Föreliggande uppsats syftar till att undersöka vad fyra musiklärare på högstadiet har för musikalisk bakgrund och hur de använder sig av traditionell västerländsk notskrift i undervisningen. Tidigare forskning tar upp noters likhet med skriftspråk, noters roll i musikundervisning och identitet och förebilder i musik. Som teoretisk utgångspunkt har sociokulturellt perspektiv använts. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra musiklärare i högstadiet och analyserades med tematisk analys. Resultaten visade att noter främst användes i undervisning i trumspel och melodispel på piano och mer sällan i undervisning i sång, gitarr och ackordspel på piano. Det framkom även att de musiklärare som hade en mer populärmusikalisk bakgrund tenderade att använda noter mindre i undervisningen än de med en klassisk bakgrund. Vidare diskuteras ur vilka perspektiv sambandet mellan musikalisk bakgrund och notanvändning kan förstås, praktiska aspekter av att undervisa med eller utan noter och hur musikundervisning speglar noters samhällsstatus. / This study aims to examine the musical background of four music teachers in lower secondary school and how they use traditional Western musical notation in their teaching. Previous research addresses the similarities of musical notation with written language, the role of musical notation in music teaching and identity and role models in music. Socio- cultural perspective has been used as a theoretical starting point. Semi-structured interviews were conducted with four music teachers in lower secondary school and analyzed using thematic analysis. The results showed that musical notation is mainly used in teaching drums and melody playing on piano but rarely when teaching singing, guitar and chord playing on piano. The study also showed that the music teachers who had a more pop musical background tended to use musical notation less in their teaching than those with a classical background. Furthermore, it is discussed from which perspectives the connection between musical background and the use of musical notation can be understood, practical aspects of teaching with or without musical notation and how music teaching reflects the social status of musical notation.

The purpose of the study was to investigate the special teacher's work with participation in compulsoryspecial schools for children with intellectual disability. The study also highlighted how the special needs teacher ensures that the student feels involved. Participation is a concept that is complex and can be interpreted in different ways depending on the context. In this study, participation was about being part of a context and by making one's voice heard. The empirical material was collected via semi-structured interviews with special teachers. A total of eight interviews were conducted with special teachers from four different special schools. The starting point has been the socio-cultural perspective where the keyis that learning, and development arise in interaction with each other. The study also had a relational perspective, where the meeting between student and teacher and the surrounding environment are contributing factors for school success. The results showed that structure and clarity in the teaching were conducive to students' participation as well as an adapted learning environment. The lesson content was individually based according to the students' conditions and needs, and student influence was considered by all teachers to be important from a participation perspective. The results indicated that student influence at the special primary school was often about different arranged choices where students, for example, choose the order in which tasks are to be performed. Students' participation is dependent on the teachers creating conditions for the students to feel involved in their learning environment. The teachers agreed that participation was about giving students the opportunity to participate in a social interaction with friends and the creation of relationships. Participation in the special primary school was also very much about the teacher capturing the student's interests and opinions in the teaching. Being involved could look different depending on the student's conditions and needs. Sometimes it was about participating in a group work or participating through parallel play. For some teachers, it was about making interpretations for the students who lacked verbal language. / Syftet med studien var att undersöka speciallärarens arbete med delaktighet i grundsärskolan. Studien belyste även hur specialläraren säkerställer att eleven känner sig delaktig. Delaktighet är ett begrepp som är komplext och kan tolkas på olika sätt beroende på kontext. I denna studie handlade delaktighet om att ingå i ett sammanhang och att göra sin röst hörd. Det empiriska materialet samlades in via semistrukturerade intervjuer med speciallärare som var verksamma i grundsärskolan inriktning ämnen och ämnesområden. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer med speciallärare från fyra olika grundsärskolor. Utgångspunkten har varit det sociokulturella perspektivet där det centrala är att lärande och utveckling uppstår i samspel tillsammans med varandra. Studien hade även ett relationellt perspektiv, där mötet mellan elev och lärare och den omgivande miljön är bidragande faktorer till skolframgång. Resultatet visade att struktur och tydlighet i undervisningen var främjande för elevers delaktighet likväl som en anpassad lärmiljö. Lektionsinnehållet var individanpassat efter förutsättningar och behov och elevinflytande ansågs av samtliga lärare vara viktigt ur ett delaktighetsperspektiv. Resultatet indikerade att elevinflytande på grundsärskolan ofta handlade om olika arrangerade val där elever exempelvis väljer i vilken ordning uppgifter ska utföras. Elevers delaktighet är beroende av att lärarna skapar förutsättningar för att eleverna ska känna delaktighet i sin lärmiljö. Lärarna var eniga om att delaktighet handlade om att eleverna ska få möjlighet att delta i ett socialt samspel med kompisar och skapandet av relationer. Delaktighet i grundsärskolan handlade även i mångt och mycket om att läraren fångar upp elevens intressen och åsikter i undervisningen. Att varadelaktig kunde se olika ut beroende på elevens förutsättningar och behov. Ibland handlade det om delaktighet i ett grupparbete, eller att delta genom parallell lek. För några lärare handlade det om att göra tolkningar för de elever som saknade verbalt språk.

