Global ETD Search

21	Varför slöjdar människor? : Drivkrafter till att slöjda undersöks genom textanalys av tidskriften Hemslöjd / Why do people craft? : Driving forces for crafting is investigated with text analysis of the Swedish magazine Hemslöjd Kristin, Wiberg January 2016 (has links) Uppsatsens syfte är att utforska och belysa fenomenet att slöjda. Det görs genom textanalys av slöjdare och deras drivkrafter till att slöjda. Med hjälp av textanalys av utvalda texter i tidskriften Hemslöjd år 2015 besvaras frågorna: vilka personer skildras i texterna i tidskriften Hemslöjd, samt vilka drivkrafter till att slöjda synliggörs i tidskriften Hemslöjd? Undersökta texter ur tidskriften Hemslöjd skildrar slöjdande personer alltifrån hobbyslöjdare och studenter till yrkesverksamma slöjdare. De kommer från olika delar av världen även om de flesta slöjdar/verkar i Sverige. Sex huvudteman som drivkrafter till att slöjda har identifierats: välmående, självklart att göra egna föremål, nyfikenhet och vilja att förstå, bevara kunskap, att uttrycka sin idé, samt globalt ansvar/miljöengagemang. Välmående samt att bevara kunskap förekommer mest frekvent som drivkraft till att slöjda hos dem som skildras i Hemslöjds texter. Globalt ansvar – miljöengagemang, vilken identifierats som en drivkraft till att slöjda förekommer ej som drivkraft till slöjande i tidigare forskning inom området. Analysen ger exempel på människor som slöjdar för att stå upp för sitt engagemang för miljön genom vad de väljer att göra i vardagen, exempelvis slöjda sitt barns sittvagn. Detta tolkas i uppsatsen som att de skapar sig en meningsfull tillvaro genom hur de agerar, genom att slöjda. Analysen visar vidare på tidskriften Hemslöjd som mediaaktör i samhället och hur tidskriften skriver fram varför människor slöjdar genom att journalister skriver texter där tidskriftens inriktning synliggörs. Detta görs dels genom vilka slöjdande personer som presenteras, samt hur texterna och innehållet utformas baserat på det som analysen identifierat som tidskriftens inriktning. Analysresultaten av vilka som skildras i Hemslöjds texter samt de identifierade teman/drivkrafter till att slöjda hos de som skildras, tolkas i uppsatsen som följer: Tidskriften Hemslöjd vill genom sina texter förmedla att människan har förmågan att för hand tillverka föremål. Tidskriften vill främja och sprida slöjdkunskaper i samhället. Att slöjdande bidrar till människors välmående, stärker dem som människor och deras självkänsla. Genom vilka personer som skildras i texterna visar tidskriften Hemslöjd fram att slöjdande inte avgränsas av nationsgränser, utan är internationellt och knyter samman människor runt hela jorden. Vidare att förmågan att slöjda är en grundläggande mänsklig förmåga och praktisk kunskap värd att spridas. Uppsatsen tolkar vidare analysresultaten som att tidskriften förmedlar att förmågan att slöjda skapar mening och välmående hos människan. Att bevara slöjdkunskaper som riskerar försvinna när äldre generationer går ur tiden, synliggörs i analysen som en viktig drivkraft till att slöjda. Det är en drivkraft till att slöjda världen över vilket synliggörs genom tidskriften Hemslöjds texter. Tidskiften verkar för, lyfter fram och stärker praktisk kunskap, slöjdkunskap, som traditionellt har värderats lägre i samhället än teoretisk kunskap. sloyd crafts DIY media driving forces practical knowledge wellbeing slöjd konsthantverk DIY praktisk kunskap bevara kunskap välmående drivkrafter media Humanities Humaniora
22	Ett uppsving ur samtiden : En studie om Lindy hop som immateriellt kulturarv och konflikterna inom performance och bevarandestrategier / A Contemporary Upsurge : A study of Lindy hop as intangible cultural heritage and the conflicts within performanve and perpetuate strategies Löfroos, Adeline January 2023 (has links) Syftet med denna studie är att belysa dansformen Lindy hop som immateriellt kulturarv och presentera de konflikter som finns kring förmedling och förvaltning i förhållande till dansen idag. Frågeställningarna redogör för vilka attityder som uppfattas bland utövare och experter när det gäller utövanderätten av ett immateriellt kulturarv och bevarandestrategier av en dansform i förändring. Förhållningssätten som redovisats genom intervjuer och enkätsvar kan visa på en kulturell förskjutning av samtida dans som gått från ett afroamerikanskt ursprung till ett västerländskt perspektiv. Studien belyser maktstrukturer i förhållande till en kulturell performance och vad det i sin tur säger om Lindy hop som immateriellt kulturarv i dagens Sverige. / The aim of this study is to shed light to a swing dance called Lindy hop, as intangible cultural heritage and also to present the conflicts that exist around the practice and management in the relation to the dance today. The questions sets out which attitudes are perceived among the practitioners and experts regarding to the rights to practise an intangible cultural heritage, and the conservation strategies to a dance form in constante change. The attitudes reported through interviews andsurvey responses may indicate a cultural shift in contemporary dance that has gone from an African-American origin to a western perspective and practise. The study highlights the structures of power in relation to cultural performance and what that says about Lindy hop as an intangible cultural heritage in sweden today. intangible cultural heritage practitioners contemporary dance Lindy hop swing dance conservation power performance immateriellt kulturarv utöva samtida dans lindy hop jitterbug swingdans bevara makt performance Cultural Studies Kulturstudier
