Global ETD Search

1	Nudging som hållbarhetsstrategi : En kvalitativ studie om implementeringen av nudging i Linköpings kommun Carlsson, Julia January 2022 (has links) Dagens föränderliga samhälle riktar stort fokus mot att utveckla strategier för att bemöta de omfattande klimatförändringarna. Nudging är ett relativt nytt koncept som syftar till att främja önskvärda beteenden med hjälp av enkla medel. På senare år har nudging fått allt större uppmärksamhet inom hållbarhetsarbetet och har tillämpats i ett flertal olika planeringssammanhang för att bidra till den hållbara omställningen. Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur nudging i ett planeringssammanhang utgjort en egen inramning av hållbarhetsarbetet och formulering av hållbarhetsstrategier. Genom att granska hur implementeringen av nudging har sett ut i ett planeringssammanhang ämnar studien att undersöka vilken funktion nudging-verktyget fyller i den stora utmaningen till att bli mer hållbart. Detta har genomförts genom att granska Linköpings kommuns projekt “Hållbara kvarteren i Lambohov” utifrån hur de presenterar hållbarhetsutmaningar och vilka beteenden kommunen belyser som centrala för att främja en hållbar utveckling. Resultatet visar på att nudging som hållbarhetsstrategi kan bidra till hållbar planering, men att det krävs vidare arbete med att utforska konceptet för att utfallet i praktiken ska leda till förändring. Nudging hållbarhet beteendeförändring hållbar planering planeringsverktyg Human Geography Kulturgeografi
2	Hållbar planering av offentliga rum : Kattvikskajen i Hudiksvall Elfström, Elin January 2019 (has links) Fler och fler flyttar in till städerna, och medan städerna växer behöver de även utvecklas hållbart. De tre perspektiven; ekologiskt, ekonomiskt och social måste balanseras. Parallellt med urbaniseringstrenden förekommer också en trend av att få in naturen och grönområden i staden. I den här studien undersöks det hur hållbar planering uttrycks och praktiseras i en svensk stadsdelsplaneringsprocess. Det har gjorts genom granskning av plandokument och interjuver med planerare i ett projekt i Hudiksvall, där den nya stadsdel Kattvikskajen planeras. Där ligger stort fokus på offentliga rum och de utformas främst utifrån ett socialt perspektiv, men också utifrån det ekologiska perspektivet. Agenda 2030, de globala hållbarhetsmålen, är ett verktyg som tagits fram för att underlätta genomförandet hållbar utveckling, dock är de målen inget som diskuterats eller hänvisats till i det här projektet. Men det har inte funnits några större konflikter mellan det ekologiska, ekonomiska och sociala och det har gjorts val gjorts som i efterhand går att koppla till de olika målen på ett eller annat sätt. hållbar planering hållbarhetsmål offentliga rum Hudiksvall Agenda 2030 Human Geography Kulturgeografi
3	Kommunala tjänstemän och politikers attityder till översiktsplanen : En utvärdering av översiktsplanen som verktyg Levoshko, Ivan, Labba, David January 2018 (has links) Enligt svensk lagstiftning måste samtliga kommuner i Sverige ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen omfattar många aspekter och är det verktyget som ska vägleda den kommunala samhällsutvecklingen på ett hållbart sätt. Översiktsplanen är ett viktigt dokument eftersom det omfattar alla mark- och vattenområden i kommunen och används som underlag i beslutsfattande och senare planering. Syftet med denna studie har varit att analysera översiktsplanens roll i samhällsutvecklingen och dess påverkan. En kvantitativ metod används för att genomföra denna studie. Intervjuer och en litteraturstudie har varit grunden för en enkätundersökning. Enkäten har skickats ut till sakkunniga politiker och tjänstemän i svenska kommuner för att analysera och utvärdera uppfattningen om hur översiktsplanen bör fungera och användas. Översiktsplanen uppfattas som ett viktigt dokument och används ofta i kommunen av både tjänstemän och politiker. Översiktsplanen strävar efter att utveckla samhället hållbart, dock framgår det att sociala faktorer får minst utrymme eftersom att riktlinjerna är vaga. Det behövs bättre samordning och mer kunskap om planering och social hållbarhet för att översiktsplanen ska kunna vara ett definitivt verktyg för hållbar utveckling eller så måste det finnas en tydligare avgränsning för vilka delar översiktsplanen ska behandla. Uppfattningen om översiktsplanens tidshorisont är att den ska vara kortare (5-15 år) med utblick mot 50 år. Slutligen framkommer det att översiktsplanen skulle uppskattas med en tydligare teknisk inriktning för att kunna underlätta för plan- och byggprocessens kostnadsberäkningar. Översiktsplan hållbar planering kommunal planering övergripande planering. Other Civil Engineering Annan samhällsbyggnadsteknik
