Sammanfattning Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Författare: Hanna Rindhall och Jessica Karlsson Handledare: Ulf Larsson-Olaison Examinator: Karin Jonnergård Titel: ”Ger bolag tillräckligt väl motiverade avvikelseförklaringar?” Bakgrund: Nationella bolagsstyrningskoder har sedan offentliggörandet av Cadbury Code i Storbritannien 1992 spridit sig världen över. Genom att ta itu med agentkonflikter är koderna ett sätt att säkerställa att bolaget sköts på ett för ägarna fördelaktigt sätt. Den svenska koden utgår från självreglering där de reglerade subjekten antingen kan välja att följa kodens rekommendationer eller förklara varför de inte gör det, enligt principen “följ eller förklara”. Det innebär att bolaget kan avvika från enskilda punkter i koden men att en informativ och företagsspecifik förklaring krävs till avvikelsen i bolagets bolagsstyrningsrapport. Syfte: Uppsatsens syfte är att, utifrån ett longitudinellt perspektiv, förklara vad som påverkar informationsinnehållet i bolags förklaringar vid avvikelse från Svensk kod för bolagsstyrning. Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats där den teoretiska grunden, som förväntas förklara vad som har en inverkan på förklaringarnas informationsinnehåll, utgår från agentteorin och den institutionella teorin. Den kvantitativa forskningsmetoden bygger på data från bolags årsredovisningar för de studerade åren 2009, 2012 samt 2015. Resultat: Det kan konstateras att bolag i hög utsträckning tenderar att avge kodupprepande och standardiserade förklaringar av lågt informationsvärde och som över tid dessutom inte utvecklas. En underliggande drivkraft till kvaliteten på förklaringarna tycks främst vara styrelsen och dess egenskaper då de egenskaper som identifierats är; styrelsens oberoende, styrelsens storlek, styrelsens ersättning, kvinnliga ledamöter, angloamerikanska ledamöter, Vd i styrelsen samt ägarkoncentration. Utifrån detta kan det vidare konstateras att bolagens förhållningssätt till koden främst kan förklaras i termer av legitimitet. Nyckelord: Svensk kod för bolagsstyrning, Koden, Följ eller förklara, Avvikelse, Informationsinnehåll / Abstract Master Thesis in Business Administration, School of Economics, Linnaeus University Authors: Hanna Rindhall and Jessica Karlsson Supervisor: Ulf Larsson-Olaison Examiner: Karin Jonnergård Title: “Does companies' provide sufficiently well-founded explanations of deviations?” Background: Since the release of the Cadbury Code in the UK in 1992, national corporate governance codes have spread throughout the world. By addressing agent conflicts, the codes are a way of ensuring that the company is managed in an advantageous way for the owners. The Swedish code is based on self-regulation, where the regulated subjects either choose to follow the code's recommendations or explain why they do not, according to the principle "comply or explain". This means that the company may deviate from individual items in the code, but that an informative and company-specific explanation is required for the deviation in the company's corporate governance report. Purpose: The purpose is to explain, from a longitudinal perspective, what influences the information content in companies' explanations in deviation from the Swedish Code of Corporate Governance. Method: The study has a deductive research approach in which the theoretical foundation, which is expected to explain what has an impact on the information content of the declarants, is based on the agency theory and the institutional theory. The quantitative research methodology is based on data from companies' annual reports for those studied in 2009, 2012 and 2015. Conclusions: It can be noted that companies tend to provide coding repetitive and standard explanations of low information value that, over time, do not develop. An underlying driving force for the quality of the explanations appears primarily to be the board and its characteristics when the characteristics identified are; board independence, board size, board remuneration, female directors, anglo-american directors, CEO of the board and concentration of ownership. Based on this, it can be further stated that the company's approach to the code can be explained primarily in terms of legitimacy. Keywords: The Swedish code of corporate governance, The code, Comply or explain, Deviation, Information content

När plan- och bygglagen (PBL) reviderades 2011 tillfördes ett krav på kommunerna att handlägga ett bygglovsärende inom tio veckor från det att ärendet blev komplett. Det infördes dock inga sanktioner mot kommunerna om de skulle överskrida tidsfristen. Efter flera utredningar av bland andra Boverket har det visat sig att kommunerna har svårt att hålla tidsfristen. Justitieombudsmannen (JO) har flertalet gånger sedan revideringen 2011 kritiserat kommuner som inte haft en rimlig handläggningstid. Regeringen gav 2016 Boverket i uppdrag att undersöka hur kommunerna förhåller sig till tidsfristen samt att ta fram ett förslag om sanktionssystem mot byggnadsnämnden när de överskrider tio veckor. Syftet med uppdraget var att kommunerna skulle förbättra sina handläggningstider och att byggprocessen skulle bli mer effektiv. Boverket konstaterade i sin rapport att 81 procent av kommunerna klarar av att handlägga majoriteten av sina ärenden