The study aims to demonstrate the significance of educators lived experiences of stimulating children's physical development. It has been noted that children are occupying themselves with more and more sedentary activities, which may lead to that they do not develop motor skills at the pace expected. To understand educators lived experiences from a phenomenological hermeneutic perspective empirical relevance has been collected through narrative interviews. The results shows that educators find it difficult to understand the Curriculum goals for motor activity and that the desire to stimulate motor development is great, but the realization is conspicuous by its absence. The discussion highlights educator’s commitment and motivation and the importance of being a reflecting practitioner. / Syftet med studien är att belysa innebörder i pedagogers levda erfarenheter av att stimulera barns motoriska utveckling. Det har uppmärksammats att barn sysselsätter sig med allt mer stillasittande aktiviteter, vilket kan leda till att elever inte utvecklar motoriken i den takt som förväntas. Empirin har samlats in genom narrativa intervjuer för att kunna tolka pedagogers levda erfarenheter ur ett fenomenologisk hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagoger har svårt att tolka läroplanens mål för motoriken och att viljan till att stimulera till motorisk utveckling är stor, men handlandet lyser med sin frånvaro. Diskussionen belyser pedagogers engagemang och motivation samt vikten av att vara en reflekterande praktiker.

Syftet med denna studie är att jämföra KBT (kognitiv beteendeterapi) och fenomenologi ur ett återhämtningsinriktat perspektiv. Den mer klassiska synen gällande tillfrisknandet från psykisk ohälsa, kan ses i likställighet till att bli botad eller symptomfri. I opposition till denna syn betonas istället vikten, ur perspektivet återhämtning, av att skapa ett nytt liv genom främst en värdefull social gemenskap. Därav utgör den professionelles förmåga, att stötta sin klient utifrån dennes individuella behov, en hörnsten inom återhämtning. KBT är relevant inom socialpsykiatri, då det är en väl implementerad behandlingsmetod. Den syftar främst till att uppnå en beteendeförändring hos klienten, exempelvis genom att förändra kognitiva tankemönster. Bortsett från KBT, utgör fenomenologi en relevant del. Detta då fenomenologi är en erkänd filosofisk metod inom detta område, som skiljer sig i jämförelse med KBT då den ej utgår från en specifik metodologisk grund. Därav ligger intresset av att jämföra dessa inriktningar ur ett gemensamt fenomen, så som återhämtning. Denna jämförelse har resulterat i väsentliga skillnader mellan båda inriktningar. De skiljer sig främst åt gällande synen på den professionella rollen och dennes förhållningssätt, samt synen på mätbara framsteg. Ur ett fenomenologiskt perspektiv präglas den professionelles roll av dennes förmåga att förhålla sig följsam och neutral, i jämförelse med KBT som nästintill förespråkar en mer aktiv och engagerad professionell roll. Gällande klientens mätbara framsteg, skiljer sig det fenomenologiska perspektivet i jämförelse med KBT, genom synen på framsteg som icke-synliga eller märkbara men trots det meningsfulla. / The aim of this study is to compare CBT (Cognitive behavioral therapy) and phenomenology through a recovery-oriented perspective. Recovery stands for an individual process, which can be seen in contrary to the more traditional view of being cured or symptom free, regarding mental illness. Instead of being cured for example, recovery emphasizes the process of constituting a new life, partially through a social community. A cornerstone in recovery is hence the practitioner’s ability to support its client, through her individual needs. CBT is relevant within the field of social psychiatry, since it is a well-implemented method of treatment. It mainly aims towards achieving a change of behavior, by addressing cognitive patterns. Phenomenology constitutes an acknowledged philosophical method in this field, but differs in the sense of not standing on a methodological base, as CBT. In this aspect lays the interest of comparing these methods through a common phenomenon, such as recovery. This comparison has resulted in a basic disparity between the two methods, predominantly regarding the view of the practitioner’s role and approach, as well as the perception of progress as measurable. The practitioner’s role, through a phenomenological perspective, features the ability to approach its client in a flexible and neutral manner, in opposition to a CBT-oriented practitioner, which advocates a more active and concerned approach. Regarding the clients progress as measurable, the phenomenological standpoint differs in comparison to CBT, through the perception of progress as being partly non-visible or noticeable but despite that meaningful.

