Global ETD Search

21	Krigföringsförmåga Dufberg, Gustaf January 2005 (has links) The ability to fight is, according to Swedish Armed Forces Doctrine (MilitärstrategiskDoktrin), depending upon the physical component, the conceptual component and themoral component.The purpose of this thesis is to examine in what way the Swedish doctrine is based onthe theories on war and war fighting by Sun Zi, Carl von Clausewitz, Antoine Henri deJomini and Mao Tse-tung.I have found that the Swedish doctrine is based on those theories.However, the Swedish doctrine needs to be developed in order to better explain therelation between the three components. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05 Försvarsdoktriner Armén Sverige Clausewitz Carl von Sun Zi Jomini Antoine-Henri Mao Zedong Uppsatser Chefsprogrammet Chefsprogrammet 2003-2005 SOCIAL SCIENCES SAMHÄLLSVETENSKAP
22	Nybörjaren på den kompetentes stol : De unga officerarnas perspektiv på att vara plutonchef Rambow, Johan, Svensson, Anders January 2021 (has links) Sedan Försvarsmakten påbörjade sin akademisering av officerskåren, dels med officersprogrammet på Försvarshögskolan och med ett uppdragsutbildningsprogram i samarbete med bland annat Halmstad universitet så har det skrivits och producerats många uppsatser med fokus på plutonchefernas situation. I de studierna har huvudsakligen plutonchefernas chefer eller andra i deras omgivning intervjuats. Den här uppsatsen bidrar med perspektivet från plutoncheferna själva, de unga officerare och specialistofficerare som är mitt i lösandet av befattningen. Syftet med studien är att utreda och skapa förståelse för de unga plutonchefernas situation. Diskussionen förs ur perspektivet vad organisationen, Försvarsmakten, kan göra för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för plutoncheferna att lösa sin arbetsuppgift. Den här uppsatsen bekräftar bilden av vad tidigare studier visar och det råder en samsyn om hur komplex situationen är för nytillträdda chefer. Studiens resultat visar att de unga har drivkraft och ambition att lösa uppgiften som plutonchef men att det saknas viss kunskap. Resultaten visar även att befattningens innebörd är otydlig i hela organisationen och Försvarsmakten skulle behöva tydliggöra produktionsorganisationen i vardagen och överväga att definiera innebörden och förväntningarna av att vara plutonchef i tre perspektiv: plutonchef i grundutbildning, plutonchef för kontinuerligt anställda soldater (GSS/K) och krigsplutonchef, det vill säga plutonchef i krigsorganisationen som är under utbildning och den som truppför enheten vid övning, kris eller krig. Studien visar även att organisationen är medveten om vilken kunskap och erfarenhet de unga har och inte har för att lösa befattningen som plutonchef när de examineras men att planen för att utveckla den kunskap som krävs behöver överses. Detta ställer krav på hur stödet utformas kring de unga cheferna i form av ett genomtänkt arbetslag samt stöd och handledning från plutonchefernas chefer, i normala fall kompanicheferna. / Since the Swedish Armed Forces began to academies the officers' corps, the officer program at the Swedish Defence University and also during complementary education program in collaboration with, among others, Halmstad University, many essays have been written focusing on the situation of platoon commanders. In those studies mostly the platoon commanders’ superiors or others around them have been interviewed. This paper adds the perspective of the platoon commanders themselves, the young officers and non-commissioned officers who are in the midst of resolving the position. The purpose of the study is to investigate and create an understanding for the situation of the young platoon commanders. The discussion is based on what the organization, the Swedish Armed Forces, can do to create the best possible conditions for the platoon commanders to solve their task. This paper confirms the picture of what previous studies show and there is a consensus on how complex the situation is for newly appointed platoon commanders. The results of the study show that the young have the drive and ambition to solve the task as platoon commander but that some knowledge is lacking. The result also shows that the definition of the position is unclear throughout the organization and the Swedish Armed Forces would need to clarify the organization used to produce units in basic training and consider defining the meaning and expectations of being platoon commander in three perspectives: platoon commander in basic training, platoon commander for employed soldiers and pluton commander in the organization during war, which is the one who commands the unit in training, crisis or war. The study also shows that the organization is aware of the knowledge and experience that the young have, and not have, solving the position as platoon commander when they are examined, but that the plan to develop the necessary knowledge needs to be reviewed more carefully. This places demands on how the support is designed around the young commanders in the form of a well-thought-out team as well as support and supervision from the platoon commanders’ superiors, normally the company commanders. Swedish armed forces profession as officer army platoon commander middle managers Försvarsmakten officersprofession armén ung chef plutonchef första linjens chefer Social Sciences Samhällsvetenskap