4	När koncept möter kontext : en studie om hållbar planering, samverkan och särintressen von Schéele, Martin January 2022 (has links) Hållbar planering är idag ett allmänt vedertaget koncept inom samhällsplaneringen och den offentliga förvaltningen. Kommuner, regioner och statliga verk fokuserar alltmer sina strategiska inriktningar kring planeringsåtgärder som är tänkta att främja hållbarhet. Genom nationella miljömål och planeringsmässiga inriktningar som syftar till att möjliggöra för ett mer energisnålt samhälle ska samhällsplaneringen dra sitt strå till den gemensamma samhälleliga staken i kampen mot att reducera utsläppen. Samtidigt höjs kritiska röster mot vad hållbarhet egentligen betyder och innebär för planeringen. Vissa menar att konceptet i sig är fuzzy eller vagt med mångtydiga definitioner och betydelser. Kan då olika planeringsnivåer med olika särintressen att bevaka enas om gemensamma inriktningar för planeringen på både en konceptuell nivå och i den faktiska verkligheten. Med hjälp av en enfallsstudie kommer denna studie att jämföra de konceptuella inriktningarna för tre olika planeringsnivåer inom den svenska förvaltningen (region, stat och kommun). Till grund för studien ligger ett analytiskt ramverk förankrat i teoribildning kring policyintegrering. Genom det analytiska ramverket har det empiriska materialet, beståendes av olika dokument kopplat till hållbar planering och samverkan, bearbetats för att kunna analysera hur pass väl olika planeringsnivåers policys matchar och vilka genomslag de får i praktiken. Fallet utgår från en kommunal kontext, nämligen Höganäs kommuns översiktsplaneprocess. Det utmärkande draget för denna är att en central planeringsfråga för kommunen rör en statlig väg som, enligt kommunen, klyver flertalet tätorter. Hållbar planering, i en samhällsbyggnads kontext, kretsar i mångt och mycket kring frågor som förtätning och transportplanering. Detta göra att studiens fall skapar ett spänningsfält mellan policy och särintresse vilket gör det särskilt intressant att studera. Studien visar att på ett övergripande konceptuellt plan finns det stor samsyn för vad hållbar planering är rent konkret. De gemensamma nationella målen hjälper till att skärpa ett visst fokus för de konkreta planeringsinriktningarna. Det konstateras också att samsynen delvis splittras när konceptet möter kontexten då de specifika särintressena tar över. Samtidigt går det även att konstatera att samtliga aktörer kan motivera sina olika inriktningar utifrån hållbar planering, vilket förstärker synen på hållbarhet som ett fuzzy concept. hållbar planering fuzzy concept region stat kommun samverkan Social Sciences Samhällsvetenskap Övrig annan teknik
5	Planering för stadsdelstorg som attraktiva mötesplatser : En fallstudie av Agö torg i Gävle Sandbäck, Marcus January 2019 (has links) Under 1950- och 1960-talet byggdes det många stadsdelstorg och centrum i Sverige tack vare den växande ekonomin som rådde i landet. Ett flertal av dessa platser är idag folktomma och ödsliga. Agö torg som ligger i Brynäs centrum är ett exempel på ett stadsdelstorg och centrum som byggdes under denna perioden och har sedan dess i stort sett förblivit oförändrat. Torget är ingen naturlig mötesplats i Gävle och det utnyttjas idag dåligt. Torget fungerar till största del som transportsträcka för de boende i stadsdelen för att komma till den service som finns i direkt anslutning till torget. Ett bra utformat torg är en plats där möjligheten för möten mellan människor är god och där det finns en attraktion och en funktion som inspirerar till att besöka och vistas på platsen. Torg är en del av det offentliga stadsrummet och är viktiga ingredienser i en stad för att öka livskvalitén. Syftet med denna studie är därför att ta reda på hur torget och centrumet kan utvecklas