No description available.

Studien behandlar huruvida en del kontorsanställda akademiker upplevde stress som en konsekvens av till synes god arbetsmiljö med hög grad av krav, kontroll och gott stöd. Frågeställningen behandlar vilka arbetsmiljöfaktorer som upplevdes kunna orsaka hög stress, huruvida några av dessa faktorer var tidigare kända som salutogena samt huruvida dessa faktorer kan ligga bakom eventuella skillnader i upplevd stress mellan avdelningarna. Insamling av data utfördes med hjälp av intervjuer med tio respondenter, nio kvinnor och en man, från två olika avdelningar inom samma organisation. Frågor ställdes kring respondenternas upplevda krav, kontroll, stöd, engagemang samt stress i arbetet. Resultatet visade att graden av stress varierade mellan avdelningarna, främst på grund av obalans mellan krav och kontroll samt bristfälligt instrumentellt socialt stöd inom den ena avdelningen. Vidare fann författarna att tidigare kända salutogena faktorer så som exempelvis kontroll och sociala kontakter kan ha visat sig ge negativa konsekvenser för respondenternas mentala hälsa. Därutöver fann författarna att otydliga arbetsbeskrivningar var en bidragande faktor till arbetsrelaterad stress inom båda avdelningarna. / The study addresses whether some office working graduates experienced stress as a result of a seemingly favorable work environment with a high degree of demands, control and support. The issue concerns which work environment factors that were perceived to cause high stress, whether any of these factors were previously known as salutogenic and whether these factors could be behind any differences in perceived stress between departments. Collection of empirical data was done using interviews with ten respondents, nine women and one man, from two different departments within the same organization. Questions were asked regarding the respondents' experience of demands, control, support, commitment and work related stress. The results showed that the degree of stress varied between departments, mainly due to an imbalance between demand and control and deficient instrumental social support within one department. Furthermore, the authors found that previously known salutogenic factors, such as control and social contacts were shown to have had negative consequences for the respondents' mental health. In addition, the authors found unclear job descriptions to be a contributing factor to the work-related stress in both departments.

Vi har i denna uppsats analyserat hur marknaden ser ut för Thnx Innovations nya produkt DEMA som har som syfte att förenkla ÄTA-hanteringen. Vi har gjort detta genom en kvalitativ marknadsundersökning där vi formulerat och utfört djupintervjuer med personer inom byggindustrin. Fokus i vår undersökning har legat på kunduppfattning kring Marknad, Behov, Värde samt Konkurrenter och Substitut. Syftet med denna uppsats är att använda och bygga vidare på befintlig teori inom området av marknadsanalys i R&D-fasen av ny teknologi inom B2B i industri. Vi har under uppsatsens gång använt oss utav utvald befintlig teori inom området för att kunna besvara vår centrala frågeställning ”Hur ser marknaden ut för DEMA?” på bästa sätt. Den snabba teknologiska utvecklingen har lett till att en stor mängd system och applikationer har ersatt och effektiviserat gamla arbetssätt i många branscher. Byggbranschen har länge legat efter andra branscher i denna utveckling men branschen har på senare år börjat integrera mer och mer teknologi. Vi har i uppsatsen analyserat bland annat: synsätt kring teknologisk utveckling både generellt och inom byggbranschen, åsikter och erfarenheter kring hantering och administrering av ÄTA-arbeten, kostnader och förbättringsområden kring ÄTA-arbeten samt inköps- och implementeringsprocessen av produkter/system inom byggindustrin. Vi har från våra djupintervjuer funnit att en försiktigt positiv inställning till teknologisk utveckling finns, men en bakgrund av tidigare misslyckande innovationer inom branschen har lett till krav om kvalitetsförsäkran innan implementering av innovationer. Vi identifierar i uppsatsen en underliggande konflikt mellan entreprenörsleden rörande ÄTA-hantering. Grundorsaken till denna konflikt härstammar från en avsaknad av tillit följt av otillräcklig kommunikation och dokumentation. De övre entreprenörerna här anser sig betala för mycket för ÄTA-arbeten medan underentreprenörerna ofta känner sig underkompenserade. Konkurrensverket (2014) benämner 80/20-regeln när det kommer till ÄTA-hantering; att 20% av den slutgiltiga entreprenadsumman består av ÄTA-arbeten. Detta visar på kostnaderna relaterade till ÄTA-arbeten och vidare även varför dess korrekta hantering är viktig. Via våra djupintervjuer kan vi konstatera att administreringen av ÄTA:or sker via allt från inköpta system, eget uppbyggda system, och inuti ekonomisystem till manuellt via exempelvis mejl/Excel. I uppsatsen identifieras vidare en efterfrågan på teknologiska hjälpmedel inom byggbranschen. Flera förbättringsområden kring ÄTA-hantering samt de viktigaste egenskaperna kring ÄTA-hantering identifieras från våra djupintervjuer och presenteras i uppsatsen. Dessa inkluderar en önskan om snabbhet, enkelhet, tydlighet, spårbarhet, korrekthet, och kontinuitet.