23	Med kompetens i fokus : Yrkes- och karriärutveckling för Arméns specialistofficerare Darvall, Håkan, Hane, Tomas January 2021 (has links) Specialistofficeren är kompetensbärare i Försvarsmakten och löser uppgifter inom all Försvarsmaktens verksamhet. För att vara kompetensbärare krävs att specialistofficeren utvecklar djup kunskap inom sitt arbetsområde. Försvarsmakten har de senaste 40 åren genomfört en mängd förändringar i sitt befälssystem och den senast införda, 2008 då tvåbefälssystem återinfördes, har inte genomförts fullt ut vilket leder till att specialistofficerare har svårt att få möjlighet att kompetensutveckla sig till det kompetensdjup som krävs för att verka som kompetensbärare. Försvarsmakten och Armén har insett att införandet avstannat och har därför infört nya riktlinjer för att underlätta införandet, varvid den senaste kom 2019. Den här studien syftar till att förstå förutsättningar, hinder, möjligheter samt förväntningar, avseende kompetensutveckling av specialistofficerare vid två strategiskt viktiga förband, Lv6 och P18. Datan till studien är insamlad från specialistofficerare verksamma vid de två förbanden. Vid genomförandet av studien framkom att det finns förutsättningar i form av gamla strukturer som lever kvar trots skifte av befälssystem och hindrar kompetensutvecklingen av individer. Exempel på hinder är att det gamla befälssystemet inte avvecklats i samband med införandet utav det nya. Ytterligare ett exempel är att dagens specialistofficerare saknar incitament för att kompetensutveckla sig. De har dock fortfarande en stark vilja att utveckla sig, även när de saknar formella kompetenser. Förväntningarna på Försvarsmaktens riktlinjer är höga, då de på olika nivåer belyser vad som måste omhändertas för att specialistofficerens kompetensutveckling skall fungera. Studiens främsta slutsats är att omställningen av befälssystemet måste slutföras för att specialistofficerarna skall få den möjlighet att kompetensutvecklas och utveckla de kompetensdjup som Försvarsmaktens riktlinjer föreskriver och som organisationen behöver för att utvecklas och lösa sina uppgifter. / The non-commissioned officer (NCO) is the competence bearer in the Swedish Armed Forces (SAF) and manages activities in all SAF tasks. In order to be a competence bearer the NCO has to develop deep knowledge within his or hers field of expertise. The SAF has, during the last 40 years, implemented a large number of changes in its command system. The latest change made in 2008, when the NCOs Corps was reinstated, has not been fully implemented which has led to difficulties for an NCO to acquire opportunities to develop the abilities required and proficiency needed to be a viable competence bearer. The SAF and the army have realized that the implementation process has stalled and therefore have issued new guidelines to restart the process, of which the latest was issued in 2019. The study’s aim was to acquire knowledge about the prerequisites, hindrances, possibilities and expectations regarding acquirement of competence for NCOs in two strategical important units, Lv6 and P18. The study’s data was collected from active NCOs serving in the two units. During the execution of the study, prerequisites in the form of old structures emerged that, in spite of the changes in the command system, still lives on and is a hindrance to the NCOs acquisition of skills. An example is the old command system not being dismantled in conjunction with the implementation of the new system. Another example is that today’s NCOs lack incentives for the acquirement of deeper knowledge. They still possess a strong will to enhance themselves, even when they lack formal requirements. The expectations of the SAF guidelines are high, since they highlight what needs to be addressed at different levels for the NCOs acquisition of skills to be successful. The study’s primary conclusion is that the transition to the new command system must be completed to allow the NCOs the opportunity to develop their skillsets to the required levels that the guidelines stipulate and the organization needs to evolve and manage its activities. Swedish Armed Forces army professional officer non-commissioned officer NCO competence skill acquisition professional development career development Försvarsmakten Armén yrkesofficer specialistofficer kompetens kompetensutveckling yrkesutveckling karriärutveckling Business Administration Företagsekonomi
24	Autonoma eller kontrollerade områdesverkande minor för Försvarsmakten? Carlsson, Hanna January 2022 (has links) No description available. Man in the loop Network Man out of the loop Wide area munition Landmines Military utility Army Ground battle Man in the loop Nätverk Man out of the loop Områdesverkande minor Landminor Militär nytta Armén Markstrid Other Social Sciences Annan samhällsvetenskap