Stressrelaterad ohälsa är ett växande problem i västvärlden och i Sverige är utmattningssyndrom den vanligaste psykiatriska diagnosen som leder till sjukskrivning. Socialstyrelsen beskriver att de som söker hjälp för utmattning befinner sig i kris, men denna aspekt följs varken upp i diagnoskriterier eller behandlingsrekommendationer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur personer som har drabbats av utmattningssyndrom men som inte längre befinner sig i den akuta fasen kan uppleva erfarenheten i efterhand. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta personer och analysmetoden som användes var tolkande fenomenologisk analys, IPA. Studiens resultat tyder på att utmattningssyndrom kan vara en livsförändrande erfarenhet präglad av förluster och förändringar som kan orsaka ett kristillstånd där den drabbades självbild sätts på prov och inre konflikter uppstår. Utmärkande är att den drabbade kämpar med att förstå livssituationen och att finna en ny orientering i tillvaron samt att processen kan leda till perspektivskiften och nya lärdomar som upplevs som värdefulla. Vidare signalerar resultaten om att den som drabbas av utmattning kan uppleva en avsaknad av ett rum i vårdsammanhang där inre konflikter och svåra känslor som sorg kan lyftas, utforskas och bearbetas. Slutligen diskuteras utmattningsdiagnosens relevans och funktion i relation till upplevelsen av att drabbas samt kliniska implikationer och förslag till framtida forskning / Stress-related illness is a growing problem in western countries. In Sweden, exhaustion disorder is the leading cause of sick leave due to psychiatric disorders. According to The National Board of Health and Welfare, people seeking help for exhaustion are in a state of crisis, but that aspect does not influence either the diagnostic criteria nor the treatment recommendations. The aim with the following study was to examine how persons diagnosed with exhaustion disorder regard the experience when they are no longer in an acute stage of illness. Semi-structured interviews were conducted with eight persons and the method used for analysis was interpretative phenomenological analysis (IPA). The results indicate that exhaustion disorder can be a life-changing experience characterized by losses and changes causing a state of crisis that can challenge earlier self-conceptions and lead to inner conflicts and grief. Prominent to the experience is a struggle to understand one’s life situation and to find a new direction in life. The process also seems to lead to meaningful insights. Furthermore, the results indicate that people suffering from exhaustion disorder can experience a lack of a place in healthcare settings where they can raise, explore and process difficult emotions and inner conflicts. The relevance and function of the diagnosis is discussed, as well as clinical implications and future research.

Syftet med denna studie är att lyfta fram och tolka fem förskollärares upplevelser av fenomenet naturvetenskaplig undervisning i förskolan med barn i åldrarna ett till tre år. Detta mot bakgrund av tidigare forskning som visar att förskollärare uttrycker osäkerhet kring att arbeta utifrån de naturvetenskapliga målen i läroplanen. Utifrån syftet har två frågeställningar formulerats: Hur upplever förskollärare naturvetenskaplig undervisning med de yngsta barnen i förskolan? och Vilka möjligheter och utmaningar upplever förskollärare att det finns inom arbetet med naturvetenskap med de yngsta barnen i förskolan? Studien tar utgångspunkt i fenomenologisk hermeneutik, vilket för vår studie innebär att ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv och en hermeneutisk tolkning har kombinerats. Studien är kvalitativ och halvstrukturerade livsvärldsintervjuer har använts som undersökningsmetod. Resultatet visar att förskollärare upplever en möjlighet med att låta undervisningen utgå från barns erfarenheter eftersom dessa kan utgöra grund för kommande undervisningstillfällen. I resultatet framkommer det även att känslor så som osäkerhet och rädsla upplevs som en utmaning, vilket kan leda till att den naturvetenskap som finns i förskolans vardag inte uppmärksammas. Flera förskollärare lyfter dock fram betydelsen av att våga arbeta med naturvetenskap med de yngsta förskolebarnen, trots att de kanske inte innehar alla naturvetenskapliga svar.