Syftet med denna kvalitativa studie är att söka kunskap om hur lärare i förskolan resonerar om förskolans kompenserande uppdrag när de planerar utbildningen som inkluderar fysisk och motorisk aktivitet. Vid insamling av empiriska data skickades ett kvalitativt frågeformulär med strukturerade intervjufrågor till lärare i förskolan som befann sig i olika geografiska områden inom ramen för socioekonomisk status. Resultatet belyste tre teman. Medvetenhet, tydlighet och detalj. Dessa teman visade sig skilja sig i grader kopplade till hur lärare i förskolan resonerar om den kompenserande uppgiften när de planerar för fysisk och motorisk aktivitet. Medvetenhet är något som framträder starkast i resultaten baserat på båda urvalsområdena, medan det för det socioekonomiskt utsatta området även klarhet och detaljer i stor utsträckning framgår av resonemanget. Denna medvetenhet görs bäst i beskrivningarna av lärarna i förskolan när de beskriver kompensationsuppgiften som helhet. När en riktning om hur uppdraget används vid planering av fysisk och motorisk aktivitet syns både diffusa och tydliga svar, varav alla teman, medvetenhet, tydliga och detaljerade, till stor del samlas i svaren från förskolan geografiskt belägen i socio -ekonomiskt missgynnade områden. / The purpose of this qualitative study is to seek knowledge about how teachers in preschool reason about the preschool’s compensatory assignment when they plan the education that includes physical and motor activity. When collecting empirical data, a qualitative questionnaire, with structured interview questions, was sent out to teachers in preschool who was located in different geographical areas within the framework of socioeconomic status.  The result highlighted three themes. Awareness, clarity and detail. These themes turned out to differ in degrees linked to how teachers in preschool reason about the compensatory task when planning for physical and motor activity. Awareness is something that emerges most strongly in the results based on both selection areas, while for the socio-economically vulnerable area, clarity and detail also appear to a great extent in the reasoning. This awareness is best done in the descriptions of the teachers in preschool when describing the compensatory assignment as a whole. When a direction on how the assignment is used in the planning of physical and motor activity, both diffuse and clear answers are visible, of wich all the themes, awareness, clear and detailed, are largely gathered in the answers from preschool geographically located in socio-economically disadvantaged areas.

Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver barn i behov av särskilt stöd och hur de resonerar kring att inkludera alla barn på förskolan. Vi undersöker även vilken roll specialpedagogen har till förskollärare och barn i behov av särskilt stöd på förskolan. I förskolan placeras alla barn, oavsett behov, eftersom det inte finns några andra skolformer och därför blir inkludering en intressant fråga. Som blivande specialpedagoger undrar vi över vilka möjligheter förskollärare har för att inkludera alla barn, med olika behov på förskolan, samt hur specialpedagogen med sin kompetens kan vara ett stöd för barn och förskollärare. Vår undersökning bygger på en kvalitativ ansats med åtta intervjuade förskollärare.  Våra frågeställningar är: Hur beskriver förskollärare barn i behov av särskilt stöd? Hur resonerar förskollärare kring förutsättningar för att inkludera alla barn på förskolan? Vilken roll har specialpedagogen till förskollärare och barn med behov av särskilt stöd på förskolan, enligt förskollärarna?  Teoretiska ansatser i studien är det sociokulturella perspektivet samt de specialpedagogiska perspektiven, kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet.  Sammanfattningsvis pekar resultatet på att barn i behov av särskilt stöd beskrivs kunna vara ett barn med språksvårigheter, alltifrån att vara tillbakadragen till att kunna vara utåtagerande som behöver stöttning och vägledning för att klara vardagen och det sociala samspelet. Det sociokulturella perspektivet genomsyrar pedagogernas förhållningssätt då kommunikation och interaktion visar sig vara viktiga begrepp i arbetet med att inkludera alla barn. Vidare är det relationella synsättet bärande i studien då förskollärarna anser att arbetssätt samt miljö ska förändras och anpassas så att alla barn kan delta på lika villkor i förskolan verksamhet. Dilemmaperspektivet blir synligt då resultatet visar att förutsättningarna är olika ute på förskolorna kring bland annat samarbete med andra professioner, barngrupper och personalresurser.  Specialpedagogiska implikationer som lyfts i studien är pedagogernas samarbete med specialpedagogen som genom sitt förebyggande arbete hjälper och stödjer med olika samtalsmetoder, förhållningssätt och språkstödjande material att inkluderar alla barn i förskolan. / The purpose of our study is to contribute knowledge about how preschool teachers describes children in need of special support and how they discuss about including all children in the preschool. We also investigate how the role of the special educator is for preschool teachers and children with needs at preschool. In preschool, all the children are placed, regardless of need, because there are no other forms of schooling and therefore inclusion becomes an interesting issue. As future special educators, we wonder what opportunities preschool teachers have to include all children, with special needs in preschool, and how the special educator with his competence can be a support for children and educators. Our study is based on qualitive interviews with eight preschool teachers. Our questions are: How are children in special needs described by the preschool teachers? How preschool teachers discuss about the conditions for including all children in preschool? What role does the special educator have in relation to the preschool teachers and the children in need of special support at the preschool, according to preschool teachers? The theoretical approaches in the study are the socio-cultural perspectives, the special educational perspectives as well as the categorical, relational and quandary perspectives. In summary the result indicates that children with special needs are defined as children with speech difficulties, from being withdrawn to being outspoken with the need of extra support and guidance to cope with everyday life and social interactions. The socio-cultural perspective permeates the special educator´s approach as communication and interaction prove to be important concepts in the work of including all children. Furthermore, the relational approach is fundamental in the study as the preschool teachers believe that work procedures and the environment should be changed and adapted so that all children can participate on equal terms in the preschool´s activities. The quandary perspective becomes obvious as the results show that the conditions are different in the preschools when it comes to collaboration with other professions, groups of children and staff resources among other things. The special educational implication that has been highlighted in the study is the collaboration with special educators, who through their preventive work help and support the children by using different conversational methods, approaches and speech encouraging material.

The purpose of our study is to investigate how children interact in play with prepared and non-prepared material respectively to contribute with the knowledge of childrens opportunities for different ways of interaction. The study was performed with a qualitative consisting of observation including video observation and field notes. Two different departments from a preschool in south of Sweden participated in the observations. The theoretical base of the study is a social cultural perspective which in this study means focus on interaction with the material and other children. In the the result it is stated that children use their imagination to give non-prepared material new not foreseen purposes. The symbolic weight of prepared material is the base of how children use it. When children interact with different materials the conditions for different types of interactions and feelings are created. In our study we could see that children themselves prefer play with prepared material however children tend to interact more between the when playing with non-prepared material. / Syftet med vår studie är att undersöka hur barn samspelar i leken medfärdigt respektive ofärdigt material för att bidra med kunskaper om barnsmöjligheter till olika samspel. Undersökningen genomfördes med enkvalitativ metod bestående av observation vilket inkluderadevideoobservation och fältanteckningar. Två olika avdelningar från enförskola i södra Sverige deltog i observationerna. Studiens teoretiskautgångspunkt är sociokulturellt perspektiv vilket i denna studie innebärfokus på samspel med material och med andra barn. I resultatet framgår detatt barn använder sin fantasi för att ge ofärdigt material nya ändamål ochsyften som inte är förutbestämda. Den symboliska vikten i färdigt materialär utgångspunkten till vad barnen gör med materialet. När barnen samspelarmed olika material skapas förutsättningar till olika typer av samspel ochkänslor. I vår studie framkom det att barn själva föredrar lek med färdigtmaterial. Däremot tenderar barnen att samspela mer med varandra när deleker med ofärdigt material.

No description available.