25	Här ska byggas ett regemente! : Hur erfarenheter och mening skapas i dagens växande armé. Brandt, Ulf, Nordlund, Christian January 2023 (has links) Studien syftar till att utforska hur erfarenheter skapas under upprättandet av ett nytt regemente och hur de påverkar projektet.Studien är kvalitativ och induktiv där empirin inhämtats genom intervjuer och observationer. Studien fokuserar på tillkomsten av Bergslagens Artilleriregemente, A 9, men studier har även skett av Gotlands Regemente och Skaraborgs Regemente för att skapa en förståelse för det historiska arv som A 9 verkar i. Sprunget ur organisationsteori har meningsskapande, i studien benämnt som sensemaking, utvecklats som ett perspektiv för att förstå och navigera i komplexa system. Sensemaking är en process där individer och grupper söker, använder och tolkar information för att skapa en förståelse av sin omgivning och de situationer de befinner sig i. Sensemaking innebär att individen integrerar sina egna erfarenheter, satt i aktuell kontext och tolkar därigenom informationen. Detta gör det möjligt för organisationer att skapa mening av komplexa situationer och att fatta mer underbyggda beslut. Dessa beslut förankras sedan genom att individer försöker påverka andra att anta en gemensam tolkning av situationens mening, i studien benämnt som sensegiving. Resultatet av insamlade data visar att etableringen av Bergslagens artilleriregemente både innehåller utmaningar och problem men också framåtanda, problemlösande och en stark inneboende vilja att lösa uppgiften på ett förstklassigt sätt. Den innehåller också något djupare, något som är lite mer abstrakt. Under intervjuerna har vi upplevt att när vi ställer frågor om erfarenhetshantering, som i sig är ett relativt byråkratiskt och processinriktat frågeområde, så handlar svaren allt som ofta om det som upplevs svårt eller som inte fått möjlighet att processas i individens reflektioner eller tillsammans i gruppen på ett bra sätt. Många händelser som redan ägt rum har inte är blivit omhändertagna då reflektioner kring dessa händelser inte varit tillräckligt eller uteblivit. När data och upplevelser som vi fått under intervjuerna läggs samman såg vi ett mönster där erfarenhetshanteringen som vi kan se framgå av empirin i första hand inte är formbar i skrift eller ord utan istället som en pågående process i de individer och grupper som vi studerat. Studiens övergripande slutsatser är att för att sensemaking som koncept ska vara applicerbart i en organisation som Försvarsmakten så behövs en gemensam målbild och identitet skapas, utrymme för att reflektera retrospektivt över händelser i verksamheten, mandat som stärks och delegeras till rätt nivå, en flexibel syn på lednings- och arbetsmetoder och en förståelse för att nätverk mellan människor är den motor som driver sensemaking i organisationen. / The purpose of this study is to explore how experiences are formed during the establishment of a new regiment and how they impact the project. The study is a qualitative, inductive study where data was collected through interviews and observations. The study focuses on the creation of the Bergslagen Artillery Regiment, A 9, but studies have also been conducted on the Gotland Regiment and the Skaraborg Regiment to create an understanding of the historical legacy in which A 9 operates. Derived from organizational theory, sensemaking has developed as a perspective for understanding and navigating complex systems. Sensemaking is a process where individuals and groups seek, use and interpret information to create an understanding of their surroundings and the situations they are in. Sensemaking involves the individual integrating their own experiences, placed in the current context and thereby interpreting the information. This enables organizations to make sense of complex situations and make more informed decisions. These decisions are then anchored by individuals trying to influence others to adopt a common interpretation of the meaning of the situation, in the study referred to as sensegiving. The results of the collected data show that the establishment of the Bergslagen Artillery Regiment contains both challenges and problems but also forward momentum, problem-solving, and a strong inherent desire to solve the task in a first-class manner. It also contains something deeper, something that is a little more abstract. During the interviews, we have experienced that when we ask questions about lessons learned, which in itself is a relatively bureaucratic and process-oriented area of questioning, the answers often focus on what is perceived as difficult or what has not been given the opportunity to be processed in the individual's reflections or in the group in a good way. Many events that have already taken place have not been taken care of because reflections on these events have not been sufficient or have been lacking. When the data and experiences we have obtained during the interviews are combined, we see a pattern where lessons learned, as we can see from the empirical data, is primarily not formable in writing or words, but instead as an ongoing process in the individuals and groups we have studied. The overall conclusions of the study are that in order for sensemaking as a concept to be applicable in an organization like the Swedish Armed Forces, there is a need to create a shared vision and identity, space for retrospective reflection on operational events, strengthened and delegated mandates at the appropriate level, a flexible approach to leadership and work methods, and an understanding that networks among individuals are the engine that drives sensemaking in the organization. Defense Forces Swedish army sensemaking sensegiving experiences lessons learned organizational development organization decision-making knowledge management Försvarsmakten armén sensemaking meningsskapande sensegiving meningsgivande erfarenheter erfarenhetshantering organisationsutveckling organisation beslutsfattande knowledge management Business Administration Företagsekonomi