till en levande och användbar plats för de boende i stadsdelen och besökare. Två gestaltningsförslag har tagits fram. Ett gestaltningsförslag är baserat på mina egna kunskaper och ett gestaltningsförslag togs fram med hjälp av litteratur inom ämnet samt en inventering, enkät och observationer. Observationerna utfördes enligt Gehl och Svarres metoder. Förslagen jämfördes sedan mot nollalternativet, d.v.s. hur torget ser ut idag och hur det används idag. Detta gjordes med hjälp av multikriterieanalys (MKA) i form av analytisk hierarkisk process (AHP), observationer och en enkät som delades ut till besökare till torget. Resultatet efter AHP visar att både mitt förslag och förslaget som bygger på teori och metodik är en klar förbättring mot hur platsen är idag. Viktiga faktorer för att göra torget till en attraktiv mötesplats är tillgänglighet, trygghet, grönska, attraktioner samt kontemplation. Med den teoretiska bakgrunden och den insamlade empirin som underlag till ett gestalningsförslag som enligt den gällande landskapskonvetionen tar vara på natur och kulturvärden förefaller det finnas goda möjligheter att genomföra en förändring av Agö torg till en attraktiv mötesplats med gestaltningsförslagen som utgångspunkt. En förutsättning för att lyckas är att medborgarna fortsätter att engageras i utforming och framtida användning av Agö torg. / During the 1950s and 1960s, many urban squares and centers in Sweden were built thanks to the growing economy prevailing in the country. A number of these places are today desolate. Agö Square, located in Brynäs, is an example of a district square and center built during this period and has since then largely remained unchanged. The square is not a natural meeting place in Gävle and is currently being poorly used. The square works largely as the distance of transport for the residents of the district to get to the service that is directly adjacent to the square. A well-designed square is a place where the opportunity for meetings between people is good and where there is an attraction and a function that inspires to visit and stay on site. Squares are part of the public realm and are important ingredients in a city to enhance the quality of life. The purpose of this study is, therefore, to find out how the square and the center can be developed into a vivid and useful meeting place for residents of the district and visitors. Two proposals have been produced. The first proposal is based on my own knowledge and the second proposal were made using literature and an inventory, survey and observations. Observations were conducted according to Gehl and Svarre’s methods. The proposals were compared with the zero alternative, i.e. what the square looks like today and how it is used today. This was done using the multicriteria decision analysis (MCDA) through analytic hierarchy process (AHP), observations and a questionnaire that were distributed to visitors to the square. The result of the AHP shows that both my proposal and the proposal based on theory and methodology are a clear improvement in the way the site is today. Important factors for making the square an attractive meeting place are accessibility, security, greenery, attractions and contemplation. With the theoretical background and the collected empirics as the basis for a proposal which, according to the current landscape convention, takes on nature and cultural values, there seems to be good opportunities for implementing a change of Agö square into an attractive meeting place with the design proposals as a starting point. One prerequisite for success is that citizens continue to be engaged in the design and future use of Agö Square. City room AHP meeting places urban square Sustainable planning Urban planning Stadsrummet AHP mötesplatser torg hållbar planering stadsplanering Other Civil Engineering Annan samhällsbyggnadsteknik