inom tidsfristen och att kommunerna succesivt har förbättrat sina handläggningstider sedan 2011 års PBL infördes. Boverket ansåg i rapporten att införandet av en reducerad bygglovsavgift var det mest lämpliga system att införa mot nämnderna. Reducering av bygglovsavgift infördes i PBL den 1 januari 2019 genom paragraf 12:8 a. Reduceringen innebär att bygglovsavgiften ska minskas med en femtedel för varje påbörjad vecka som överskrider tidsfristen. I denna studie har det undersökts vilken inverkan den nya regeln har fått på utvalda kommuner, och hur kommunerna förhåller sig till den. Studien är avgränsad genom att fokus har riktats mot bygglov utanför detaljplan, liten avvikelse inom detaljplan och vid större projekt. Studien bygger på intervjuer med bygglovschefer eller handläggare i fyra kommuner i Västra Götalands län, där tre av kommunerna valdes efter befolkning och den fjärde valdes för att representera en kommun med stor andel säsongsboende. Inför intervjuerna har de intervjuade fått till sig en intervjuguide och under intervjuerna har samma grundfrågor ställts med möjlighet till fördjupade följdfrågor. Resultatet visar att 12:8 a inte kommer att få en stor inverkan på kommunerna och därmed inte leda till en mer effektiv byggprocess. Orsaken till detta är att lagändringen är en liten del i hela kedjan med en avsaknad av tidsfrister inom andra delar av byggprocessen. Nu kommer kommunerna att flytta resurser till den del som är tidsstyrd medan andra moment i processen blir nedprioriterade. Utifrån resultatet är slutsatsen att hela byggprocessen bör ses över. Paragraferna inom själva PBL men även andra lagar bör samverka bättre med varandra, och att den vägledningen som Boverket ska ge till kommunerna bör bli tydligare då kommunerna tolkar lagar olika. Sammantaget har 12:8 a inte fått någon större påverkan på byggprocessen och PBL:s syfte om en enklare plan- och bygglag fortsätter att motverkas. / The Planning and Building act (PBL) was rewritten in 2011. A new requirement was added for the local authorities to handle building permits within ten weeks from when the applications were completed. However there were no sanctions added against the local authorities if they were to exceed the deadline of ten weeks. Several investigations performed by, for example Boverket, show that the local authorities have difficulties meeting the deadline. JO has several times, since the readjustment in 2011, complained to local authorities of their unreasonable processing time. In 2016 the government gave Boverket an assignment to investigate if the local authorities are meeting the deadlines and to propose a sanction system for the building committees, if they exceed the ten weeks. The purpose of the assignment was to improve the local authorities' processing time and to make the building process more effective. The report from Boverket showed that 81 percent of the local authorities handle a majority of the building permits within the deadline and that the processing time has improved every year since the Planning and Building act was rewritten in 2011. It was stated in the report from Boverket, that a reduction of the building permit fee was the most suitable penalty to use against the local authorities for a time violation. The reduction of the building permit fee was introduced in PBL on the first of January 2019, and was stated in paragraph 12:8 a. The penalty is structured so that every started week that exceeds the deadline, the building permit fee will be reduced by a fifth. In this study it has been analysed what impact the rule has had on four local authorities and how they interpret the rule. The study has been limited to and is only focused on building permits that are outside of the detailed plan, with minor deviance from the detailed plan and building permits for major buildings. The study is based on interviews with the manager in the department of building permit in four different local authorities located in Västra Götaland. Three of the local authorities were chosen based on size of population and the fourth was chosen to represent a local authority that has major seasonal accommodation. Before every interview the interviewees have been given an interview guide, and during the interviews the same basic questions have been asked with an opportunity to ask in-depth follow-up questions. The result showed that 12:8 a will not have a significant impact on the local authorities and therefore will not result in a more effective building process. The reason for this is that the new regulation is only a small part in the bigger picture and has a lack of deadlines in other parts of the building process. This will lead to local authorities simply moving resources to the area that has a deadline, while other steps of the process will not be as prioritized. The conclusion from these findings show that the whole building process should be looked over. The rules within PBL should be better aligned with each other and also with other laws. The guidance that Boverket gives to the local authorities should also be clearer, since local authorities can interpret the law differently. Overall, the 12:8 a paragraph will not have a big impact on the building process. The purpose of PBL on a simpler Planning and Building act continues to be sidestepped.

