Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

The aim of this study is to find out the view preschool teachers have on sign language asalternative and complementary communication (in swedish TAKK stands for tecken somalternativ och kompletterande kommunikation) and how they use it in preschool activities. Tofind this out, we have conducted an inquiry survey and interviewed seven preschool teachers.Based on the material we gathered we will present in four sub-headings that indicate not onlyhow preschool teachers use sign language as alternative and complementary communication in preschool activities but also their thoughts and experience of it. We have used the socio-cultural perspective and Vygotskij, Dewey and Piaget as our theoretical starting points. The results of the study show that sign language as alternative and complementarycommunication is a complement to the verbal language and that children learn in socialinteractions. Furthermore, it facilitates when there are more users and also that they remind each other. / Studiens syfte är att ta reda på förskollärares syn på TAKK, som är en förkortning på teckensom alternativ och kompletterande kommunikation, och hur de använder det i förskolansverksamhet. För att ta reda på det har vi gjort en enkätundersökning samt intervjuat sjuförskollärare. Utifrån empirin fick vi fram fyra underrubriker som på olika sätt indikerar hurförskollärare använder TAKK i förskolans verksamhet men också deras tankar och erfarenhetkring det. Vi har använt oss av det sociokulturella perspektivet och Vygotskij, Dewey ochPiaget som våra teoretiska utgångspunkter. Studiens resultat har visat att TAKK är ett komplement till det verbala språket och att barn lärsig i det sociala samspelet, det underlättar när det är fler som kan och hjälps åt att påminnavarandra.

Bakgrund: Barn som genomgår en allogen hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT) på grund av cancer eller blodsjukdom vårdas inneliggande i genomsnitt 53-61 dagar. Under vårdtiden är barnen skyddsisolerade i ett rum med vårdnadshavare och begränsade sociala interaktioner. Barns utveckling är omvälvande och pågår parallellt med att barnet växer och utvecklas i samspel med omvärlden. Barnsjuksköterskan anses ha en väsentlig roll i att främja barncentrerad vård och barnets rättigheter. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av hur en allogen stamcellstransplantation påverkar barns utveckling. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utfördes med åtta legitimerade sjuksköterskor vid barnavdelningen för blod- och tumörsjukdomar vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera materialet från intervjuerna, där resultatet presenterades i två huvudkategorier och tio subkategorier. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att barnens utveckling påverkades av att vara isolerade under en längre tid. Barnets sociala interaktioner begränsades vilket bidrog till en ökad ensamhet och ett större ansvar lades på sjuksköterskan samt vårdnadshavaren. Det framkom att sjuksköterskorna arbetade med olika hjälpmedel för att göra barnen delaktiga i vården. Sjuksköterskorna arbetade i ett multiprofessionellt team för att involvera, förbereda och aktivera barnen under vårdtiden. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att barnets utveckling påverkas vid en allogen HSCT. Barncentrerad vård och att göra barnen delaktiga upplevdes ha en positiv påverkan för utvecklingen. Resultatet visar att sjuksköterskan har en betydande roll för barnens utveckling.

No description available.

Free play is a term that often common in educational activities. The definition of the term is difficult, but it is about the children themselves decides the scope, content and process in their play. On an after-school, this may mean that it is the children are given the opportunity to freely choose their own activity in the leisure constraints. Free play can be an alternative to other, more controlled activities where adults control framework. The purpose of this study is to investigate the variations in how some children perceive and experience the phenomenon of free play in the after-school and how the children perceive the teacher´s role in the free game. The study empirical data is limited to a class, in a department in an after-school center in the inner suburbs of Stockholm. School centers and schools are integrated with each other and operations are in close cordinations and cooperation in common areas. Study based in two qualitative semi-structured focus group interviews with three children in each other group. To analyze the material used a phenomenographic analysis model. The result show that children feel that it is imortant to have free play in the school center. The children experience a degree of freedom, because you yourself may determine the content of their play. Pedagogue role in the free game perceive children as a role, where the adults keep order and ensure that the children needs are met and to avoid conflict. Educators will alto be assisting with activities to inspire creativity. Free play is also linked to emotions such as desire and curiosity and to friends enriches free play greatly.