6	Lokalt hållbart jordbruk - en nationell säkerhetsfråga? : En studie om hinder och möjligheter för utvecklingen av lokal matförsörjning som drivkraft i en hållbar samhällsutveckling Olofsdotter, Emma January 2022 (has links) Denna studie har gjorts i syfte att få en överblick av var det svenska livsmedelssystemet befinner sig i förhållande till de fem strategier som tagits fram och föreslås av The EAT-Lancet Commission för en global och nationell omställning av våra livsmedelssystem, och uppfyllelse av nationella och globala hållbarhetsmål. Studiens utgångspunkt startar i det lokala med anledning av jordbrukets enorma miljöpåverkan, kommunernas planmonopol över markanvändningen, och av det faktum att det är i det lokala vi lever och verkar. Resultatet visar att de utmaningar som i nuläget hindrar utvecklingen av en lokal livsmedelsproduktion framför allt är ett kunskaps-/medvetandeglapp, centraliserade strukturer och system, jordbruksmarkens nedläggning och igenväxning, kommunala prioriteringar av infrastruktur och bostäder samt slutligen bristande samverkan mellan flertalet samhällssektorer och även inom kommunerna, möjligheter och stödsystem för nyetablering och omställning till hållbara cirkulära metoder. Ett återkommande tema under webinarier och intervjuer har varit sårbarheten i importberoendet och behovet av en högre beredskap för oväntade och plötsliga händelser. Dessutom har ett människo-decentrerat perspektiv uttryckts i vikten och värdet av att återskapa en ömsesidig relation till ekosystemen. Resultatet visar att kunskap (vetenskaplig och erfarenhetsbaserad) och kulturella värden som gemenskap och livskvalitet ger ökade förutsättningar för utveckling av lokalt jordbruk, och därmed en ökad livsmedelsförsörjning. Lokalt hållbart jordbruk är rättskaligt, giftfritt och diverst. Utvecklat, har det möjligheten att skapa beredskap inför oväntade händelser och plötsliga kriser, samt gynna hållbarhet genom samtliga dimensioner. Lokal livsmedelsproduktion är ett potent verktyg för en ökad grad av nationell självförsörjning samt som betydelsefull drivkraft i en hållbar samhällsbyggnad. / This paper was made with the purpose of reaching a broad perspective of where the Swedish food system is in relation to the five strategies that were brought threw and proposed by The EAT-Lancet Commission for a global transformation of our food systems, and to reach the national and global sustainable development goals. The base for the paper takes off in the local because of the enormous environmental impact caused by agriculture, the monopoly of land use within municipalities, and by the fact that we live and act from the local context. The result shows the challenges that today are blocking the development of a local food production is first and foremost a gap of knowledge and awareness, centralized structures and systems, shutdowns and overgrowth of agricultural land, municipalities prioritizing infrastructure and habitations, and lacking co-operation within and between civil sectors, possibilities and support systems for new establishments and transformation to sustainable circular agricultural methods. A reoccurring theme during webinars and interviews have shown the vulnerability in the import dependency and the need to raise preparedness for unexpected and sudden changes. In addition, the need for a human-de-centred perspective expressing the importance and value of re-connecting a mutual relationship to the ecosystems. The result shows that knowledge (scientific and experience-based) and cultural values of community and quality of life increase the conditions of developing local agriculture, and thereby increased self-sufficiency. Local sustainable agriculture is right-scaled, toxin-free and diverse. Developed, it has the capability to create preparedness for unexpected sudden changes, and promote sustainability threw all dimensions of sustainability. Local food production is a potent tool to increase national self-sufficiency and a significant driver towards building sustainable societies. social-ecological systems ecosystem services sustainable planning and management food security preparedness local and sustainablefood production social-ekologiska system ekosystemtjänster hållbar planering och förvaltning matsäkerhet beredskap lokal livsmedelsförsörjning hållbar matproduktion Natural Sciences Naturvetenskap
