Total quality management (TQM), with a focus on process improvement, is the basis for this qualitative case study.  The study aims to investigate pros and cons of earlier admission notices for students with intellectual disability (ID) applying to the individual program (IAIND) within the adapted high schools in Stockholm municipality and region. The municipal’s adapted high schools that offer IAIND assert they need more time in order to create positive transition experiences for students, parents and employees.  Previous studies performed support additional preparation for students with ID. This study demonstrates that the benefits of earlier acceptance notices far outweigh the disadvantages. Additionally, it should be possible to give the students earlier admission notices without extensive organizational change. The municipality of Gothenburg’s existing protocol demonstrates this.  The current date of admission notice seems to constitute a lack of accessibility and indirect discrimination towards the applicants. Finally, infractions on the Convention on Functional Rights and the Convention on the Rights of the Child have been shown.  The municipality of Stockholm and the high school admission Storsthlm are advised to further investigate with the best interests of the target group in focus. Additional perspectives should be collected, including those of the students, their guardians/ parents, adapted primary schools and private schools.  The high school admission Storsthlm and the region's municipalities should adopt an earlier admission notice for applicants to IAIND, and investigate whether the same would be beneficial for applicants to the national programs within the adapted school system. / Offensiv kvalitetsutveckling med ett särskilt fokus på processförbättring ligger till grund för denna kvalitativa fallstudie. Studien ämnar utreda för- och nackdelar med att tidigarelägga antagningsbeskeden för sökande till individuella programmet (IAIND) anpassade gymnasieskolan i Stockholms stad och region.  Stockholms stads anpassade gymnasieskolor förmedlar att mer tid krävs för att trygga elever, vårdnadshavare och medarbetare i den övergång som sker mellan anpassad grund- och gymnasieskola; bemanning behöver säkerställas, lokaler anpassas och elevers behov och hjälpmedel säkras.  Studiens resultat påvisar att fördelar vida överskrider nackdelar vid en tidigareläggning av antagningsbesked. Teori och resultat är samstämmiga vad gäller barn och ungas behov av förberedelse inför övergångar. Det är särskilt viktigt för barn och unga i behov av särskilt stöd och/ eller med intellektuell funktionsnedsättning.  Studien framlägger att det bör vara möjligt att tidigarelägga antagningsbeskeden för sökande till IAIND och/ eller anpassad gymnasieskola i sin helhet, utan omfattande förändringsåtgärder. Det förutsätter att nuvarande tidplan efterlevs och att orsaker till sena målgruppsbeslut kartläggs och åtgärdas. Göteborgs stad visar att det är möjligt.  Nuvarande datum för antagningsbesked kan till synes utgöra bristande tillgänglighet och indirekt diskriminering. Brister uppvisas också i enlighet med funktionsrättskonventionen och barnkonventionen.  Stockholms stad och Gymnasieantagningen Storsthlm rekommenderas fortsatt utredningsarbete med målgruppens bästa i fokus. Fler perspektiv bör samlas in, inklusive röster från elever, vårdnadshavare, anpassade grundskolor och enskilda huvudmän.  Gymnasieantagningen Storsthlm och regionens kommuner bör verka för en tidigareläggning av antagningsbesked för sökande till IAIND. Vidare utredning krävs för att utröna om en tidigareläggning av antagningsbesked även bör inkludera nationella program.

Förvånansvärt lite forskning har ägnats åt ungdomars deltagande i partipolitiska ungdomsförbund trots en långvarig nedåtgående trend i medlemsantal. Studier visar att ungdomsförbunden har svårt att rekrytera samt behålla sina medlemmar vilket är oroande då vi behöver ungdomars röster i partipolitiken för vår representativa demokrati och för att ungdomförbunden är den främsta rektryteringskällan till våra moderpartier. Denna studie syftar till att få en djupare förståelse kring varför ett urval av ungdomar väljer att gå med i partipolitiska ungdomsförbund samt vad de har för motiv till att stanna kvar. Studien består av semistrukturerade intervjuer med åtta ungdomar som är eller har varit aktiva inom ungdomsförbunden Ung Vänster och Moderateras ungdomsförbund MUF. För att undersöka detta har studien fokuserat på individuella resurser och faktorer och moraliska, sociala och materiella motiv till partipolitiskt deltagande. Resultatet visade på att individuella resurser och faktorer som politiskt intresse, motivation och sociala nätverk var viktiga kopplat till varför ungdomarna väljer att gå med i ett partipolitiskt ungdomsförbund. Sociala och moraliska motiv var högst förekommande bland ungdomarna för både varför de väljer att gå med men också vad som gör att de stannar kvar inom förbundet. / Surprisingly little research has been devoted to young peoples participation in party-affiliated youth organizations, despite a prolonged downward trend in membership numbers. Studies indicate that these youth organizations struggle to recruit and retain their members, which is concerning since young peoples voices in party politics are crucial for our reprecentative democracie and because these organizations serve as the primary recruitment source for their motherparties. This study aims to gain a deeper understanding of why a selection of young individuals choose to join party-affiliated youth organizations and what motivates them to remain. The study consists of semi-structured interviews with eight youths who are or have been active within the youth organizations Ung Vänster and Moderaternas ungdomsförbund MUF. To investigate this, the study focuses on individual resources and factors and also moral, social, and material motives for political participation. The results indicate that individual resources and factors such as political interest, motivation, and social networks are significant in why young people choose to join a party-affiliated youth organization. Social and moral motives are most common motives among the youth for why they choose to join and what keeps them engaged within the organization.