23	Från fäbodstugor till fritidshus : Fäbodstugan i ett tidsperspektiv / From shack cottage to vacation home : The shack cottage in a time perspective Proos, Victor January 2023 (has links) Denna undersökning har studerat fäbodstugan och fäbodmiljön i ett tidsperspektiv. Från att ha varit en del av jordbrukssystemet till att bli ett område för rekreation. En enkätundersökning genomfördes för att fånga brukarnas åsikter i Västtjärnslindans fäbod. En jämförelse mellan värden ur ett myndighetsperspektiv och ett brukarperspektiv genomfördes därefter. Förändringar i fäbodmiljön undersöktes också i Västtjärnslindans fäbod. Undersökningen visar att värderingen skiljer sig inte så mycket mellan parterna, snarare att det handlar om benämningar och tolkningar av de kulturvärden som lyfts i Bastbergets fäbod jämfört med i Västtjärnslindans fäbod. Studien visar att de förändringar som identifierats i Västtjärnslindan inte utgör något hot mot bevarande av kulturmiljön. Snarare att nya värden appliceras på de gamla värdena som kvarstår, som lager på lager. Oavsett om fäbodmiljön är utpekad av kulturarvsmyndigheter eller ej innehar den höga kulturvärden som i ett brukande bevaras för framtida generationer. Ett bevarande i brukandet vill uppnås för att få ett användbart hållbart kulturarv. / This study looks into shacks in a time perspective from being a part of the agricultural system to a new purpose for recreation. This was made by studying cultural values and changes from a authority-perspecitve and from the peoples-perspective living and using the cultural area in these shacks. From the authority-perspecive the study looked into processes in valuing cultural values and management regulations in Bastbergets fäbod as an example. A survey was created to investigating the peoples-perspective in Västtjärnslindan fäbod. The study shows that the most important cultural values are quite similar independent of whom valuing the cultural environment (either authorities or people using it). Changes to more modern appearance in the study shows that they are not affecting character traits of the cultural shacks environment. The cultural values appears to be a layer on layer values in the cultural environment. To conclude it is importent to reach conservation in using the shacks environment to obtain a useful sustainable cultural heritage. shack cottage vacation home heritage cultural heritage cultural values values heritagisation sustainable cultural heritage Fäbod fäbodstuga fritidshus fäbodmiljö fäbodkultur kulturvård kulturvärden kulturmiljö spara och bevara levande fäbod brukarperspektivet Västtjärnslindan fäbod förändringar värden solceller hållbart kulturarv Cultural Studies Kulturstudier
24	Vår kvartersbiograf Tellus : Ett interiört projekt som förstärker och förvaltar rummets identitet genom bevarandet av olika tidslager för samhörighet, framtid och social hållbarhet. Kotar, Linda January 2023 (has links) Tellus cinema and café is situated in the heart of Midsommarkransen. It’s been an independent establishment since the 1920’s and is one of very few local cinemas in Stockholm that hasn’t been shut down or taken over by a larger cinema chain. One of Tellus’ many strengths, in comparison to more commercial establishments, is that they can offer a more dynamic and broader repertoire which gives its visitors a sense of experiencing something unique. In this project I would like to redefine the spaces within Tellus, whilst curating the very essence that these rooms possess. I wish to highlight the importance of this cultural establishment and its continued existence as a natural place for people to gather, regardless of their background. I will be studying the cinemas spatial attributes in it’s historical context to see how I can contribute with functional and aesthetical qualities, that diligently enhances the already existing identity of this cinema. spatial design interior architecture design public space cultural establishment local cinema social sustainability architectural history democracy maintain addition reuse inredningsarkitektur design offentliga rum kulturverksamhet kvartersbiograf rumsantikvarisk inventering social hållbarhet arkitekturhistoria demokrati bevara tillägg återbruk Design Design Architecture Arkitektur
