language learning opportunities and language learning interactions. The population was upper secondary school teachers. A stratified random disproportionate sample of municipalities was conducted where the sample space was an extract from the school unit register. A survey was sent to heads of schools for forwarding to teachers. 186 individuals participated in the study. The data were analyzed using descriptive statistics and variance analysis. The results showed that the respondents fully or partially agreed with most of the adjustments proposed in the questionnaire. However, the fewest number of adjustments were made within the language learning environment. Overall, the results show that teachers who have had the opportunity to participate in professional development showed the greatest awareness and willingness to make certain adjustments that they believe can benefit pupils with various forms of DLD. Whereas formal training, years in the profession and type of teaching degree, seem to have a marginal influence on how teachers adapt, prioritize and direct their teaching to pupils with DLD.

Syftet med studien är att undersöka huruvida den kontorsarbetande kvinnan blir påverkad av menscykelns hormonella skiftningar i arbetslivet, i termer av arbetsprestation och arbetsmiljö. Därtill undersöks huruvida kvinnan ställer sig till arbetsrelaterade anpassningar med hänsyn till påverkan av de hormonella skiftningarna. Datan är insamlad genom kvantitativ metod i form av enkäter på både svenska och engelska. Enkäterna distribuerades på de sociala plattformarna LinkedIn och Facebook tillsammans med en infografisk bild som innehöll fakta om könshormoners påverkan av kroppen. Resultatet indikerar att de kontorsarbetande kvinnorna är måttligt eller starkt påverkade av menscykelns hormonella skiftningar i arbetet. Dessutom framkommer det att en majoritet av respondenterna är positiva till att implementera arbetsrelaterade anpassningar avseende dessa hormonella förändringar. Baserat på datainsamlingen och de valda teoretiska ramverken kan det konstateras att arbetslivet inte alltid är anpassat utefter kvinnors biologiska förutsättningar, och att kvinnors arbetsmiljö och arbetsprestation skulle förbättras såvida arbetsrelaterade anpassningar genomfördes. Vidare är det möjligt att konstatera att ett arbetsklimat anpassat för båda könen skulle ge en ömsesidig vinning för både kvinnorna och företagen. / The purpose of the study is to examine whether the female office worker is affected by the menstrual cycle’s hormonal fluctuations in the workplace, in terms of work performance and work environment. Additionally, it investigates whether women are receptive to workplace adjustments considering the impact of hormonal fluctuations. The data was collected through a quantitative method using surveys in both Swedish and English. The surveys were distributed on the social platforms LinkedIn and Facebook along with an infographic containing facts about the influence of sex hormones on the body. The results indicate that female office workers are moderately or strongly affected by hormonal fluctuations during the menstrual cycle at work. Furthermore, the results show that the majority of respondents are positive towards workplace adjustments regarding hormonal fluctuations during the menstrual cycle. Based on the data collection and the selected theoretical frameworks, it can be concluded that the workplace is not always tailored to women's biological conditions, and that women's work environment and performance would improve if work-related adaptations were implemented. Furthermore, it can be concluded that a work environment adapted for both genders would provide mutual benefits for both the women and the companies.

Hur policyförändringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet är att undersöka hur några elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella läsprov i svenska i årskurs 6. Det empiriska materialet har inhämtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i årskurs 6, som nyligen har genomfört proven. Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, då de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i läsförståelsestrategier, genom att öva på gamla prov och genom att titta på bedömningsexempel. De har också förberett sig själva inför provsituationen på olika sätt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar ställer sig positiva till det. Eleverna upplevde stress och nervositet i varierande grad, främst innan proven. Skilda specialpedagogiska perspektiv framträder i hur skolor hanterar frågor om förberedelser och anpassningar av de nationella proven. Hur lärare och elever tolkar policy får betydelse för eleverna i samband proven. / How changes in policy, as more national tests and earlier grades, can be expressed in school settings are explored in this study. The aim is to examine how some students in reading and writing difficulties/dyslexia describe their experiences of doing national reading tests in Swedish in Grade 6. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with four students in Grade 6, who recently have conducted the tests. The results have been analyzed from a policy enactment perspective and show that students describe the tests as very important, since they believe that the tests have a significant impact on their grades in Swedish. Students have been prepared for the tests in school by teaching of reading comprehension strategies, by practicing on old tests and by looking at assessment examples. Students have also prepared themselves for the test situation in different ways. They have different experiences regarding adjustments during the tests and the students who have had adjustments express positive feelings about them. The students experienced stress and anxiety in varying degrees, mostly before the tests. Separate perspectives of special education emerge in how schools deal with issues as preparation and adjustments of the national tests. How teachers and students interpret policy seems to be an important factor in students’ situations associated to the tests.

Detta är en studie om de språkliga konflikter som pedagoger till arabisktalande elever upplever i matematikundervisningen. Det har visat sig vara ett problematiskt fenomen då det svenska språket är en central del av matematikundervisningen idag och därför kan vara svårt för andraspråkselever att kunna förankra och uttrycka sina kunskaper i matematik. Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga anpassningar i matematik pedagoger anser sig göra för andraspråkselever. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer av två verksamma pedagoger med arabisktalande elever i årskurs 3. För att undersöka och förklara hur pedagoger förstår och upplever fenomenet kring matematikunder-visning och andraspråkselever har en fenomenologisk teoriansats använts. Resultatet presenteras med hjälp av tidigare forskning och därmed sker analysen parallellt för att ge tydlighet och läsvänlighet. De slutsatser som kunnat dras utifrån studiens resultat är att språkutvecklande arbete är av stor vikt vid arbetet med andraspråkselever i matematik. / It is a study about pedagogue’s perception of the linguistic conflicts that Arabic speaking pupil expe-riences in the education of mathematics. It has been known that the Swedish language is a primal part of the education in math and therefor it becomes a problematic phenomenon. This difficulties appears because second language pupils have to show their mathematic knowledge and understanding in a foreign language. This purpose of this essay’s to examine and explain how pedagogues accommodate math education and how they experiences and work with math education and second language pupils. To examine the purpose of this study two qualitative interweaves has been done with two pedagogues who teaches Arabic speaking pupils (among others) in third grade. To examine and explain how these two pedagogues understands and experiences this phenomenon about math second languages pupils and math education has a phenomenological theory been used. The result of this study is represent in guidance with the previous science to analyze it’s outcome. This because to create lucidness in the text and to make it more readable. The conclusion that can been drawn from the result of this essay is that language developing work in mathematics education is an important and crucial part for second language pupils ability to success.