Denna studie redogör för hur personal verksamma i grundsärskolan med inriktning träningsskola, beskriver sitt arbete med elevers kommunikationsutveckling genom AKK, Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer som genomförts på rektorer, specialpedagoger, pedagoger och elevassistenter. Intervjuerna har analyserats genom tematisk innehållsanalys (Braun & Clarke, 2006). Ianalysarbetet framkom gemensamma mönster, kring hur utveckling av elevers kommunikation med hjälp av AKK beskrivs av personal. Dessa redovisas under tre huvudteman i resultatdelen; samverkan för utveckling, resurser i elevens omgivning samt utvecklingsområden. Syftet med denna induktiva studie (Bryman, 2011) har varit att få en fördjupad insikt kring hur informanterna beskriver kommunikationsutveckling genom AKK. Resultatet visade attpersonal har en tydliggörande struktur genom AKK, framför allt genom bilder i olika former.Tecken som stöd används för att förstärka och förtydliga kommunikationen. Multimodal kommunikation anses vara gynnsamt. Personal motiverar eleverna till att använda AKK genom att vara förebilder, och strävar efter att använda det hela tiden. Samverkan för kommunikationsutveckling är en viktig faktor. AKK är personlig och det är omgivningens ansvar att tolka elevens kommunikation. / In this study we have investigated how staff working in compulsory school for children with severe learning disabilities, describe their work with students' communication development through AAC, Augmentative and Alternative Communication. The survey is based on semi-structured interviews conducted with principals, special educators, teachers and student assistants. The interviews have been analysed through thematic analysis (Braun & Clarke, 2006). In the analysis work we found common patterns, about how development of student communication with help of AAC is described by staff. These are reported and named under different themes in the introductory section. The purpose of this inductive study (Bryman, 2011) has been to gain a deeper understanding into how informants describe communication development through AKK. The result indicated that staff have a clear structure through AAC, especially images in different forms. Signs as support are used to reinforce and clarify communication. Multimodal communication is considered to be favourable. Staff motivate students to use AAC by being role models and strive to use it in all time. Collaboration for communication development is an important factor. AAC is personal and it is the responsibility of the environment to interpret the pupil´s communication.

The increasing integration of technology in education has led to significant changes in the way teaching and learning is conducted. This study aims to investigate the impact of digitalization on schools and the teaching of social studies subjects. The research focuses on identifying changes in learning, teaching, the role of teachers and student engagement as a result of the implementation of digitalization in the classroom. The study also aims to explore the challenges and opportunities that have been created by the increasing use of digitalization in schools and society-oriented education. Data was collected through five interviews with teachers who use digital ways in their teaching of social science subjects, and the results were analyzed qualitatively. The findings indicate that digitalization has positively impacted student learning and engagement, but also highlighted challenges. The study concludes that while digitalization presents challenges, it also creates opportunities for improving teaching and learning and increasing student engagement. The results of this study can be used to guide teachers and schools in the effective integration of digitalization in society-oriented education.

This study aims to deepen the understanding of and contribute knowledge about how preschool teachers work to promote the language development of multilingual children through reading aloud. The following questions are:  What tools do preschool teachers describe that they use when reading aloud to support the language development of multilingual children? How do preschool teachers describe the work in the inclusion of multilingual children in reading aloud in preschool? In this study, a qualitative method has been used to get closer to the preschool teachers' perspectives and thoughts through semi-structured interviews. The study's theoretical point of departure is the socio-cultural perspective where mediation and scaffolding are used as two central concepts as well as translanguaging as theory. In the results of the study, it appears that the preschool teachers describe different tools and methods that include, among other things, AAC (augmentative and alternative communication), image analysis, choosing a suitable book, smaller groups of children, collaboration with others children and digital resources such as Polyglutt. The analysis method that has been used in the study to analyze the material is a thematic analysis. The results of the study also show that the preschool teachers describe their way of working with the inclusion of multilingual children based on the different opportunities and obstacles they encountered during reading aloud with multilingual children. / Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen av och bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med att stötta språkutvecklingen hos flerspråkiga barn genom högläsning. Följande frågeställningar är: Vilka verktyg beskriverförskollärare att de använder vid högläsning för att stötta språkutvecklingenhos flerspråkiga barn? Hur beskriver förskollärare sitt arbetssätt medinkluderingen av flerspråkiga barn vid högläsning i förskolan? I denna studie har en kvalitativ metod använts för att komma närmre förskollärarnas perspektiv och tankar genom semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet där mediering och scaffolding används som två centrala begrepp samt transspråkande som teori. Analysmetoden som tillämpats i studien för att analysera datamaterialet är en tematisk analys. Resultatet visar att förskollärarna använder olika verktyg såsom TAKK, bildanalys, val av lämplig bok, mindre barngrupper, samarbete med andra barn och digitala resurser som Polyglutt under högläsning. Studiens resultat visar även på att förskollärarna beskriver sitt arbetssätt med inkludering av flerspråkiga barnutifrån vilka olika möjligheter och hinder som de stött på under högläsning med flerspråkiga barn.