The purpose of this study is to examine teachers implementation of read-alouds in preschool and how it affects the read-aloud experience. In order to examine this, I have based this study on a framing of questions that are being answered by a combined method out of observations of the read-aloud experiences and interviews with teachers about read-aloud implementation at their work place. Results from the observations and interviews have together been analysed to perceive the teachers implementation of read-alouds in preschool and how it affects the experience.  Previous research emphasizes that teachers should be well-read about the implementation of read-alouds and how it should look like in order to be a rewarding experience for children. The results of the study show that teachers work with read-alouds has a significant impact on how this moment is shaped. Knowledge and commitment are important aspects for a rewarding read-aloud experience, as this i crucial in order to capture the children´s attention and interest. / Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogers arbete med högläsning i förskolan påverkar hur stunden för högläsning utformar sig. För att närmare undersöka detta har jag formulerat några frågeställningar som besvaras genom kombinerad metod av observation av högläsningsstunder samt intervjuer med pedagoger om deras arbetssätt med högläsning. Resultat från både observationer och intervjuer har tillsammans analyserats för att se hur pedagogers arbete med högläsning i förskolan påverkar stunden för högläsning. Tidigare forskning lyfter att pedagoger bör vara pålästa kring hur arbetet med högläsning ska gå till för att det ska vara givande för barnen. Undersökningens resultat visade att pedagogers arbete med högläsning har stor betydelse för hur denna stund utformar sig. Kunskap och engagemang är viktiga aspekter för att det ska bli en givande högläsning då detta är avgörande för att kunna fånga barnens uppmärksamhet och intresse.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar yrkesverksamma inomförskolan har om bildskapande som pedagogiskt verktyg, samt om de anser attbildskapande främjar barns utveckling. Studien genomfördes på grund av att tidigareforskning inom området kan ses som bristfällig. Genom kvalitativa intervjuer med sexyrkesverksamma personer, med fyra olika yrkesinriktningar, samlades data in för attsedan analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Materialet transkriberades för attsedan analyseras och kategoriseras med utgångspunkt i Vygotskijs teori om att lärandeär socialt. Studiens resultat visar på en gemensam uppfattning, bland respondenterna,om att bildskapande är gynnsamt för barns utveckling. Resultatet visar således på attbildskapande kan gynna både ett kollektivt lärande och ett individuellt lärande. Vidarevisar resultatet även på begränsningar och risker som kan förekomma kringbildskapande. Detta är något som indikerade att bildskapande, enligt respondenterna,inte enbart kan ses som positivt för barns utveckling utan kräver ett medvetetanvändande för att vara gynnsamt för barns individuella utveckling.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur barn och föräldrar med olika hudfärg och varierad etnisk tillhörighet representeras i ett urval av läroböcker. Böckerna behandlar olika aspekter av barns utveckling och ingår som kurslitteratur på utbildningar inom socialt arbete, psykologi och pedagogik i Sverige.Undersökningen är genomförd med hjälp av Norman Faircloughs kritiska diskursteori. I analysen undersöker jag vilka budskap om barn och föräldrar som texterna och bilderna förmedlar samt hur dessa budskap förhåller sig till redan existerande diskurser. Förstärker eller utmanar författarna befintliga stereotypa koloniala diskurser? Analysen av materialet visar att författarna medvetet eller omedvetet traderar rasistiska föreställningar om ’den Andre’ och om ’icke vita’ medan ’vita’ får representera det ’normala’ och det normativa. Författarna lägger bland annat ansvaret för ’icke vita’ barn och vuxnas utanförskap på den enskilde individen eftersom författarna inte beaktar strukturella orsaker till att människor blir exkluderade. Analysen visar också att författarna hämtar det som skall exemplifiera ’ickeväst’ från rurala miljöer, ofta från ’stamfolk’, från extremt fattiga slumområden och från andratidsperioder vilket gör jämförelserna ytterst problematiska. Genom detta urvalsförfarande jämförs ofta den mest rurala platsen på exempelvis den afrikanska kontinenten med en urban europeisk miljö, vilket skapar en dikotomi mellan det ’moderna väst’ och det ’omoderna övriga’. Då de undersökta läroböckerna ingår i utbildning för blivande socionomer riskerar författarnas syn på etnicitet och hudfärg att cementera fördomar som försvårar det sociala arbetet, exempelvis mötet med barn och föräldrar med annan bakgrund än ’vit svensk’.Utifrån ett normkritiskt perspektiv är det viktigt att utbildningsinstitutioner uppmärksammar läromedel som saknar ett mångfaldsperspektiv och en bred representation då det kan blinödvändigt att komplettera undervisningen genom att bredda representationen med andra mer inkluderande bilder och beskrivningar. / The aim of this thesis is to investigate how children and parents with different skin color andethnicities are represented in a selection of textbooks. The books deal with various aspects of children's development and are included as course literature in educations in social work, psychology and pedagogy in Sweden. The study is based on a critical discourse theory as described by Norman Fairclough. In the analysis, I investigate how texts and images in the books relate to already existing discourses about race and ethnicity and I further on discuss how such ideas could affect a broader social practice. Do the authors reinforce existing stereotypical images or do they challenge and transcend them? The analysis of the material demonstrate that the authors, consciously or unconsciously, reproduce racist discourses and stereotypical notions about ‘non white’ children and parents. Among other things, the authors place the responsibility for exclusion on the individual, as the authors do not include structural explanations in their answer to why some people are or feel excluded. The authors draw their conclusions about ‘non west’ children and parents belonging to non white groups, on examples collected from rural environments, often from 'tribal peoples' or extremely poor slum areas, and from other time periods. Through this selection procedure, rural places on the African continent, are compared to an urban European environment, which creates a dichotomous image of the world: The 'modern West' and the 'oldfashioned Rest'. As the textbooks examined are included in education for future social workers, the authors' representations of ethnicity and skin color risk reinforcing prejudices that might affect social work in practice. It is important for educational institutions to pay attention to teaching materials that lack a diversity perspective, and it might be necessary to supplement the teaching by broadening the representation with other descriptions and images.