Syftet med denna studie är att lyfta fram och tolka förskollärares livsberättelser kring deras upplevelser av arbetet med barns modersmål. Detta för att tidigare forskning och beprövade erfarenheter har visat att förskollärare uttrycker en osäkerhet kring barns olika modersmål i verksamheten, då de hellre väljer att lyfta fram det gemensamma i verksamheten än barns enskilda olikheter. Studiens forskningsfrågor är därmed: Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med barns modersmål? Vilka möjligheter och hinder upplever förskollärarna att det finns inom arbetet med modersmål? Vår studie grundar sig i fenomenologisk hermeneutik som teori. För studien innebär det en kombination av både fenomenologin och hermeneutiken, detta genom förskollärarnas beskrivningar kring deras upplevelser utifrån sin egen livsvärld medan våra tolkningar och förståelser av deras beskrivningar utgår ifrån hermeneutiken. Studien utgår från halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med sex förskollärare. I resultatet framkommer det en utmaning med att balansera mellan barngruppens behov och barnens enskilda behov. Studien kom även fram till att förskollärarnas inställningar och kunskaper påverkade om barn fick ta del av deras egna modersmål i verksamheten. Studiens slutsats visade på att barns modersmål har en stor påverkan i deras lärande och utveckling, och det är förskollärarnas ansvar att lyfta och arbeta med barns modersmål i verksamheten.

Den här uppsatsen är en fenomenologisk studie av sexism inom fallskärmshoppning. Från ett genusvetenskapligt perspektiv är det viktigt att belysa genusnormer i olika institutioner i samhället. Tidigare forskning visar att det saknas en mer djupgående analys av kvinnors upplevelser av fenomenet sexism inom sporten fallskärmshoppning. Undersökning ämnar därför att synliggöra hur kvinnliga licensierade fallskärmshoppare upplever kulturen inom sporten samt vilka strategier de använder sig av. Jag har utfört fem semi-strukturerade intervjuer med aktiva kvinnliga fallskärmshoppare för att kartlägga fenomenet. I analyserandet av materialet har två huvudteman identifierats, sexism på hopplatsen samt strategier. De teorier som har använts är hegemonisk maskulinitet och ambivalent sexism teori. Studien visar att fallskärmshoppningskulturen genomsyras av en hegemonisk maskulinitet vilket exemplifierar maktförhållanden mellan män och kvinnor. Fallskärmshoppning är ett litet mansdominerat sammanhang med starka maskulinitetsnormer men kan även spegla andra institutioner. / This thesis is a phenomenological study of sexism in skydiving. From a gender studies perspective it is important to shed light on gender norms in various institutions in society. Previous research shows that there is a lack of a more in-depth analysis of women's experiences of the phenomenon of sexism in the sport of skydiving. The survey therefore aims to emphasize how female licensed skydivers experience the culture in the sport and what strategies they employ. I have conducted five semi-structured interviews with active female skydivers to underline the phenomenon. In the analysis of the material, two main themes have been identified, sexism at the dropzone and strategies. The theories that have been used are hegemonic masculinity and ambivalent sexism theory. The study shows that the skydiving culture is permeated by a hegemonic masculinity, which exemplifies power relations between men and women. Skydiving is a small male-dominated context with strong masculinity norms but can also reflect other institutions. / <p>2022-06-02</p>