26	Från värnplikt till yrkesidentitet : Varför den nya generationen väljer att stanna iFörsvarsmakten Tideskog, Johan, Lindström, Mikael January 2023 (has links) Försvarsmakten växer. För att skapa det robustare försvar med ökad förmåga, som beskrivs i Försvarsmaktens Perspektivstudie 2022, krävs under överskådlig framtid en tillväxt av de militära personalkategorierna. En personalkategori som Försvarsmakten har haft svårt att rekrytera är anställda soldater och gruppbefäl.Syftet med denna studie är att utforska vad som motiverar unga vuxna att efter värnplikten välja att ta anställning som kontinuerligt anställda gruppbefäl och soldater i Försvarsmakten. Studien är en kvalitativ, induktiv studie där empirin har inhämtats genom intervjuer och workshop med värnpliktiga och anställda soldater vid tre förband i armén.Studiens referensram beskriver hur de värnpliktiga soldaterna genom socialisation anpassar sig och formar en begynnande professionell identitet. Vidare så beskriver den soldaternas anknytning och engagemang till yrkesrollen. För att ytterligare se på soldaternas motivation genomlyses empirin med ett generationsperspektiv.Studiens resultat visar att de värnpliktiga soldaternas upplevelse av grundutbildningen är avgörande för deras val att fortsätta i Försvarsmakten. De soldater som väljer att stanna i Försvarsmakten som anställda GSS har positiva upplevelser i sin yrkesroll från grundutbildningen och har haft befäl som är starka positiva förebilder för professionen. Soldaternas främsta motiv utgörs av en förväntansbild som präglas av soldatyrkets särskilda karaktär och förutsättning och den starka sammanhållning som de ser som unik för den militära professionen.I studiens slutsatser anför författarna att fler värnpliktiga soldater skulle motiveras att fortsätta som anställda soldater om Försvarsmakten tillämpade ett förhållningssätt och ett ledarskap som inte gör åtskillnad på olika personalkategorier. De anför också att organisationskulturen behöver utvecklas för att bättre möta den nya generationen. / The Swedish armed forces (SAF) are growing. To meet the need for a more robust and capable defense force, as described by the proposed strategical military concept, the SAF must steadily increase military personnel volumes. A personnel category that the SAF has had difficulties recruiting are employed soldiers and squad leaders.The study aims to explore what motivates conscripts to choose voluntary employment as professional soldiers and squad leaders within the Swedish Armed Forces after their mandatory military service. The study is a qualitative, inductive study that gathers empirical facts through interviews with recently employed soldiers and a workshop with conscripted soldiers still completing their military service.The study's frame of reference describes how the conscripted soldiers adapt through socialization and form a nascent professional identity. Furthermore, it describes the soldiers' attachment and commitment to their professional role. To further understand the soldiers' motivation, the empirical evidence is viewed through a generational perspective.The results show that how the soldiers experience their mandatory military service constitutes the decisive factor for their choice to continue in the Armed Forces. Conscripts who choose to stay in the Armed Forces have both had a positive affirmation of their professional identity during their military service and have experienced leaders who are strong and positive role models for the profession. Their primary motivations embody expectations of the special characteristics and prerequisites of the military profession as well as the strong sense of cohesion and comradeship that they regard as unique to the military profession.The authors conclude that more of the conscripted soldiers would be motivated to continue if the SAF would adopt a more coherent approach of culture and leadership that does not differentiate between conscripted and contracted soldiers. The authors also conclude that the organizational culture of the SAF need to adapt to the new generation. Swedish Armed Forces GSS GSS/K recruitment motivation conscription squad leader soldier army iGen Generation Z professional identity Commitment Försvarsmakten GSS GSS/K rekrytering motivation värnplikt gruppbefäl soldater armén iGen Generation Z professionell identitet Commitment Business Administration Företagsekonomi