En av de större utmaningarna med ombyggnadsprojekt är de fall när det i byggnaden finns kvarboende eller andra brukare under tiden. En ombyggnad innehåller i regel både bygg- och rivningsarbeten som ofta medför störningar för människor som vistas i eller intill fastigheten. Samtliga störningar är påverkningsbara och kan vid god projektering och produktion minskas. Målet med examensarbetet har varit att ge konkreta förslag på hur ett fastighetsbolag kan arbeta för att öka hyresgästens kvalitetsupplevelse under en ombyggnad som sker i eller intill hyresgästens lokal. Detta har gjorts genom att identifiera vanliga störningar, genom att påvisa hur hyresgästen har påverkats av dessa störningar och genom att undersöka hur tidigare uppkomna störningar har hanterats. I samråd med fastighetsbolaget Vasakronan har tre ombyggnadsprojekt valts. På respektive ombyggnadsprojekt har kontorshyresgäster, intern projektledare och extern projektledare intervjuats.  Även observationer i form av platsbesök och litteraturstudier har genomförts. Studien har resulterat i förbättringsförslag till fastighetsbolaget. Ett av de viktigaste resultaten som studien visar är att ett fastighetsbolag genom tydlig information via olika informationskanaler och genom att säkra att de överenskomna tiderna för störande arbeten efterföljs, kan öka hyresgästens kvalitetsupplevelse vid en ombyggnad. / One of the more difficult challenges with refurbishment projects is when the building is to be kept in use by tenants throughout the time of renovation. A refurbishment project usually contains both construction and demolition activities, of which both often leads to disturbances. In order to minimize these disturbances during the time of refurbishment, and doing so without affecting the production negatively, planning is of key importance. Every disturbance is manageable, and can through good execution of planning and production be minimized. The goal of this study has been to provide the property company with concrete proposals on how to increase tenants quality experience during the time of renovation. This has been achieved by identifying the most common disturbances, how these disturbances have been affecting the tenants and finally how these disturbances have been handled in the past. In consultation with the property company Vasakronan three refurbishment projects of office buildings has been selected for analysis. In addition to interviews that have been carried out with tenants and project managers on each of the three projects, site visits and literature studies have also been performed. The study shows that a property company through the efficient use of communication through various information channels, in conjunction with enforcing that the time periods for production activities classified as sources of disturbances is followed, in fact can increase the level of experienced quality of their tenant during a refurbishment project.