Minority protection mechanisms in international law aim to guarantee certain individual rights to persons belonging to ethnic, religious or linguistic minorities, such as freedom of culture, religion and language. These rights can be considered to be of collective interest for minority group identity and therefore often require the possibility of collective enjoyment. In addition to general human rights and principles of non-discrimination, minority protection can alternately be ensured through minority specific rights. However, minority specific rights would not operate effectively without evolving a concept of collective (or group) rights in international law. Hence, while this kind of approach can provide legal methods for balancing the interests of individuals, groups and the state, it creates the possibility of conflicts with the international framework of individual rights. The ottoman millet system sets a historical example of minority protection instruments based on a collective concept of human rights. Furthermore, the ottoman history offers an illustration of what could go terribly wrong with a collective rights model. By analyzing the millet system and the ottoman legal reforms in the nineteenth century I will discuss reoccurring issues with collective rights. I will argue that incorporating collective rights within a structure founded on individual rights is a problematic way of protecting individuals belonging to minorities and other vulnerably ethnic groups. Looking through the historical development of universal human rights some important aspects of its main principles will be brought up in this paper.

<p>The purpose of my work is to investigate the experiences in school for pupils with Asperger syndrome around the question, what is a good school for them. I´m also interested in what experiences the staff has about this question. I made a qualitative interview study. I have interviewed three pupils with Asperger syndrome, a teacher and a pupil assistant. To give the reader background information I have written about what the researchers say about what it is like to have Asperger syndrome. I have also in the literature information about experiences from people with Asperger syndrome. The interviewed pupils are in senior level and the interviewed staff is their supporting staff. All the pupils in this investigation are included in “their own” class. They can leave the class to get support in a small group, either to get help in a special subject, or because they decide that they want help or peace and quiet. My results show that the interviewed pupils have it rather good at school, except in relations to friends. Both the staff and the pupils say that the relationship to the staff is very important. To get an even better school the pupils want that the teachers in the class listen carefully what pupils say to each other.</p> / <p>Syftet med mitt arbete är att undersöka skolerfarenheter hos elever med Aspergers syndrom kring frågan hur en bra skola ser ut för dem. Jag är också intresserad av uppfattningarna hos personalen. För att nå mitt syfte har jag gjort en kvalitativ intervjuundersökning, där jag har intervjuat tre elever med Aspergers syndrom, en lärare och en elevassistent. För att läsaren ska få en bakgrundsinformation har jag tagit upp vad forskarna säger om hur det är att ha Aspergers syndrom. I litteraturgenomgången finns information om hur personer med Aspergers syndrom själva upplever sitt funktionshinder. Eleverna går på högstadiet och den intervjuade personalen är deras stödpersonal. Alla elever i den här undersökningen är inkluderade i ”sin” klass. De går ifrån till en stödgrupp, antingen för att få hjälp i ett speciellt ämne, som är schemalagt, eller för att de själva bestämmer att nu behöver jag hjälp eller lugn och ro. Mitt resultat visar att de intervjuade eleverna har det ganska bra i sin skola, förutom när det gäller kamratrelationer. Relationen till skolpersonalen är mycket viktig, enligt både elever och personal. För att få en ännu bättre skola vill eleverna att lärarna i klassen ska vara mer vaksamma på vad som sägs mellan eleverna.</p>

<p>The aim of this thesis is to use a power perspective to describe the workers’ struggle for co-determination in the Swedish labour market during the period 1890–1939. The study explores how trade unions in general attempted to limit article 23, which asserted employers’ control over hiring and dismissal. At the same time the study clarifies differences in union power between various groups of workers. The prevalent historical view regarding the distribution of power in the labour market is thus questioned.