27	Från Kunskap till Styrka : Professionsutvecklingen av yngre officerare i armén Gånfält, Pär, Jarl, Robert January 2020 (has links) Utbildingen av officerare är och har alltid varit ett omdiskuterat ämne. Sedan reformationen av officersutbildningen till Officersprogrammet för drygt tio år sedan – vilket för första gången även gav den nya fänriken akademisk kandidatexamen i krigsvetenskap – har den här frågan återigen aktualiserats. Akademiseringen tillförde en viktig och saknad aspekt till professionen men utlåtanden från officerskåren har varit att utbildningen är för generell och att fänriken inte kan något när denne kommer hem. Under samma tidsperiod har Försvarsmakten och armén genomgått stora förändringar. Omställningen från invasionsförsvar till insatsförvar har fullföljts, värnplikten avskaffades och anställda soldater och förband blev en ny verklighet. Som om inte detta räckte har fokus inom samma tidsperiod återigen svängt; nu med nationellt försvar i centrum och med en återinförd värnplikt och planerad tillväxt av Förvarsmakten som följd. Den här studien undersöker om den nyutexaminerade fänriken erhållit rätt förutsättningar att klara av det arbete som hen förväntas göra. Genom att utgå från att Officersprogrammet är en ny utbildning med andra för- och nackdelar än de tidigare officersutbildningarna fokuserar den här studien på mottagandet vid förbanden. Är det i själva verket utbildningen det är fel på eller är det just förväntningarna på den nye officeren? Ges fänriken möjlighet att omsätta teoretiska kunskaper till praktiska färdigheter? Studien indikerar att omhändertagandet av nyexaminerade officerare under den föregående tioårsperioden präglats av en brist på struktur och systematisering. Ett alltför stort fokus på kortsiktiga mål och en bortprioritering av professionsutvecklingen har påverkat officersprofessionen negativt. Armén och förbanden har under senare år förbättrat sin systematisering men behöver bli ännu bättre på att prioritera professionsutvecklingen. Armén bör utveckla en gemensam struktur för lärlingstiden för nya fänrikar genom att formalisera handledning och tydligare systematisera personalplaneringen. Den samlade utbildningen av officerare och professionsutvecklingen bör betraktas som en helhet, annars riskerar professionen att fortsätta påverkas negativt och tillväxt med kvalitet kommer inte vara möjlig. Studiens övergripande insikt är att det inte nödvändigtvis är utbildningen det är fel på, utan snarare hur omsättningen av utbildningen från teoretisk kunskap till praktiska färdigheter omhändertas inom stridskraften och förbandet. / The education and training of military officers is and has always been a disputed subject. Since the reform of the Swedish officer’s training and conversion to Officersprogrammet1 (OP) a little over a decade ago – which for the first time granted the new junior officer with an academic degree in War Studies – this issue has been revitalized. The conversion to an academic education provided the Swedish Military Profession with an important missing aspect. But, the general opinion prevailing among the officer corps is that the training is far too generic and that junior officers thus are inept for duty at their home regiments. During the same time frame the Swedish Armed Forces and the Swedish Army has undergone massive changes. Doctrinal realignment from focusing on the threat of a potential invasion towards an agile and highly operational defense force with an international focus was completed; conscription was scrapped and made dormant. Professionalized soldiers and field units became the new reality. But, then again focus shifted. National defense has once again become the priority with a reinstated conscription as well as planned growth for the Swedish Armed Forces as a consequence. This research project examines whether the junior officer during this time frame has been given the right possibilities to carry out the work expected by him or her. By assuming that OP is a new type of education program, with different pros and cons compared to previous educations, this research focuses instead on the integration of junior officers at their home units. Is it really the education that’s failing or are expectations on the new officer in fact improper? Are the junior officers provided the right support to transform knowledge to skills? This thesis indicates that integration of junior officers has been characterized by a lack of structure and systematization during the past decade. Too much focus on short-term objectives and an unintentional suppression of the development of the Military Profession have had negative consequences. The Swedish Army has improved on systematization during recent years but still needs to improve and prioritize the development of the profession. The Swedish Army should create a structured apprenticeship of junior officers by formalizing mentorship and clearly systematize strategic personnel planning. The collective training of officers and the Evolution of the Military Profession should be considered as a whole, it will otherwise risk further negative consequences and planned growth with quality will not be feasible. The main insight of this study is that it’s not necessarily the education that is failing but rather how the Regiments within the Swedish Army manages to transform the junior officers’ knowledge to relevant skills or not. Swedish Armed Forces military officer Profession of Arms Military Profession military education Swedish Army apprenticeship professional socialization development of the profession Försvarsmakten officer officersprofession officersutbildning armén lärlingstid yrkessocialisation professionsutveckling Business Administration Företagsekonomi Work Sciences Arbetslivsstudier Övrig annan samhällsvetenskap