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen kring fungerande insatser och undervisning i skolan för elever med problematisk frånvaro genom att intervjua elever och lärare – och attundersöka svenskämnets roll i detta sammanhang för att få en bild av svenskundervisningen, om ämnet har en särskild roll.Metod: Tanken var att intervjua uteslutande elever, så unga som möjligt, för att fylla den forskningslucka som finns här. Sammanlagt har fem personer intervjuats, två elever, en iårskurs sju och en på gymnasiets sista år samt tre pedagoger. Pedagogerna har talat omspecifika elever vilket medför att fem elevers erfarenhet av problematisk frånvaro och återgång i skola stått i fokus i denna studie. Tematisk analys har använts för att identifiera, analysera och beskriva teman i det insamlade datamaterialet; de fyra kvalitativa intervjuerna.Resultat: Resultatet i föreliggande examensarbete visar att det är viktigt att höra elever, både i elevintervjuer och intervjuerna med pedagoger. Därför presenteras denna framgångsfaktor,Lyssna på eleven, utförligt. En annan framgångsfaktor som nämns och upptäcks i föreliggande examensarbete, är ”relationsöverföring” i samband med stadiebyte. Den presenteras ocksåutförligt, både med ett lyckat exempel och ett som inte fungerade. Studien visar också attsvenskämnets roll när elever med erfarenhet av problematisk frånvaro återgår i skola, intehar någon utmärkande roll. Ämnet historia och engelska sticker ut mer än svenskämnet här, på olika sätt.

En kvalitativ studie genomfördes kring fenomenet sociala koder för att skapa förståelse och fördjupa kunskaper kring vilken möjlig påverkan sociala koder kan ha på mänsklig arbetskraft i arbetslivet. Studiens resultat visade på att sociala koder förekommer på samtliga respondenters arbetsplatser. Detta tolkades innebära att sociala koder berör samtliga individer i arbetslivet. Frågeställningarna för studien var om det fanns sociala koder på arbetsmarknaden, och hur dessa kan påverka den mänskliga arbetskraften i arbetslivet. Ambitionen var att genomföra intervjuer för att sedan använda en fenomenologisk analys som kunde belysa skillnader och likheter kring respondenternas subjektiva upplevelser. I studien deltog fyra deltagare mellan åldrarna 23-56 år. Syftet var att få en mer djupgående förståelse för begreppet sociala koder, snarare än att generalisera resultatet till andra områden. Nyckelord utformades och formulerades sedan till fem teman som antogs beskriva sociala koder och dess inverkan på den mänskliga arbetskraften. Studiens teman benämndes som: tolkning av regler och social interaktion, utanförskap och gemenskap, varierande påverkan, förändringsbarhet och arbetskultur. Resultatet i studien baserades på subjektiva upplevelser och tolkades därefter i en diskussion kring hur detta resultat var användbart för övriga deltagare i arbetslivet. / A qualitative study regarding the phenomenon social codes was made to create a deeper understanding and develop knowledge about how social codes possibly could have an effect on human labor. The results of the study showed that social codes existed on all the participants workplaces. This was interpreted to imply that social codes was affecting all individuals in a social context on work. The questions of issue was if social codes existed on the labor market, and if these codes could possibly affect the human capital. The aim of the study was to implement interviews with four participants. Further it continued with a phenomenological analysis to illustrate differences and similarities within the results of the interviews. The participants of the study was between 23-56 years old. The study was not made to be able to generalise the studies results to a whole population, but instead to find a more profound description of the phenomenon social codes. Keywords were formulated and then decomposed into five themes to describe social codes and their impact on the human capital. The themes of the study was interpretation of rules and social interaction, alienation and communion, varied impact, changeability and work culture. The results of the study was based on subjective experiences and thoughts, which were interpreted into the discussion about how these results were useful for other employees.