25	Byggnadsvård ur ett ekonomiskt perspektiv Johnsson, Ulrika, Ljung, Lovisa January 2014 (has links) Syftet med denna uppsats har varit att undersöka byggnadsvård ur ett ekonomiskt perspektiv. Vi har velat få svar på frågan om det finns ekonomiska argument för den enskilda individen att tillämpa byggnadsvård. Kan vi stödja byggnadsvården med ytterligare argument som gör att fler applicerar byggnadsvård i sitt sätt att tänka vid renovering har vi lyckats med att uppnå vår önskan med uppsatsen.Vi har använt oss av tre metoder för att få svar på vår frågeställning. Den första är en statistisk undersökning där vi har jämfört priser på hus som är bevarade med hus som renoverats till oigenkännlighet. Här har vi gjort en exteriör bedömning på hus i fyra olika städer i Sverige. Den andra undersökningen är en enkät som har skickats ut till en mängd olika mäklare runt om i landet där de fått dela med sig av sina erfarenheter. Är ett bevarat hus värt mer än ett som inte är bevarat?Vilka originaldetaljer är det som höjer priset mest? Kan det vara en investering att köpa ett bevarat hus? I den tredje och sista undersökningen har vi valt att jämföra två offerter från byggföretag. I den ena offerten presenteras kostnaden för att renovera ett tak med bevarande i åtanke, i den andra görs allt om med nya material och metoder. Vilken av dem är billigast och vilken står sig i längden?Resultatet från både den statistiska undersökningen och enkäten visade att ett bevarat hus både upplevs som mer attraktivt på marknaden men också statistiskt sett blir sålt till högre pris än de hus som inte har bevarats. Offertjämförelsen visade att det inte skiljer särskilt mycket i pris mellan de två renoveringsmetoderna. I sin helhet talar resultatet för att individen mycket väl kan tillämpa byggnadsvård ur en ekonomisk synvinkel. / The purpose of this paper was to investigate building conservation from an economic perspective. We wanted to answer the question whether or not there are economic arguments for individuals to apply building conservation. If we can support building care with additional arguments that will allow more people to apply building conservation in their way of thinking in terms of renovation, we have managed to achieve our goal of this paper.We have used three methods to get the answers to our research question. The first is a statistical study where we have compared prices on houses that are kept in original with the house being renovated beyond recognition. We have performed an exterior assessment of houses in four different cities in Sweden. The second method is a survey that was sent out a variety of real estate brokers around the country where they would share their experiences. Is a preserved house worth more than a non-preserved house? Which original detail raises the price the most? Could it be an investment to buy a preserved house? In the third and final study, we have chosen to compare two quotes from construction companies. One of the quotations presented the cost to renovate with conservation in mind, while the second is about the new materials and methods. Which one is the cheapest and which stands in the long run?The results from both the statistical analysis and the survey showed that a preserved house is perceived as more attractive on the market and also that it is, statistically, sold at a higher price than the houses that have not been preserved. The quote comparison showed that it does not differentiate much in price between the two renovation methods. As a whole, the results show that the individual may well apply building conservation from an economic standpoint. Byggnadsvård Ekonomi Ekonomiskt perspektiv Ekonomiskt Bevara Kakelugn Genuin Äkta Ursprunglig Charm Tidstypisk Kultur Kultursociologi Bygg Tidsenlig Fönster Spegeldörrar Brädgolv Symmetrisk Exteriör Interiör Kulturvård Kulturhistorisk Folkes Bygg Ekonomiska Bevarat Gysinge Kulturmiljö Social Sciences Samhällsvetenskap
26	Diversifierat filmarv : Enskilda arkivinstitutioners arbete med att bevara och tillgängliggöra film Johansson, Anna January 2022 (has links) The aim of this study is to examine how Swedish private archival institutions are working with the long-term preservation and access to their digital film collections. The issue of digital preservation has featured in many studies but fewer of these have concentrated on the challenges of private archives. This is what motivated my study. A qualitative methodology with a case study as a method have been applied to the study. The empirical material consists of qualitative interviews with five co-workers from five different Swedish private archival institutions and a literature review of studies that I found relevant to the phenomenon under study. The study uses the Total Archive and Records Continuum Model (RCM) as the conceptual and theoretical framework for analysis. The Total Archive theory means that types of