Studiens syfte är att belysa begreppet barn i behov av särskilt stöd. Detta har vi granskat genom att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om vilka barn som kan tänkas vara i behov av särskilt stöd och hur arbetet med dessa barn i förskolan ser ut, samt vilket stöd dessa barn kan få. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och använt oss utav semi-strukturerade intervjuer och de respondenterna som deltog representerades av verksamma pedagoger i förskolan. Vi har sedan analyserat intervjustudien och studiens resultat tyder på att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårdefinierat och otydlig. Resultatet visade även att en diagnos i många fall kan underlätta arbetet för pedagogerna och de barn som är i behov av särskilt stöd, eftersom de lättare kan få tillgång till det stöd som behövs, exempelvis en resurs. Vår studie visade även på att pedagogernas bemötande, kunskap och kompetens om de barn som är i behov av särskilt stöd är viktigt för att kunna stötta barnen. Slutsatsen av vår intervjustudie blir att barn i behov av särskilt stöd är ett komplext område att förhålla sig till samt att, det krävs fördjupade kunskaper inom de olika områden som finns gällande barn i behov av särskilt stöd. Exempelvis fördjupade kunskaper om diagnoser, funktionsnedsättningar, språksvårigheter samt verktygens användningsområden. Slutsatsen blir även att tillgången till resurser är begränsad hos de förskolor som vi har besökt och det krävs oftast en diagnos eller uttalad funktionsnedsättning, för att pedagogerna i förskolans verksamhet ska få in resurser till ett barn som är i behov av särskilt stöd.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur skolans resurser möter barnens behov. Studien bygger på Foucaults teori om makt som belyser samhällets och lärarnas starka position kring maktutövandet i förhållande till elever och resurser. Bronfenbrenners ekologiska miljömodell används för att stödja synen på hur miljön runt barnet påverkar barn i behov av särskilt stöd. Studien utgår från ett diskursanalytiskt perspektiv för att undersöka mönster, skillnader och likheter i lärarnas uppfattningar. Lärarna nämner vilka barn de uppfattar är i behov av stöd och de ger förslag på hur resurserna kan tas tillvara på. Generellt uppfattar lärarna att barn i behov av särskilt stöd inte får det stöd de har rätt till. Den empiriska undersökningen bygger på intervjuer av fyra lärare. Lärarna är verksamma inom årskurs 1 till 3 i kommunala skolor. Studien är huvudsakligen gjord efter en kvalitativ metod med öppna intervjufrågor. I styrdokumenten för skolan understryks att skolan ska vara en skola för alla elever. Barn med olika svårigheter ska känna en gemenskap och inkluderas i skolan.</p>

<p>This anthology covers subjects such as beeing involuntary sterile, adoption, coping with desease, death and anxiety. All chapters are based on observations and interviews analyzed with Grounded Theory. Our aim with the anthology is to tell the subjective story of individuals focusing on aspects such as crisis, conditions of living and identity. We chose to work from these aspects as we find the processes that creates and re-creates the identity and self-image in induviduals interesting. We also focus an society’s means for helping persons in crisis.</p> / <p>Denna antologi berör ämnen som ofrivillig barnlöshet, adoption, att gå vidare, efterlevande till en individ som plötsligt gått bort, att förlora en närstående, samt uppkomst av ångest. Samtliga kapitel är baserade på observationer och intervjuer som analyserats med hjälp av Grounded Theory. Vårt syfte med antologin är att beskriva hur våra informanter har upplevt och talar om en specifik situation som förändrat deras liv. Vi skall utifrån våra fallstudier beskriva individernas tankar och känslor om deras livssituation genom att beröra aspekter såsom kris, livsvillkor och identitet. Kriserna ska speglas ur ett individperspektiv med betoning på livsvillkor. Vi har valt att arbeta utifrån dessa aspekter då det som intresserar oss är de processer som skapar och omskapar identiteten och självuppfattningen hos individer. Vi intresserar oss även för samhällets medel för att hjälpa individer i krissituationer.</p>