28	Ta det tekniska designansvaret! : En studie om hur armén hanterar förändrade ansvarsförhållanden mellan FMV och Försvarsmakten. Persson, Anders, Brandt, Tobias January 2021 (has links) Samspelet mellan Försvarsmakten och FMV har förändrats. Före 2019 ansvarade FMV för de tekniska system de anskaffat på uppdrag av Försvarsmakten över hela dess livscykel. 2019 flyttades det tekniska designansvaret över till Försvarsmakten för system i användningfasen. Det innebar att Försvarsmakten och dess försvarsgrenar övertog ett ansvar för sina system de tidigare inte innehaft. Syftet med denna uppsats är att utreda vad det inneburit för armén att få det tekniska designansvaret för sina system och hur arbetet för att omhänderta detta ansvar kan utföras. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med representanter från Försvarsmakten. Studien genomfördes med en induktiv ansats. Vi analyserade empirin som vi fick från intervjuerna med en anpassad grundad teori som analysmetod. Resultatet av analysen har granskats och jämförts med forskning av implementering och tvärfunktionellt arbete. Våra slutsatser är att vi har studerat en pågående implementering med mycket kvarstående arbete samt att en tvärfunktionell ansats har visats sig vara ett bra sätt för armén att hantera sina nya uppgifter. / The interaction between the Swedish Armed Forces and The Swedish Defence Materiel Administration has changed. Before 2019, The Swedish Defence Materiel Administration was responsible for the technical systems they acquired on behalf of the Swedish Armed Forces throughout its life cycle. In 2019, the responsibility for the technical design was transferred to the Swedish Armed Forces for systems in the user phase. This meant that the Swedish Armed Forces and its branches assumed a responsibility for their systems they had not previously held. The purpose of this study is to investigate what it has meant for the Swedish Army to have the responsibility for the technical design of their systems and how to manage this responsibility. The thesis was conducted as a qualitative interview study with representatives from the Swedish Armed Forces. The study was conducted with an inductive approach. We analyzed the empirical data received from the interviews using a custom grounded theory as an analytical method. The results of the analysis have been reviewed and compared with research of implementation and cross-functional work. Our conclusions are that we have studied an ongoing implementation with a lot of remaining work, a cross-functional approach has been shown to be an appropriate way for the Army to handle its new tasks. Swedish Armed Forces Swedish Army technical systems change implementation cross-functional approach multiprofessional Försvarsmakten armén tekniska system förändring implementering tvärfunktionellt ansats multiprofessionell Övrig annan samhällsvetenskap Work Sciences Arbetslivsstudier Public Administration Studies Studier av offentlig förvaltning
29	Ukraїnas självständighet 1917 i svensk press 1917–1918 / Ukraine’s independence 1917 in swedish press 1917–1918 Bergman, Leo January 2017 (has links) This dissertation is a quantitative study with elements of qualitative analysis. The purpose of this quantitative study was to investigate WHAT was written about Ukraine's independence 1917 in Swedish press 1917–1918. The qualitative part of the survey was intended to answer the question if the newspaper's political attitude influenced the news reports during the chosen period. The exact periodization was determined to be between March 1, 1917 and June 30, 1918. This periodization was chosen because of the March Revolution in 1917, which triggered independence declarations in a number of countries oppressed by Moscow, who now saw their chance of freedom. June 1918 became the end of the investigation because it was just when the peace agreement between Ukraine and the Soviet Union was signed. The source material has been chosen to represent a multitude of ideological orientations. It was liberal, moderate, conservative, liberal and left-wing orientations. The source material consisted of newspaper articles from the following newspapers: Dagens Nyheter, Aftonbladet, Göteborgs Aftonblad, Svenska Dagbladet, Dalpilen, Kalmar Tidning and Norrskensflamman. Quantitative methodology was used on the source material. This method consisted of a reviewing of newspaper articles in searching of news reports from Ukraine or articles which had something to do with the events in Ukraine. Every newspaper was searched day after day. The crawled material was presented in two chapters representing different periods. The first chapter of the results presented the results