artefacts such as films from both the public and private sectors are important inproviding a comprehensive picture of society. The RCM shows how different activities within the institutions can be traced to different dimensions in the model, where all parts play a role for the whole, in a continuum for how information is preserved and made available. The results of the study confirm earlier observations from earlier studies regarding the challenges of long-term preservation of digital artefacts which are; organizational, technological, lack of sufficient funding and the issue of copyright. It contributes to the existing research gap on the long-term digital preservation challenges faced by private archives. Private Archives Film Archive Long-term Preservation Access Digital Information Digitization Enskilda arkiv Filmarkiv Bevara Tillgängliggöra Digital information Digitisering Kulturarv och Arkivinstitutioner Information Systems, Social aspects
27	(RE)DEFINE GROWTH : How to Connect Ön and the City while Preserving, Emphasising and Intensifying the Green, Rural and Recreational Qualities Kassberg, Anna January 2017 (has links) Ön is an island in central Ume River. Today Ön is a rural, green place with key habitats and historical values. In 2008 the municipality took the decision to exploit it by building city there. The decision was preceded by the emerging growth target, for Umeå, to become 200,000 inhabitants in 2050. The research material for this paper consists of legal documents, reports, literature, interviews, and own observations. It can be divided into three main parts. The first part, which is the ‘growth discourse’, is investigated through documents concerning political strategies and influences from within the field in relation to Umeå as a city. The second part consists of research around the ‘image’ of Norrland and the third part focus on questions involving well-being through nature and the concept of Ecosystem Services, in relation to Ön. In this paper, I advocate for an alternative plan concerning Ön and its unique set of qualities: the rural, historical, and nature dominated atmosphere adjacent to the city of Umeå. I argue that the value of this land is greater in its natural vesture, than it would be with added asphalt and concrete. The values of concern are non-monetary, but might as well become monetary in the more long-term scenario. There is mounting evidence of benefits derived from nature, when it comes to human well-being, and further that ecosystems provide services of major importance to us. Ecosystem Services are the benefits people obtain from ecosystems. Ön possesses many of these services today. It holds potential for further cultivation and capacity to become amplified as a recreation area in central Umeå. The objective of this master thesis is to define and validate the qualities of Ön; and further, to develop a programme of possible interventions, in order to preserve and intensify the present atmosphere. This is conducted by identifying Ecosystem Services in the current context; and ways to enhance them, in order to propose an alternative plan for Ön. Architecture Nature Green Structure Greenery Ecosystem Services Ecosystem Preservation Culture History Well-being Connecting Nature Conservation North Sweden Rural Urban Sparsity Density Cultivation Park Garden Arboretum Refuge Recreation Farming Outdoor Countryside Growth Prosperity Municipality Comprehensive Plan Influence City River Island. Arkitektur Natur Grönstruktur Ekosystemtjänster Kulturhistoria Bevara Skyddad natur Välmående Landsbygd Stad Glesbygd Förtätning Kultivering Jordbruk Odling Park Trädgård Arboretum Fristad Rekreation Friluftsliv Tillväxt Välstånd Kommun Översiktsplan Stadspark Influens Norrland Umeå Älv Ön. Architecture Arkitektur
28	Gamla Lidingöbron : Vad har en kulturhistorisk värdering för värde? Lundvall, Annika Elisabet Gunnarsdotter January 2021 (has links) I takt med att allt fler kulturhistoriskt värdefulla byggnader rivs i landets kommuner utarmas Sveriges kulturarv enligt Riksantikvarieämbetet. Vilken betydelse har då en kulturhistorisk värdebeskrivning i den kommunala beslutsprocessen? Lidingö stad valdes som fallstudie eftersom man där beslutat att riva öns landmärke, en fackverksbro av järn och nitad stål, Gamla Lidingöbron, invigd 1925. Bron är med sin karaktäristiska konstruktion och stora bågspann ett starkt etablerat signum vid öns infart. Den har flera likheter med Gamla Årstabron i Stockholm som till skillnad från Gamla Lidingöbron är statligt ägd, utsedd till byggnadsminne och därmed skyddad. Det framkom i denna studie att Gamla Lidingöbrons kulturhistoriska värde inte hade diskuterats inför rivningsbeslutet 2012 samt att en för ändamålet beställd värderingen saknades i beslutsunderlaget. Planarbetet för en ny bro, ”Lilla Lidingöbron”, som senare lades fram fick kritik från alla remissinstanser som yttrade sig om kulturmiljö eftersom de