</p><p>The study shows that workers were not powerless before the Saltsjöbaden agreement in 1938. In certain areas workers, through their unions, already at the beginning of the 20th century had fairly good possibilities of influencing both hiring and dismissal. Collective agreements that were entered into before the defeat of the workers in the great conflict in the Swedish labour market in 1909, as well as collective agreements signed during the 1920s and 1930s, can make both the Saltsjöbaden agreement and present-day regulations look “hostile to workers”. In collective agreements workers achieved considerable limitations of employers’ arbitrary freedom to hire and dismiss workers. Certain unions could control their labour market efficiently by means of a labour exchange of their own. The development, however, varied over time and between different trade unions. Business cycles generally influenced how much power unions could exert. Access to power resources and other conditions varied between different workers’ groups. While some attained considerable power over hiring and dismissal, others had no possibilities of taking part in decision-making.</p>

The aim of this thesis is to use a power perspective to describe the workers’ struggle for co-determination in the Swedish labour market during the period 1890–1939. The study explores how trade unions in general attempted to limit article 23, which asserted employers’ control over hiring and dismissal. At the same time the study clarifies differences in union power between various groups of workers. The prevalent historical view regarding the distribution of power in the labour market is thus questioned. The study shows that workers were not powerless before the Saltsjöbaden agreement in 1938. In certain areas workers, through their unions, already at the beginning of the 20th century had fairly good possibilities of influencing both hiring and dismissal. Collective agreements that were entered into before the defeat of the workers in the great conflict in the Swedish labour market in 1909, as well as collective agreements signed during the 1920s and 1930s, can make both the Saltsjöbaden agreement and present-day regulations look “hostile to workers”. In collective agreements workers achieved considerable limitations of employers’ arbitrary freedom to hire and dismiss workers. Certain unions could control their labour market efficiently by means of a labour exchange of their own. The development, however, varied over time and between different trade unions. Business cycles generally influenced how much power unions could exert. Access to power resources and other conditions varied between different workers’ groups. While some attained considerable power over hiring and dismissal, others had no possibilities of taking part in decision-making.

The purpose of my work is to investigate the experiences in school for pupils with Asperger syndrome around the question, what is a good school for them. I´m also interested in what experiences the staff has about this question. I made a qualitative interview study. I have interviewed three pupils with Asperger syndrome, a teacher and a pupil assistant. To give the reader background information I have written about what the researchers say about what it is like to have Asperger syndrome. I have also in the literature information about experiences from people with Asperger syndrome. The interviewed pupils are in senior level and the interviewed staff is their supporting staff. All the pupils in this investigation are included in “their own” class. They can leave the class to get support in a small group, either to get help in a special subject, or because they decide that they want help or peace and quiet. My results show that the interviewed pupils have it rather good at school, except in relations to friends. Both the staff and the pupils say that the relationship to the staff is very important. To get an even better school the pupils want that the teachers in the class listen carefully what pupils say to each other. / Syftet med mitt arbete är att undersöka skolerfarenheter hos elever med Aspergers syndrom kring frågan hur en bra skola ser ut för dem. Jag är också intresserad av uppfattningarna hos personalen. För att nå mitt syfte har jag gjort en kvalitativ intervjuundersökning, där jag har intervjuat tre elever med Aspergers syndrom, en lärare och en elevassistent. För att läsaren ska få en bakgrundsinformation har jag tagit upp vad forskarna säger om hur det är att ha Aspergers syndrom. I litteraturgenomgången finns information om hur personer med Aspergers syndrom själva upplever sitt funktionshinder. Eleverna går på högstadiet och den intervjuade personalen är deras stödpersonal. Alla elever i den här undersökningen är inkluderade i ”sin” klass. De går ifrån till en stödgrupp, antingen för att få hjälp i ett speciellt ämne, som är schemalagt, eller för att de själva bestämmer att nu behöver jag hjälp eller lugn och ro. Mitt resultat visar att de intervjuade eleverna har det ganska bra i sin skola, förutom när det gäller kamratrelationer. Relationen till skolpersonalen är mycket viktig, enligt både elever och personal. För att få en ännu bättre skola vill eleverna att lärarna i klassen ska vara mer vaksamma på vad som sägs mellan eleverna.