from 1917, and more precisely from March to December 1917. The second chapter presented the results from 1918, but also from December 1917, that is, the result from December 1917 through June 1918. The whole result was then discussed in a separate chapter where the qualitative analysis was also discussed. The result of the quantitative analysis showed that it has been written relatively sparcely about Ukraine's independence although the volume of articles increased from December 1917 and even more in 1918. Sometimes there were articles on the first page. But for the most part, the articles with Ukraine issues were placed among other foreign articles. It was also found in the survey that it was the first World War that drew attention to the newspapers, even though the events in Petrograd and then in Ukraine took more space. This survey also showed that what was written about Ukraine's independence was also what appears in the reference literature. The news reports reported how Ukraine proclaimed independence in March 1917 and later on proclaimed an independent republic in November 1917 when the Bolsheviks conducted their coup d'état in Petrograd. The newspapers also wrote how the Russian Communists sent a declaration of war to Ukraine in December 1917 and about the war that followed. The articles also tell us how negotiations on Ukraine Peace went on in Brest-Litovsk, and how they ended up with alliance between Germany and Ukraine with the campaign against the communists. It was told how the German army marched into Ukraine to free it from the bolsheviks. Until May 1918 there were battles between the German-Ukrainian Army and the Communists. In June 1918 the peace agreement was signed and this survey’s investigation ended. The survey showed that it was written about Ukraine's independence in all newspapers. Dagens Nyheter had the most news articles linked to the survey. Although the number of articles was not subject for analysis in this survey. The qualitative analysis was based on using Höjelid's theoretical concepts "positive sound" and "negative sound" on the quantitative analysis material. The qualitative analysis’ result showed that it was almost impossible to see the differences between the newspapers because the articles were traded between the newspapers, i.e. the content was copied straight away. It should be noted that not all content was the subject of copying between the newspapers. Copying occurred to a greater extent, but there were still original articles derived from the respective newspaper. Most of the articles were also direct telegrams that were communicated abroad to the newspaper's editors. A lot of these telegrammic articles were sent with a purpose to mislead society. These angled articles were published without further examination in Swedish press. There were articles from, for example, Dagens Nyheter whose editors noted the "strange Petrograd reports" and informed about it for the purpose of enlightening the public. However, as most newspapers were occupied with World War I, as was shown in the source material, the newspaper editorial office was less interested in other foreign events. Therefore, such angled articles could be found in Swedish press on a larger scale. / Denna avhandling är en kvantitativ studie med inslag av kvalitativ analys. Syftet med denna kvantitativa studien var att undersöka VAD som skrevs om Ukrajinas självständighet 1917 i svensk press 1917–1918. Den kvalitativa delen av undersökningen ämnade att besvara frågan om tidningens politiska hållningen påverkade nyhetsrapporteringen under den valda perioden. Den exakta periodiseringen fastställdes att vara mellan den 1 mars 1917 och den 30 juni 1918. Denna periodisering valdes på grund av marsrevolutionen 1917 som utlöste självständighets-förklaringar i en rad länder som var förtryckta av Moskovitien och som nu såg sin chans till frihet. Juni 1918 blev slutpunkten i undersökningen därför att det var just då som fredsavtalet mellan Ukrajina och Sovjet undertecknades. Källmaterialet har valts att representera en mångfald ideologiska inriktningar. Det var liberal, moderat, konservativ, frisinnad samt vänstersocial inriktningar. Källmaterialet bestod av tidningsartiklar från följande tidningar: Dagens Nyheter, Aftonbladet, Göteborgs Aftonblad, Svenska Dagbladet, Dalpilen, Kalmar tidning och Norrskensflamman. Det användes kvantitativ metod på källmaterialet som bestod i en genomsökning av tidningsartiklarna efter nyhetsrapporter från Ukrajina eller som hade något med händelserna i Ukrajina att göra. Varje tidning genomsöktes dag för dag. Det genomsökta materialet presenterades i två kapitel som representerade olika perioder. Det första resultatkapitlet presenterade resultatet från år 1917, och mer exakt från mars till december 1917. Det andra kapitlet presenterade resultatet från år 1918, men även från december 1917, det vill säga resultatet från och med december 1917 till och med juni 1918. Det hela resultatet diskuterades sedan i ett eget kapitel där även den kvalitativa analysen diskuterades. Resultatet från den kvantitativa analysen visade att det har skrivits relativt sparsmakat om Ukrajinas självständighet även om artikelmängden ökade