<p><strong>Abstract </strong></p><p>Nationell kriminalstatistik tyder på att ungdomar är den mest brottsaktiva åldersgruppen i samhället. Ett förhållande som främst gäller pojkar och unga män, även om brottsligheten ökar något bland flickor och unga kvinnor. Eftersom ungdomar är samhällets framtid är det viktigt att vetenskapligt utrymme skapas och belyser de förebyggande insatser som kan göras för uppkomsten och fortskridningen av ungdomskriminalitet. Med anledning av detta har vi gjort en studie inriktad på Laholms kommun och vilka samhälleliga risker som kan ligga till grund för kriminalitet bland unga.</p><p>Studien baseras på kvalitativa intervjuer med personer inom olika sociala verksamheter i Laholms kommun som berör ungdomar och kriminalitet på ett eller annat sätt, samt ungdomar i åldrarna 15-20.</p><p>Utifrån analys av sociologiska och kriminologiska teorier av bland annat Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Erwing Goffman och Jerzy Sarnecki lyfter vi fram olika eventuella bidragande samhällsrisker i Laholms kommun så som arbetslöshet, konsumtion, fritid och sysselsättning, avsaknaden av grupptillhörighet och avvikelse.</p><p><strong>Nyckelord</strong>: Ungdomskriminalitet, Laholms kommun, förebyggande arbete, arbetslöshet, avvikelse</p>

<p>The purpose of this study was to examine the laws, govern documents and guiding principals that are available for schools and their work regarding the work against discrimination, insulting and other forms of harassments, and then to form a method for the schools to implement this work in practice.</p><p>The work to counteract discrimination, insult treatment and other forms of harassments should be done both in a short term and a long term. In this paper there is a presentation of a project, a set of lessons that was created and carried out as a trial. The project aims for conscious making among children and students in school regarding norm, deviation, discrimination and power and the fact that equal treatment is hard to achieve. The basic purpose behind the project is to offer a tool to schools and teachers so that they can decrease the possible gap between the laws and the practice of these laws by creating awareness among students and other teachers. The long term work for achieving equal treatment should be done on a political level. But at the same time one must learn to discuss the fact that there are and always will be power orders in school and all of society.</p>

<p>Denna uppsats behandlar den dolda folksjukdomen IBS och dess konsekvenser för individens sociala delaktighet. Syftet med studien är att studera individens upplevelse av delaktighet och erfarenhet av att leva med sjukdomen. IBS är en så kallad funktionell mag- och tarmsjukdom och står för Irritable Bowel Syndrome (Colon/Kolon irritabile), Irriterad tarm i svenskt tal och kännetecknas av återkommande eller kroniska symtom från mag- tarmkanalen. Medicinskt sett anses IBS vara en godartad sjukdom, men den kan vara besvärlig att leva med och ibland ge nästintill handlingsförlamande konsekvenser för individen och dennes sociala livsvärld. Forskarna vet inte orsaken bakom IBS och det finns inget medicinskt test som visar att det är IBS som en patient lider av, men man vet att individens sjukdomshistoria ofta är typisk och att sjukdomen är vanligast bland kvinnor. Av världens alla invånare lever det många människor med sjukdomen IBS, som kommit att bli en ny folksjukdom, då man beräknar att närmare 10-20 procent av den vuxna befolkningen har IBS. Individens upplevelse av vad som är normalt kontra avvikande när det gäller det friska och det sjuka visar en bild av hur samhället tycks vara skapat. Individens hälsotillstånd påverkar livskvaliteten och diagnosen bidrar till en förändrad identitet, och för varje individ som lever med IBS har begreppet delaktighet; att vara social med andra och i samhället i stort, fått en helt ny mening i och med deras sjukdom. <strong> </strong></p><p>Min förhoppning är att denna studie ska uppmärksamma läsaren kring den nya folksjukdomen IBS och hur den påverkar individens sociala liv.