The purpose of this study is to investigate meaning-making in pupils' multimodal narratives that have emerged in aesthetic learning processes. To, with the support of ethnographic methods and theories of narrative and multimodality, study the resources and strategies used by the pupils. The study also examines how teachers and educators make use of aesthetic learning processes and multimodal narrative in practice-based reality. The empirical material is based on four cultural and narrator projects that have been conducted in a collaboration between nine-year compulsory schools and Kulturskolan (School of Culture) in a municipality in northern Sweden. The projects included pupils from the preschool level up to and including 5th grade in the compulsory school level. These projects were monitored for a total of three semesters. The pervading goal in all projects was to stimulate language development and language use with the help of imagination and creativity, where the pupils' own creation was the key focus. The empirical material consists of observations, log book entries and interviews with teachers, educators and pupils, as well as the pupils' own pictures and texts. The results show that the pupils exemplify from the fictional world. Although they do not directly say that they draw inspiration from computer, television and film media, this is made visible in and embodies their narratives. The pupils' multimodal narratives show that they create meaning by mixing fiction with a world recognisable to them, where fictional characters live a life that they can identify with. The meaning-making strategies that emerge in the pupils' narratives are: identification, gender stereotypes, humour, structures from the horror and fairy-tale genres and remediation. In the interviews with the teachers it is noted that the use of narrative has declined in teaching. Reasons cited include a lack of time and the stress of everyday life, as well as the individualisation which has led to a reduction in the collaboration between pupils and thus the use of narrative. The teachers, however, expressed great enthusiasm for providing pupils with the tools to develop different narrative forms, a way to create meaningful contexts for the pupils. / Syftet med studien är att undersöka meningsskapande i elevers multimodala berättelser som har tillkommit i estetiska lärprocesser. Att med stöd av etnografiska metoder och teorier om berättande och multimodalitet studera vilka resurser och strategier eleverna använder. I studien undersöks också hur lärare och pedagoger använder sig av estetiska lärprocesser och multimodalt berättande i den praxisnära verkligheten. Det empiriska materialet bygger på fyra kultur- och berättarprojekt som bedrivits i samarbete mellan grundskolor och Kulturskolan i en kommun i norra Sverige. I projekten deltog elever från förskoleklass till och med årskurs 5 i grundskolan. Projekten följdes under sammanlagt tre terminer. Genomgående mål i samtliga projekt var att stimulera till språkutveckling och språkanvändning med hjälp av fantasi och kreativitet, där elevernas eget skapande stod i centrum. Det empiriska materialet består av observationer, loggboksanteckningar och intervjuer med lärare, pedagoger och elever samt elevernas egna bilder och texter. Resultaten visar att eleverna exemplifierar från fiktionens värld. Även om de inte direkt uttrycker att de hämtar inspiration från dator, tv och filmmediet, synliggörs och konkretiseras det i deras berättelser. Elevernas multimodala berättelser visar att de skapar mening genom att blanda fiktion med en för dem igenkännbar värld, där de fiktiva karaktärerna lever ett liv som de kan identifiera sig med. De meningsskapande strategier som framträder i elevernas berättelser är: identifikation, stereotypa könsmönster, humor, strukturer från skräck- och sagogenren samt remediering. I intervjuerna med lärarna framkommer att berättandet har minskat i undervisningen. Orsaker som lyfts fram är tidsbrist och stress i vardagen, och individualiseringen som medfört att samarbetet mellan eleverna har minskat och därmed också berättandet. Lärarna kände dock en stor entusiasm för att ge eleverna verktyg att utveckla olika berättarformer, ett sätt att skapa meningsfulla sammanhang för eleverna. / Godkänd; 2014; 20141015 (mart); Nedanstående person kommer att disputera för avläggande av filosofie doktorsexamen, Namn: Märtha Andersson Ämne: Svenska med didaktisk inriktning / Swedish and Education Avhandling: Berättandets möjligheter Multimodala berättelser och estetiska lärprocesser Opponent: Professor emerita Lena Kåreland, Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet Ordförande: Professor Anders Öhman, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet Tid: Fredag den 12 december 2014, kl. 13.00 Plats: D770, Luleå tekniska universitet