från december 1917 och ännu mer under 1918. Ibland förekom det artiklar på första sidan. Men för det mesta placerades artiklarna med Ukrajina-frågor bland andra utlandsartiklar. Det framgick också i undersökningen att det var mest första världskriget som upptog tidningarnas uppmärksamhet, även om händelserna i Petrograd och sedan i Ukrajina tog allt mer plats allt eftersom. Denna undersökning visade också att det som skrevs om Ukrajinas självständighet var också det som förekommer i referenslitteraturen. Nyhetsrapporterna berättade hur Ukrajina utropat sin självständighet i mars 1917 tills landet proklamerat en oberoende republik i november 1917 när bolsjevikerna genomförde sin statskupp i Petrograd. Tidningarna skrev också hur de ryska kommunisterna skickade krigsförklaring till Ukrajina i december 1917 och om det kriget som följde efter det. Artiklarna berättar även om hur förhandlingarna för Ukrajinafreden gick till i Brest-Litovsk samt hur dessa avslutades med att Tyskland allierade sig med Ukrajina i kampen mot kommunisterna. Det berättades hur den tyska armén marscherade in i Ukrajina för att befria det från bolsjevikerna. Fram till maj 1918 pågick det strider mellan tysk-ukrajinska armén och kommunisterna. I juni 1918 undertecknades fredsavtalet och där slutade undersökningen. Undersökningen visade att det skrevs om Ukrajinas självständighet i samtliga tidningar. Dagens Nyheter hade flest nyhetsartiklar kopplade till undersökningen. Även om antalet artiklar ej var i syfte att analysera i denna undersökning. Den kvalitativa analysen gick ut på att använda Höjelids teoretiska begrepp ”positiv klang” och ”negativ klang” på den kvantitativa analysens resultatmaterial. Det kvalitativa resultatet visade att det var nästintill omöjligt att se skillnad mellan de olika tidningarna eftersom artiklarna traderades mellan tidningarna, det vill säga innehållet kopierades rakt av. Det bör påpekas att inte allt innehåll var ämne för kopiering mellan tidningarna. Kopieringen förekom i större utsträckning men det fanns ändå originella artiklar som härstammade från respektive tidning. De flesta av artiklarna var dessutom direkta telegram som kommunicerades i utlandet till tidningens redaktioner. En hel del av dessa telegraferade artiklar skickades med ett givet syfte att vilseleda samhällsopinionen. Dessa vinklade artiklar publicerades utan vidare granskning i svensk press. Det förekom artiklar från exempelvis Dagens Nyheter vars redaktion uppmärksammat de ”märkliga Petrogradrapporter” och informerat om det i möjligt syfte att upplysa allmänheten. Men eftersom de flesta tidningarna var upptagna med första världskriget, som det visades i källmaterialet, var tidningsredaktionerna mindre intresserade av andra utländska händelser. Därför kunde sådana vinklade artiklar förekomma i svensk press i en större omfattning. Ukraine Peace Ukraїna Ukraine independence 1917 1918 independence movement peace treaty invasion invasion war independence war freedom war freedom struggle Dagens Nyheter Svenska Dagbladet holodomor 1921 1923 Norrskensflamman Moskali Dalpilen Kalmar tidning Göteborgs Aftonblad Aftonbladet Kyiv Odesa Charkiv Dnipro Crimea revolution UNR Ukraine’s National Republic press swedish press press survey press study communism leninism Moksel genocide Petrograd coup d'état CHEKA nkvd Moskau GPU KGB lenin Red Army Soviet Soviet Union bolsheviks socialists Moscovia red terror communist terror SSU socialdemocrats red guardian red guard white guardian black guard Finland Sweden Finnish independence movement terrorist organization commission civil war invasion genocide proletarian bolshevik terror cadets moscovian threat russian threat muscovites Pultava Poltava Tauria Katerynoslaw Chernihiv Ottokar Czernin Weimar republic Deutsches Reich interim government national hero mensheviks maximalists minimalists provisional government Rada supremacy central powers Germany Deutschland German Empire Kaiser Wilhelm Treaty of Brest-Litovsk Belarus communist propaganda Mohilev peace negotiation Caucasus Cuban Don Ukrajina UkrajinaFreden Ukraїna Ukraina självständighet 1917 1918 självständighetsrörelse Tidningsuppsats presstudie pressundersökning tidningsstudie dagspress rikspress Dagens Nyheter Svenska Dagbladet Norrskensflamman Moskali Dalpilen Holodomor 1921 1923 Kalmar tidning Göteborgs Aftonblad Aftonbladet Kommunism Sovjet bolsjeviker Petrograd Krim Charkiv Odesa Dnipro Kyjiv Revolution Leninism statskupp TJEKA nkvd GPU KGB lenin invasionskrig invasion fredsavtal socialister kommunister röda armén röd terror kommunistisk terror SSU socialdemokrater rödgardister vitgardister svarta gardet Finland Sverige finska självständighetsrörelsen terrororganisation kommission inbördeskrig folkmord självständighetskrig proletär bolsjevikiska terrorismen kadetterna ryssar rysshotet Moskovitien Poltava Pultava Taurien Katerynoslaw Tjernihiv Czernin nationalhjälte mensjeviker maximalisterna minimalisterna interimregering provisorisk regering rada suprematien centralmakterna Tyskland Weimar republic Deutsches Reich Tyska riket Kaiser Wilhelm Treaty of Brest-Litovsk Belarus kommunistpropaganda Mohilev fredsförhandling Kaukasus Kuban Don History Historia

Search results