Purpose: Today two of the biggest problems within the construction industry in Sweden is the exceeding of budgets and that the projects do not finish in time. One of the reasons is the use of alterations, supplementary- and withdrawn work that occurs during the project. The purpose is therefore to study the variations that can be related to the documents that are used during public procurement as well as provide some suggestions on how the procurement documents can be improved for future projects. Hence trying to decrease the use of variations in projects. Method: The study consists of a multiple case study with three similar projects. The methods that are used are a literature study that provides the base of the intended study. A study of documents is also a crucial element to be able to draw the connections between the procurement documents and the alterations, supplementary- and withdrawn work. There will also be semi structured interviews that will strengthen the case study and increase the knowledge within the area. Findings: the study shows that 60 percent of the alterations, supplementary- and withdrawn work can be connected to the procurement documents. There are a few causes that leads to the use of alterations, supplementary- and withdrawn work in a project for example coordination between the different technical areas within the projects that can lead to contradictions in the documents. Too much material in the procurement documents can leads to conflicting information which leads to the use of alterations, supplementary- and withdrawn work. With greater accuracy and greater coordination between the different technical areas, drawings, and other documents. Coordination between the areas would also improve if it is implemented in the early stages of design. It is important to be clear in the technical description which work is expected from the project which would lead to fewer the alterations, supplementaryand withdrawn work. Implications: the overall problem is in this study is how you can reduce the use off alterations, supplementary- and withdrawn work connected to the procurement documents. Most of the alterations, supplementary- and withdrawn work in a project can be connected to these documents. To be able to reduce the cost there should be a system implemented regarding the review and coordination of the procurement documents. Limitations: This study is limited to three different projects from different municipalities, to secure a more certain result there should be more equivalent projects included in the study. The interviews are limited to the project managers that where responsible for the specific projects in this study. Keywords: alterations, supplementary- and withdrawn work, procurement documents, public procurement, specifications, regulations, technical specifications

Purpose: In today´s (2020) construction industry, partnering is mostly used in larger projects and municipalities. The purpose of this report is to study why partnering is not used to a greater extent in smaller municipalities. The goal of this report is to study whether smaller municipalities could benefit from applying partnering.    Method: To achieve the goal of this report, a case study was conducted with the data collection techniques interview and literature study. The interviews were conducted with three small municipalities, a large contractor and two municipal housing corporations. The literature study was done to attain an in-depth understanding of the concept of partnering and to investigate previous research on a similar topic.   Findings: The benefits of partnering are that the product will be good and the client get what they want as they are more involved in the project compared to regular procurement. The communication will be better and fewer disputes occur due to more frequent communication. Dedication and focus on the best of the projects are important elements for a succeeded partnering project. Partnering could be beneficial for a smaller municipality but the reason why partnering is not used to a greater extent in smaller municipalities is because it requires more time, energy, commitment and a big organisation. The municipalities also have concerns about projects being procured on a cost reimbursable contract.  Implications: The small municipalities could benefit from partnering but it should be applied on projects that are ongoing for a long time or when they do not know what they want. Those involved should spend a lot of time in the beginning of the project to decrease the costs. The municipalities should be dedicated in the project, cooperate with the contractors and put the best of the project in focus.   Limitations: The report´s limitations mean that the report is not applicable to major municipalities in Sweden. The tender stage and the economy are not included in the report. Alternative solutions to the problems with changes, additions and cancellations of jobs within construction law, apart from partnering, are not addressed. / Syfte: I dagens (2020) byggbransch används partnering mestadels i större projekt och i större kommuner, syftet med rapporten är att utreda varför partnering inte används mer i mindre kommuner.   Målet med rapporten är att studera ifall det kan gagna mindre kommuner att tillämpa partnering.      Metod:  För att uppnå målet har en fallstudie genomförts med datainsamlingsteknikerna intervju och litteraturstudie. Intervjuerna genomfördes med tre mindre kommuner, ett stort entreprenadföretag och två kommunala bostadsbolag. Litteraturstudien gjordes för att öka förståelsen för begreppet partnering och för att utreda vad tidigare forskning säger om ämnet.  Resultat: Fördelarna med partnering är att produkten blir bra och som verksamheten vill ha det, då de är mer involverade i projektet jämfört med traditionell upphandling. Kommunikationen blir bättre då de kommunicerar oftare och det uppstår färre tvister. Engagemang och att sätta projektet i fokus är viktiga beståndsdelar för ett lyckat partneringprojekt. Partnering kan vara gynnsamt för en mindre kommun om det tillämpas på rätt sätt. Anledningen till att inte partnering används mer i mindre kommuner är för att det kräver mer tid, pengar och engagemang samt en stor organisation från beställaren i partneringprojekten. Kommunerna har även en oro för löpande räkning där det inte är ett fast pris utan prissumman fastställs först när projektet är klart.    Konsekvenser: Det kan var gynnsamt att tillämpa partnering för mindre kommuner men det bör vara ett projekt som pågår under en längre tid eller det inte vet vad de vill ha. De involverade bör lägga ner mycket tid i början av projektet för att minska kostnaderna. Kommunerna bör vara engagerade i projektet, samarbeta med entreprenörerna och sätta projektets bästa i fokus.  Begränsningar: Rapportens begränsningar gör att resultatet ej är tillämpbar på större kommuner i Sverige. Anbudsskedet och ekonomin tas ej upp i rapporten. Alternativa lösningar på problemen med ÄTA-arbeten, förutom partnering, behandlas ej.