Det har blivit modernt att använda mobila enheter i tidig ålder. Studien syftar till att förstå hur barn interagerar med mobila enheter under de första 4 levnadsåren och hur de kan hjälpa föräldrar att få inlärningsfördelar för de yngsta barnen. För att möta syftet med undersökningen fanns flera formulerade frågor om hur barnens utvecklingsnivå kan påverka möjligheten till interaktion och lärande med mobila enheter, vilka fördelar och nackdelar föräldrarna upptäckt under sina barns användning. Relevanta teorin presenterades om barns fysiska och kognitiva utveckling från 0 till 4 års ålder. Den blandade forskningsmetoden strategi (enkät och intervjuer) var tillräckligt effektiva för att förstå hur barnens användning av mobila enheter skiljer sig för varje år när de blir äldre. Det presenterades också några rekommendationer till föräldrarna. / It has become modern to use mobile devices at an early age. The study aims to understand the way young children interacts with mobile devices during the first 4 years of life and how mobile devices can help parents gain learning benefits for the youngest children. In order to meet the purpose of the research there were several formulated questions concerning how the stage of children’s development can affect the possibility of interaction and learning with mobile devices and what advantages and disadvantages the parents discovered during their children’s usage of mobile devices. The relevant theory was presented regarding children’s physical and cognitive development from 0 to 4 years old. The mixed method approach (survey and interviews) was effective enough to understand how the children usage of mobile devices differs from year to year as they become older. There were some recommendations for the parents that were presented as well.

Bakgrund: I Sverige utsätts omkring 55 000 - 65 000 flickor mellan 0-17 år för incest. Anmälningar kring incest ökar årligen och det diskuteras om det relateras till ett mer medvetet och engagerat samhälle. Mörkertalet är fortfarande omfattande. För sjuksköterskor är det därför viktigt med kompetens och förståelse för barnens upplevelser. Genom stödjande samtal kan sexuellt utsatta barn upptäckas, vägledas och hjälpas vilket lindrar lidande Syfte: Syftet med studien var att belysa flickors upplevelse av att utsättas för incest av fadern. Metod: Studiens baserades på en kvalitativ metod med narrativ karaktär. Detta gjordes genom analys av sex självbiografier skrivna av kvinnor berättade ur barnens perspektiv. Resultat: Flickor upplever att de blir bekräftade av fadern men att inte vara förstående till hans handlingar. Incesten bidrar till att flickor känner sig ensamma och rädda i sin utsatthet. I resultatet framgår det även att flickor lär sig avskärma själen från kroppen i övergreppen. För att uppleva känslan av kontroll över sin egen kropp utvecklar flickorna ett destruktivt beteende. Skuld och skam är återkommande känslor hos flickor som utsätts för incest av fadern. Konklusion: Barn utsatta för incest behöver inte visa synliga symptom. För att upptäcka dessa flickor bör sjuksköterskor genom god omvårdnad se varje flicka i sin helhet och vara lyhörd inför deras livsvärld.