The overall purpose of this thesis is to illuminate meanings of living with severe chronic heart failure (CHF) in palliative advanced home care (PAHC) as disclosed through patients’, close relatives’ and nurses’ narratives. This thesis comprises four papers that illuminate the phenomenon from various perspectives and with different focus. In paper I four patients with severe CHF in PAHC were interviewed. In paper II three of their close relatives were interviewed. In paper III one man and his wife in PAHC were interviewed at 3-5 month intervals over a 4.5-years period. In paper IV 11 nurses in PAHC were interviewed. In all papers narrative interviews were conducted and the text was interpreted using a phenomenological-hermeneutic method. The result shows that meanings of living with severe CHF in PAHC is to be ‘knocking on death’s door’ yet surviving. This means never knowing what to expect of tomorrow as one suffers from a complex array of unpredictable, interwoven symptoms. The course of the illness forces sufferer to ride a symbolical ‘roller coaster’, an ongoing oscillation between ‘ups and downs’. Being offered a safety belt in the ‘roller coaster’ by the PAHC team means feelings of safety (I). Meanings of being a close relative of a person with severe CHF in PAHC is to be following the life- threatening ups and downs that the ill person goes through. It is like being a fellow passenger on the ‘roller coaster’ ride that is their loved one’s disease, with burdensome responsibility for easing the ‘downs’ and supporting the ‘ups’. This means being on primary call, always on standby to mediate security and pleasure. In the deepest downs it is also to call for the back-up call i.e. the PAHC team (II). Meanings of living the ‘ups and downs’ over time is being captive in a roller-coaster ride, side by side, with the ‘ups and downs’ caused by the illness. Living close to death is inescapable when recurrent periods of deepest ‘downs’ force one to face that one’s life together is coming to an end. The relationship between the spouses is severely tested but seems to withstand the strain and meaning is found in togetherness in life. Sharing the safety belt on the ‘roller coaster’, offered by the PAHC team, evokes feelings of security. However, the safety belt is adjusted to the man with severe CHF leaving the wife partly without comfort and at times uncertain, especially in the deepest ‘downs’ (III). Meanings of being a palliative nurse for patients with severe CHF in PAHC is being firmly rooted and guided by the values of palliative culture. Being a facilitator for the patient with CHF to live his/her everydaylife in the best way possible is difficult, challenging but overall positive. The nurses get into a tight corner when palliative culture values clash and do not correspond to nurses’ interpretation of what is good for the patient with severe CHF. There is a limit to nurses’ pliability to patients’ and close relatives’ will, as they are strongly convinced that resuscitation is not an option. Nurses have already made up their mind about that they do not perform heart- lung resuscitation (IV). The comprehensive understanding is that meanings of living with severe CHF in PAHC is being captive in a ‘roller-coaster’ life with varying periods between unpredictable improvement and deterioration of the body, for the rest of life. Living with the unpredictable, deteriorated body means to oscillate between enduring the suffering in ‘downs’ and enjoying life in ‘ups’ (I-III). Living with death so close over and over again i.e. being in a limit situation evokes feelings of uncertainty (I-IV) and confidence (I-III). Being positive dependent on PAHC facilitates a life as normal as possible in togetherness at home (I-IV). The comprehensive understanding of the four papers (I-IV) are discussed in the light of a theoretical framework from the German psychiatrist and philosopher Karl Jaspers thoughts about limit situation, the Danish philosopher K.E Lögstrup thoughts about the ethical demand, palliative theories and relevant empirical studies.

The purpose with this study is to increase the understanding of how the youngest pre-school children communicate during play. The research method chosen is observation since it is the most suitable for this study.  The result shows that the youngest pre-school children communicate in different ways during play. For example, they might use various bodily gestures only or speak single words while using their body language. / Syftet med studien är att öka förståelsen angående de yngsta förskolebarnens kommunikation med andra i leken. Jag har i denna studie valt att använda mig av observation som metod för att undersöka min forskningsfråga, denna metod har jag valt för att den passar sig väl när man vill undersöka barn i deras förskola.  Resultatet visar att de yngsta förskolebarnen kommunicerar på olika sätt i sin lek på förskolan. Detta gör de bland annat genom olika kroppsliga gester, men också genom enstaka ord i kombination med det kroppsliga.