Industry 4.0 is being investigated all around the world and it brings an entire arsenal of new tech-nology. It is during major technological changes where we have the chance to change old pat-terns. It is through knowledge of the future and discussion that SSAB and IF Metall will be able to steer the technological changes into the desired direction; A direction which promotes economic and environmental sustainability as well as creating an attractive workplace.There were three objectives with this project. The first objective was to map the current state of maintenance work at SSAB. The second was to develop a future vision within the concept Indus-try 4.0, which promotes attractive workplaces. The last objective was to evaluate the method used to develop the vision. The mapping of the current state of maintenance at SSAB is based on interviews and obser-vations. We decided to delimitate us to shift maintenance. The reason to focus on the shift main-tenance unit of SSAB was that because contain many competences and work all over the pro-duction area. The result of the mapping is that the work is characterized by variating tasks, personal development and pride. It is also male-dominated and characterized by old traditions, tough jargon and macho culture. In general, we conclude that it is an attractive workplace for those who belong to the current homogeneous group.The future vision was developed using personas and workshops. Three personas were created to represent the target group. They were used as a basis of discussion for us and for the participants in the three workshops. The goal of the workshops was to generate a high quantity of futuristic and abstract ideas. The ideas were then combined with theories regarding Industry 4.0 and at-tractive workplaces to form a future vision. To create attractive work content, the future vision focused on placing the worker in the centre of decision-making as a problem solver. This was ac-complished by using new technology to provide information to the worker so he or she can make an informed decision: a digital assistant. To enhance the learning capability of workers the vision contained a VR world where the worker can practise different scenarios. The VR can also be used for marketing to attract people from outside the company. The futuristic vision also presented crowdsourcing of experts and tutors to improve the troubleshooting process and shorten the learning period. If an error is too complicated, the worker has the opportunity to connect to an expert using AR to get their guidance. At the beginning of an employment, every worker is enti-tled to a tutor who will assist you on your missions. To make the workplace more attractive and to change the old picture of the steel industry the vision presented three improvement areas. Firstly, clean & bright facilities which will attract a wider range of people. Secondly, centralised office where employees can meet, work and network. Thirdly, new working roles focusing on troubleshooting and sustainable solutions.Our recommendation is to explore the other maintenance divisions at SSAB and other industries to see if maintenance of acute problems can be centralised over the borders of industries. We also recommend future projects to use participation of managers and workers throughout the implementation process to create higher acceptance and understanding, but also to reduce fear, resistance and promote ownership to the change process. / Industri 4.0 undersöks just nu över hela världen och det medför en hel arsenal av ny teknik. Det är under stora teknologiska förändringar som vi har möjligheten att ändra gamla mönster. SSAB har, genom det här projektet, aktivt valt att skapa ett diskussionsunderlag om framtidens underhållsarbete på SSAB. Det är genom kunskap om framtid och diskussion som SSAB och IF Metall kommer kunna styra den teknologiska utvecklingen i rätt riktning. En riktning som främjar hållbarhet ur både klimat och ekonomisk synvinkel, såväl som skapar en attraktiv arbetsplats. Projektet bestod av tre mål. Det första målet var att kartlägga nuläget för underhållsarbetet på SSAB. Det andra målet var att utveckla en framtidsvision inom ramarna för konceptet Industri 4.0, en framtidsvision som främjar attraktiva arbetsplatser. Det tredje och sista målet var att utvärdera den metod som används för att utveckla framtidsvisionen. Kartläggningen av nulägesbeskrivningen på SSAB är baserad på intervjuer och observationer. Vi beslöt oss för att avgränsa oss till skiftunderhåll då de besitter många kompetenser samt arbetar över hela stålverket. Resultatet från nulägesbeskrivningen visade att arbetet karaktäriseras av varierande arbetsuppgifter, personlig utveckling och yrkesstolthet. Skiftunderhåll är mansdominerat och