Today, many organisations are adopting offices that have an open design with or without flexible seating. While advocates of open-plan offices propose that these office types lead to cost savings and aid inter and intra-team communication, opponents argue that these office types are associated with decreased performance and worsened health among employees. This thesis investigates how the type of office (cell offices, shared room offices, small open-plan offices, medium-sized open plan offices, large open-plan offices and flex offices) influences employee health and performance, and whether this is different for different personalities and jobs with different concentration demands. Data were gathered by means of surveys and cognitive tests from five organisations with different office types. In Study I (N=1241), the aim was to investigate the main effect of office type on indicators of health and performance and the interaction effect of office type with the need to concentrate in order to carry out work tasks. Office type alone was associated with distraction and cognitive stress in such a way that cell offices were associated with fewest problems, followed by flex offices, while open-plan offices were associated with the most problems. While employees in open-plan offices and employees in flex offices reported more problems as the need for concentration increased, employees in cell offices reported the same level of problems regardless of the need of concentration. Study II (N=527) investigated how performance on a memory test was affected during normal working conditions as compared to a quiet baseline. There was a negative dose-response relationship between the size of the open-plan office environment and the drop in word recall during the normal working condition. However, Study II also showed that individuals working in cell offices had as high a drop in performance during normal working conditions as did those working in large open-plan office environments. Study III (N=1133–1171) focused on the interaction effect between office type and individual differences in personality. The personality trait agreeableness interacted with office type on the outcome variables distraction and job satisfaction. Specifically, Study III may indicate that as offices get more open and flexible, agreeable people will report more problems. In conclusion, the studies in the present thesis have implications for practice and suggest that office type impacts on employee health and performance, while concentration demands of the job and agreeableness moderate the effects. Although employees report higher level of distraction in open-plan office environments, when performance on a demanding task is measured, cell offices are not as favourable during normal working conditions as self-reported data usually indicate. Organisations should also be aware that, among open-plan offices, small open-plan offices are associated with fewer problems. / Kontorslandskap med eller utan fasta arbetsstationer förekommer idag i många organisationer. Förespråkare för kontorslandskap hänvisar till kostnadsbesparing samt förbättrade förutsättningar för kommunikation, medan motståndare hävdar att kontorslandskap leder till försämrad prestation och hälsa bland medarbetarna. Denna avhandling undersöker om kontorstyp påverkar de anställdas hälsa och prestation, samt om effekten av kontorstyp varierar beroende på de anställdas personlighet och typ av arbetsuppgifter. Data i form av enkätsvar och prestation på kognitiva tester samlades in från fem organisationer med olika typer av kontorslösningar (cellkontor, delade kontorsrum, små kontorslandskap, mellanstora kontorslandskap, stora kontorslandskap och flexkontor). I studie I (N = 1241) var syftet att undersöka huvudeffekten av kontorstyp på indikatorer för hälsa och prestation samt om effekten är beroende av koncentrationskraven i arbetet. Kontorstyp visade samband med distraktion och kognitiv stress på så sätt att medarbetare i cellkontor uppgav minst problem, följt av de i flexkontor, medan kontorslandskap var förknippade med mer problem. Vidare rapporterade anställda som hade arbetsuppgifter som krävde koncentration mer problem i kontorslandskap och flexkontor, medan anställda i cellkontor, oavsett arbetets krav, rapporterade lika mycket problem. I studie II (N = 527) undersöktes hur prestation på ett minnestest påverkades under normala arbetsförhållanden jämfört med en tyst referensmätning i olika kontorstyper. Det fanns ett negativt dos-responssamband mellan storleken på kontorslandskapet och hur många procent sämre medarbetare presterade under normala arbetsförhållanden. Men Studie II visade också att personer som arbetar i cellkontor hade ett lika högt bortfall i prestation under normala arbetsförhållanden som de som arbetade i stora kontorslandskap. I studie III (N = 1133-1171) låg fokus på interaktionseffekten mellan kontorstyp och personlighet. Vänlighet var den enda personlighetsvariabeln som interagerade med kontorstyp på utfallsvariablerna distraktion och arbetstillfredsställelse. Mer specifikt visade Studie III att när kontoret blir mer öppet och flexibelt, så rapporterar människor som skattar sig högt på personlighetsvariabeln vänlighet fler problem. Resultaten i avhandlingen kan få flera praktiska implikationer då den visar att kontorstyp påverkar medarbetarnas hälsa och prestation, medan koncentrationskrävande arbetsuppgifter och vänlighet modererar effekterna. Vidare visar avhandlingen att även om anställda rapporterar mindre distraktion i cellkontor jämfört med i kontorslandskap, behöver inte cellkontor vara lika gynnsamma som självskattade mått visar när prestationen mäts med objektiva mått under normala arbetsförutsättningar, i det här fallet ett minnestest. Slutligen bör organisationer även vara medvetna om att avhandlingen visar en viss tendens att små kontorslandskap är förknippade med mindre problem än stora. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 3: Manuscript.</p>

I detta examensarbete utforskar jag hur en kan arbeta med en designprocess i möbler för en skolmiljö med ett bredare fokus än vad möblerna på marknaden är idag. Genom att utgå från barn i klassrummet med varierande behov, hoppas jag på att designa skolmöbler som passar fler individer. Med det har jag utgått i designprocessen med perspektivet och arbetsmetoden – Design for all och tagit fram en möbel som kan placeras in en skolmiljö i dagens klassrum. Min förhoppning är att kunna formge skolmöbler som inkluderar hjälpmedel som stimulerar och hjälper till i elevens arbete. Syftet med att fördjupa mig i ämnet skolmöbler är att jag vill fördjupa mig i skolans värld och lära känna miljöerna som möblerna sätts in i. Detta med en önskan att sedan i arbetslivet arbeta med att ta fram anpassade möbler. Arbetet inleds med en teoretisk undersökning där jag gör platsbesök på skolor, har samtal med pedagoger och med en fysioterapeut vid namn Ulrika Myhr som jag har samarbetat med samt dialog med handledare. Med ett valt fokus på mellanstadiet arbetar jag utifrån ett befintligt klassrum tillhörande en fyra bestående av två mentorer och 34 elever. Där har jag en dialog med eleverna och pedagogerna om hur de ser på och arbetar i sin miljö. Därefter gör jag egna analyser från de resultaten och gör ett förslag på möbler tänkta för det klassrum jag arbetat med. Därpå går jag över till en praktisk undersökning där jag har en kontinuerlig dialog om ergonomi med Ulrika Myhr samt jag testar hur ergonomi och design möts tillsammans i en form som till slut blir min design. Min slutsats visar på att det är svårt att få in alla funktioner i en möbel och tillgodose alla elever även ifall om man designar utifrån perspektivet design for all. Men däremot går det att designa för fler och för fler än vad det görs nu. Jag drar också slutsatsen att ha involverat eleverna själva i designprocessen har visat på att de har tydligt själva vet vad de vill ha och deras åsikter har gjort att mitt arbete har gett ett så gott resultat. / In this degree project, I explore how one can work with design processes in furniture for a school environment with a broader focus than the furniture on the market today. By focusing on children in a classroom, all with a broad spectrum of different needs, I hope to design school furniture that suits more individuals. I have started this particular design process with the perspective, and working method, of "design for all"; and produced a piece of furniture that can be placed in a school environment in today's classroom. My hope is to be able to design school furniture that includes features which can stimulate and assist the student's work. The further purpose of this project is that I want to immerse myself in the world of today's pupils, getting to know the environments that the furniture they use is placed in. My hope is that this will aid me in my further desire to then work on creating customized furniture in my professional working life. My working process begins with a theoretical investigation where I make on-site visits to schools, have conversations with educators and with a physiotherapist named Ulrika Myhr, with whom I have also collaborated, as well as dialogue with supervisors. With a chosen focus on the ages of 9-12, which constitutes the Swedish school system's later primary school years, I work on-site with access to a fourth-grade class and classroom, consisting of two mentors and 34 students. There, I have a dialogue with the students and teachers about how they view and use their working environment. I then make my own analyzes from those results which leads to a proposal for new furniture intended for the classroom I worked with. I then move on to a practical investigation where I have an on-going dialogue about ergonomics with Ulrika Myhr, and I test how ergonomics and design meet in the form that ultimately becomes my design. My conclusion shows that it is difficult to include all necessary functions in a piece of furniture while still satisfying the needs of all students, even if you design it from the perspective of "design for all". But on the other hand, it is possible to design for more people than is currently being done. I also conclude that having involved the students themselves in the design process has shown that they clearly know what they want, and their opinions have given the results of my work a greater legitimacy in its relevance.