</p><p> </p> / <p>This essay deals with the new widespread disease IBS and its consequences for the social participation of the individual. The purpose of the study is to look at the experience of social participation of the individual and her experience of living with this disease. IBS is a so-called dynamic/functional belly- and intestinal disease, which stands for Irritable Bowel Syndrome, and is symbolized by recurrent or chronical symptom from the belly- and intestinal canal. From a medical view IBS is considered as a benign disease, but it can be tricky to live with and sometimes give heavy problems for the individual and its social life. The scientists doesn`t know what the cause is behind the disease and it doesn`t exist any medical test who can prove that a patient is suffering by IBS, but they do know that the case-history of the individual is very typical and that the disease is more common among women. From a social view studies show that the social life of the individual is strongly affected, and that the identity and how she look at normalcy/variation is no longer the same as it was when she was healthy. For every individual whos is living with this disease has also the concept of participation; to be social with other people and in society at large, got a whole new meaning as a result of their disease.</p>

This anthology covers subjects such as beeing involuntary sterile, adoption, coping with desease, death and anxiety. All chapters are based on observations and interviews analyzed with Grounded Theory. Our aim with the anthology is to tell the subjective story of individuals focusing on aspects such as crisis, conditions of living and identity. We chose to work from these aspects as we find the processes that creates and re-creates the identity and self-image in induviduals interesting. We also focus an society’s means for helping persons in crisis. / Denna antologi berör ämnen som ofrivillig barnlöshet, adoption, att gå vidare, efterlevande till en individ som plötsligt gått bort, att förlora en närstående, samt uppkomst av ångest. Samtliga kapitel är baserade på observationer och intervjuer som analyserats med hjälp av Grounded Theory. Vårt syfte med antologin är att beskriva hur våra informanter har upplevt och talar om en specifik situation som förändrat deras liv. Vi skall utifrån våra fallstudier beskriva individernas tankar och känslor om deras livssituation genom att beröra aspekter såsom kris, livsvillkor och identitet. Kriserna ska speglas ur ett individperspektiv med betoning på livsvillkor. Vi har valt att arbeta utifrån dessa aspekter då det som intresserar oss är de processer som skapar och omskapar identiteten och självuppfattningen hos individer. Vi intresserar oss även för samhällets medel för att hjälpa individer i krissituationer.

Abstract Nationell kriminalstatistik tyder på att ungdomar är den mest brottsaktiva åldersgruppen i samhället. Ett förhållande som främst gäller pojkar och unga män, även om brottsligheten ökar något bland flickor och unga kvinnor. Eftersom ungdomar är samhällets framtid är det viktigt att vetenskapligt utrymme skapas och belyser de förebyggande insatser som kan göras för uppkomsten och fortskridningen av ungdomskriminalitet. Med anledning av detta har vi gjort en studie inriktad på Laholms kommun och vilka samhälleliga risker som kan ligga till grund för kriminalitet bland unga. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med personer inom olika sociala verksamheter i Laholms kommun som berör ungdomar och kriminalitet på ett eller annat sätt, samt ungdomar i åldrarna 15-20. Utifrån analys av sociologiska och kriminologiska teorier av bland annat Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Erwing Goffman och Jerzy Sarnecki lyfter vi fram olika eventuella bidragande samhällsrisker i Laholms kommun så som arbetslöshet, konsumtion, fritid och sysselsättning, avsaknaden av grupptillhörighet och avvikelse. Nyckelord: Ungdomskriminalitet, Laholms kommun, förebyggande arbete, arbetslöshet, avvikelse