kännetecknas av gamla traditioner, tuff jargong samt macho-kultur. Vår slutsats är därför att arbetsplatsen generellt kan ses som attraktiv till de människor som tillhör den nuvarande homogena gruppen.Framtidsvisionen utvecklades med hjälp av personas och workshops. Tre personas skapades för att representera målgruppen. Syftet var att använda dem som diskussionsunderlag både för oss men även för deltagarna i de tre workshops som genomfördes under projektet. Målet med workshopsen var att generera en hög kvantitet av futuristiska och abstrakta idéer. Idéerna kombinerade därefter med teori kring Industri 4.0 och attraktiva arbetsplatser för att till slut forma framtidsvisionen. För att skapa ett attraktivt arbetsinnehåll fokuserar framtidsvisionen på att placera arbetaren i centrum av beslutsfattandet som en problemlösare. Det uppnåddes genom att använda ny teknologi för att förse arbetaren med information så att hen kan fatta ett välgrundat beslut: en digital assistent. För att effektivisera arbetarens inlärningsförmåga innehåller visionen en VR värld där arbetaren kan öva i olika scenarion. VR världen kan också användas i marknadsföringssyfte för att attrahera personer utanför företaget. Den futuristiska visionen presenterar även crowdsourcing av experter och handledare för att förbättra felsökningsprocessen samt förkorta inlärningsperioden. Arbetaren har möjlighet att, om ett uppstått fel är för komplicerat, ringa upp en expert och få deras vägledning genom AR glasögon. I början av en anställning har varje arbetare tillgång till en handledare som kan bistå med assistans under uppdragen. För att göra arbetsplatsen mer attraktiv och för att ändra den gamla bilden av stålindustrin presenterar visionen tre förbättringsområden. Det första området är rena och ljusa faciliteter som kommer attrahera ett bredare utbud av människor. Det andra området är centraliserat kontor där de anställda kan träffas, arbeta och umgås. Det tredje området är nya arbetsroller som fokuserar på felsökning och hållbara lösningar.Vår rekommendation är att utforska de andra underhållsavdelningarna på SSAB och även underhållsarbete i andra industrier. Syftet är att se om underhåll för akuta problem kan bli centraliserade över industrigränser. Vi rekommenderar också framtida projekt att använda deltagande av chefer och arbetstagare under hela processen för att skapa högre acceptans och förståelse för förändringen. Deltagande är också viktigt för att minska rädsla, motstånd och främja känslan av ägande gentemot förändringen.

<p>Denna studies syfte var att följa upp examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet med fokus på vilka arbetsmöjligheter utbildningen hade gett dessa. Avgränsning gjordes till områdena etableringsgrad, lönenivå, andel med kvalificerad befattning (till utbildningsnivå och arbetsområde) samt tillfredställelse i förvärvsarbetet. I studien ingick samtliga vilka hade tagit ut sin examen från utbildningen. I dessa ingick båda examensformerna – kandidatexamen och magisterexamen. Till respondenterna skickades en enkät med frågor av kvantitativ art. Data från dessa analyserades deskriptivt och ställdes mot beteendevetare i liknande studier. Även signifikanstester användes för att analysera orsaker till tillfredställelse. Resultatet visade att respondenterna har en hög etableringsgrad. Andelen med kvalificerade yrken är dock inte jämförelsevis hög. Likaså är respondenternas lön något lägre än för övriga beteendevetares. Respondenternas tillfredställelse i arbetet var relativt låg vilket kan antas ha påverkats av användningen av utbildningen i arbetet, om arbetet motsvarade utbildningen samt lönenivån.</p>

Denna studies syfte var att följa upp examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet med fokus på vilka arbetsmöjligheter utbildningen hade gett dessa. Avgränsning gjordes till områdena etableringsgrad, lönenivå, andel med kvalificerad befattning (till utbildningsnivå och arbetsområde) samt tillfredställelse i förvärvsarbetet. I studien ingick samtliga vilka hade tagit ut sin examen från utbildningen. I dessa ingick båda examensformerna – kandidatexamen och magisterexamen. Till respondenterna skickades en enkät med frågor av kvantitativ art. Data från dessa analyserades deskriptivt och ställdes mot beteendevetare i liknande studier. Även signifikanstester användes för att analysera orsaker till tillfredställelse. Resultatet visade att respondenterna har en hög etableringsgrad. Andelen med kvalificerade yrken är dock inte jämförelsevis hög. Likaså är respondenternas lön något lägre än för övriga beteendevetares. Respondenternas tillfredställelse i arbetet var relativt låg vilket kan antas ha påverkats av användningen av utbildningen i arbetet, om arbetet motsvarade utbildningen samt lönenivån.