7	Den fysiska planeringens möjligheter och begränsningar - att främja fysisk aktivitet Naucler, Agneta January 2015 (has links) Detta arbete tar sin utgångspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att främja fysisk aktivitet. Idag har många en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter på våra kroppar och vår hälsa. Människor är i grunden skapade för att utföra sysslor som kräver fysisk aktivitet och när vi i dagens samhälle inte kan tillgodose oss detta behov på ett naturligt sätt i vardagen börjar vi på olika sätt må dåligt, både fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen är en viktig faktor gällande vilken mängd fysisk aktivitet vi uppnår. Hur det påverkar oss och vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har gällande att främja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete. Svar på problemformuleringar och forskningsfrågor kommer att sökas genom en explorativ fallstudie (forskningsdesign) och en kvalitativ innehållsanalys (metod). För att kunna avkoda tillgänglig data har tre huvudsakliga ämnesområden framarbetats: Aktiv transport, sociala aspekter och grönområden och aktivitetsytor. Genom kunskaps- och forskningsöversikten har ytterligare underkategorier till dessa huvudkategorier framtagits. Fyra utvalda dokument, två dokument från Boverket, ett tematiskt från Malmö stad och en fördjupning av översiktsplan från Umeå kommun kommer att behandlas, granskas och analyseras för att se hur de behandlar dessa aspekter. Samtliga granskade (Boverket, Malmö och Umeå) behandlar dessa olika kategorier i sina dokument. Aktiv transport anses viktigt och bör främjas genom stödjande infrastruktur, exempelvis bra, gena och attraktiva gång- och cykelvägar. Korta avstånd mellan målpunkter anses förbättra möjligheterna för aktiv transport och en tät, funktionsblandad stad förespråkas. Mer jämställda möjligheter till fysisk aktivitet behövs och de behöver vara mer anpassade till den mångfald av individer som nu finns i våra kommuner. Ett varierat utbud av tillgängliga, bostadsnära, attraktiva grönområden och aktivitetsytor motiverar till mer fysisk aktivitet. Fler som rör sig ute anses skapa trygghet och i denna trygghet kan möten mellan människor uppstå. I dessa möten finns grogrunden och förutsättningarna för jämställdhet, tolerans, delaktighet och demokrati. Genomtänkta offentliga platser som uppmuntrar till fysisk aktivitet och möten mellan olika samhälls- och åldersgrupper kan på så sätt förbättra både individens hälsa och samhället i stort. Den fysiska planeringen kan därigenom anses ha en nyckelroll gällande det framtida samhällets utveckling. De granskade dokumenten verkar utgå ifrån att en tät och funktionsblandad stad är hållbart, tryggt och eftersträvansvärt. Detta medan en gles stad anses vara otrygg, icke hållbar och något starkt kopplat till passiva transportmedel. Förtätningsidealen kan innebära intressekonflikter gällande viljan att förtäta ställt mot bevarandet av tätortsnära grönområden. Områden som idag kanske är tillgängliga för fysisk aktivitet och sociala möten. Om samhället ska kunna stödja och främja fysisk aktivitet så krävs även beteendeförändringar för att åstadkomma med tiden hållbara förändringar hos individer (och på sikt samhället). För att uppnå resultat krävs delaktighet från hela samhällstrukturens uppbyggnad, inte bara de fysiska planerarna. Kanske krävs det också att fysisk aktivitet uppmärksammas tydligare, som ett allmänintresse. Även om det är individens slutgiltiga val gällande utövandet av fysisk aktivitet; Skapas inte de fysiska förutsättningarna som främjar fysisk aktivitet, så finns inte ens valmöjligheten för individen. Framtiden planeras idag! fysisk planering stadsplanering samhällsplanering fysisk aktivitet främja fysisk aktivitet urban design urban planering allmänintresse rationell planering förhandlingsplanering fysiska strukturers påverkan aktiv transport passiv transport cykling cykel gång gå promenad motion stråk cykelvägar gångvägar gång- och cykelvägar stödjande infrastruktur sociala aspekter trygghet säkerhet upplevd trygghet hälsa jämställdhet integration delaktighet sociala möten social gemenskap grönområden grönytor natur naturområden aktivitetsytor lekplats lekplatser utegym aktiva mötesplatser allmän plats offentliga platser offentliga ytor fysisk aktivitet utomhus tillgänglighet beteendeförändringar förtätning tät stad funktionsblanda funktionsblandning prioritering trafikslag prioritering aktiv transport planeringsideal hållbart hållbar planering boverket malmö stad umeå kommun

1

Page generated in 0.0929 seconds