ansåg att den äldre stålbron borde bevaras. Kommunen uppmanades att ta fram ett bevarandealternativ. Kritiken ledde inte till någon omprövning trots existerande alternativa förslag. Det enda som skedde var att beskrivningen av brons värde till slut skrevs in i den nya detaljplanen med ordalag tagna ur värderapporten. På vissa ställen dock vända till sin motsats (sid 20-25). Det tillades även där att den kulturhistoriska värderapporten hade använts inför inriktningsbeslutet 2012 trots att det inte var så. Beslutet visade sig ha rötter till tidigt 2000-tal vilket beskrivs i en bilaga. En utblick görs mot beslutsprocessen för Gamla Danviksbron i Stockholm, byggd 1922, i syfte att exemplifiera hur ett redan taget rivningsbeslut faktiskt kan ändras efter att kulturvärdet åberopats av remissinstans. Till skillnad från Lidingö kommun samarbetade man därefter med de sakkunniga i byggnadsvård för att bevara Gamla Danviksbron. Slutsatsen är att en kulturhistorisk värdebeskrivning är viktig då den informerar och vägleder om vad som är värdefullt, vad man bör bevara och varför. Dock kan en sådan rapport förlora sin mening när det finns politiska intressen som favoriserar andra lösningar. Likaså när tjänstemän och politiker helt enkelt inte har kunskap om kulturhistoriska värden eller saknar kompetens att samordna olika aktörers intressen när det kommer till att integrera kulturvärden, miljö och innovativa lösningar (bevara och förnya) – med ekonomi och funktion. / As more buildings with established cultural-historical value are being demolished around the country, Sweden's cultural heritage risks being depleted according to The Swedish National Heritage Board. What then is the impact of a cultural-historical value report in the municipal decision-making process? The municipality of Lidingö was chosen as an example because of its decision to demolish the island's landmark bridge; the Old Lidingö bridge (Gamla Lidingöbron), an iron and steel truss bridge from 1925. This bridge, with its characteristic construction, and large arched span, is a strongly established symbol for the island. It has several similarities with the protected state-owned Old Årsta bridge in Stockholm. In this study, it emerged that an existing cultural-historical report, describing the bridge’s high value, was not taken into consideration as a basis for the decision made by the municipality in 2012. During the planning work for a new bridge, Little Lidingö bridge, the municipality received criticism from concerned parties (e.g. Stockholm County Administrative Board) that commented on the cultural value, because they felt that the bridge should be preserved. The municipality was encouraged to develop a conservation-focused alternative. In response to the criticism, the officials did not reconsider the decision. They merely included more of the content of the cultural-historical value report in the detailed development plan. In some of the added paragraphs the meaning of the words was reversed (page 20-25). The development plan also states that the report had been considered prior to the demolition decision, although it had not been. Indications that the 2012 decision had its roots in the early 2000s are included in the appendix. To compare with similar decisions, a brief look is also taken at Stockholm municipality, where the decision-making process regarding the Old Danvik Bridge, built in 1922, is given as an example of how they instead changed direction, and collaborated with experts in cultural conservation.In conclusion, a cultural-historical value description is extremely important. It provides a basic description of what is valuable, what should be preserved and why. However, such a report may lose its impact if there is a political agenda moving in another direction. Another reason that this type of document might be devalued is if officials and politicians lack knowledge of cultural history, or the skills to coordinate the interests of different actors; integrating cultural values, the environment, and innovative solutions (preserving and innovating) – with economics and function. Cultural historical valde cultural heritage the municipal decision-making process Old Lidingo bridge iron and steel stress bridge preservation conservation alternatives Kulturarv Kulturhistoriskt värdefulla byggnader kulturvärden bevara och förnya kulturhistorisk värdebeskrivning fackverksbroar planmonopol planmonopolet beslutsprocesser politiska beslut broar Gamla Lidingöbron Danviksbron Stockholms broar kommunalpolitik kommunal beslutsprocess fackverksbro bågbro tjänstemanna ansvar bevarandevärde PBL Plan och bygglagen bevarande alternativ Cultural Studies Kulturstudier Law and Society Juridik och samhälle Public Administration Studies Studier av offentlig förvaltning Construction Management Byggproduktion Infrastructure Engineering Infrastrukturteknik Other Civil Engineering Annan samhällsbyggnadsteknik

Search results