Högskolelärare omges av många kravställningar från olika håll samt en hög arbetsbelastning som de behöver hantera för att kunna balansera sitt arbete med privatlivet. Forskning är bristfällig hur högskolelärare hanterar att balansera sin höga arbetsbelastning med deras privatliv. Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett hälsopedagogiskt perspektiv belysa hur högskolelärare lär sig hantera balansen mellan arbete och privatliv inom högskolesektorn. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av en hälsoteoretisk utgångspunkt i krav-kontroll-stödmodellen samt en pedagogisk utgångspunkt i anpassnings- och utvecklingsinriktat lärande. Metod: Den metod som studien utgår ifrån är av kvalitativ art där det empiriska materialet samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog tretton högskolelärare i studien. Studien pendlade mellan ett deduktivt och induktivt arbetssätt och materialet analyserades genom analysmetoden kategorisering. Resultat: Högskolelärarnas arbetssituation präglas av både organisatoriska och individuella krav och denna kombination av krav kan skapa ett gränslöst arbete beroende på individens personlighet. För att hantera de kravställningar som högskolelärare omges av så utvecklar de olika individuella strategier. De upplever även en hög kontroll vilket beskrivs som både positivt och negativt då de upplever arbetsglädje, dock bidrar hög kontroll till att de arbetar mycket övertid samt hemifrån. Högskolelärarna beskriver brister i det sociala stödet då högskolesektorn präglas av mycket individbaserade arbetsuppgifter och mer teambaserat arbete önskas. Slutsats: Den huvudsakliga slutsatsen som dras är att gränsen mellan arbete och privatliv består av flera olika gränser som är svåra att definiera, samt att högskolelärarnas förhållningssätt är att de anpassar sig och att de accepterar de rådande arbetsförhållandena istället för att motverka och förändra dem. / Academic teachers are surrounded by many demands from different directions and a high workload that they need to handle in order to balance their working and personal life. Research is inadequate how academic teachers manage to balance their high workload with their privacy. Purpose: The aim of the study is to illuminate the balance between work and personal life in the higher education sector from a health education perspective. Theoretical reference framework: The theoretical frame of reference consists of a health theoretical point of departure in the demand-control and support model and an educational starting point in adaptation and development- oriented learning. Method: The methodology from which the study is based is of a qualitative nature where the empirical material was collected through three focus group interviews. A total of thirteen college teachers participated in the study. The study commuted between a deductive and inductive mode of work and the material was analyzed by the analysis method categorization. Result: The worksituation of academic teachers is characterized by both organizational and individual requirements and this combination of requirements can create boundless work depending on the individual's personality. In order to handle the demands of academic teachers, they develop different individual strategies. They also experience a high level of control, which is described as both positive and negative as they experience job satisfaction, yet provide high levels of control that they work a lot of overtime and from home. Academic teachers describe shortcomings in social support, since the higher education sector is characterized by highly individual-based tasks and more team- based work is desired. Conclusion: The main conclusion drawn is that the boundary between work and privacy consists of several different boundaries that are difficult to define, and that the attitude of academic teachers is that they adapt and that they accede to the prevailing working conditions instead of counteracting and changing them.